Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Återbrytande af dom ... - Återkastningsmetoden (omkastningsmetoden), fys., en af tyske fysikern W. Weber uppfunnen metod för uppmätande af momentana elektriska strömmar, specielt induktionsströmmar - Återlösningen. Se Försoning - Återremiss. Se Remiss - Återskall. Se Eko - Återställningstecken, musikt. - Återtåg, reträtt (Fr. retraite), krigsv., kallas hvarje rörelse bakåt, d. v. s. från fienden - Återvinning, jur., ett ordinärt rättsmedel - Åtkomsthandlingar, jur., kallas i allmänhet de skriftliga handlingar, som utgöra bevis på en viss, någon person tillkommande rättighet - Åtrusta, sjöv., liktydigt med »samsa» - Åtting, kamer. Se Attung - Åttonde hufvudtiteln omfattar i riksstatens utgiftsafdelning anslag, som utgå för Ecklesiastikdepartementets behof. Se vidare Hufvudtitel - Åtvid, socken i Östergötlands län - Åtvidaberg, kopparverk, hufvudorten inom »baroniet Adelsvärd», ligger i Åtvids socken, Bankekinds härad, Östergötlands län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fartyget. Hvar och en af fartygets båtar har sin
särskilda signal, sammansatt af standerter och
väfkulor i olika ordning, hvaremot den gemensamma
signalen för fartygets alla båtar vanligen
utgöres af tvänne väfkulor, hissade ofvanför
hvarandra på toppen.
R. N.
Återkastningsmetoden (omkastningsmetoden),
fys., en af tyske fysikern W. Weber
uppfunnen metod, för uppmätande af momentana
elektriska strömmar (se Momentan), specielt
induktionsströmmar. Den består deruti att lika
starka momentana strömmar af vexelvis motsatta
riktningar sändas genom galvanometern hvarannan
gång nålen passerar jämnvigtsläget. Afläsas
nu utslagen, såväl de större som de mindre,
på ömse sidor om jämnvigtsläget, kan man
ur dem beräkna den momentana strömmens styrka,
eller, rättare, den elektricitetsmängd, som
vid hvarje af dessa lika strömmar genomgår ett
tvärsnitt af ledningstråden. Jfr Multiplikationsmetoden.
R. R.
Återlösningen. Se Försoning.
Återremiss. Se Remiss.
Återskall. Se Eko.
Återställningstecken, musikt., tecknet ♮,
hvarigenom en medelst »kors» höjd eller medelst
»be» sänkt ton återställes till sin ursprungliga
betydelse. Ursprungligen var denna figur
endast tecknet för tonen h och kallades »b
quadratum» till skillnad från ♭, som var tecknet
för tonen b och kallades »b rotundum».
A. L.
Återtåg, reträtt (Fr. retraite), krigsv.,
kallas hvarje rörelse bakåt, d. v. s. från fienden,
vare sig det gäller krigsrörelserna i stort
(strategiskt återtåg) eller händelserna på ett slagfält
(taktiskt återtåg). Återtåget ställer stora
fordringar på såväl ledningen som trupperna,
emedan rörelsen bakåt vanligen nedsätter de
senares anda, synnerligen om återtåget är en
följd af föregående nederlag, och emedan hvarje
misstag, försumlighet eller opåräknad händelse
lätt kan bringa hela rörelsen i oordning. Svårast
är återtåget från slagfältet efter en förlorad
strid, medan man ännu är i omedelbar beröring
med fienden.
C. O. N.
Återvinning, jur., ett ordinärt rättsmedel (se
d. o.), som eger användning i följande tvänne
fall. 1) Emot kontumacie- l. tredskodom,
meddelad af underrätt i tvistemål (12 kap., 3 och
4 §§, Rättegångsbalken). Kommer käranden till
det ting eller i stad å den dag, hvartill saken
är instämd, men svaranden uteblir, eger rätten
döma i saken, efter ty som sanningen deri kan
utletas. En sådan tredskodom bör kungöras för
den uteblifne svaranden så tidigt, att han kan
för återvinning instämma sin motpart till nästa
ting å landet och inom en månad i staden.
Sker det ej, har svaranden samma tid, sedan
han blifvit tillsagd. Sedan vad-tiden gått förbi,
utan att vad blifvit af svaranden emot tredskodomen
erlagdt, eger denne söka återvinning inom
nyss angifna tid genom sakens instämmande till
samma rätt, som dömt deri. 2) Emot
öfverexekutors utslag i lagsökningsmål, hvarigenom
borgenärs talan blifvit bifallen (32 §
Utsökningslagen d. 10 Augusti 1877). Har gäldenären
ej hos öfverexekutorn erkänt skulden, eger
han rätt att efter stämning å borgenären vid
domstol söka återvinning i målet, dock med
skyldighet att stämma inom sex månader efter det
öfverexekutorns utslag vann laga kraft eller,
om besvär mot utslaget blifvit anförda, inom
lika tid från det utslag öfver besvären föll (jfr
Lagsökning).
L. A.
Åtkomsthandlingar, jur., kallas i allmänhet
de skriftliga handlingar, som utgöra bevis på
en viss, någon person tillkommande rättighet,
i inskränkt mening de handlingar, som styrka
en persons eganderätt, enkanneligen till fast
egendom. Synonymt och i lagstil mera vanligt
begagnas numera uttrycket fångeshandlingar.
A. W.
Åtrusta, sjöv., liktydigt med »samsa» (se d. o.),
ehuru företrädesvis användt om ketting.
R. N.
Åtting, kamer. Se Attung.
Åttonde hufvudtiteln omfattar i riksstatens
utgiftsafdelning anslag, som utgå för
Ecklesiastikdepartementets behof. Se vidare
Hufvudtitel.
Åtvid, socken i Östergötlands län, Bankekinds
härad. Areal 16,487 har. 3,137 innev. (1892).
Å. utgör ett till egaren af Adelsnäs patronelt
pastorat, Linköpings stift, Bankekinds kontrakt.
Åtvidaberg, kopparverk, hufvudorten inom
»baroniet Adelsvärd» (det enda baroniet i
Sverige), ligger i Åtvids socken, Bankekinds härad,
Östergötlands län. Förutom kopparverket finnas
der andra industriella inrättningar af flere slag,
alla tillhörande baroniet, såsom sågverk
(uppfördt 1883) med 2 ramar, kantverk och stafsåg
m. m., snickerifabrik (färdig 1891), qvarn, bryggeri
och mälteri. Dessutom drifves stort jordbruk,
med dertill hörande mejeri. Platsen, som
är naturskönt belägen och genom planteringar
och anläggningar af flere slag ytterligare
förskönad, är tätt befolkad och bebyggd samt gör
intryck snarare af en köping än af en herregård på
landet. Utom de för kopparverket och jordbruket
erforderliga kontors- och ekonomibyggnader
samt byggnader för tjenstemän, läkare, veterinär,
apotek, sjukhus, skolor m. m. finnas äfven ett
stort hotell, jernvägsstation och en mängd
enskilda bostäder. Äfven socknens nybyggda,
vackra kyrka är der belägen, och ruinen af
den äldre kyrkan pryder i sin mån platsen.
Koppartillverkningen är grunden till platsens
och baroniets uppkomst. När grufvorna,
tillhörande Å:s kopparverk, först bearbetades är ej
bekant, men af Eriks af Pommern bref »om
frihet på Åtvidaberg och dem, som der bergsbruk
öfva» (1413) vill det synas, som hade
redan dessförinnan bergsbruk förekommit i trakten.
Traditionen förlägger detta bergsbruk till
tiden »före digerdöden». Vare nu dermed hur
som hälst, så visa dock många gamla gruföppningar
och slaggvarp efter forna hyttor, att i
långt förgångna tider bergsbruk förekommit i
trakten. Att grufvorna bearbetats före slutet
af 1400- och början af 1500-talet lär likväl
vara kändt, men derefter lågo de länge öde.
Åren 1743–45 företogo sig emellertid inspektoren
Jonas Solberg och undermarkscheidern
Erik Solberg att sofra i de gamla slaggvarpen
och bearbeta några gamla grufvor i Åtvids
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
