- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
105-106

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Agat ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

då Winnipegsjöns aflopp, och såväl denna sjö som
Red River-dalen s. derom blefvo uppdämda till den
kolossala vattenmassa, hvilken betecknats såsom
Agassiz-sjön, och hvilken antages hafva varit
minst 900 km. lång och 150–300 km. bred, eller
ungefär så stor som Bottenhafvet med Östersjön n. om
Gotland. Flere andra på analogt sätt uppkomna sjöar
äro kända.
A. G. N.

*Agat, moss-agat. Se Mokka-sten.

Agatha Narbonensis. Se Agde.

*Agatho var påfve 678–681.

*Agatodemon (Agathodemum). Jfr Bonus eventus.

Agattu, ö. Se Aleuterna.

Agau. Se Abessinien och Hamitiska språk.

Agaunum. Se Saint-Maurice.

*Agave. Jfr Aloë och Beklädnadsväxter.

Agelaius phaeniceus, majstjufven. Se Icteridae.

Agelmund, langobardisk konung omkr. 389–423. Se
Langobarder, sp. 732.

Agence Havas [aṡja’ngs ava’ss]. Se Telegrambyrå.

Agendicum. Se Sens.

Agennum. Se Agen.

Agens, Lat. (egentl. »verkande»), plur. agentier,
kem. och fys., i allmänhet orsak till en verkan.
Kroppar, som utöfva inverkan på andra, benämnas
ofta agentier.

Agenzia Stefani [adṡje’ntsia]. Se Telegrambyrå.

Ager caecubus. Se Caecubum.

Ager publicus, Lat., statsjord, statsdomän. Se
Domän och Åkerlagar.

Ager’s code [ä’djörs kåd], Eng., handelst. Se
Chiffer. Suppl.

Aggersö, liten ö i Stora Belt, vid Själlands sydvestra
hörn, omkr. 7 qvkm., med 463 innev. (1890). A. utgör
egen socken i Sorö amt. På sydspetsen ligger
Helleholms fyr.

*Agglutinerande språk. Se vidare Monosyllabiska
språk
och Polysyndetiska språk.

*Aghrim, i grefsk. Galway. Drabbningen stod d. 12
Juli.

*Agilulf dog 615.

Aginnum. Se Agen.

Agira [adsjira], stad uti ital. prov. Catania
på Sicilien, nära floden Salso. Omkr. 13,500
innev. Svafvelgrufvor. A. är forntidens Agyrion,
Diodorus Siculus’ födelseort.

*Agis. A. III. Kleomenes blef konung år 235 (ej 237).

Aglabider, arabisk dynasti i Nord-Afrika, insatt af
de abbasidiske kaliferna, men snart oberoende. Den
vigtigaste tilldragelsen i dess historia är
Siciliens eröfring 827–878. Dynastien störtades 910
af Fatimiderna.

*Aglossa 1). Se vidare Mott.

*Agn 1). Bot. Jfr Palea,

*Agnano. Se Rättelser, bd 18.

Agnathia, Lat. (af Grek. nekande a och gnathos,
käk). Se Missbildning, sp. 95.

Agnatisk succession. Se Tronföljd.

*Agne. Jfr Visbur.

Agneholm. Se vidare Amn.

Agnel [anjä’l], franskt mynt. Se Agnus Dei.

*Agneni, E., dog 1878 i Frascati.

*Agnetorp, socken, har numera endast detta namn. Se
Ångarp. Till en del i Agnetorp och till en del
i Baltak är den nybildade köpingen Tidaholm (se
d. o.) belägen.

Agnomen. Se Cognomen.

Agnosticism (af Grek. nekande a och gnosis, vetande,
kunskap), filos., egentligen den åsigten att man på
ett visst område intet kan veta (jfr Skepticism). Men
vanligen fattas termen i den speciellare bemärkelsen
af den åsigt, att man ingenting kan veta särskildt
rörande det öfversinnliga, framförallt om det
absoluta eller Gud. Agnosticismen afhåller sig
sålunda både från att såsom den positivt troende
antaga och från att såsom ateisten förneka en sådan
verklighet, görande gällande, att vi menniskor derom
platt intet kunna veta. — Man kan säga, att Kant i sin
»Kritik der reinen vernunft» intog denna ståndpunkt
till de religiösa frågorna, ehuru han sedan inom sin
praktiska filosofi kom till en mera positiv åsigt
(i läran om de praktiska postulaten). Charles Darwin
betecknade sjelf sin ståndpunkt såsom agnostisk. Såsom
en af de nutida ryktbaraste representanterna för
agnosticism plägar man nämna Herbert Spencer: denne
antager visserligen något absolut såsom det relativas
yttersta grund, och påstår sålunda, att en sådan
verklighet finnes; men han är agnostiker deri, att
han förnekar hvarje möjlighet att veta hvad detta
»ovetbara» är. I det hela är agnosticismen beslägtad
med den moderna positivismen (se d. o.) och är i
viss mån den teoretiska motsvarigheten till religiös
indifferentism. — Agnostiker, som omfattar agnostiska
åsigter. — Agnostisk, till agnosticismen hörande.
S–e.

Agnus scythicus, Lat. (»skytiska lammet»), ett
blodstillande medel, kändt i vestra Eur pa sedan
början af 1500-talet, då Herberstein, som på uppdrag
af tyske kejsaren reste i Ryssland, bragte berättelsen
om detsamma till det öfriga Europa. Det spelade i de
följande århundradenas örtaböcker en vigtig rol såsom
ett mystiskt mellanting mellan djur och växt, hvilket
med sina fyra fötter var fäst i jorden, förtärde
allt i sin närhet och dog, sedan det utgjutit sitt
blod. Linné, som från Kina erhöll denna märkvärdiga
organism, igenkände i densamma rotstocken af en
ormbunke (Aspidium Baromez Willd). Denna rotstock
växer horisontalt, blir öfver 0,3 m. lång, höjer sig
något öfver marken, innehåller en gulaktig mjölksaft
och täckes helt af höggula, sidenglänsande fjäll. Den
får derigenom ett utseende, som något påminner om
ett på marken liggande lamm. De ofvannämnda fjällen
införas än i dag från Kina, Tibet, Afganistan och
andra land under namnet baromez till Europa.
G. A.

Agometer. Se Volt-agometer.

Agonus. Se Skäggsimpslägtet.

Agora, Grek., folkförsamling; plats, der denna
hölls, torg.

Agorafobi (af Grek. agora, torg, och fobos,
skräck), med., ett tillstånd af fruktan eller ångest,
i hvilket somliga nevrasteniska (nervslappa), i
synnerhet andligen öfveransträngda personer råka vid
passerandet af öppna platser (torg, broar, breda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:36:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfas/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free