- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 18. Värja - Öynhausen /
399-400

(1894) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åkerlera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

goda traditioner och bl. a. i Stockholm byggt nya
orglar i Maria, Storkyrkan, Klara, Tyska kyrkan m. fl.
A. L.

Åkerréhn, Olof, mekaniker, född 1754 i Vestra
Vingåkers socken, Södermanland, studerade vid
Åbo och Upsala universitet och förvärfvade filos.
magistergraden 1782, egnade sig från 1784 åt en ifrig
och framgångsrik verksamhet såsom byggnadsingeniör
och innehade i flere år (till 1795) ett stipendium af
Brukssocieteten. Han invaldes 1799 i Vet. akad. och
fick 1811 mottaga Jernkontorets stora medalj i
guld. Död i Stockholm d. 9 Maj 1812. — Under Å:s
tillsyn uppfördes bl. a. 49 stångjernshammare, 51
knipp- och spikhammarverk, 7 plåthamrar, åtskilliga
valsverk, blästerverk, grufkonster och tröskverk,
17 sågverk (delvis af alldeles ny inrättning)
och 89 qvarnar. Han anlade dessutom Vedevågs
jernmanufakturverk (för svartsmiden) i Vestmanland
(hvilket han i flere år styrde med energi), Nyköpings
mässingsbruk, några fabriker, byggnaderna vid
Kinda kanal- och slussverk m. m. Vittnesbörd om Å:s
begåfning och insigter på det mekaniska området lemnas
äfven af hans utgifna skrifter, bland hvilka må nämnas
Utkast till en praktisk afhandling om vattenverk
(1788), Svenska blåsverkens historia (1805) och
Begrepp om lerhusbyggnad (1811). Utgifningen af Å:s
största arbete, Samlingar i konstbyggnadsvetenskapen,
afbröts genom hans död.

Åkersenap. Se Senap. Fröna af detta besvärliga
åker-ogräs hafva en obehaglig smak och kunna derför
ej nyttjas som matkrydda.

Åkers härad, i Södermanlands län, ingår i Lifgedingets
domsaga ocho Gripsholms fögderi samt omfattar
socknarna Åker, Länna, Vansö, Härad, Fogdö, Helgarö,
Strengnäs landsförsamling. Areal 45,645 har. 7,992
innev. (1892).

Åkers kanal, i Öster-Åkers socken, Stockholms län,
förmedlar medelst Åkersån förbindelsen mellan
Garnsviken ocb Tunaviken af Trälhafvet. Farleden,
som upptogs 1825 för en kostnad af 94,090
kr. (statsanslag), har en längd af 1 ny-mil, hvaraf
den bearbetade sträckan är 3,682 km. Djupet under
lägsta vattenytan är 1,78 m., bottenbredden 8,91 m. En
sluss finnes, som är 21,38 m. lång, 7,42 in. bred
och 1,93 m. djup. Kanalen trafikerades 1891 af 641
ångfartyg om 21,700 t. och 118 segelfartyg om 1,952
t., för hvilka i kanalafgifter erlades 3,378,68 kr.

Åkerskatt. Se Jordskyld och Stadsjord.

Åkers krutbruk, i närheten af Mariefred, i Åkers
socken, anlades under Gustaf I:s regeringstid
vid Forssa, 1 km. s. om dess nuvarande plats, och
flyttades i slutet af 1700-talet. Till en början
sköttes bruket för K. M:ts och kronans räkning
af en föreståndare, som kallades fältkamrer,
men öfverlemnades sedan till enskild person. 1828
öfvertogs bruket af lagman Rönqvist, i hvars slägt
det förblef till d. 2 Jan. 1889, då kronan åter
öfvertog det. Förvaltningen utöfvas för närvarande af
en styresman, en förvaltare, en artillerikonstapel
(som biträde åt styresmannen) samt en arbetsförman
och 18 arbetare. Vid krutbruket tillverkas styckekrut,
bergskrut, handgevärskrut och jagtkrut af flere olika
sorter äfvensom 5 mm., 6–10 mm., 15 och 23 mm.
krigskrut. 1893 anslog riksdagen 219,500 kr. för inrättande
af en fabrik för röksvagt krut vid Å.
H. W. W.

Åkerskäran, detsamma som gräs-skäran (se d. o.).

Åkersork. Se Sorkslägtet.

Åkerspergel. Se Spergula.

Åkers skeppslag, i Stockholms län, ingår i
Södra Roslags domsaga och Vaxholms fögderi samt
omfattar socknarna Österåker, Riala, Koslags-Kulla,
Ljusterö. Areal 36,825 har. 5,794 innev. (1892).

Åkers styckebruk, 10 km. från Mariefred och
15 km. från Strengnäs, inom Åkers socken, af
Södermanlands län. Med underlydande i Åkers, Länna,
Härads, Gåsinge, Kärrbo, Taxinge, Öfver-Enhörna,
Barfva, Kjula, Stenqvista och Ärila socknar består
det af 34 3/8 mtl, med verk och inrättningar taxerade
till 1,306,400 kr. (1890). Hela egovidden utgör
omkr. 8,560 har, deraf omkr. 2,410 har utgöra
inegor. Till godset höra. bl. a. lastplats
vid Mälaren, Skottvångs och Bredsjönäs grufvor
samt andelar i Förola grufva. Hufvudbyggnaden är
omgifven af en särdeles vacker och vidsträckt park
med konstgjorda kanaler. Drifkraften till bruket
erhålles från 7 större och mindre sjöar. Vid bruket
ligger Åkers station å Norra Södermanlands jernväg,
hvarjämte från samma ställe utgår en bibana till
Strengnäs för brukets lastplats. Bruket anlades
troligen i början af 1600-talet af bröderna W. och
G. de Besche på det lilla kronotorpet Sågantorp, som
kronobruk, men utarrenderades först 1638 och såldes
1640 af enkedrottning Maria Eleonora, till hvars
lifgeding det hörde, till Hans von Föhrden och
Heinrich Lohe, båda borgare i Södertelge. År 1654
d. 14 Jan. erhöll bruket privilegier på att göra
kanoner af hvad storlek som hälst och att försälja
desamma, hvar som hälst. Kanoner och projektiler
utgjorde sedermera brukets hufvudsakliga tillverkning,
och i synnerhet efter Karl XII:s krig blomstrade
det upp, då de under kriget förbrukade kanonerna
skulle ersättas. Men äfven på senare tider har en
mängd beställningar ingått från såväl europeiska
som utom-europeiska land. Utom kanoner hafva
sedan äldre tider tillverkats gjutgodsartiklar
af olika slag (bl. a. Riddarholmskyrkans
torn). Kanontillverkningen upphörde år 1866,
samtidigt med att tackjernskanoner kommo ur bruk. —
Bruket består af masugn med två pipor (af hvilka dock
endast den ena begagnas), rostugn, gjuteri (beläget
invid masugnen och försedt med 1 reverber- och 3
kupolugnar), mekanisk verkstad, ångsåg, qvarn m. m.,
hvarjämte de gamla kanonverkstäderna apterats
för tillverkning af kokillhärdade valsar. Brukets
tillverkning utgöres numera af projektiler samt
gjutgodsartiklar. En specialitet för detsamma
är tillverkningen af kokillgjutgods af alla slag,
hufvudsakligast valsar af olika storlekar (ända till
7,000 kg.), och bruket är i detta fall det första
och mest betydande inom Sverige. Dessutom tillverkas
äfven landtbruksredskap och arbetsmaskiner samt
kanontackjern för export. Efter v. Föhrden och Lohe
egdes bruket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:02:33 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfar/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free