Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Östergötlands län omfattar landskapet Östergötland - Österhaninge, socken i Stockholms län - Österhorn. Se Eystrahorn - Österjökel, sjöfarandes benämning på Eyjafjallajökul (se d. o.) - Österland var den i Sverige under medeltiden vanliga benämningen på största delen af hvad vi kalla Finland - Österlandet, orienten (se d. o.) - Österlen. Se Oesterlen - Österley. Se Oesterley - Österlind, Allan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hänseende hör länet till Linköpings stift med
undantag af Qvarsebo socken, som tillhör
Strengnäs stift, samt omfattar 13 hela och
delar af 2 kontrakt. Församlingarnas antal å
landsbygden är 146, förutom del af 2 församlingar,
och stadsförsamlingarnas 8. — Länet är indeladt
till hela Första och största delen af Andra
lifgrenadierregementet samt till ett till Karlskrona
station hörande båtsmanskompani. I afseende på
den administrativa distriktsindelningen ingår
länet i Södra bergmästaredistriktet, i Östra
väg- och vattenbyggnadsdistriktet och i Östra
skogsdistriktet samt bildar Östra tulldistriktet och
2 justeringsdistrikt. — För helso- och sjukvården är
länet deladt i 7 provinsialläkaredistrikt, hvartill
komma 6 extra provinsialläkaredistrikt. Hospital
och snart äfven en asyl för sinnessjuka finnas i
Vadstena. Lasarett och kurhus finnas i Norrköping,
Vadstena och Söderköping, af hvilka de två
sistnämnda hafva länslasarett, som ock äro inrättade
i Linköping, Kisa och Finspång; i samtliga städerna
äro stadsläkare anställda. — En länsveterinär finnes i
länet jämte flere andra veterinärer. Till Bjerka-Säby
(Vists socken) är länets landtbruksskola förlagd;
och till Lunnevad (Sjögestads socken) länets
folkhögskola och dermed förenade landtmannaskola;
å Omberg är en skogsskola. — Till riksdagens Första
kammare utse länets landsting och Norrköpings stad
8 ledamöter; till Andra kammaren sänder landsbygden
8 och städerna (jämte Grenna stad i Småland) 5. —
Länets hufvudnäring, jordbruk samt boskapsskötsel,
omhuldas med omsorg och skicklighet och är stadd
i ständig utveckling. Af hela egovidden uppgåfvos
vid 1892 års slut 24,0 proc. såsom odlad jord,
6,9 proc. naturlig äng och 61,8 proc. skogbärande
mark. En medelmåttig skörd af stråsäd beräknas till
145,000 hl. hvete, 650,000 hl. råg, 250,000 hl. korn,
1,100,000 hl. hafre och 700,000 hl. blandsäd samt
af potates till 1 mill. hl. Vid 1892 års slut
uppgafs kreatursstocken inom länet till 20,538
hästar, 178,137 nötkreatur, deraf 101,918 kor och
36,462 oxar, samt 75,560 får och 34,292 svin. Ej
blott åkerbruket utan af ren ladugården lemnar ett
betydligt öfverskott till afsalu utöfver länets
egna behof. Den enskilda skogshushållningen är här,
såsom den eljest brukar vara, i allmänhet god vid de
större egendomarna, men i öfrigt ganska vårdslös;
å slättbygden förefinnes i allmänhet brist på
skogsalster för eget behof. Bränvinsbränningen
har under den senare tiden gifvit årligen omkr. 2
mill. liter sprit (50 proc.). Fisket i Östersjön är
för skärgårdsbefolkningen en vigtig näringskälla. —
Bergs- och brukshandteringen gaf under år 1892 2,083
ton jernmalm vid 2 grufvor, 7,777 ton kopparmalm
vid 3 grufvor och 20,185 ton zinkmalm vid 6 grufvor,
16,338 ton tackjern, 26,430 ton smältstycken och göt,
24,063 ton stång- och band- m. fl. jern och stål samt
grof plåt; 119 kg. silfver, 202 ton raffinerad koppar,
102 ton mässingsplåt m. m. Vid Kolmårdens marmorbruk
tillverkas marmorarbeten till ett årligt värde af
5 à 6 tusen kr. Fabrikstillverkningen år 1891 vid 223
fabriker med 10,576 arbetare upptogs till ett värde
af 26 1/2 mill. kr., hvaraf 83 fabriker med 6,569 arbetare
och 20 1/4 mill. kr. tillverkningsvärde kommo på
Norrköpings stad. De mest betydande fabrikaten voro
klädesväfnader till ett värde af 7,7 mill. kr.,
bomullsväfnader 2,8, trikåväfnader 0,4 bomullsgarn
2,7, ullgarn 0,3, papper 2,8, tapeter 0,4, litografiska
arbeten 0,9, trämassa 0,4, tobak 0,6, vid ett
sockerraffineringsverk 1,9, vid gjuterier och
mekaniska verkstäder 1 mill. kr. Handtverkarnas
antal år 1891 var 1,239, med 2,217 arbetare. Antalet
handlande år 1892 utgjorde 1,058, med 1,192
biträden. Handelsflottan bestod s. å. af 109 seglande
fartyg, om 6,766 tons, och 42 ångfartyg, om 4,250
tons och 1,136 hästkrafter. Länets sjökommunikationer
äro särdeles goda, ej blott derigenom att det har
kust både mot Östersjön och dess djupt inskärande
vikar samt mot Vättern, utan ock genom den länet
genomskärande Göta kanal samt å de större sjöarna,
såsom Sommen och Glan, och de sjöar, som genomflytas
af Stångån, hvilken genom Kinda kanalanläggning
jämte dessa sjöar bildar en segelled af fullt 80
km. söderut från Roxen. Jernvägarna inom länet
äro dels af statens Östra stambana och af linien
Halsberg–Motala–Mjölby 194 km., dels af enskilda
banor 206,8 km., af hvilka komma 101,5 km. på de 4
ban-delar, som sammanbinda Pålsboda och Vestervik,
42,9 km. å sträckan Fogelsta–Ödeshög samt 62,4
å linien Norrköping–Söderköping med bibana öfver
Vikbolandet. – Hemmantalet utgör 5,591,7 mantal,
deraf 101,8 för städerna. Taxeringsvärdet år 1893 var
för jordbruksfastigheter 153,089,400 kr. å landsbygden
och 1,494,700 kr. i städerna samt för annan fastighet
22,098,300 kr. å den förra och 63,027,700 kr. i de
senare. I dessa summor ingår ej värdet af statens
och menigheters fasta egendom, taxerad å landsbygden
till 15,676,000 kr. och i städerna till 8,412,900
kr. Fideikommissegendomar till ett taxeringsvärde
af fullt 8 mill. kr. innehades år 1890 af 16
personer. Vid samma tid var den fasta egendom, som
innehades af inhemska aktiebolag, taxerad till nära
24 mill. kr. och den, som egdes af främmande makters
undersåtar, till 601,900 kr. K. S.
Österhaninge, socken i Stockholms län,
Sotholms härad. Areal 15,725 har. 1,964
innev. (1892). Ö. bildar med Ornö, Utö och Nämdö ett
konsistorielt pastorat, Strengnäs stift, Södertörns
kontrakt.
Österhörn. Se Eystrahorn.
Österjökel, sjöfarandes benämning på Eyjafjallajökul
(se d. o.).
Österland var den i Sverige under medeltiden vanliga
benämningen på största delen af hvad vi kalla
Finland, måhända med undantag af den nordligaste
delen, som länge innefattades under det allmänna
namnet Norrbotten (Styffe). Finland var deremot det
officiella namnet på endast den sydöstra delen, eller,
såsom den också hette, Åbo län.
Österlandet, orienten (se d. o.).
Österlen. Se Oesterlen.
Österley. Se Oesterley.
Österlind, Allan, genre- och porträttmålare, född i
Stockholm d. 2 Nov. 1855, blef elev vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
