- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 18. Värja - Öynhausen /
335-336

(1894) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zurstrassen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i det konstitutionella kabinettet. Carbonari väckte
s. å. åtal emot honom, och ehuru han frikändes af
parlamentet, nedlade han sitt ämbete. Död 1828.

Zurstrassen, Melchior Anton, tysk bildhuggare,
f. 1832 i Münster, kom 1850 i bildhuggaren
Imhoffs atelier i Köln. Der utförde han 1853 de 14
stationerna i Kristi lidande i relief, och dessa
gåfvo Rauch anledning att upptaga honom bland
sina lärjungar. Han kom sålunda 1854 till Berlin,
utbildade sig med studium af språk och vetenskap och
utförde åt Fredrik Vilhelm IV en bronsstaty af den
store kurfursten som tioårig gosse. Derefter reste
han 1857 till Rom, idkade arkeologiska studier,
utförde en staty af en romersk herde och kunde med
inkomsten för denna jämte stipendium uppehålla sig
i Rom till 1862. Han reste då hem och öppnade egen
atelier i Berlin. Bland hans verk nämnas Segerkolonn
till minne af 1866, porträttreliefer af vetenskapsmän
för rådhusbiblioteket i Berlin och 2 reliefer för
minnesmärket på Als. Från 1870 till 1875 var han
professor vid konstskolan i Nürnberg och kallades
derifrån till Leipzig. Som ett af hans vackraste
arbeten nämnes en redan i Rom skisserad, sedan i
marmor utförd grupp af Caritas, en grupp, som har till
motiv en scen ur verkligheten (en romersk prinsessa,
som ger ett fattigt barn di, medan dess äldre broder
står bredvid).

Zusmarshausen, köping i bajerska reg.-området
Schwaben, vid Donaus tillflöde Zusam. Omkr. 1,000
innev. Den 7 Maj (g. st.) 1648 egde der en strid
rum mellan de förenade svenskarna och fransmännen
under Wrangel och Turenne samt den bajersk-kejserliga
hären under Melander, hvarvid den senare förlorade
nästan hela sin tross och 2,000 döda, bl. a. sin
öfverbefälhafvare. — Se vidare Wrangel, sp. 1415.

Zutfen (T. Zütphen), fordom befäst stad i
nederländska prov. Gelderland, vid Berkels
förening med Ijssel och vid jernvägslinierna
Arnem–Salzbergen, Amsterdam–Winterswijk och
Z.–Zwolle. Omkr. 17,000 innev. Z. är företrädesvis
en handelsstad, speditionsort för spanmål och
trävaror, hvilka flottas utför Rhen och Ijssel från
Schwarzwald, men har äfven ett stort pappersbruk
samt några sågverk, oljeqvarnar och cementbruk. Det
var stad redan i 10:de årh. och tillhörde då en
grefveslägt, efter hvars utgång (1107) det tillföll
Geldern. Staden tillhörde sedan hanseförbundet, intogs
1572 af hertigen af Alba, som lät afrätta samtliga
borgare, återtogs kort derefter af geuserna, men
föll 1583 åter i spaniorernas händer, från hvilka den
återtogs först 1591. 1672 intogs den af fransmännen,
som slopade dess fästningsverk. Dessa återställdes
sedermera, men hafva nu åter raserats. I Z. satt Karl
XII:s minister G. H. von Görtz arresterad en stor
del af året 1717. — Några km. n. om staden ligger
åkerbrukskolonien Nederlansch Mettray, anlagd 1851
af enskild person för att uppfostra fattiga värnlösa
gossar och sedan betydligt utvidgad.

Zügel, Heinrich Johann, tysk målare, f. 1850 i
Würtemberg, studerade i konstskolan i
Stuttgart och 1873 i Wien, hvarefter han slog sig
ned i München, der han utan någon lärare utbildade
sig till djurmålare. Hans taflor prisas för god
karakteristik af djuren samt en efter hand allt
kraftigare kolorit. Bland hans bästa arbeten nämnas
Fårtvättning, Oxspann (1875), Hjord, som flyr för
oväder
och Plöjande oxar.

Zülich, Gustaf, friherre, militär, diplomat, son
af öfverstelöjtnanten i svensk tjenst Anton. Z.,
föddes i Livland (på Bersemünde nära Riga?) d. 18
April 1666, deltog, i sachsisk tjenst, i krigen emot
turkar och fransmän i slutet af 1600-talet, men
slogs efter Stora nordiska krigets utbrott (1700)
under Sveriges fana. Han var öfverstelöjtnant vid
Nylands infanteriregemente, då han 1705 adlades jämte
sin äldre broder Karl Fredrik (f. 1661, fången vid
Perevolotjna 1709 och förd till Sibirien, hvarifrån
han hemkom 1722; d. 1738). Z. utnämndes 1708 till
öfverste för det franska dragonregemente, som n. å.,
tillfångataget, gick i svensk tjenst. Vid Karl XII:s
tåg mot Ryssland stannade Z. med sitt regemente qvar
i Polen; men efter konungens ankomst till Bender begaf
han sig dit öfver Ungern, der hans dragoner förmåddes
att kasta sig in i Rákóczys fejd emot kejsaren (sjelf
afhöll Z. sig från strid), hvilket framkallade starkt
missnöje hos Karl XII, som ansåg, att derigenom det
goda förhållandet emellan Sverige och Österrike kunde
bringas i fara. Z. blef 1711 friherre och generalmajor
och deltog i tatarernas och kosakernas infall
i Ryssland s. å., hvarvid han skulle bringa till
verkställighet konungens planer med invasionen. Han
blef vid »kalabalikens» början (1713) fången och förde
vid svenskarnas hemmarsch från Turkiet (1714–15) en af
de fem »indelningar», i hvilka de tågade. Han deltog
derefter i norska fälttåget och blef generallöjtnant
samt 1720 öfverkommendant i Stralsund och chef
för Drottningens lifregemente. 1729–32 var han
minister vid polsk-sachsiska hofvet. 1740 utnämndes
han till general af infanteriet. 1742 var han
general-en-chef i Finland, men måste lemna denna
plats åt Ch. E. Lewenhaupt. Död d. 16 Juni 1743.

Züllichau, stad i preussiska reg.-området
Frankfurt a. O., vid linien
Bentschen–Guben af preussiska statsbanorna, 7 km. n. om
Oder. Omkr. 8,000 innev. Barnhem, förenadt med
gymnasium och pedagogium. Frukt- och vinodling samt
klädestillverkning. I sjuåriga kriget stod d. 23
Juli 1759 en träffning vid Z. (äfven uppkallad efter
de närbelägna byarna Kay och Palzig), i hvilken
ryssarna under Soltykov besegrade preussarna under
general Wedel.

Zülpich, stad i preussiska reg.-området Köln,
omkr. 30 km. v. om Bonn. Omkr. 2,000 innev. Orten
är det romerska Tolbiacum i ubiernas land, senare
ofta vistelseort för frankiska konungar, som der hade
ett palats. Det äldre antagandet att det var der den
frankiske konungen Klodvig besegrade alemannerna år
496 har i nyare tid flere gånger bestridts, men har
enligt nyaste forskningar visat sig riktigt. År 612
stod der åter en strid, i hvilken Teoderik

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:46 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfar/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free