Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Örebro län omfattar Nerike, vestra hälften af Vestmanland och den östligaste delen af Värmland (Karlskoga bergslag) - Öre elf, vattendrag i Norrland - Öregrund, sjöstad i nordöstra Upland (Roslagen), Stockholms län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hufvudnäringar, jordbruk och boskapsskötsel, hafva under
den senare tiden i många hänseenden betydligt
förkofrats, och deras alster lemna öfverskott till
afsalu utöfver länets egna behof. Af länsarealen
utgöra den odlade jorden 18 proc. och den naturliga
ängen inemot 4 1/2 proc. Genom Hjelmarens sänkning,
hvilket stora arbete afslutades år 1888, har mycken
jord vunnits för odling, hvarjämte stora marker
förbättrats. Sålunda beräknas de derigenom torrlagda
ängs- och mossmarkerna inom länet uppgå till 11,583 har
och landvinningar och sjöslåtter till 2,641 har. En
medelmåttig skörd i länet uppskattas af stråsäd till
50,000 hl. hvete, 290,000 hl. råg, 45,000 hl. korn,
900,000 hl. hafre, 20,000 hl. blandsäd och af
potates till 700,000 hl. Vid 1892 års slut uppgafs
kreatursstocken till 13,042 hästar, 103,730 nötkreatur
(deraf 67,530 kor), 32,388 får och 19,623 svin. —
Bränvinsbränningen är af ringa betydenhet och gaf
år 1891–92 knappt 1/2 mill. liter, eller ej fullt
1 1/2 proc. af rikets tillverkning. — Den skogbärande
marken är fullt 61 proc. af länets ytvidd. Skötseln
af de enskildes skogar är här som annanstädes så
beskaffad, att de oftast tillgodogöras och vårdas
på ett fullt rationelt sätt vid de större bruks-
och landtegendomarna, hvaremot i allmänhet ingen
ordnad hushållning finnes vid de medelstora och
mindre hemmans- och bergsmansskogarna. Vidare
har länet, särskildt dess norra del, en betydande
näringskälla i bergsbruket. Under år 1892 brötos ur
110 grufvor 306,658 ton jernmalm, hvilket var nära
1/4 af rikets malmbrytning; af gruffälten lemnade
Stribergsfältet 44,682 ton, Stripafältet 29,003,
Sköttgrufvefältet 26,838, Dalkarlsbergsfältet 22,008,
Ingelshyttefältet 13,926, Ställbergsfältet 13,631 och
Pershyttefältet 11,952. Under samma år tillverkades
vid 40 masugnar 119,705 ton tackjern; smältstycken
och göt tillverkades till en qvantitet af 74,921
ton och stångjern m. m. 55,853 ton. Af silfver-
och blymalmer brötos ur 24 grufvor 2,609 ton,
af kopparmalm i 7 grufvor 1,816 ton, af zinkmalm
i 24 grufvor, hufvudsakligen i Åmmebergsfältets
grufvor, 27,729 ton. Vid Kafveltorp (i Ljusnarsbergs
socken) tillverkades bl. a. 329,5 ton raffinadbly,
196 kg. finsilfver och 0,95 kg. guld. Vid Dylta (i
Axbergs socken) tillverkades 183 ton rödfärg. Under
året sysselsattes 2,326 arbetare vid jerngrufvorna,
3,223 vid jernverken och 1,257 vid andra verk
och grufvor. Fabriksindustrien är deremot mindre
betydande, och uppgifves tillverkningsvärdet under
år 1891 vid 136 fabriker »till knappt 3 1/2 mill. kr.,
deraf vid jern- och stålmanufakturverk 603,000
kr., gjuterier och mekaniska verkstäder 424,000 kr.,
trämassefabriker 387,000 kr., tändsticksfabrik 270,000
kr. och vid 4 stenhuggerier 184,000 kr. För år 1890
uppgifves för tre socknar skodonstillverkning såsom
hemslöjd, hvilken sysselsatte 400 à 500 pers. och
hade ett värde af 300–400 tusen kr. Handtverkarna
voro 720 år 1891, med 736 arbetare, handlandena år
1892 646, med 547 biträden. Handelsflottan bestod
s. å. af 21 seglande fartyg, om 1,064 tons, och 16
ångfartyg, om 836 tons och 328 hästkrafter, alla i
inrikes sjöfart. Länet är väl
försedt med jernvägar, nämligen vid 1893 års slut 172
km. af statens och 523 km. af 16 enskilda banor. —
Hemmantalet uppgår till 2,924,655 mantal, deraf 37,89
för städernas jord. Jordbruksfastigheterna voro år
1893 taxerade till 102,595,000 kr. å landsbygden
och 1,907,400 kr. i städerna, annan fastighet till
15,945,600 kr. å den förra och 18,170,600 kr. i
de senare. Dessutom voro statens och menigheters
m. fl. fastigheter, fria från bevillning, taxerade
till 7,188,300 kr. å landsbygden och 2,610,200 kr. i
städerna. I länet finnas 6 fideikommissegendomar,
taxerade år 1890 tillsammans till nära
5 mill. kr. Samma år taxerades de inhemska
aktiebolagens fasta egendomar inom länet till
inemot 22 mill. kr. och utländska undersåtars
fastigheter till 1,380,800 kr. — Sedan 1648
har vestra Vestmanland hört till samma län som
Nerike. Örebro län omfattade från 1654
till 1779 Nerike, vestra Vestmanland och Värmland,
men sistn. år åtskildes Värmland, så när som på
Karlskoga bergslag. Jfr W. Tham: »Beskrifning öfver
Örebro län» (1849) och K. M:ts befallningshafvandes
i länet femårsberättelser. K. S.
Öre elf, vattendrag i Norrland, har sina källor
i sydligaste delen af Stensele socken i Lappland,
hvarifrån den under sydöstligt lopp strömmar genom
Lycksele, Örträsks, Bjurholms och Nordmalings socknar
samt ö. om Nordmalings by mynnar ut i Bottniska
viken. Längd omkr. 185 km.
Öregrund, sjöstad i nordöstra Upland (Roslagen),
Stockholms län, belägen på en halfö vid sundet
mellan fasta landet och Gräsön. Den lilla staden
är tämligen regelbundet anlagd på den åt sjön
starkt sluttande klippgrunden, men företer med
sina små trähus ingenting anmärkningsvärdt i
sitt yttre. Stadsområdet, satt till 4 1/4 mantal,
omfattar 600 har. Innevånarnas antal, alltid
ringa, uppgick 1870 till 764 och 1892 till 937
personer. Taxeringsvärdet för all fast egendom uppgick
sistnämnda år till 555,700 kr. Stadens tillgångar
voro 1891 bokförda till 74,491 kr., skulderna till
32,507 kr. För kommunala behof uttaxerades kr. 4,06
à 7,35 för hvarje krona bevillning. S. å. funnos 8
handlande, med 5 biträden, 19 handtverkare, med
6 arbetare, men ingen fabrik. De egentliga
näringarna äro sjöfart och fiske, hvarjämte
staden stundom har någon fördel deraf att
passerande fartyg för motvind, tjocka eller is
måste längre eller kortare tid uppehålla sig på
redden. Hamnen är liten, men djup och skyddad.
Den besöktes nyssnämnda år af 338 ankommande och
afgående fartyg, om tillsammans 32,850 tons
drägtighet. Hamnafgifterna uppgingo knappt
till 1,200 kr. På platsen hemmahörande fartyg
voro 14, om 1,325 tons. Den enda märkliga
byggnaden är den på en höjd belägna kyrkan, som är
af sten och okänd ålder, uppkallad efter S:t Gertrud.
Det obetydliga rådhuset är en träbyggnad från 1744.
Tillsammans med Gräsön utgör Ö. ett regalt pastorat.
Med grannstaden Östhammar har Ö. gemensam borgmästare,
och tillsammans med öfriga städer i Stockholms län
bildar staden en valkrets för riksdagsmannaval till
Andra kammaren. På senare åren har Ö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
