Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfverhuset (Eng. the house of lords l. the upper house), benämning på den ena af den engelska representationens bägge kamrar - Öfverhöghet. Se Suveränitet - Öfveringeniör, titel på chefen för jernvägsbyggnadsstaten - Öfverinspektör benämnas cheferna för packhus- och tullbevakningsinspektionerna i Stockholm och Göteborg - Öfverintendent. 1. Titel på chefen för Öfverintendentsämbetet (se d. o.) - Öfverintendent. 2. Titel på innehafvare af en hofcharge, som har rang näst efter förste hofjägmästaren - Öfverintendentsämbetet, ett under finansdepartementet sorterande ämbetsverk - Öfver-Jerna. Se Jerna 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stundom benämna den mera aristokratiskt sammansatta delen
äfven af andra lands representationer för »öfverhus»,
och i Ungern benämnes den så (Magyar. felsö-ház)
äfven officielt.
Öfverhöghet. Se Suveränitet.
Öfveringeniör, titel på chefen för
jernvägsbyggnadsstaten (hans närmaste män benämnas
öfveringeniörsassistenter) samt på en tjensteman vid
Patentbyrån (se d. o.), en vid Telegrafstyrelsens
tekniska byrå (se om denna Telegrafstyrelsen) och en
ledamot i Landtbruksstyrelsen. Äfven föreståndaren
för Stockholms stads gasverk och en tjensteman vid
Göta kanalverk benämnas öfveringeniörer.
Öfverinspektor benämnas cheferna för packhus- och
tullbevakningsinspektionerna i Stockholm och Göteborg.
Öfverintendent. 1. Titel på chefen för
Öfverintendentsämbetet (se d. o.). — 2. Titel på
innehafvare af en hofcharge, som har rang näst efter
förste hofjägmästaren.
Öfverintendentsämbetet, ett under finansdepartementet
sorterande ämbetsverk, som enligt nu gällande
instruktion af d. 14 Nov. 1879 (med ändring d. 5
Dec 1884) har till åliggande att i byggnadsfrågor
afgifva utlåtanden eller framställningar till K. M:t
samt med råd och upplysningar tillhandagå offentliga
myndigheter och menigheter; att, då sådant af K. M:t
anbefalles, uppgöra ritnings- och kostnadsförslag
till byggnadsarbeten för kronans räkning; att
granska och, när så erfordras, omarbeta ritnings-
och kostnadsförslag till byggnader, som uppföras
för offentliga myndigheters och menigheters räkning
och äro af beskaffenhet att ritningar till desamma
böra underställas K. M:ts pröfning eller ämbetets
granskning; att, der förslagsritningar ej kunna i
orten åstadkommas, tillhandagå med upprättande af
sådana; att utöfva tillsyn öfver kronans hus och
byggnader, som ej äro ställda under annat ämbetsverks
förvaltning, samt handlägga administrativa frågor om
deras vård och underhåll; att till K. M:t årligen
afgifva berättelse om det förflutna årets arbeten
och generalförslag öfver användande af det löpande
årets byggnads- och reparationsanslag; att besörja
verkställighet af de på grund deraf eller eljest
beslutade byggnadsarbeten och att förvalta de till
ämbetets disposition ställda medel. För åstadkommande
af kontroll att byggnader fullbordas i enlighet med
fastställda ritningar eger ämbetet att, när så pröfvas
nödigt, uppdraga åt någon af sina tjenstemän att
företaga inspektionsresor till besigtigande af dylika
byggnadsarbeten. Öfverintendentsämbetet består af en
teknisk och en administrativ afdelning. Styrelsen
utgöres af en öfverintendent, såsom chef och ensam
beslutande, samt, såsom ledamöter, två förste
intendenter, den ene för den tekniska, den andre,
tillika sekreterare, för den administrativa
afdelningen. Den i öfrigt anställda ordinarie
personalen består af två intendenter och en kassör,
tillika bokhållare. Till e. o. tjenstemän äro att
räkna de vid ämbetet biträdande arkitekter utom stat.
Vården om kronans byggnader jämte kronogodsen
tillhörde i äldre tider riksskattmästaren
och räknekammaren. Efter 1634 hade öfverståthållaren
inseende öfver såväl k. slottet som öfriga kronans hus
och lägenheter i Stockholm, och för det arkitektoniska
tillförordnades särskilda hofarkitekter. Å en
sådan befattning erhöll Simon de la Vallée fullmakt
1639, och Jean de la Vallée erhöll 1651 en särskild
instruktion, hvarigenom åt honom uppdrogs inspektionen
och inseendet »med alla K. M:ts och kronans civil
byggnad på en och annan ort i riket». Den egentliga
arkitekten i riket på denna tid var dock N. Tessin
d. ä., som förordnades till k. architecteur
och byggmästare 1646 och till hofarkitekt
1676. Med anledning af den nya slottsbyggnaden
blef hans son, N. Tessin d. y., d. 21 Juni 1697,
samtidigt med att hans ritning till slottsbyggnaden
gillades och fastställdes, »Öfverintendent öfver
H. K. M:ts hus, slott, trädgårdar, möbler m. m.»,
men något särskildt ämbetsverk inrättades ej ännu
på lång tid. Öfverståthållaren hade fortfarande
hufvuduppsigten öfver slottet och kronans
byggnader i hufvudstaden till 1727, då en särskild
slottsbyggnads-deputation, med öfverintendenten
till ledamot, förordnades, hvilken fortfor till 1766,
hvarefter en slottsbyggnadsdirektion, bestående af
två riksråd, erhöll förvaltningen af slottsbyggnaden
jämte öfriga publika hus i hufvudstaden. Såväl
öfverintendenten som slottsbyggnadsstaterna voro
underordnade denna direktion. Sistnämnda stater
förändrades dock redan 1769 till ett eget ämbetsverk
under riksmarskalken, och på 1790-talet tillsattes en
särskild befallningsman på Stockholms slott, hvarefter
Slottbyggnadsdirektionen upplöstes 1795. Kronans
öfriga hus i hufvudstaden skulle förvaltas af
öfverståthållaren efter dertill gifna utkast och
förslag af öfverintendenten. För kortare tid
(1810–18) återställdes sedermera Slottsbyggnadsdirektionen,
och till dess biträde organiserades (1810) ett
särskildt Öfverintendentsämbete, som dittills
från 1772 varit såsom ett »kontor» uppfördt på
slottsbyggnadsstaten samt fortfarande egt bestånd
och efter hand fått bestyret såväl med kronans
civila byggnader i Stockholm (utom k. slottet och
hofstallet) som ock med kronans i civilt ändamål
anslagna publika hus och byggnader utom hufvudstaden,
hvilka icke äro ställda under annat ämbetsverk
äfvensom med kronans magasinsbyggnader i hufvustaden
och landsorten. Under Öfverintendentsämbetet
hörde k. museum 1801–68 samt lifrustkammaren och
klädkammaren 1866–68. Öfverintendenter hafva varit:
Nik. Tessin 1697–1728, C. G. Tessin 1728–41 (sedan
1735 var han derjämte konstakademiens preses, hvilken
post sedan var förenad med öfverintendentssysslan till
1882), C. Hårleman 1741–53, C. J. Cronstedt 1753–67,
C. F. Adelcrantz 1757–95 (1757–67 funnos sål. två
Öfverintendenter), C. F. Fredenheim 1795–1803,
Fr. M. Piper, tillförordn., 1803–05, A. N. Edelcrantz
1805–13, Fr. S. Silfverstolpe 1813–36, Fr. Blom,
tillförordn., 1836–44, M. G. Anckarsvärd 1844–58,
G. Söderberg 1858–64, F. L. Dardel 1864–82 och
H. Zettervall sedan 1882.
Öfver-Jerna. Se Jerna 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
