Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Wallin, Johan Olof
- Wallin, Josef Otto
- Wallin, Georg August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
plats, der han nu hvilar under grafvården med den
kända inskriften (ur »Dödens engel»):
»Jordens Oro Wiker
För den frid, som varar.
Grafven allt förliker,
Himlen allt förklarar».
Utom hvad ofvan är nämndt utgaf W. bl. a. ett band
Witterhetsförsök (1821) och 3 delar Religionstal
(1825–31, öfvers. till tyska och danska; ny uppl. i
4 delar 1859–60); men hans Predikningar utgåfvos
först efter hans död (I–III, 1840–41, flere uppl.;
öfvers. till danska och, i urval, till tyska; ny
årgång, I–III, 1850–52) och likaså hans Samlade
vitterhets-arbeten (I–II, 1847–48; 5:te uppl.,
i 3 del., 1863–64; senast utg. 1878 i 2 del.). En
af C. Larsson illustr. uppl. af Dödens engel utkom
1880 (ny uppl. 1887). Samlingarna af predikningar
(den först utgifna arg.) och vitterhetsarbeten
äro beledsagade af en af B. v. Beskow skrifven
minnesteckning öfver W. Beskow har dessutom skildrat
hans lif i Vetenskapsakademiens handlingar. Se
»Minne af J. O. Wallin» (utg. af S. A. Hollander,
1865, och innehållande bl. a. en samling minnestal
och lefnadsteckningar öfver W. af C. P. Hagberg,
Geijer, Beskow, J. H. Schröder, Fryxell och
Rydqvist). C. R. N.
Wallin, Josef Otto, prest, historisk skriftställare,
född d. 9 April 1786 i Daretorps socken, Skaraborgs
län, blef student i Upsala 1803, filos. magister 1809,
docent i latinska literaturen 1812 och e. o. adjunkt
i filosofi 1817, fick 1821 lekturen i latin vid
Stockholms gymnasium, insattes i den s. k. stora
uppfostringskonsten af 1825 (till hvars sekreterare
han senare utsågs), prestvigdes 1827 och blef 1830
teol. doktor. Han var 1832–55 kyrkoherde i S:t Klara
församling i Stockholm, mottog sistn. år kallelse till
Ausås pastorat i Lunds stift och utnämndes 1858 till
domprost i Skara. Han var ledamot af presteståndet vid
riksdagarna 1840–54. Död d. 11 Nov. 1863. W. belönades
af Svenska akademien med andra priset för Äreminne
öfver riksrådet grefve Johan Banér (1813) och eröfrade
dess stora pris med Försök till det första korstågets
historia (1815, tr. i akad:s handl., del. 7, 1820).
Wallin, Georg August, finsk orientalist, född i
Sunds socken, Åland, d. 24 Okt. 1811, student i
Helsingfors 1829, filos. magister 1836, blef på
disputationen De praecipua inter hodiernam arabum
linguam et antiquam differentia 1839 utnämnd till
docent i den orientaliska literaturen vid Helsingfors
universitet, hvarefter han framkastade planen att
under en längre vistelse i Egypten och Arabien göra
sig fullt förtrogen med dessa lands språkliga och
etnografiska förhållanden. Han förberedde sig länge
och grundligt för färden, studerade i Petersburg
1841–42 vid orientaliska institutet, hvarvid han vann
praktisk färdighet i att tala och skrifva arabiska
under ledning af en infödd arab och en infödd perser,
samt genomgick läseåret 1842–43 i Helsingfors en
praktisk medicinsk kurs i ändamål att framdeles
kunna genom läkareverksamhet vinna muhammedanernas
förtroende. Derefter afreste han på sommaren 1843,
besökte Paris och Konstantinopel m. fl.
orter samt anlände i Dec. s. å. till Alexandria,
hvarifrån han i början af det följande året
flyttade till Kairo, som förblef hans hufvudstation
under en följd af år. Han ordnade der sitt lif i
full öfverensstämmelse med muslimins sedvanor,
besökte moskéer och muhammedanska folkfester samt
ingaf sin omgifning föreställningen att han var
en rättrogen muhammedan. Vali efendi var hans
arabiska namn. Tvänne resor, som han från Kairo
företog i Nedre Egypten och till nejden af det forna
Thebe i Öfre Egypten, äro i vetenskapligt afseende af
mindre betydelse än hans tre stora färder i arabiska
öcknen. Den första af dessa anträddes i April 1845
och gick till Döda hafvet, hvarifrån W. i östlig
och sydöstlig riktning genom arabiska öcknens norra
del anlände till Hail. Derifrån åtföljde han en af
de stora pilgrimskaravanerna till Medina och Mekka,
der han fullgjorde alla de ceremonier, som tillkomma
en muhammedansk pilgrim, samt återvände öfver Djidda
och Röda hafvet till Kairo, dit han återkom i Mars
1846. Den andra öckenfärden anträddes i slutet af
1846. Han besteg Sinai, anlände i Febr. 1847 till
Jerusalem, företog en utflykt i syriska öcknen,
der han besökte Damaskus, samt återvände i början
af sommaren till Kairo. En utvidgad kunskap om
arabiskans syriska dialekt var frukten af denna
resa. Medan han i Kairo ofta led af sjuklighet och
tungsinthet, kände han sig, såsom af hans bref och
anteckningar framgår, fri och lättad i den stora
öckennaturen bland de okonstlade beduinerna, och
det dröjde derför icke länge, innan han träffade
förberedelser till en ny färd. Den tredje och längsta
öckenfärden, Dec. 1847–Maj 1849, var emellertid rik
på faror och äfventyr samt slutade med delvis gäckade
förhoppningar. Från Sues afgick han på segelfartyg
till Moilah vid Röda hafvets kust, hvarifrån resan
med kameler fortgick genom öcknen i nästan östlig
riktning till Hail samt vidare i nordöstlig och
nordlig riktning till Mesjed Ali nära Eufrats nedra
lopp och till Bagdad. Der led han i flere månaders tid
af sjuklighet, men begaf sig dock vidare till Persien,
besökte Ispahan, Sjiras och Basra samt passerade
uppför Tigris till Bagdad, hvarifrån han genom syriska
öcknen återvände till Egypten. De svårigheter han
senast bekämpat bidrogo till hans beslut att så snart
som möjligt återvända till Europa, och d. 9 Aug. 1849
afreste han från Alexandria. På återvägen dröjde han
i London, der han snart gjorde sig bemärkt och erhöll
det s. k. »kungliga priset för literära förtjenster»
samt ett Ostindiska kompaniets pris, hvartill någon
tid senare kom Geografiska sällskapets i Paris
stora medalj i silfver. Ett i engelska geografiska
sällskapet hållet föredrag trycktes i dess journal
(vol. 20, 1851) under titeln Notes taken during a
journey through part of northern Arabia in 1848
(med en karta). Tillika var han upptagen af att
utarbeta ett specimen för den då lediga professuren
i orientalisk literatur vid Helsingfors universitet:
Kasidetu- l- haijet min eschari- l- farid-hiet, carmen
elegiacum Ibnu- l- Faridi cum commentario Abdu- l-
Ghanyi e duobus codicibus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:35:29 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfaq/0101.html
