Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Zettler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af dessa djur finnes mellan könsdelarna och anus
en egendomlig, tresidig pung eller ficka af 8–10
cm. storlek, å inre sidan försedd med en mängd
körtlar, som afsöndra det nämnda fettet. Detta
har konsistens af en mjuk salva och afgifver en
stark lukt; det nyttjas derför både i medicin och i
parfymer. Innehållet i den fickformiga analkörteln
uppsamlas tid efter annan hos det tama djuret medelst
en liten sked af jernbleck, hvilken införes genom den
aflånga mynningen, som mäter en längd af omkr. 2,5
cm. Det vilda djurets afsöndring eftersökes och
uppsamlas å nedre delen af trädstammar, der djuret
genom klämning befriat sig från sekretet, då det
blifvit besvärligt. O. T. S.
Zibetråttan, bisamråttan, ondatra, Fiber
zibethicus, zool., är den enda arten af ett
gnagareslägte, som skiljer sig från sorkslägtet
(se d. o.) förnämligast genom sin från sidorna
hoptryckta svans, hvilken är lika lång som bålen och
nästan naken. Baktårna äro försedda med ofullständig
simhud. Hela kroppen är för resten afpassad till
lefnadssättet i vatten. I könsorganens närhet
finnes en stor körtel, hvilken afsöndrar en starkt
myskdoftande vätska. Hårbeklädnaden påminner om
bäfverns, men är kortare, tätt åtliggande, mjuk
och glänsande. Ullhåren äro mycket kortare än
stickelhåren. På ryggen är färgen brun, på buken
grå. Hannen uppnår en längd af 58 cm., hvaraf svansen
 |
| |
utgör nära hälften. Zibetråttan förekommer i
Nord-Amerika mellan 30:de och 69:de nordliga
breddgraden. Hon är ett utprägladt vattendjur, som
lefver i sjöar och floder, simmar och dyker med stor
färdighet samt lifnär sig af råttor, vattenväxter
och sådana frukter, som finnas i vattnets omedelbara
närhet. Hon är i rörelse företrädesvis om natten
och tillbringar dagen i en håla, som hon gräft
i vattnets närhet, och som består af en kammare
med många gångar, hvilka samtliga mynna ut under
vattenbrynet. Vinterbostaden utgöres af en kägellik
byggnad, hvilkens väggar bestå af hvarjehanda
gräs och vattenväxter, sammansmetade med dy. Som
zibetråttans pels utgör en vigtig handelsartikel
(bisampels), dödas årligen ett stort antal af dessa
djur. — I Florida förekommer en beslägtad form,
Neofiber Alleni, hvilken företrädesvis genom sin
cylindriska svans skiljer sig från zibet-råttan och
är ett vida mindre utprägladt vattendjur än denna.
L–e.
Zichy [ṡi’tsji], Z. von Vásonykeö, en af Ungerns
äldsta och berömdaste adliga ätter. Den är af
tatariskt ursprung, har sedan 1200-lalet spelat en
rol i landets historia och erhöll
1679 greflig värdighet. Bland dess medlemmar må
följande nämnas. 1. Karl Z., österrikisk statsman,
f. 1753, d. 1826, blef 1788 judex curiae i Ungern och
inlade i denna egenskap stor förtjenst om lugnets
upprätthållande. Såsom president i hofkammaren hade
han 1802–08 ledningen af finansförvaltningen, och
1808 utnämndes han till stats- och konferensminister
(chef för inrikesärendena). Hans son grefve Ferdinand
Z. (f. 1783, d. 1862) dömdes 1849 till 10 års fängelse
m. m., emedan han såsom fältmarskalklöjtnant och
fästningskommendant i Venezia jämte grefve Palffy 1848
kapitulerat för stadens insurgenter samt lemnat civil-
och militärförvaltningen i deras händer. 1851 blef han
emellertid benådad. — 2. Ferenc Z., f. 1811, blef
1841 president i vexeldomstolen i Pressburg och 1848
statssekreterare vid handelsministeriet, men drog sig
vid revolutionens utbrott tillbaka. 1874–80 var han
ambassadör i Konstantinopel. Hans son grefve József
Z., f. 1841, var 1867–69 ungersk handelsminister
och sedermera guvernör i Fiume samt har företagit
vidsträckta resor. Med sin broder, juris doktor
Agost Z. (f. 1852) färdades Jószef 1875–76 genom Ceylon,
Nederländska Indien, Siam, Kina och Japan, hvarifrån
han hemvände öfver Gobi-öcknen och Sibirien. Agost
Z. har lemnat skildringar af såväl denna färd som af
sin resa i Nord-Amerika i Geogr. sällsk:s i Budapest
tidskrift (1876–79). — 3. Geza Z., Józsefs kusin,
pianovirtuos, f. 1849, elev af Mayrberger, Volkmann
och Liszt, förlorade vid 15 års ålder sin högra arm
genom en jagtolycka, men fortsatte icke dess mindre
sina pianostudier och lyckades uppöfva sin venstra
hand till en otrolig färdighet. Han är f. n. president
för den ungersk-nationala musikakademien i
Budapest samt sedan 1891 intendent öfver ungerska
nationalteatern. Han har sedan ett antal år tillbaka
plägat göra konsertresor uteslutande för välgörande
ändamål (Skandinavien besökte han 1887). Han har
sjelf bildat sig en originel teknik, som medelst
vida språng, ständigt arpeggio, flitigt pedalbruk
m. m. söker ersätta den större fullgreppigheten
i vanliga virtuosers spelsätt. Derjämte har han
framträdt äfven som kompositör (visor, etyder,
körsaker) och skald (på magyariska).
Zichy [ṡi’tsji], Michael von, ungersk målare,
f. i Zala i Ungern 1827, studerade vid akademien i
Wien och var lärjunge till Waldmüller samt blef på
dennes anbefallning lärare för en storfurstinna i
Ryssland. Han lemnade hofvet 1850, men vände åter
1856, blef 1859 hofmålare och fortfor i denna
ställning i 15 år, hvarefter han 1874 flyttade till
Paris. I sina framställningar går han gerna vidt ut
öfver verklighetens gränser, men i formgifningen, der
han är mästare, är han modern realist. Han håller sig
hälst till skräckfulla stoff och spökhistorier eller
till allegoriska tendensbilder; någon gång blir han i
genrebilder humoristisk. Bland hans förnämsta arbeten
må nämnas Kejsarinnan Elisabet vid Deáks likkista,
Messias och Lucifer på Warthurg, Menniskan mellan
förnuft och dårskap, Judiska martyrer och Af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:36:22 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfar/0119.html
