Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tyskland (T. Deutschland), Tyska riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1886 antagna Mauser-magasinsgeväret. Artilleriet
har 9 cm:s (ridande 8 cm:s) kanoner af gjutstål
med Krupps bakladdningskilmekanism och materiel af
jern. Hela kavalleriet är väpnadt med lans, sabel
och karbin. Beklädnaden utgöres af hjelm, enradig
mörkblå vapenrock (ljusblå för dragonerna och de
bajerska trupperna; hvit rock vid kyrassiererna
[kyrass begagnas icke till fältutrustning], af
särskild modell för ulaner), mörkgråa byxor, med
röd passpoal, och mörkgrå kappa. Husarerna hafva
sin särskilda uniform med hvita snören. Utredningen
för infanteriet, hvilken fastställdes ny 1888, är
lätt och ändamålsenlig. – Remonteringen besörjes
i Preussen af 6 remonteringskommissioner, och
remonterna öfverlemnas för lämplig vård på 1–2 års
tid till någon af de 15 remontdepoterna, från hvilka
de sedan utdelas till trupperna. Officerarna
få sjelfva anskaffa sina tjenstehästar,
dock erhåller en del sådana af staten eller
remonteringsersättning. I krigstid stå landets alla
hästar till krigsstyrelsens förfogande. – Truppernas
utbildning handhafves på det samvetsgrannaste
och afslutas årligen med höstmanövrer, hvarvid
några armékårer vanligen manövrera inför kejsaren.
C. O. N.
T:s fasta försvar. Inneslutet mellan tre andra
stormakter, har T. tre väsentligt skilda krigsteatrar
att uppmärksamma och förstärka: en vestlig, mot
Frankrike, en sydöstlig, mot Österrike, och en
östlig, mot Ryssland. Genom eröfringen af Lothringen
har T. på sin vestra gräns förvärfvat sig en stark
förpostställning framför den naturliga barrière,
som Rhenfloden der bildar, och till försvar af denna
framskjutna ställning reser sig nära invid gränsen
såsom ett väldigt bålverk den gamla fästningen Metz,
i tyskarnas händer omskapad till en lägerfästning
af första rang, med 8 nya, långt framskjutna fästen,
4 på hvardera Moselstranden. Norr om Metz ligger
den mindre fästningen Thionville (Diedenhofen) och
längre österut de båda spärrfästningarna Bitsch och
Saarlouis, tillsammans bildande en fästningsfyrkant
af aktningsbjudande styrka. Bakom denna framskjutna
fästningsgrupp sträcker sig Rhenlinien som ett
naturligt fronthinder af stor strategisk betydelse och
dessutom rikligt förstärkt med fasta platser, nämligen
i ordning från n. till s.: Wesel, vid holländska
gränsen, den lilla spärrfästningen Hamm, Köln, en
vigtig operationsfästning mot belgiska gränsen,
nu helt och hållet ombyggd med en ny enceinte i
den gamla fortlinien och 13 nya långt framskjutna
fästen, vidare Koblenz och den stora på senare
tider betydligt utvidgade och med 8 nya fästen
förstärkta förrådsfästningen Mainz, synnerligen
väl belägen bakom Lothringens krigsteater och
der Rhen vid tillflödet af bifloden Mainz bildar en
ingående vinkel, vidare de i närheten af Rhen belägna
fästningarna Germersheim, förstärkt med 7 nya fästen,
och Rastadt samt slutligen såsom framskjutna förposter
mot s. v. de båda elsassiska fästningarna Strassburg,
ombyggd och förstärkt med 14 nya fästen, och Neu
Breisach. – Sydfronten, mot Schweiz, har icke att
vänta något kraftigare anfall, men försvaras i alla
fall af de båda betydliga fästningarna Ulm och
Ingolstadt i Donaudalen, den sistnämnda en med 12 nya
fästen förstärkt förrådsort för södra T. Den sydöstra
gränsen, mot Österrike, försvaras i första linien
af fästningarna Glatz och Neisse, den sistnämnda en
stark gränsfästning, och i andra linien af Glogau
och Torgau. – Den östra gränsen ter sig i strategiskt
hänseende långt ofördelaktigare än den. vestra,
enär det ryska Polen här skjuter in i landet såsom
en kil, riktad mot Berlin. Som hufvudfästning i det
mellan Polen och hafvet inklämda Ostpreussen ligger
i en långt framskjuten ställning mellan Frisches
och Kurisches, haff det med 11 nya fästen förstärkta
Königsberg, en vapenplats af första rang. Ännu närmare
gränsen ligger den lilla fästningen Boyen. Den bakom
liggande Weichsellinien försvaras af den med 8 nya
fästen omgärdade gränsfästningen Thorn, som spärrar
den norra jernvägslinien mellan Varsjav och Berlin,
samt de båda mindre fästningarna Marienburg och
Danzig. Mellan Weichsel och Oder, vid Warthe, ligger
den på senare tider med 11 nya fästen förstärkta
operationsfästningen Posen, som spärrar den södra
jernvägslinien mellan Varsjav och Berlin, bjudande
i första hand ett aktningsvärdt motstånd mot en på
denna mycket sannolika anfallsriktning österifrån
framträngande fiende. Vid Oder stödes försvaret i
andra linien af fästningarna Glogau och Küstrin. I
det inre af landet ligger såsom en skyltvakt för
Berlin den starka fästningen Spandau och längre
vesterut vid Elbe förrådsfästningen Magdeburg. –
Östersjökusten skyddas af sjöfästningarna Memel och
Pillau, som beherska inloppen till Kurisches och
Frisches haff, Danzig vid Weichselns mynning, och
Swinemünde vid Oders, befästningarna vid Stralsund
samt framförallt Kiel med Friedrichsort, tyska
flottans hufvudstation i Östersjön. – Nordsjökusten
skyddas af Wilhelmshafen vid Jadebukten, flottans
hufvudstation vid denna kust, samt Wesermünde, vid
Wesers, och Kuxhafen, vid Elbes mynning. Alla
de fortifikatoriska om- och nybyggnader, som utförts
efter 1870–71 års krig, hafva kostat tyska staten
omkr. 500 mill. mark. O. A. B.
Krigsmarinen, som står
under kejsarens befäl, räknade d. 1 April 1891
| kanoner | deplacement i tons | besättning | ||
| 12 | pansarskepp | 145 | 85,024 | 6,064 |
| 15 | pansarfartyg | 23 | 20,019 | 1,372 |
| 4 | kryssarefregatter | 62 | 12,997 | 1,759 |
| 10 | kryssarekorvetter | 116 | 26,058 | 2,813 |
| 5 | kryssare | 34 | 5,696 | 640 |
| 3 | kanonbåtar | 12 | 1,467 | 255 |
| 8 | avisoångare | 22 | 9,589 | 970 |
| 11 | skolfartyg | 92 | 21,095 | 3,453 |
| 8 | fartyg för andra ändamål | 5 | 4,307 | 735 |
| ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––- | ||||
| 76 | fartyg | 511 | 186,252 | 18,051 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
