Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tuberaceæ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blef tugrans fastställda yttre form. – Tugra-orden
stiftades 1827 af sultan Mahmud II till minne af
janitsjarernas utrotande. Ordenstecknet utgöres af
en gyllene medaljong med tugratecknet i briljanter.
H. A.
Tugurt (Tekkart), förnämsta orten i Ued Righ i
algeriska Sahara, depart. Constantine, något nedanför
Ued Mijas och Ued Igharghars förening, på 69 m. höjd,
nära öcknens rand. Staden är omgifven af murar och
graf samt har omkr. 5,000 innev., de fleste berber. I
omgifningen växa omkr. 170,000 dadelpalmer. T. intogs
af fransmännen 1854, och dess välmåga har efter den
tiden betydligt ökats. Tillverkning af mattor och
ylleväfnader.
Tuhundra härad, i Vestmanlands län, ingår i länets
Södra domsaga och Vesterås fögderi samt omfattar
socknarna Vesterås-Barkarö, Dingtuna, Lillhärad,
Lundby och del af S:t Ilian. Areal 19,061 har. 4,061
innev. (1890).
Tuilerierna. Se Louvre.
Tuisco (den riktigare namnformen är Tvisto),
German. mytol., enligt Tacitus (»Germania», kap. 2)
den af jorden födde germanske stamguden, fader till
Mannus (se d. o.), T. dyrkades med menniskooffer.
Tukan l. toukan (amerikanska gåsen), namn på en
stjernbild på södra himmelshemisferen.
Tukanerna. Se Pepparätarna.
Tuke [tjuk], William, engelsk filantrop,
f. 1732, d. 1822, är känd genom sina med framgång
genomförda idéer till en menskligare behandling af
vansinniga. I den af honom 1792 inrättade dår-asylen
i York ådagalade han obehöfligheten af de dittills
brukliga, öfverdrifna tvångsmedlen mot de sinnessjuke
och äfven behandlingen med åderlåtningar samt med
kraftnedsättande läkemedel. T:s verksamhet öfvade
ett ej ringa inflytande på allmänna meningen och
på lagstiftningen. – En hans ättling, D. Hack T.,
f. 1827, engelsk hospitalsläkare, har utgifvit flere
arbeten öfver själssjukdomar.
Tukholmi, det finska namnet på Stockholm.
Tuklat-pal-asar (Tiglatpileser), assyriska
konungar. Se Assyrien, sp. 1,233.
Tukthus (T. zuchthaus), en i äldre tider
mycket använd benämning för större straff- eller
tvångsarbetsanstalter, särskildt sådana, som hade
till ändamål att genom »tukt», d. v. s. sträng
disciplin och ordnad sysselsättning, omdana fångarna
till nyttiga samhällsmedlemmar. De första tukthusen
grundades under 16:de århundradets senare hälft i
England och Holland. Efter dessa mönster anlades sedan
tukthus i så godt som alla land. Framförallt förmåddes
man dertill af den stora vinst, som tukthusen gåfvo
eller åtminstone sades gifva. Det har uppgifvits,
att tukthusen en tid bortåt inbragte dubbelt mera än
de kostade. Hvad som utmärkte dessa anstalter eller
åtminstone de bättre af dem var i synnerhet det jämna
arbete, hvartill fångarna höllos. Derigenom afstucko
tukthusen bjert emot tidens öfriga fängelser, i hvilka
fångarna utan tillsyn öfverlemnades åt lättjefull
overksamhet. Detta var systemets ljusa sida. Men det
egde äfven en annan. Gamla
förhärdade brottslingar, utblottade lättingar och vanartiga
barn inhystes om hvarandra i dessa anstalter, och
denna af så skilda element sammansatta befolkning
hölls om dagarna till gemensamt arbete och fördes
om nätterna samman i gemensamma sofsalar. Detta
besmittande umgänge ledde till att tukthusen,
hvilkas uppfostrande och förbättrande kraft man
en tid i vältaliga ordalag prisat, i verkligheten
blefvo högskolor för laster och brott. Äfven efter
de stora förändringar, som fångvårdsanstalterna
i senare tider undergått, har benämningen tukthus
mångenstädes bibehållits. I tysk, finsk och dansk
lag betecknar tukthusstraff (tukthusarbete) hvad
den svenska lagen kallar straffarbete (eller en
särskild art deraf). – Det första tukthuset i
Sverige anlades i Stockholm under Gustaf II Adolfs
regering. Under frihetstiden grundades sedermera
flere nya tukthusinrättningar. Förutom landsstrykare,
tiggare och annat löst folk intogos alla qvinnor,
som dömts till straffarbete, å tukthusen. Manliga
förbrytare utstodo detta straff å fästningarna. Längre
fram inrymdes äfven manliga straffarbetsfångar i
tukthusen eller, såsom de i en senare tid kallades,
korrektionsinrättningarna. Omkr. midten af 1800-talet
framträda dessa anstalter under det från deras
dubbla användning (såsom egentliga straffanstalter
och såsom förvaringsorter för lösdrifvare) hemtade
namnet straff- och arbetsfängelser. Numera äro
de forna tukthusen antingen nedlagda eller ombyggda
till tidsenliga fångvårdsanstalter, hvilka på sista
tiden erhållit namnet centralfängelser. Dessa
centralfängelser äro i regeln uteslutande afsedda
för verkliga förbrytare, ehuru ett par af dem eger
afdelningar för personer, som för lösdrifveri,
tiggeri o. dyl. äro dömda till tvångsarbete.
J. H-r.
Tul, Nord. myt., en af de floder, som strömmade
från den i Niflhems midt belägna brunnen Hvergelme
(se d. o.). Th. W.
Tula. 1. Guvernement i mellersta Ryssland,
omgifvet af guv. Moskva, Rjazan, Tambov, Orel och
Kaluga. Areal 30,960 qvkm. 1,445,600 innev. (1887),
alla storryssar. Genom guv. går från s. v. till
n. ö. en platå af 280–300 m. höjd, som skiljer Okas
flodområde från Dons. I allmänhet är T. ett slättland,
men floderna flyta i så djupa dalar, att landet
derigenom får ett bergigt utseende. Hufvudfloden är
Oka, som bildar gräns i n., med dess många bifloder
(Zusja, Upa, Osetr och Pronja). Don upprinner i östra
delen. Jordbruket är hufvudnäring, och ej mindre än
70 proc. af guv:s areal äro odlingsbar jord. Guv. är
mycket rikt på jernmalm, som gifvit upphof till en
stor jernindustri. Jorden består af »svart jord»
i s. och ö., af lera eller sandblandad lera i n. v. –
2. Hufvudstad i nämnda guvernement, på ömse sidor om
Okas biflod Upa samt vid jernvägarna Kursk–Moskva
och Smolensk–Samara. T. ligger i en osund dal och
består af tre delar: Posad på venstra, Tsarjetskaja
l. Orusjeinaja på högra stranden af Upa samt Tjulkova
mellan Upa och Tulitsa. Det är en gammal stad, omnämnd
redan 1147, men dess storhet som fabriksstad började
först i 18:de årh. efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
