Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åkerlera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från den i och för sig riktiga uppfattningen
att staten hade eganderätten till domänjorden,
likasom från afsigten att tillskapa ett större
antal mindre brukningsdelar till upprätthållande
af en för samhällets bestånd så vigtig klass, som
ett talrikt och fritt jordbrukarestånd utgör. Att
åter innehafvarna af domänjorden skulle från sin
synpunkt finna den ifrågasatta utdelningen af
hvad de betraktade såsom sin häfdvunna egendom
hård och orättvis, kan svårligen förundra
någon. — Jfr bl. a. J. Lundell: »Om åkerlagar»
(akad. afh. I, 1841), och J. M. Sundén: »De
lege Licinia de modo agrorum» (akad. afh. 1858).
R. Tdh.
Åkerlera. Se Lera, Postglaciallera.
Åkerlins, äkta lins, Ervum Lens. Se Ervum och
Revalenta arabica.
Åkerman, Jakob, läkare, född på Gotland d. 28
Okt. 1770, student i Upsala 1784, tjenstgjorde 1790
såsom läkare vid vestra armén samt promoverades 1793
till med. doktor i Upsala. År 1797 blef han kirurg
vid akademiska sjukhuset och utnämndes 1805 till
professor i anatomi och kirurgi i Upsala. Han vardt
ledamot af Vetenskapsakademien 1822. Död d. 21 Maj
1829. Under Å:s presidium utgåfvos 64 akademiska
disputationer; dessutom offentliggjorde han några
iakttagelser i »Acta Soc. Scient. Upsal.» äfvensom
i Svenska läkaresällskapets handlingar.
Åkerman, Nils, läkare, f. i Barfva socken
i Södermanland 1777, student i Upsala 1797,
studerade en tid i Åbo och promoverades 1803 till
filos. magister i Upsala samt egnade sig sedan åt
medicinen. Såsom uppbördsläkare vid flottan deltog
han i 1808–09 års krig och blef 1810 med. doktor
i Upsala efter att hafva utgifvit en afhandling
De typho nervoso in classe suecana per autumnum
anno 1808 observato. Sedan han 1812 erhållit diplom
såsom kirurgie magister, förordnades han s. å. till
anatomie prosektor och adjunkt i teoretisk medicin i
Stockholm samt 1814 till fattigläkare derstädes. 1816
åtog han sig elektricitetsbehandling af fattiga
sjuka. Efter hemkomsten från en längre utrikes
studieresa förordnades han 1822 till intendent vid
Djurgårdsbrunn (å k. Djurgården vid Stockholm),
der han äfven träffade anstalter för gymnastisk
och elektrisk behandling. 1824 tog han afsked från
prosektorstjensten och erhöll s. å. professors
titel. Vid Djurgårdsbrunn inrättade han 1827 på
aktier ett ortopediskt institut, som 1828 fick namnet
Josefinska ortoped. institutet, men under åren
1833–37 förde ett tynande lif. 1837 öppnade han å nyo
ett ortopediskt institut å Lilla Ersta på Södermalm
i Stockholm (han biträddes der någon tid af sin
broder med. doktor Johan Erik Å.) och erhöll för
detsamma ett anslag af rikets ständer. 1847 öfverlät
han institutet åt H. Sätherberg och undfick 1848
en pension af ständerna. Å. dog i Stockholm d. 31
Jan. 1850. Jämte ett antal smärre uppsatser i
Svenska läkaresällskapets årsberättelser och handlingar
äfvensom några öfversättningar utgaf han tidskriften
»Helsovännen» 1828–29, Sundhetskateches (1835),
Josephinska orthopediska institutet i förening med
en allmän helsovårdsinrättning (1839) samt läroböcker
i franska och tyska språken.
1. Åkerman, Joakim, tekniker, öfverdirektör, född
d. 28 Januari 1798 i Kells-Nöbbelöfs socken, Skåne,
der fadern var kyrkoherde, blef student i Lund
1813, filos. magister (primus) 1820, docent i fysik
1823 samt adjunkt i fysik och custos machinarum 1825.
Hösten 1827 utnämndes han till adjunkt i kemi och
innan årets slut till professor i kemisk teknologi vid
Teknologiska institutet i Stockholm, hvarifrån
han 1839 förflyttades till Bergsskolan i Falun,
till hvars förste lärare och föreståndare han
föregående år blifvit utnämnd. I slutet af 1845
återkallades han till Stockholm för att reorganisera
Teknologiska institutet, hvilket han förestod till
hösten 1848, då han återvände till sin förra plats
i Falun, sedan hans förslag att med Teknologiska
institutet sammanslå Bergsskolan i Falun för
den gången strandat på Brukssocietetens motstånd.
1853 utnämndes han till öfverdirektör för Mynt-
och kontrollverken, hvilken befattning han innehade
till sin död. Han afled i Stockholm d. 3 April
1876. — Under åren 1833 och 1834 företog Å. en resa
till Tyskland, Österrike, Schweiz och Frankrike för
att studera dessa lands kemisk-tekniska industrier.
1835 blef han ledamot af Vetenskapsakademien och
1846 af Landtbruksakademien (1863 hedersledamot).
Han var stor växtvän och sysslade gerna på lediga
stunder med blomsterskötsel. Också var han en
af Svenska trädgårdsföreningens stiftare (1832) och
sedan 1858 dess ordförande. År 1857 blef han ledamot
af styrelsen för Teknologiska institutet, och i den
1869 tillsatta komitén för utredande af frågan
om förändring af rikets myntväsende tog han såsom
ledamot verksam del. Bland hans utgifna skrifter
må särskildt nämnas Föreläsningar i kemisk technologi
(2 del., 1832). Vidare utgaf han »Tidskrift för
svenska bergshandteringen» (1843–45) och var 1846–52
redaktör af »Jernkontorets annaler», för hvilka han
skref åtskilliga afhandlingar.
2. Åkerman, Anders Richard, metallurg,
generaldirektör, den föregåendes son, född
d. 10 April 1837 i Stockholm, blef student i Upsala
1855 och aflade der 1860 bergsexamen samt
inskrefs s. å. såsom auskultant i Kommerskollegiets
afdelning för bergsärenden. Efter att 1861–62
hafva genomgått Falu Bergsskola antogs han 1863
som elev och förordnades 1864 till stipendiat
på Jernkontorets metallurgiska stat. 1868 blef
han redaktör af »Jernkontorets annaler», och 1869
utnämndes han till adjunkt i metallurgi och
hyttkonst vid den då med Teknologiska institutet
sammanslagna Bergsskolan, hvarefter han 1883
utnämndes till professor i samma ämnen vid Tekniska
högskolan (f. d. Teknologiska institutet) och
1890 af Jernkontoret utsågs till ledamot af styrelsen
för densamma. För studier af jernhandteringen gjorde
han på uppdrag af Jernkontoret åren 1866–67 en resa
till England och Skotland, Nord-Amerikas Förenta
stater, Frankrike, Österrike och Tyskland samt 1868,
för ett jernverks räkning, återigen till Tyskland.
1871 förordnades han till ledamot af komitén för
Sveriges deltagande i Nordiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
