NORDISK FAMILJEBOK
KONVERSATIONSLEXIKON
OCH
REALENCYKLOPEDI

INNEHÅLLANDE
UPPLYSNINGAR OCH FÖRKLARINGAR OM MÄRKVÄRDIGA
NAMN, FÖREMÅL OCH BEGREPP

Sjuttonde bandet
V - Väring

Stockholm
Expeditionen af Nordisk familjebok

Stockholm, Gernandts boktryckeri-aktiebolag, 1893

Förord till den elektroniska upplagan

Detta är sjuttonde bandet av 1800-talsutgåvan av Nordisk familjebok (se detta ord).

Det här bandet utgavs 1893.

För en allmän introduktion till verket, se Projekt Runebergs inledning till Nordisk familjebok.

The above contents can be inspected in scanned images: Titelsida, Titelbladets baksida

Korrstapel / Proof bar for this volume

Innehåll / Table of Contents

Titel och innehåll - Titelsida, Titelbladets baksida
Redaktörer. I detta band förekomma signerade artiklar af nedan nämnde författare - iii, iv

V

V är den tjuguandra bokstafven i det vanliga, europeisk-latinska alfabetet - 1-2, 3-4
V. 1. Romerska och latinska taltecken, namn, inskrifter m. m. - 3-4, 5-6
V. 2. Engelska (nord-amerikanska) förkortningar - 5-6
V. 3. Musikaliska termer - 5-6
V. 4. Kemiska tecken - 5-6
Waadt, tysk benämning på schweiziska kantonen Vaud (se d. o.) - 5-6
Waag, Magyar. Vág, biflod från v. till Donau i Ungern - 5-6
Waage, Peter - 5-6
Waagen, Gustav Friedrich - 5-6
Vaagevand, en af Otta bildad, 40 km. lång insjö i Ottadalen, norra Gudbrandsdalen, Norge - 5-6
Vaagö. Se Lofoten - 7-8
Waal, Rhens södra mynningsarm. Se Rhen - 7-8
Waaranen, Johan Esaias - 7-8
Va banque, stundom va la banque, Fr., i hasardspel: »det gäller banken», hela spelbanken må gå i ett drag - 7-8
Wabash, biflod till Ohio i Nord-Amerikas Förenta stater - 7-8
Vaberget, ett 5 km. v. om Karlsborgs fästning beläget berg - 7-8
Vacat, Lat., är tom, är obesatt - 7-8
Vaccaro, Andrea - 7-8
Vaccin, vaccinämne, ympämne (virus vaccium), med. 1. I inskränkt bemärkelse det virus (gift), hvars inympande hos menniskan medför oemottaglighet (immunitet) för smittkoppor - 7-8
Vaccin. 2. Ordet vaccin nyttjas numera äfven i en allmännare betydelse för att beteckna ett virus, hvars inympning hos djur eller menniskor medför oemottaglighet för en viss infektionssjukdom - 7-8, 9-10
Vaccination, med. - 9-10
Vaccinieæ, Vacciniaceæ, bot. - 9-10
Vaccinium L., bot. - 9-10, 11-12
Wace, engelsk-normandisk trouvère på 1100-talet - 11-12
Wach, Karl Wilhelm - 11-12, 13-14
Wachau, by 6 km. s. ö. om Leipzig - 13-14
Wachenhusen, Hans - 13-14
Vacherot, Étienne - 13-14
Wachler, Johann Friedrich Ludwig - 13-14
Wachschlager, Georg - 13-14, 15-16
Wachsmuth. 1. Ernst Wilhelm Gottlieb W. - 15-16
Wachsmuth. 2. Kurt W. - 15-16
Wacht am Rhein (Die w. a. Rh.), »Vakten vid Rhen», tysk folksång - 15-16
Wachtel, Theodor Johann Georg - 15-16
Wachtmeister, vaktmästare, vid de stående trupper, som i Tyskland uppsattes mot slutet af medeltiden - 15-16
Wachtmeister, svensk adlig ätt - 15-16
1. Wachtmeister, Hans - 15-16
2. Wachtmeister, Hans - 15-16, 17-18
3. Wachtmeister, Hans - 17-18, 19-20
4. Wachtmeister, Axel - 19-20, 21-22
5. Wachtmeister, Karl Hans - 21-22
6. Wachtmeister, Karl Hans - 21-22
7. Wachtmeister, Karl Adam - 21-22
8. Wachtmeister, sedan 1808 Trolle-Wachtmeister, Karl Axel - 21-22, 23-24, 25-26
9. Wachtmeister, Klas Adam - 25-26
10. Wachtmeister, Gustaf - 25-26, 27-28, 29-30
11. Wachtmeister, efter sin faders död (1810) Trolle-W., Hans Gabriel - 29-30
12. Wachtmeister, Karl - 29-30
Vacka (T. wacke), petrogr., en förr, i synnerhet vid de tyska bergverken, begagnad benämning på bergarter af mycket olika sammansättning - 29-30, 31-32
Wackenroder, Wilhelm Heinrich - 31-32
Wackerbart, August Christoph - 31-32
Wackernagel. 1. Philipp W. - 31-32
Wackernagel. 2. Karl Heinrich Wilhelm W. - 31-32
Vacklaren (Trevelyans vacklare). Se Termofon - 31-32
Wacklin, Sara Elisabet - 31-32
Vacquerie, Auguste Edmond - 31-32
Vács, T. Waitzen, stad i ungerska komitatet Pest-Pilis-Solt-Kis-Kun - 31-32
Wácslaw. Se Wenzel - 31-32
Vacuum, Lat., tomrum, fys., kallas ett rum, i hvilket ingen kropp befinner sig - 33-34
Vacuumbroms. Se Broms - 33-34
Vacuummeter, fys., instrument för uppmätning af tryck, lägre än atmosfertrycket - 33-34
Vacuumventil. Se Luftventil - 33-34
Vad, socken i Skaraborgs län - 33-34
Vad och vadbenet, anat. Se Lägg 1. - Om kramp i vaden (vadkramp, sendrag) se Muskelsjukdomar - 33-34
Vad, jur., i allmänhet det rättsmedel, hvarigenom i tvistemål sökes ändring hos hofrätten i underrätts hufvudsakliga utslag - 33-34
Vad (T. wad). Se Bruna färger - 33-34
Vad (fiskeredskap). Se Not och Påsenot - 33-34
Vada, socken i Stockholms län - 33-34
Wadai, en af de mäktigaste staterna i Sudan, Afrika - 33-34, 35-36
Vadan. Se Aderer - 35-36
Vadare, zool. Se Grallatores - 35-36
Vadbenet. Se Lägg 1 - 35-36
Vadd (T. watte, af Fr. ouate, antagl. ett diminutiv af Fornfr. oue, gås), med limvatten och alun beredda, sammanhängande stycken af bomull - 35-36
Vadda, en folkstam. Se Beda - 35-36
Vadder, Lodewyk de - 35-36
Waddington. 1. Charles Tzaunt W. - 35-36
Waddington. 2. William Henry W. - 35-36
Vadé, Jean Joseph - 35-36
Wade, Benjamin Franklin - 35-36
Vadebevis. Se Vad - 37-38
Wadelai, by i östra Sudan - 37-38
Vademecum (Lat., »gå med mig!»), stundlig hjelpreda - 37-38
Vadensjö, socken i Malmöhus län - 37-38
Vade retro me, satana!, Lat., »gå bort ur min åsyn, satan!» - 37-38
Vadetid, jur., tid, inom hvilken vad skall erläggas. Jfr Vad - 37-38
Vadfot. Se Foglar, sp. 1538 - 37-38
Vaðgelmir, Nord. mytol., kallas i Eddan en underjordisk flod - 37-38
Vadhjul. Se Vattenhjul - 37-38
Wâdi, Arab., flod, floddal - 37-38
Vadlanus, Joachim. Se Watt, J. von - 37-38
Wâdi-Halfa, hufvudstad i Egyptens sydligaste län (mudirijje) - 37-38
Vadmal (Isl. vað-mál, af váð, tygstycke, kläde, våd, och mál, mått; på Island var näml. vadmal den förnämsta värdemätaren, innan guld- och silfvermynten kommo i bruk), ett slags groft, hemväfdt ylletyg - 37-38
Wadman, Johan Anders - 37-38, 39-40
Vadsbo, härad i Skaraborgs län - 39-40
Vadsbo, Norra. Se Norra Vadsbo - 39-40
Vadsbo, Södra. Se Södra Vadsbo - 39-40
Vadsbro, socken i Södermanlands län - 39-40
Wadsiær, Kristian Frederik - 39-40
Vadstena, stapelstad i Östergötland - 39-40, 41-42
Vadstena adliga jungfrustift. Vid 1734 års riksdag väcktes af frih. C. V. Cederhielm förslag om inrättande af ett adligt jungfrukloster - 41-42
Vadstena artiklar kallas en öfverenskommelse af d. 13 Febr. 1587 - 41-42, 43-44
Vadstena kloster (Lat. Monasterium sanctarum Mariæ Virginis et Brigidæ in Vatzstena) - 43-44, 45-46, 47-48
Vadstena krigsmanshuskassa. Se Krigsmanshuskassan - 47-48
Vadstena slott. Traditionen förmäler, att under medeltiden låg i trakten af AVadstena ett slott, Susenborg - 47-48, 49-50
1. Wadström, Karl Bernhard - 49-50
2. Wadström, Karl Gustaf - 49-50
3. Wadström, Karl Bernhard Filonegros - 49-50, 51-52
Vadsö, stad i Finmarkens amt, Norge - 51-52
Vaduz, hufvudstad i furstendömet Liechtenstein - 51-52
Wæchter. Se Wächter - 51-52
Wael, Cornelis de - 51-52
Vænius. Se Veen - 51-52
Wærn, en ifrån Norge härstammande slägt - 51-52
1. Wærn, Karl Fredrik - 51-52
2. Wærn, Karl Fredrik - 51-52, 53-54
3. Wærn, Jonas - 53-54
Værö, det ytterst belägna pastoratet i Lofoten, Norge - 53-54
Væ victis!, Lat., ve de besegrade! - 53-54
Vaftrudne (Isl. Vafþrúðnir), Nord. mytol., en jätte - 53-54
Vafuðr, Nord. mytol., ett af Odens många binamn - 53-54
Vag (Lat. vagus, egentl. ostadig, kringströfvande), obestämd, sväfvande - 53-54
Vaga, Perino (Pierino) del, egentl. Piero Buonaccorsi - 53-54
Vagabond, Fr., landsstrykare, lösdrifvare. Se Försvarslös - 53-54
Vagabundæ, zool., är en grupp bland de med 2 lungor försedda spindlarna - 55-56
Vaganter kallades redan i den äldre kyrkorätten sådana ordinerade andlige, som ej innehade något bestämdt kyrkligt ämbete eller fast plats - 55-56
Vagel, en inflammationsprocess - 55-56
Wagenaar, Jan - 55-56
Wagenbaur, Max Joseph - 55-56
Wagener, Friedrich Wilhelm Hermann - 55-56
Waggon. Se Vagong - 55-56
Waghäusel, by i badiska kretsen Karlsruhe - 55-56
Vagina (v. uteri), anat., moderslidan, utförskanalen för lifmodern - 55-56
Vaginal, slidformig; som har afseende på moderslidan - 55-56
Vaginata, paleont., en grupp af slägtet Orthoceras - 55-56
Vaginitis. Se Underlifslidanden - 55-56
Wagmüller, Michael - 55-56, 57-58
Vagn Aagesön, dansk viking - 57-58
Vagnborg. Se Läger - 57-58
Vagnen (Karlavagnen). Se Björn, astron. - 57-58
Wagner, tyska konstnärer. 1. Hans W., äldre, oriktigt namn för målaren Hans von Kulmbach - 57-58
Wagner. 2. Maria Dorothea W. - 57-58
Wagner. 3. Johann Martin W. - 57-58
Wagner. 4. Friedrich W. - 57-58
Wagner. 5. Ferdinand W. - 57-58, 59-60
Wagner. 6. Anton Paul W. - 59-60
Wagner. 7. Heinrich W. - 59-60
Wagner. 8. Alexander W. - 59-60
Wagner. 1. Heinrich Leopold W. - 59-60
Wagner. 2. Johann Ernst W. - 59-60
Wagner, Johann Jakob - 59-60
Wagner. 1. Rudolf W. - 59-60
Wagner. 2. Adolf Heinrich Gotthilf W. - 59-60, 61-62
Wagner. 3. Hermann W. - 61-62
Wagner. 4. Moritz Friedrich W. - 61-62
1. Wagner, Wilhelm Richard - 61-62, 63-64, 65-66
2. Wagner, Johanna - 65-66
Wagner, Rudolf Johannes von - 65-66, 67-68
Wagner, Ernst Leberecht - 67-68
Wagner, Richard Julius - 67-68
Wagners hammare l. Neefs hammare, fys., namn på den s. k. magnetiska hammaren. Se Hammare 2 - 67-68
Vagnhärad, socken i Södermanlands län - 67-68
Vagnmästare, krigsv., kallas sedan gammalt i Sverige den officer, som i en högre stab har befälet öfver trängen - 67-68
Vagnsbro, härad i Vestmanlands län - 67-68
Vagnsöarna. Se Kastellholmen - 67-68
Vagong, försvenskad form för Eng. waggon, jernvägspassagerarevagn - 67-68
Wagram l. Deutsch-Wagram, by i Österrike - 67-68
Wagrien, fordom namn på östra delen af Holstein - 67-68
Vagus (nervus vagus). Se Lungmagnerven - 67-68
Vahhabiter (Arab. wahhabi, »vahhabit»), en muhammedansk reformert sekt i Arabien - 67-68, 69-70
Wahl, Johan Salomon - 69-70
Vahl. 1. Martin V. - 69-70
Vahl. 2. Jens V. - 69-70, 71-72
Vahl. 3. Johannes V. - 71-72
Wahl, O. de. Se De Wahl - 71-72
1. Wahlberg, Peter Fredrik - 71-72
2. Wahlberg, Johan August - 71-72, 73-74
Wahlberg, Herman Alfred Leonard - 73-74
Wahlberg, Karl Ferdinand Immanuel - 73-74, 75-76
Wahlbergella Fr., fjällklint, bot. - 75-76
Wahlbergson (urspr. Wahlberg), Erik - 75-76
1. Wahlbom, Johan Gustaf - 75-76
2. Wahlbom, Johan Vilhelm Karl - 75-76, 77-78, 79-80
Vahlen, Johannes - 79-80
Wahlenberg, Georg (Göran) - 79-80, 81-82
Wahlenberg, Anna Maria Lovisa - 81-82
Wahlgren, Fredrik August - 81-82
Wahlin, Olof Fredrik - 81-82
Vahlodea Fr., fjälltåtel, bot., ett lågväxt, glatt och mjukt, i fjälltrakter växande gräs - 81-82
Wahlqvist, Ehrnfried - 81-82, 83-84
Wahlstatt, by i preussiska prov. Schlesien - 83-84
Wahlström, Jonas Gustaf - 83-84
Wahren, Adolf Vilhelm - 83-84
Wahrendorff, Martin von - 83-84
Wahrmund, Adolf - 83-84, 85-86
Vahu, Se Haju - 85-86
Waiblingen, fordom befäst stad i Würtembergska Neckarkransen - 85-86
Waiblinger, Wilhelm Friedrich - 85-86
Vaigatj (Samojed. Chaju-dej-ja), ö i Norra ishafvet, tillhörig ryska guvern. Archangelsk - 85-86
Waigeu, ö n. v. om Nya Guinea - 85-86
Vaillant, Walleraut - 85-86
Vaillant. 1. Jean Foy V. - 85-86
Vaillant. 2. Sébastien V. - 85-86
Vaillant, Jean Baptiste Philibert - 85-86
Waini. Se Guainia - 85-86
Vaisja. Se Indien, sp. 532-533 och 545 - 85-86
Vaitupu-öarna. Se Ellice-öarna - 85-86
Waitz, Georg - 85-86, 87-88
Waitz, Theodor - 87-88
Waitzen. Se Vács - 87-88
Vajgatj. Se Vaigatj - 87-88
Vaju, Ind. mytol. Se Mytologi, sp. 653 - 87-88
Vaka (D. vage, antagl. slägt med Eng. to wave, röra sig vågformigt), sjöv., flyta, gunga på vågen - 87-88
Vakan. Se Tallbitslägtet och Talltrasten - 87-88
Vakans, Fr. vacance, tomrum; ledighet - 87-88
Vakant, ledig, obesatt, utan innehafvare (se föreg. art.) - 87-88
Vakare. Se Ankarboj och Vaka - 87-88
Wakefield, stad i engelska grefskapet York - 87-88, 89-90
Wakenstädt, by vid staden Gadebusch, Mecklenburg-Schwerin - 89-90
Vakf (plur. evkaf), Arab., kallas i muhammedanska land moskéernas och med dem förenade milda stiftelsers gods - 89-90
Vaksala. 1. Härad i Upsala län - 89-90
Vaksala. 2. Kontrakt i Upsala stift - 89-90
Vaksala. 3. Socken i Upsala län - 89-90
Vakt. 1. Krigsv., hvarje truppstyrka, som utsättes på en bestämd plats för att bevaka någonting - 89-90
Vakt. 2. Sjöv. Ombord å de flesta fartyg indelas dygnet till sjös i 6 »vakter» - 89-90
Vaktarrest. Se Arrest - 89-90
Vaktbricka. Se Ringkrage - 89-90
Vaktelkung, zool., stundom förekommande namn på gräs-skäran (se d. o.) - 89-90
Vaktelslägtet (Ortygion, Cuturnix), zool., ett slägte, tillhörande familjen rapphösfoglar (Perdicidæ) - 89-90, 91-92
Vaktgeld, sjöv., ett slags handpenning - 91-92
Vakthafvande, sjöv., hvar och en, som för tillfället har vakt - 91-92
Vaktmanskap. Se Vakt - 91-92
Vaktmästare, krigsv. Se Wachtmeister - 91-92
Vaktparad, i dagligt tal benämning på den vanligen af regementets spel företrädda truppafdelning, som afmarscherar till vakttjenstgöring i en garnisonsstad. Jfr Parad - 91-92
Vaktring l. vanl. skyddsring (Eng. guard-plate), fys. - 91-92
Vaktskepp, sjöv., ett å en redd eller i en hamn till ankars liggande äldre örlogsfartyg - 91-92
Vakttjenst. Se Vakt - 91-92
Vakuoler, histol., de i en cells protoplasma bildade håligheter, som äro fyllda med genomskinling cellsaft - 91-92, 93-94
Vakuum. Se Vacuum - 93-94
Val-, T. wahl (wal), Isl. valr, ett gammalnordiskt ord, som betyder »de på slagfältet fallne» - 93-94
Val, statsr. Sättet att genom val utdela offentliga uppdrag - 93-94, 95-96, 97-98, 99-100, 101-102
Val (N. voll, D. ol l. oel; antagl. af Isl. völr, genit. valar, käpp, ty fisken träddes upp på en käpp), 80 stycken (vid räkning af sill och strömming). Jfr Kast - 101-102
Vala, Isl. völva, betyder sierska - 101-102
Valack, kastrerad häst. Se Valak - 101-102
Valacker. Se Valaker - 101-102
Walafrid Strabo (»W. den skelögde»), tysk medeltidsteolog och latinskald - 101-102
Valais, T. Wallis, kanton i Schweiz - 101-102, 103-104
Valak (valack, vallack), kastreradt handjur af hästslägtet - 103-104
Valaker (valacker, volocher), ett af slaverna, antagligen med anslutning till germanskt språkbruk, nyttjadt namn såsom gemensam beteckning för latintalande stammar på Balkanhalfön - 103-104
Valakiet (Rum. Valahica), den sydligaste delen af konungariket Rumanien, förr furstendöme - 103-104, 105-106, 107-108
Valakiska språket. Se Rumanska språket - 107-108
Valamo, grekisk-ryskt kloster på en af öarna i en mindre, enstaka ögrupp i finska andelen af Ladoga - 107-108
Valangin, stad i schweiziska kant. Neuchatel - 107-108
Valans spådom. Se Vala - 107-108
Valaoritis (nygrek. namnform Balaorites), Aristotelis, nygrekisk skald, död 1879. Se Nygrekiska literaturen, sp. 1543 - 107-108
Valaskjálf, Válaskjálf, Nord. mytol., är enligt Grimnismál en gudaboning - 107-108
Valbarhet. Se Val - 107-108
Walberg, Karl Gustaf - 107-108
Walberg, Karl August - 107-108
Valbo. 1. Härad i Elfsborgs län - 107-108, 109-110
Valbo. 2. Socken i Gefleborgs län - 109-110
Valborg, Eng. och T. Walpurgis (-burgis), Walpurga (-burga), helgon - 109-110
Valborgsmässan. Se Valborg - 109-110
Valbo-Ryr. Se Ryr 3 - 109-110
Valboån. Se Dal och Qvistrumselfven - 109-110
Walburgis. Se Valborg - 109-110
Valby, by på Själland - 109-110
Walch, Johann - 109-110
Walcheren, den vestligaste och vigtigaste af öarna i nederländska prov. Zeeland - 109-110
Walchia Sternberg, bot. paleont., ett för de permiska aflagringarna karakteristiskt barrträdsslägte - 109-110
Valckenaer, Lodewijk Kaspar - 109-110
Walckenaer, Charles Athanase - 109-110, 111-112
Valckenborch, Lukas van - 111-112
Valckenburg, Theodor (Dirk) - 111-112
Walcker, Elias von - 111-112
Valcz, det polska namnet på preussiska staden Deutschkrone (se d. o.) - 111-112
Valdai, stad i ryska guvern. Novgorod - 111-112
Valdai-skogen (V.-höjden). Se Alauniska höjden - 111-112
Waldau, Max, skriftställarenamn för den tyske skalden Richard Georg Spiller von Hauenschild - 111-112
Waldburg, ett af grefvarnas af W. fordom riksomedelbara besittningar 1803 bildadt furstendöme i Schwaben - 111-112
Waldeck, furstendöme i nordvestra Tyskland - 111-112, 113-114
Waldeck, Georg Fredrik - 113-114, 115-116
Waldeck, Benedikt Franz Leo - 115-116
Waldeck-Rousseau, Pierre Marie - 115-116
Valdegamas. Se Donoso-Cortes - 115-116
Valdelvira. 1. Pedro de V. - 115-116
Valdelvira. 2. Andres de V. - 115-116
Valdemar, svensk konung - 115-116, 117-118
Valdemar, svensk prins - 117-118
Valdemar, danska konungar. 1. V. I den store - 117-118, 119-120
Valdemar. 2. V. II Seier - 119-120
Valdemar. 3. V. Atterdag - 119-120, 121-122
Valdemar, danska prinsar. 1. V. den unge - 121-122
Valdemar. 2. V., hertig af Sönderjylland - 121-122
Valdemar. 3. V., den föregåendes brorson, hertig af Sönderjylland - 121-122
Valdemar. 4. V., den föregåendes sonson, hertig af Sönderjylland - 121-122, 123-124
Valdemar. 5. V. Kristian, »grefve af Slesvig och Holstein» - 123-124
Valdemar. 6. V., född d. 27 Okt. 1858 - 123-124
Valdemar, markgrefve af Brandenburg - 123-124
Valdemar Kundsön, dansk konungason - 123-124
Valdemarsvik, köping inom Ringarums socken, Östergötland - 123-124
Waldenburg. 1. Stad i preussiska reg.-omr. Breslau (Schlesien) - 123-124
Waldenburg. 2. Stad i konungariket Sachsen, kretsen Zwickau - 123-124, 125-126
Waldenburg, Alfred von - 125-126
Valdenserna (Fr. Vaudois), ett religionssamfund som leder sitt namn från en rik borgare i Lyon - 125-126
Waldenström, Paul Peter - 125-126, 127-128, 129-130
Valdepeñas, stad i spanska prov. Ciudad-Real (Nya Kastilien) - 129-130
Waldersee, Alfred von - 129-130
Valdes, Juan de - 129-130
Valdes Leal, Don Juan de - 129-130
Val de Travers. Se Travers - 129-130
Waldeyer, Heinrich Wilhelm Gottfried - 129-130
Waldheim, stad i konungariket Sachsen - 129-130
Valdhorn, valthorn, T. waldhorn, d. v. s. »skogshorn», Ital. corno di caccia, »jagthorn». Se Horn, musikt. - 129-130
Valdieri, köping uti ital. prov. Cuneo - 129-130
Val di Poschiavo. Se Poschiavo - 129-130
Waldis, Burkhard - 129-130
Val d'Ispica. Se Modica - 129-130
Valdivia. 1. Provins i södra delen af sydamerikanska republiken Chile - 129-130
Valdivia. 2. Hufvudstad i nämnda prov. - 129-130, 131-132
Waldmüller, Ferdinand Georg - 131-132
Waldmüller, Robert, psevdonym för den tyske författaren Charles Edouard Duboc - 131-132
Waldorp, Antoine - 131-132
Valdres, fogderi i Kristians amt, Norge - 131-132
Valdshult, socken i Jönköpings län - 131-132
Waldstein (tsjechisk form för det tyska Waldenstein), böhmisk slägt - 131-132
Waldstätte, »Skogskantoner», kallas de i hjertat af Schweiz omkring Vierwaldstättersjön belägna kantonerna, Uri, Schwyz, Unterwalden och Luzern - 131-132
Val-d'Yèvre, en berömd fransk s. k. åkerbrukskoloni eller förbättringsanstalt för vanartiga gossar - 131-132, 133-134
Vale, valeas, Lat., lef väl! farväl! - Valete, faren väl! - 133-134
Vale, Nord. mytol. 1. En son af Oden och Rind - 133-134
Vale. 2. En son af Loke och Sigyn - 133-134
Valée, Sylvain Charles - 133-134
Valençay, stad i franska depart. Indre - 133-134
Valence, hufvudstad i franska depart. Drôme, fordom hufvudstad i landskapet Valentinois i Dauphiné - 133-134
Valencia. 1. Landskap i Spanien med titeln konungarike - 133-134, 135-136
Valencia. 2. Provins i östra Spanien - 135-136
Valencia. 3. Hufvudstad i ofvannämnda provins - 135-136
Valencia. 4. Hufvudstad i staten Carabobo i syd-amerik. republiken Venezuela - 135-136
Valencia, hertig af. Se Narvaëz - 135-136
Valenciennes, stad och stark fästning i franska depart. Nord, vid Ronelles förening med Schelde - 135-136
Valenciennes, Achille - 135-136
Valens (af Lat. valere, gälla, vara värd), kem., atomvärde. Se Atomicitet - 135-136
Valens, romersk kejsare - 135-136
Walensee, Walen- l. Wallenstädtersee, insjö i Schweiz - 135-136, 137-138
Valentia, ö på sydvästra kusten af Irland, grefskapet Kerry - 137-138
Valentin, fransk målare - 137-138
Valentin, Gabriel Gustav - 137-138
Valentin, Karl Fritiof - 137-138
Valentinelli, Giuseppe - 137-138
Valentinianus, romersk kejsare - 137-138, 139-140
Valentins dag (Eng. St Valentines day), d. 14 Februari, var redan under medeltiden i England och Skotland en bemärkelsedag - 139-140
Valentinus, gnostiker. Se Gnosticism, sp. 1323 - 139-140
Valentinus, namn på flere helgon - 139-140
Valentinus, påfve 827, i fyrtio dagar - 139-140
Valentinus, Basilius - 139-140
Valenza, stad uti italienska prov. Alessandria, på högra sidan af Po - 139-140
Valer. Se Valland - 139-140
Valera y Alcalá Galiano, Juan - 139-140, 141-142
Valeriana Tourn. (på tyska förvrängt till baldrian), vendelrot (-ört), vänderot (-ört), bot. - 141-142
Valerianeæ Fr., bot., en nat. familj af örtartade växter eller halfbuskar - 141-142
Valerianella Tourn., vårsallat, bot. - 141-142
Valeriansyra, baldriansyra, kem. - 141-142
Valerianus, Publius Licinius, romersk kejsare - 141-142, 143-144
Valerius. I. Namn på en af Roms äldsta patriciska ätter - 143-144
Valerius. I. 1. Publius V. Publicola (»folkvännen») - 143-144
Valerius. I. 2. Marcus V. Corvus - 143-144
Valerius. I. 3. Marcus V. Messala Corvinus. Se Messala Corvinus - 143-144
Valerius. II. Namn på andra framstående romare - 143-144
Valerius. II. 1. Cajus V. Flaccus. Se Flaccus - 143-144
Valerius. II. 2. V. Antias, annalförfattare - 143-144
Valerius. II. 3. V. Cato - 143-144
Valerius. II. 4. V. Maximus - 143-144
Valerius. II. 5. V. Asiaticus - 143-144
Valerius. II. 6. Marcus V. Probus, språkforskare, se Probus 1 - 143-144
Valerius, Johan David - 143-144, 145-146, 147-148
Wales, fordom sjelfständigt, nu med konungariket England förenadt furstendöme - 147-148, 149-150
Walesiska språket. Se Wälska språket och literaturen - 149-150
Valesius. Se Valois, Henri de - 149-150
Valet (af Lat. valete, faren väl!), farväl, afsked (föråldr.) - 149-150
Valet-de-chambre, Fr., kammartjenare - 149-150
Valete. Se Vale och Valet - 149-150
Valetta (La Valetta), hufvudstad på ön Malta - 149-150
Walewski, Alexandra Florian Joseph Colonna - 149-150
Valfader, Nord. mytol., d. v. s. de i strid fallnes fader, är en benämning på Oden - 149-150
Walfisch bay, vik af Atlantiska hafvet på Syd-Afrikas vestkust - 149-150
Valfrihet, filos., förmåga af val emellan olika möjliga bestämningsgrunder - 149-150
Valfrändskap (T. wahlverwandtschaft), frändskap, kemisk kraft, affinitet - 149-150
Valgius Rufus, Cajus, romersk grammatiker och skald, konsul år 12 f. Kr. - 149-150
Valhall (Isl. Valhöll), Nord. mytol., den förnämsta och präktigaste hallen i Åsgård - 149-150
Walhalla, en 1830-42 uppförd storartad marmorbyggnad på en höjd vid Donau - 149-150, 151-152
Vâli. Se Kediv och Turkiet, sp. 989 - 151-152
Walid, kalifer. Se Kalif, sp. 55 - 151-152
Validé-sultan (Turk., af Arab. ualida, »hon, som har födt till verlden»), benämning på den regerande sultanens moder - 151-152
Valiesar. Se Vallisaari - 151-152
Walin, Daniel Rudolf - 151-152
Valk, byggnadsk. Se Torus - 151-152
Valkapitulation, en i vissa kapitel gjord sammanfattning af de styresregler, till hvilkas iakttagande den, som i ett valrike valdes till herskare, förpligtade sig mot dem, som valt honom - 151-152
Valkeala, imperialt pastorat af 2:dra kl., Lappvesi domsaga och härad, Viborgs län, Finland - 151-152
Valkebo, härad i Östergötlands län - 151-152
Valkenaer. Se Valckenaer - 151-152
Valkenburg. Se Valckenborch och Valckenburg - 151-152
Valkendorff, dansk adlig slägt - 151-152
Valkendorff. 1. Erik V., norsk ärkebiskop - 151-152, 153-154
Valkendorff. 2. Kristofer V. - 153-154
Walker, stad i engelska grefskapet Northumberland - 153-154
Walker. 1. Robert W. - 153-154
Walker. 2. Frederick W. - 153-154
Walker. 1. Amasa W. - 153-154
Walker. 2. Francis Amasa W. - 153-154
Walker, John - 153-154
Walker, William - 153-154, 155-156
Valkert, Werner van - 155-156
Valkiala. Se Valkeala - 155-156
Valkjärvi, imperielt pastorat af 3:dje kl., Äyräpää domsaga och härad, Viborgs län, Finland - 155-156
Valklera. Se Lera - 155-156
Valkning. Se Kläde - 155-156
Valknut, en i form af en liggande 8 eller vanligen mer konstigt slingad knut - 155-156
Valkrets, område, hvars röstberättigade innevånare gemensamt medelst omröstning utse en eller flere representanter - 155-156
Valkyrjor, Nord. mytol., Odens af öfverjordisk skönhet strålande tjenarinnor - 155-156
Vall. 1. Landtbr., gräsbevuxen mark, betesmark. Se Gräsvallar - 155-156
Vall. 2. Befästningsk., bröstvärn af jord - 155-156
Vall. 3. Sjöv., en bland äldre sjömän använd benämning på en tämligen brant kust eller strand - 155-156
Vall, socken i Gotlands län, Södra häradet - 155-156
Wall, Axel Rudolf Maurits - 155-156
Valla. 1. Socken i Göteborgs och Bohus län - 155-156
Valla. 2. Tingslag i Skaraborgs län. Se under Vadsbo härad - 155-156
Valla, Lorenzo (Laurentius) - 155-156
Wallace, William - 157-158
Wallace, William Vincent - 157-158
Wallace, Alfred Russel - 157-158, 159-160
Wallace, Mackenzie - 159-160
Vallack. Se Valak - 159-160
Wallack. 1. James William W. - 159-160
Wallack. 2. John Lester W. - 159-160
Valladolid. 1. Provins i Spanien, Gamla Kastilien - 159-160
Valladolid. 2. Hufvudstad i nämnda provins - 159-160
Valladolid. 3. Se Morelia - 159-160
Valland är i den fornsvenska och i synnerhet i den fornisländska literaturen namn på hvarje land, som bebos af »valer», d. v. s. ursprungligen »walesare», sedan kelter i allmänhet - 159-160
1. Wallander, Josef Vilhelm - 159-160, 161-162
2. Wallander, Alf - 161-162, 163-164
Wallasey, stad i engelska grefskapet Chester - 163-164
Vallauri, Tommaso - 163-164
Wallawalla, stad i nord-amerikanska staten Washington - 163-164
Vallby. 1. Socken i Kristianstads län - 163-164
Vallby. 2. Socken i Södermanlands län - 163-164
Vallby. 3. Socken i Upsala län - 163-164
Vallbössa. Se Vallgevär - 163-164
Vallda, socken i Hallands län - 163-164
1. Walldén, Jonas Adolf - 163-164
2. Walldén, John Vilhelm Elis - 163-164
Valle, härad i Skaraborgs län - 163-164
Valle, Pietro della - 163-164, 165-166
Valleberga, socken i Kristianstads län - 165-166
Vallée, de La. Se La Vallée - 165-166
Vallée des Dappes. Se Dappenthal - 165-166
Valleen, Karl Johan - 165-166
Vallejo, stad i nord-amerikanska staten Kalifornien, vid S. Francisco-vikens nordligaste del - 165-166
Vallen, gods i Voxtorps socken, Hallands län - 165-166
Wallén, Gustaf Theodor - 165-166, 167-168
1. Wallenberg, Jakob - 167-168
2. Wallenberg, Markus - 167-168, 169-170
3. Wallenberg, André Oskar - 169-170, 171-172
Wallenberg, Jakob - 171-172
Wallengren, Hans Daniel Johan - 171-172
Wallenius, Gabriel - 171-172
1. Wallenius, Johan - 171-172
2. Wallenius, Martin Johan - 171-172, 173-174
3. Wallenius, Johan Fredrik - 173-174
Wallenstedt, Lars - 173-174, 175-176
1. Wallensteen, Nils Fredrik - 175-176
2. Wallensteen, Vilhelmina Charlotta, född Gelhaar - 175-176
Wallenstein l. Waldstein, Albrecht Wenzel Eusebius von, hertig af Friedland, hertig af Mecklenburg - 175-176, 177-178, 179-180
Wallenstråle, Martin Georg - 179-180, 181-182
Wallenstädtersee. Se Walensee - 181-182
Vallentuna. 1. Härad i Stockholms län - 181-182
Vallentuna. 2. Socken i Stockholms län - 181-182
Waller, Edmund - 181-182
Waller, Erik - 181-182
Walleriit, miner., en sällsynt förening af svafvelkoppar, svafveljern, talkjord, jernoxid och vatten - 181-182
Wallerius, en gammal öländsk slägt - 181-182
1. Wallerius, Daniel Larsson (stundom kallad Wallerman; se ofvan) - 181-182
2. Wallerius, Nils - 181-182, 183-184
3. Wallerius, Johan Gottschalk - 183-184
1. Vallerius, Harald - 183-184
2. Vallerius, Johannes - 185-186
Wallerman. Se Wallerius - 185-186
Vallerstad, socken i Östergötlands län - 185-186
Vallès, Jules Louis Joseph - 185-186
Vallfärd, vallfart (T. wallfahrt, af Medelhögt. wallen, vandra). Se Pilgrim - 185-186
Vallgevär, eldhandvapen af stor kaliber - 185-186
Wallgren, Otto Henrik - 185-186
Vallgren, Ville - 185-186, 187-188
Vallgång, befästningsk., den bakom bröstvärnet å en fästningsvall belägna uppställningsplatsen för fästningens artilleri - 187-188
Wallhof (Wahlhof), by i Kurland - 187-188
Vallhorn. Se Lur - 187-188
Vallhunden. Se Hunden, sp. 70 - 187-188
Wallia, vestgotisk konung. Se Vestgoter - 187-188
Wallich, Nathanael, dansk botaniker (hette urspr. Nathan Wolff) - 187-188
Wallick, Arnold, dansk målare, den föregåendes broder, hette urspr. Aron Wulff Wallich - 187-188
Vallière. Se La Vallière - 187-188
1. Wallin, Georg d. ä. - 187-188
2. Wallin, Georg d. y. - 187-188, 189-190
Wallin, Johan Olof - 189-190, 191-192, 193-194
Wallin, Josef Otto - 193-194
Wallin, Georg August - 193-194, 195-196
Wallin, Johan Peter - 195-196
Wallinska skolan, högre fullständigt läroverk för flickor i Stockholm - 195-196
Wallis, kanton i Schweiz. Se Valais - 195-196
Wallis, John - 195-196, 197-198
Wallis, A. S. C., psevdonym för holländska författarinnan Opzoomer (se d. o.) - 197-198
Vallisaari, en i Estland, vid Narovafloden, 40 km. s. om Narva belägen ort - 197-198
Vallisneria spiralis Michel., bot. - 197-198
Vallispiken. Se Kölen - 197-198
Wallius, Laurentius Olai - 197-198
Vallkrasse. Se Teesdalia - 197-198
Vallkärra, socken i Malmöhus län - 197-198
Wallman, Johan Haqvin - 197-198
1. Wallmark, Peter Adam - 197-198, 199-200
2. Wallmark, Ernst Adam - 199-200
Wallmark, Lars Johan - 199-200, 201-202
Vallmo, valmo, valmoge. Se Papaver - 201-202
Wallmoden-Gimborn, Ludwig Georg Thedel von - 201-202
Vallmo-olja (oleum seminum papaveris), med., tekn. - 201-202
Wallner, Franz (hette egentl. Leidesdorf) - 201-202
Vallnål. Se Palissad - 201-202
Vallombrosa, kloster i Apenninerna, prov. Firenze - 201-202
Wallon, Henri Alexandre - 201-202, 203-204
Valloner, befolkningen i sydöstra delen af Belgien - 203-204, 205-206
Vallonering, trädgårdsk. - 205-206
Vallonsmide, metallurg., är en smidesmetod - 205-206
Wallot, Paul - 205-206
Walloth, Wilhelm - 205-206
Wallpays. Se Hualapais - 205-206
1. Wallquist, Olof - 205-206, 207-208, 209-210
2. Wallquist, Eolf - 209-210
Valls, stad i spanska prov. Tarragona - 209-210
Wallsend, stad i eng. grefskapet Northumberland - 209-210
Vallsjö, socken i Jönköpings län - 209-210
Vallstena, socken i Gotlands län - 209-210
Valltrapp, krigsv. Se Valtrapp - 209-210
Wallvijk, Jean von - 209-210, 211-212
Vallåkra, jernvägsstation på Helsingborg-Eslöfsbanan i Qvistofta socken, Malmöhus län - 211-212
Vallängd. Se Röstlängd och Val - 211-212
Vallö, en mindre plats (»strandsted») 6 km. ö. om Tönsberg, i Jarlsberg og Laurviks amt, Norge - 211-212
Vallört. Se Scorzonera och Symphytum - 211-212
Vallö stift, adligt jungfrukloster i Danmark - 211-212
Valmiki, fornindisk skald - 211-212
Valmo, valmoge. Se Vallmo - 211-212
Valmonarki. Se Valrike - 211-212
Walmstedt, Lars Peter - 211-212
Valmtak. Se Tak, sp. 1310 - 211-212
Valmy, by i franska depart. Marne - 211-212, 213-214
Valmy, hertig af. Se Kellermann - 213-214
Valnöt, valnötsträdet. Se Juglans. Om betyd. af ordet »valnöt» se Valland - 213-214
Valnötsolja, oleum nucum juglandium, ofta kallad endast »nötolja» - 213-214
Walo (Ualo), ett hufvudsakligen af voloffer bebodt område i vestra Afrika - 213-214
Valognes, stad i franska depart. Manche - 213-214
Valois, landskap i Frankrike, i Ile-de-France - 213-214
Valois, fransk konungaätt - 213-214
Valois, Henri de (latiniser. Valesius) - 213-214
Valona. Se Avlona - 213-214
Valora. Se Varola - 213-214
Valparaiso (Sp. »Paradisdalen»). 1. Provins i syd-amerikanska republiken Chile - 213-214
Valparaiso. 2. Hufvudstad i nämnda provins - 213-214, 215-216
Val Partenz. Se Prätigau - 215-216
Walpole. 1. Sir Robert W., sedermera earl of Orford - 215-216, 217-218
Valpsjuka, veterinärv., en smittsam sjukdom, som vanligen angriper unga hundar - 217-218
Walpurgis. Se Valborg - 217-218
Walraven, Isaak - 217-218
Valrike är en monarki, der vid tronledighet troninnehafvaren bestämmes genom val och ej, såsom i arfriket, genom arf - 217-218, 219-220
Valrätt. Se Rösträtt och Val - 219-220
Vals (T. walze, af Fornhögt. walzan, Fornnord. velta, rulla, vrida sig kring sin axel). 1. Geom. Se Cylinder 1. - 219-220
Vals. 2. Mek., en omkring sin axel rörlig cylinder (se t. ex. Tryckpress och Valsning) - 219-220
Vals (T. walzer, se föreg. art), en tysk dans, härstammande från den österrikiska »ländler» - 219-220
Vals l. Vals les-Bains, by i franska depart. Ardèche - 219-220
Walsall, stad i eng. grefskapet Stafford - 219-220
Valsalva, Antonio Maria - 219-220
Walsingham, Sir Francis - 219-220, 221-222
Valsk. Se Valland - 221-222
Valsning, mek., ett sätt att bibringa smidbara metaller en annan form - 221-222
Valspråk, en mening, några ord eller, stundom, endast ett ord, som någon valt för att utmärka det väsentliga, det karakteristiska i sitt uppfattnings- eller handlingssätt - 221-222, 223-224
Valsstol. Se Qvarn och Valsning - 223-224
Valstryckmaskiner. Se Tryckpress och Tygtryck - 223-224
Valsungasagan (Völsungasagan) tillhör den mytisk-heroiska sagogruppen inom fornnordiska literaturen - 223-224
Valsverk. Se Valsning - 223-224
Val Tellina (Valtellina), T. Veltlin, kallas i vidsträckt mening Addas öfre dal i italienska prov. Sondrio - 223-224
Walter, Jörgen - 223-224
Walter, Ferdinand - 223-224, 225-226
Valter af Saint-Victor, medeltidsfilosof - 225-226
Waltershausen, stad i tyska hertigdömet Gotha - 225-226
Valter Tomhändt (Fr. Gautier sans avoir, T. Walter von Habenichts). Se Korstågen, sp. 1403 - 225-226
Waltham, stad i nord-amerik. staten Massachusetts - 225-226
Waltham Abbey l. W. Holy Cross, stad i engelska grefskapet Essex - 225-226
Walthamstown, stad i eng. grefskapet Essex, nu egentligen en förstad till London - 225-226
Waltharius (W. manu fortis), en på latinska hexametrar affattad dikt öfver ett ämne ur den forntyska hjeltesagan - 225-226
Walther. 1. Johann W. - 225-226
Walther. 2. Johann Gottfried W. - 225-226
Walther, Wilhelm - 225-226
Walther af Aquitanien. Se Waltharius - 225-226
Walther von der Vogelweide, medelhögtysk skald - 225-226, 227-228
Valthorn. Se Valdhorn - 227-228
Waltner, Claude Albert - 227-228
Walton, Izaak - 227-228
Valtorp, socken i Skaraborgs län - 227-228
Valtrapp, valltrapp (Ital. gualdrappa; Fr. chabraque, T. schabracke), krigsv., ett mer eller mindre prydt täcke, som lägges öfver sadeln - 227-228
Valujev, Peter Aleksandrovitj - 227-228
Valund l. Völund (Isl. Völundr, Angelsachs. Weland, T. Welant, Wielant), Nord. mytol., en sagohjelte - 227-228, 229-230
Valuta (Ital., af Lat. valere, gälla; Fr. valeur, Eng. value), handelst., värde, belopp; ett lands myntsystem eller lagliga betalningsmedel; en vexels värde i penningar eller varor - 229-230
Valvasor, John Weichard von - 229-230
Valvassor, Prov., och vavassor. Se Länsväsende - 229-230
Valvation l. evalvation. Se Evalvera - 229-230
Valvel (Lat. valvula), klaff, ventil, anat. - 229-230
Valvoja (»väktaren»), en på finska språket i Helsingfors utkommande månadsskrift, uppsattes 1880 - 229-230
Valz, Jean Élie Benjamin - 229-230
Valåsen, bruks- och landtegendom i Karlskoga socken, Värmland, Örebro län - 229-230
Valö, socken i Stockholms län - 229-230
Valör (Fr. valeur, af Lat. valere, gälla), värde; musikt., tidvärde - 229-230
Vámbéry, Armin (Hermann) - 229-230
Vamdrup, dansk by - 229-230
Wamistan (Wameisthan). Se Kafir 2 - 229-230
Vamlingbo, socken i Gotlands län, Södra häradet - 229-230
Vammarn. Se Valdemarsvik - 229-230
Vammatar, Finsk mytol., plågornas dotter och herskarinna - 229-230, 231-232
Vampumgördeln. Se Knutskrift - 231-232
Vampyr (af slaviskt ursprung), enligt en i sydöstra Europa gängse vidskepelse någon afliden menniskas spöke, som nattetid stiger ur grafven för att suga de lefvandes blod - 231-232
Vampyrer, Phyllostomidæ, zool., en familj tillhörande ordningen fladdermössen, Chiroptera, och klassen däggdjur - 231-232, 233-234
Van, holländsk preposition. Se Von - 233-234
Van. 1. Turkiskt vilajet i sydöstra Armenien, vanligen räknadt till Kurdistan - 233-234
Van. 2. Hufvudstad i nämnda vilajet - 233-234
Vanadin (vanadium; namnet är bildadt af Fröjas namn Vanadis), kem., ett sällsynt metalliskt grundämne - 233-234
Vanadinit, miner., en med apatiten isomorf förening - 233-234
Vanadis, Nord. mytol., namn på gudinnan Fröja, emedan hon var af vanernas ätt - 233-234
Vanahem (Vanaland). Se Vaner - 233-234
Vanbrugh, Sir John - 233-234, 235-236
Van Buren, Martin, president i Nord-Amerikas förenta stater. Se Buren - 235-236
Vancouver, George - 235-236
Vancouver-ön, en till Britiska Columbia i Nord-Amerika hörande ö - 235-236
Wanda, sagohist., var dotter af den böhmiske eller polske konungen Krak - 235-236
Vandaler, ett germanfolk, tillhörande den gotiska gruppen - 235-236, 237-238
Vandaliska språket talades af vandalerna - 237-238
Vandalism, rå och hejdlös förstörelselusta, ödeläggelseraseri - 237-238
Vandamme, Dominique René, grefve af Hüneburg - 237-238, 239-240
Wanda von Dunajew. Se Sacher-Masoch - 239-240
Vandeæ Lindl., bot., en afdelning af nat. fam. Orchideæ L. - 239-240
Wander, Karl Friedrich Wilhelm - 239-240
Vanderbilt, Cornelius - 239-240
Vanderbilt, William Henry V. - 239-240
Van der Monde, Charles August - 239-240
Van Diemens land. Se Tasmanien - 239-240
Van Dijck. Se Dyck - 239-240
Vandra, sjöv., säges stundom om ett segel, block e. dyl. - 239-240
Vandrande blad och vandrande pinar, zool., kallas vissa insekter - 239-240, 241-242
Vandrande juden. Se Jerusalems skomakare. H. Schück har behandlat denna legend i en uppsats i »Ny svensk tidskr.», 1886 - 241-242
Vandrande pinnar, zool. Se Vandrande blad - 241-242
Vandring. 1. Mek., draginrättning, medelst hvilken hästars eller oxars dragkraft tillgodogöres för drifvande af maskiner - 241-242
Vandring. 2. Plankbeläggningen å en bro; underlaget för en kanonlavett (se Bäddning 1.) - 241-242
Vandringsdufvan. Se Flyttdufvan - 241-242
Wandsbeck (-bek), stad i preuss. prov. Schleswig-Holstein - 241-242
Van Dyck. Se Dyck - 241-242
Vandö (Vannö), en af fjäll och ödemarker fylld ö i Tromsö amt, Norge - 241-242
Vane, Sir Henry - 241-242
Vanellus. Se Vipslägtet - 241-242
Vaner (Isl. vanir), Nord. mytol., voro skandinaviska gudomligheter af annat ursprung än åserna - 241-242
Vanfrejd, jur., den minskning i ära med deraf följande minskning i medborgerliga rättigheter och förmåner, hvilken är förbunden med begåendet af nesliga förbrytelser - 241-242, 243-244
Vanför, »ofärdig», som genom kroppsskada eller lyte är oförmögen till kroppsarbete - 243-244
Wangarawa, en negerstam. Se Mandenga - 243-244
Wangeroog, l. Wangeroge, en till Oldenburg hörande ö i Nordsjön - 243-244
Vangerow, Karl Adolf von - 243-244
Vangsmjösen, insjö i Vangs pastorat i Valdres, Norge - 243-244
Vangsnes. Se Balestrand - 243-244
Vanhäfd är inom landtbruksvetenskapen en benämning, som antyder, att man illa sköter eller vårdar sin jord, så att den ej gifver lönande skördar - 243-244
Vanikoro. Se Drottning Charlottas öar - 243-244
Vanilj. Se Vanilla - 243-244
Vanilla Sw., vanilj (Sp. vainilla, av vaina, Lat. vagina, slida, skida), bot., farmak., ett till nat. fam. Orchideæ L. (afdeln. Arethuseæ) och kl. Gynandria L. hörande slägte af klättrande, stundom buskartade örter - 243-244, 245-246
Vanillin. Se Vanilla - 245-246
Vanini, Lucilio Pompeio - 245-246, 247-248
Vanitas vanitatum (... et omnia vanitas), Lat., fåfångligheters fåfänglighet (... allt är fåfänglighet). Pred. 1: 2 - 247-248
Vankifva, socken i Kristianstads län - 247-248
Vanlande, en Upsalakonung af Ynglingarnas ätt - 247-248
Vanliga apan. Se Inuus ecaudatus - 247-248
Vanliga grodan. Se Rana - 247-248
Van Loo l. Vanloo, holländsk-fransk målareslägt. 1. Jakob V. L. - 247-248
Van Loo. 2. Louis V. L. - 247-248
Van Loo. 3. Jean Baptiste V. L. - 247-248
Van Loo. 4. Louis Michel V. L. - 247-248
Van Loo. 5. Amédée Philippe V. L. - 247-248
Van Loo. 6. Charles André V. L. - 247-248
Van Loo. 7. Jules César Denis V. L. - 247-248
Vanmakt. Se Svimning - 247-248
Vannes, Bret. Gwened, hufvudstad i franska depart. Morbihan, Bretagne - 247-248, 249-250
Vanni. 1. Andrea V. - 249-250
Vanni. 2. Raffaello di Francesco V. - 249-250
Vanni. 3. Francesco V., kallad Il Cavaliere - 249-250
Vannovskij, Petr Semenovitj - 249-250
Wannqvist, Olof af - 249-250
Vannucchi, A., ett falskt namn för A. del Sarto - 249-250
Vannucci, Alto - 249-250
Vannugn. Se Glasfabrikation, sp. 1262 - 249-250
Vannö. Se Vandö - 249-250
Vansinne. Se Förryckthet och Sinnessjukdomar - 249-250
Vansjö, insjö i Smaalenenes amt, Norge - 249-250
Vanstad, socken i Malmöhus län, Färs härad - 249-250
Vansö, socken i Södermanlands län - 249-250
Vant, sjöv., tåg af hampa eller jerntråd, hvilka sidovägen stötta master och stänger - 249-250, 251-252
Vanua Levu, den näst största af Viti-öarna i Melanesien - 251-252
Vanucci, Pietro (vanligen kallad P. Perugino) - 251-252
Vanvitelli. 1. Gasparo V., kallad dagli Occhiali, egentligigen Kaspar van Wittel (Witel) - 251-252, 253-254
Vanvitelli. 2. Luigi V. - 253-254
Vanås, fideikommissegendom i Gryts socken, Kristianstads län - 253-254
Vanäs fästning. Se Karlsborg - 253-254
Vapen (Lat. arma, Fr. armes, T. waffen), krigsv. 1. De medel, som trupper i krig använda för att skada fienden eller skydda sig sjelfva - 253-254
Vapen. 2. Ordet vapen nyttjas äfven i betydelse af truppslag, egentligen vapenslag - 253-254
Vapen (Lat. insignia, Fr. armes, T. wappen), herald., en figur, som består af vissa bestämda sköldemärken (se Sköld), hvilka framställas efter gifna regler samt föras och brukas såsom egendomliga och ständiga utmärkelsetecken af dertill berättigade personer, slägter eller samfund - 253-254, 255-256
Vapenbok, en samling afbildningar af heraldiska vapen, företrädesvis adliga - 255-256
Vapenbref, adelsbref, adelsdiplom, sköldebref (se d. o. samt Adel och Frälse) - 255-256
Vapendans, dans med svärd eller spjut i hand - 255-256
Vapendepot. Se Depot - 255-256
Vapendragare (en försvenskad form af T. waffenträger), väpnare. Se Riddare, sp. 1088 - 255-256
Vapenhus (i sv. dial. äfven »vakenhus», »våkenhus»), benämning på den utbyggnad, som vid en stor del i synnerhet smärre kyrkor plägar förekomma framför hufvudingången - 255-256
Vapenhvila, krigsv., kallas det rent militära fördrag, som befälhafvarna för emot hvarandra stående arméafdelningar i krig afsluta med hvarandra på kort tid - 255-256
Vapenhärold. Se Härold - 255-256
Vapenkonst. Se Vapenkunskap - 255-256
Vapenkonung. Se Härold - 255-256
Vapenkunskap (T. wappenkunde), kännedomen om de heraldiska reglerna, teoretisk heraldik - 255-256
Vapenlära. 1. Krigsv., beskrifning öfver de vapen och den ammunition, som nyttjas vid en armé - 255-256, 257-258
Vapenlära. 2. Heraldik. Se d. o. och Vapen, herald. - 257-258
Vapenplats, större fästning, som hufvudsakligast innesluter militära etablissement - 257-258
Vapenrock (T. waffenrock l. wappenrock) kallades den långa, vida rock, som riddarna under senare delen af medeltiden vanligen buro utanpå rustningen - 257-258
Vapensköld. Se Sköld 3 - 257-258
Vapenstillestånd, krigsv., kallas det fördrag af på samma gång politisk och militärisk betydelse, genom hvilket de krigförande för en viss, längre tid inställa fientligheterna - 257-258
Vapensyn kallades den årligen skeende förrättning, vid hvilken synemän eftersågo, att frälsemännen verkligen voro så rustade med afseende å både folk, hästar och vapen, som det enligt förordningarna ålåg dem att vara - 257-258
Vapentag (Fornn. vápnatak), ett i Norden och äfven utom dess gränser såsom en form för laga bekräftelse fordom nyttjadt bruk - 257-258
Vapentäcke (vapentält). Se Hjelmtäcke och Konungens vapen - 257-258
Vapenöfningar kallas i Sverige vanligen alla de öfningar, som afse truppernas utbildning - 257-258, 259-260
Vapereau, Louis Gustave - 259-260
Wapitin. Se Kronhjortar - 259-260
Vapnavad. Se Solway Firth - 259-260
Vapnö. 1. Socken i Hallands län - 259-260
Vapnö. 2. Fideikommiss i nämnda socken - 259-260
Vaporimeter, vaporometer (af Lat. vapor, dunst, utdunstning, och Grek. metron, mått). Se Afdunstningsmätare - 259-260
Vaporisation, afdunstning (se d. o.) - 259-260
Vaporös. Se Vapör - 259-260
Wappers, Gustave - 259-260
Wapping, till eng. grefskapet Middlesex hörande stadsdel i London - 259-260
Wappäus, Johann Eduard - 259-260, 261-262
Vapör (Fr. vapeur, Lat. vapor), dunst, ånga - 261-262
Vapörer, väderspänningar, »uppstigningar». Man inbillade sig förr, att dessa kunde nå hjernan samt derigenom förorsaka ojämnhet och nedstämning i lynnet (»hysteri»), och detta obehag var en tid under namnet »vapörer» (vapeurs) en bland damerna gängse modesjukdom - 261-262
Vaqueros, Sp., egentl. »ko-herdar» (af Lat. vacca, ko), namn på boskapsherdarna vid de stora landtgårdarna (ranchos) i norra Mejico. De äro vanligen af spansk-indiansk härkomst och göra sin tjenst till häst liksom de s. k. cow-boys i Texas - 261-262
Vár, Nord. mytol., är enligt Snorres edda en gudinna, som åhör männens eder och de båda könens inbördes trohetslöften - 261-262
Vár (Magyar. város, stad), en i ungerska stadsnamn bruklig tilläggsstafvelse - 261-262
Var. 1. (Ital. Varo, Lat. Varus) Flod, till 1860 gränsflod mellan Frankrike och Italien - 261-262
Var. 2. Departement i sydöstra Frankrike - 261-262, 263-264
Var (Lat. pus, Grek. pyon), med., är en vanligen gräddliknande vätska - 263-264
Vara, socken i Skaraborgs län - 263-264
Varagalen. Se Dingon - 263-264
Warali, en indisk stam. Se Kolh - 263-264
Varallo, stad uti italienska prov. Novara - 263-264
Varan, strandbygden i Bleking - 263-264
Varangerfjord, stor hafsvik i norska Finmarken - 263-264
Varanidæ. Se Varnödlor - 263-264
Varasd, T. Warasdin. 1. Komitat i Kroatien-Slavonien - 263-264
Varasd. 2. Hufvudstad i nämnda komitat - 263-264
Varbælgjar. Se Varbälger - 263-264
Warbeck, Perkin - 263-264, 265-266
Varberg, stapelstad i Halland - 265-266, 267-268
Varbergs kontrakt, i Göteborgs stift - 267-268
Varbildning, suppuration, kallas en patologisk process - 267-268, 269-270
Varblemma. Se Vesikel - 269-270
Warburg, std i preussiska reg.-området Minden (Westfalen) - 269-270
1. Warburg, Samuel - 269-270
2. Warburg, Karl Johan - 269-270, 271-272
Warburton, William - 271-272
Warburton, Eliot Bartholomew George - 271-272
Warburton, Peter Egerton - 271-272
Varbälgar var under inbördeskrigen i Norge namn på två partier - 271-272
Varchi, Benedetto - 271-272
Ward, Artemus, psevdonym för den amerikanske humoristen Ch. Browne - 273-274
Ward. 1. James W. - 273-274
Ward. 2. Edward Matthew W. - 273-274
Ward. Henriette W. - 273-274
Ward, John Quincy Adams - 273-274
Ward, Mary Augusta (»Mrs. Humphry Ward») - 273-274
Vardande, Nord. mytol. Se Nornor och Urd - 273-274
Vardar (Grek. Axios), flod i europeiska Turkiet - 273-274
Wardare, svensk folklig benämning på omtyckta fick-spindelur - 273-274