Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Törner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1723 blef han president i den kommission, som
då tillsattes för att afhjelpa under reduktionen
begångna orättvisor, utnämndes 1727 till riksråd,
antagligen genom sin svåger A. Horns inflytande,
och blef 1737 kansler för Upsala akademi, men dog
s. å. d. 22 Sept. på sin egendom Erstavik. T. hade
1719 erhållit friherrlig och
1731 greflig värdighet.
S. B.
3. Törnflycht, Mikael, grefve, krigare och
ämbetsman, den föregåendes broder, föddes 1683
i Stockholm. Sedan 1717 öfverste för Lifgardet,
var T. en af dem, på hvilkas tillstyrkan krigshären
under återtåget från Fredrikshald efter Karl XII:s
död erkände Ulrika Eleonora såsom regerande drottning
mot vilkor af suveränitetens afskaffande. Han blef
1719 öfverkammarherre, generalmajor af infanteriet
och friherre. I tidens partistrider synes han ej
hafva tagit någon lifligare del, men uppgifves, ehuru
fortfarande öfverste för konung Fredriks lifgarde,
hafva efter 1723 års riksdag tagit penningar af hans
medtäflare Karl Fredrik af Holstein. T. blef 1727
landshöfding i Nyköpings län, 1731 grefve och
1732 överståthållare i Stockholm. Han dog på sin
egendom Hesselbyholm 1738. S. B.
4. Törnflycht, Karl Fredrik, grefve, riksråd, son
af T. 2, född d. 21 Okt. 1711, egnade sig, liksom
fadern, åt hoftjensten, inom hvilken han 1756
avancerade till hofmarskalk. Då han, ehuru förbunden
med hattpartiet, under denna tjenstgöring kommit
i tämligen godt förhållande till konungafamiljen,
blef han 1761 af Adolf Fredrik nämnd till riksråd och
1762 enligt konungens önskan af ständerna vald till
guvernör för arfprinsarna Karl och Fredrik
Adolf. Såsom riksråd började han snart draga sig
ifrån hattarna, hvilkas stjerna då var i nedgående,
och han skonades derför vid hattrådets störtande
1765; men då de segrande mössorna 1766 ville bereda
plats i rådet åt J. v. Düben, förmåddes T.,
som träffats af slag, att begära tjenstledighet.
Han afled d. 21 April 1767 i Stockholm.
S. B.
Törngren, Johan Agapetus, finsk läkare, född i Borgå
d. 18 Aug. 1772, tjenstgjorde som fältskär vid ett
lasarett i Finland under kriget med Ryssland 1789 samt
blef med. licentiat 1800, med. adjunkt och prosektor
vid Åbo universitet 1802, stadsfysikus i Åbo 1811,
professor i kirurgi och förlossningskonst 1816,
adlad 1826 och t. f. generaldirektör för det finska
medicinalverket 1829. År 1833 tog han afsked både från
professuren och från generaldirektörsbefattningen. Han
afled d. 17 Maj 1859. T. var högt värderad
både som lärare och som praktiserande läkare.
L. W. F.
Törngren, Lars Mauritz, gymnast, född på Trosby i
Tjellmo socken, Östergötlands län, d. 4 Febr. 1839,
blef 1859 sekundlöjtnant vid flottan, sedan han
vid k. Krigsakademien aflagt sjöofficersexamen,
deltog i flere sjöexpeditioner, äfven till aflägsnare
farvatten, och befordrades 1866 till löjtnant samt
1875 till kapten. Efter genomgången tvåårskurs vid
Gymnastiska centralinstitutet i Stockholm anställdes
T. 1864 såsom biträdande och kort derefter såsom extra
lärare vid nämnda anstalt samt blef 1873 lärare på
institutets pedagogiska afdelning, 1882 (efter
Hj. Ling) professor och öfverlärare vid samma
afdelning och 1887 (efter G. Nyblaeus) föreståndare
för Gymnastiska centralinstitutet. T. var derjämte
1867–85 lärare i gymnastik och fäktning vid
Sjökrigsskolan samt 1875–81 ledare af gymnastik- och
fäktöfningarna vid exercisskolan å Skeppsholmen i
Stockholm. Hans 1879 i 2 upplagor utgifna Reglemente
i gymnastik för k. flottan bidrog verksamt till de
lingska grundsatsernas fullständigare genomförande
såväl inom armén och flottan som vid skolor och
seminarier. Han har städse troget fasthållit
vid Lings gymnastiska skapelse och uppträdt
mot dem, som okritiskt velat uppblanda den med
konstfärdigheter och öfningar af tvifvelaktigt
värde. Dessutom har T. sträfvat för att bereda den
»fria leken» en säkrare ställning inom landets olika
uppfostringsanstalter. För att vinna erfarenhet
om huru denna angelägenhet vårdas i andra land har
T. med offentligt anslag besökt England, Belgien
och Tyskland 1877, England och Skotland 1889 samt i
tryckta berättelser meddelat sina iakttagelser. I
»Tidskrift i gymnastik» har han varit medarbetare
sedan dess begynnelse, 1874, och är sedan 1889
dess ansvarige utgifvare. T. har vidare författat
Fria lekar (1879; 2:dra tillök. uppl. 1880), Sur
l’enseignement et la pratique de la gymnastique
(1880–81), Reglemente i bajonett- och sabelfäktning för
k. flottan (1882), Gymnastik och andra kroppsöfningar
(1888) m. m.
Törnhjelm (ej Törnehielm), Mårten Knutsson,
konstsamlare, född d. 4 Mars 1663, blef, på grund
af sin faders gunstlingskap hos enkedrottning
Hedvig Eleonora, hofjunkare samt efterträdde honom
som »hauptman» öfver Drottningholms och Svartsjö
län. Han afled å Malmvik vid Drottningholm d. 5
Sept. 1723. Med mycken kostnad och smak hade
T. bildat ett konst- och naturaliekabinett samt
en boksamling, hvilka efter hans död tillföllo
hans svärson, assessor C. L. von Schantz, och
af denne utförligt förtecknades. Ett utdrag ur
denna förteckning, författadt af C. E. Klein,
förvaras i handskrift i k. biblioteket och visar,
att samlingen var rik på taflor och porträtt,
miniatyrer, pretiosa och konstindustriföremål af alla
slag, naturalier och mynt. Den utbjöds efter von
Schantz’ frånfälle, 1734, till salu i sin helhet,
men fann ej köpare, hvadan det bästa skingrades
under hand och återstoden såldes å auktion 1742.
-rn.
Törning var ett starkt befäst slott i Haderslev
amt, Slesvig, hvilket under 14:de årh. tillföll
slägten Limbek samt 1351 och 1422 förgäfves
belägrades af de danske konungarna. År 1496
inköptes det af konung Hans, men nedrefs
sedan. Trakten deromkring hette »Törning län».
E. Ebg.
Törning, Jakob, sjömilitär, en af hjeltarna vid
Svensksund, f. 1739, studerade i Upsala och antogs
1755 till lärstyrman på ordinarie stat vid flottans
station i Stockholm. Efter att 1757–58 hafva studerat
navigation och artilleri i Karlskrona och 1758–61
såsom medelstyrman deltagit i fregatten »Jägarens»
expeditioner till Medelhafvet aflade han i Juli 1761
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
