- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring /
405-406

(1893) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattholma, säteri och bruksegendom i Upsala län - Wattignies, by i franska depart. Nord - Vattkoppor, vattenkoppor, variceller (varicellæ), en kontagiös infektionssjukdom - Vattnets blomning kallas i folkspråket den företeelsen att vattnet i dammar och sjöar invid stränderna - i allmänhet i stillastående, mindre vattensamlingar - färgas med en grön färg under vissa tider af sommaren - Vattpass. Se Vattenpass - Vattradt tyg. Se Moaré - 1. Wattrang, Gustaf - 2. Wattrang, Anna Maria, den föregåendes svägerska. Se Ehrenstrahl 2 - Watts. 1. Isaac W. - Watts. 2. Thomas W. - Watts. 3. Georg Frederick W.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(stadfäst d. 3 Okt. 1873, med ett inbetaldt aktiekapital
af 2,250,000 kr., fördelade på 450 aktier), som eger i
Lena socken: Vattholma stångjernsbruk, qvarn och såg
samt jordegendomar om tillsammans 22 5/8 mtl, taxerade
till 523,200 kronor, i Tensta socken: Salsta gods,
12 59/68 mtl. taxerade till 274,200 kr., i Björklinge,
Rasbo och Rasbokils socknar tillsammans 10 1/8 mtl,
taxerade till 158,400 kr., samt i Almunge, Östuna och
Husby Långhundra socknar af Stockholms län tillsammans
26 521/3456 mtl jämte Lenna masugn samt qvarn, ångsåg
m. m. i Almunge socken, taxerade till 807,700 kr. Vid
stångjernstillverkningen användes tackjern från Lenna
masugn, smält af egna malmer dels från Dannemora, dels
från Salsta och Brunna grufvor i Lena socken. V. har
i flere århundraden haft samma egare som Salsta
(se d. o.).

Wattignies [-tinji], by i franska depart. Nord. nära
intill vägen Avesnes–Maubeuge, var d. 15 och
d. 16 Okt. 1793 skådeplats för en strid mellan
österrikare, under hertigen af Sachsen-Koburg,
och fransmän under general Jourdan. Striden blef
oafgjord, men Jourdan vann sitt mål: att förmå
Koburg upphäfva inneslutningen af Maubeuge.
C. O. N.

Vattkoppor, vattenkoppor, variceller (varicellae),
en kontagiös infektionssjukdom, som angriper nästan
uteslutande barn. Efter en inkubations-tid af omkr. 2
veckor uppträda å bålen och ansigtet i större eller
mindre mängd små blåsor, omgifna af en röd zon, och
en lindrig feber inställer sig. Blåsorna torka snart,
och efter omkr. 1 1/2 vecka är sjukdomen öfver. Svårare
följder af densamma förekomma endast undantagsvis.
J. E. J-n.

Vattnets blomning kallas i folkspråket den företeelsen
att vattnet i dammar och i sjöar invid stränderna –
i allmänhet i stillastående, mindre vattensamlingar
– färgas med en grön färg under vissa tider af
sommaren. Den tillfälligtvis framträdande gröna färgen
är utbredd i vattenmassan och bildar emellanåt
likasom en hinna på sjelfva vattenytan. Denna
företeelse förorsakas af åtskilliga bland de lägst
stående gröna algerna. En art af slägtet Trichornus
(fam. Nostocaceae), af Lyngbye benämnd T. flos aquae
(»vattenblom»), består af små flerböjda eller krökta,
perlbandslika trådar, bildade af runda celler. Den
växer på mycket fuktig jord eller flyter upp från
bottnen af vattensamlingar och är en af dem, som
ymnigast förekomma i »blommande vatten». Arter
af slägtena Coniophyton Hassall., Polyocystis
Kütz. m. fl. deltaga i vattnets blomning. Protococcus
viridis
Ag. träffas under vår och höst å vattendränkt
dy eller äfven sand, derå bildande en tunn, grön
hinna, och i vattenpölar, der den lifligt utvecklar
svärmsporer och färgar vattenytan klart grön. Vid
kanterna af den stillastående pölen bildar denna
alg ett grönt skum, som redan af Priestley beskrefs
under namnet »green matter». Äfven palmellacéer
bidraga till vattnets blomning. Bland dessa gröna
»vattenblom-alger» lefva många äfvenledes gröna
infusionsdjur (t. ex. Euglena viridis Ehr.), hvilka
sålunda också gifva grön färg åt det blommande
vattnet. – Dessutom förekommer jämväl en röd
»blomning» eller färgning af vattensamlingar, äfven
den förorsakad dels af alger, t. ex. Trichodesmium
erythraeum
(se d. o.) och flere röda
Protococcus-arter, dels af infusorier, såsom Astasia
haematodes
Ehr. m. fl. O. T. S.

Vattpass. Se Vattenpass.

Vattradt tyg. Se Moaré.

1. Wattrang, Gustaf, amiral, född på 1650-talet,
förordnades 1689 till skeppskapten och förde
1694–95 befäl å konvojer, hvarunder han
1695 kom att mot ett engelskt fartyg utkämpa en
strid, som något liknade Psilanders (se denne).
Vice amiral, sedan 1709, förde W. 1710 befälet
öfver den s. k. Nyenska eskadern i Finska viken.
1711 deltog han i den af H. Wachtmeister och M.
Stenbock ledda första undsättningsexpeditionen
till Tyskland och ledde sjelf i Dec. s. å. en sådan
från Karlskrona till Wismar. 1712 utnämndes han
till amiral. De tre försök han i Dec. s. å. gjorde
att öfverföra en ny, vida större transport till
Tyskland misslyckades: med fartyg och besättning
illa tilltygade, lopp han i Jan. 1713 åter
in i Karlskronas hamn. 1714 kommenderade
han den örlogsflotta, som skulle bevaka ryssarnas
rörelser, men kunde på grund af stiltje ej hindra
fiendens galérflotta att smyga sig förbi honom
vid Hangö udde och sedermera tillfoga den svenska
galéreskadern under Ehrenskiöld i Ålands skärgård
ett nederlag. Emellertid utsågs W. att äfven
för 1715 föra befälet emot ryssarna, men sjukdom
hindrade honom att mottaga det, och han afled 1716.
A. H-ld.

2. Wattrang, Anna Maria, den föregåendes svägerska.
Se Ehrenstrahl 2.

Watts [oåtts]. 1. Isaac W., engelsk psalmdiktare,
f. 1674, d. 1748, var en längre tid pastor vid en
independent-församling. Han författade en mängd
psalmer, af hvilka en stor del, genom okonstlad
värma, enkelhet, manlig mildhet och det rena,
kraftiga språket, hör till de bästa engelska. W:s
psalmer (Horae lyricae, 1706; Hymns, 1707; Psalms
of David,
1719, m. fl. samlingar) utgåfvos i
en gemensam uppl. bl. a. 1869 (med fyrstämmigt
satta melodier). Han skref dessutom predikningar
och teologiska afhandlingar. – 2. Thomas W.,
engelsk språkkännare och biblioteksman, född i
London 1811, egde en sällspord lätthet att lära
sig främmande språk och beherskade vid ganska unga
år fullständigt de klassiska, romanska, germanska,
slaviska och magyariska kulturspråken, hvarjämte
han vann god insigt i keltiska och flere bland de
orientaliska språken. Han var förtrogen med 20 olika
språk. Anställd såsom tjensteman vid British museum
1838, vardt han der till stor nytta genom sina språk-
och literaturkunskaper. Det var ock han, som först
framkastade planen att förvandla museets gård till
en väldig läsesal. W. blef 1866 föreståndare för
afdelningen tryckta böcker. Död 1869. Han gjorde
sig äfven känd såsom författare, i synnerhet på
det biografiska området. – 3. Georg Frederick W.,
engelsk målare, f. 1818, grundlade sitt rykte genom
en kartong, Caractacus förd i triumf genom Romas
gator.
En stor målning af honom,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaq/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free