Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spiritism och öfversatte till tyska åtskilliga arbeten
af amerikanen A. I. Davis samt till ryska eller tyska
arbeten af R. Hare, Crookes, Hellenbach, J. W. Edmond,
A. E. Wallace, E. D. Owen, offentliggjorde 1883 ett
par skrifter om den af Fysiska sällskapet i Petersburg
tillsatta Medium-kommissionen : Razoblatjenija
(Afslöjanden) och Pamjatnik nautjnago predubezjdenija
(Ett minnesmärke af vetenskaplig fördom) samt 1884
Positivism på spiritualismens område. Sedan 1874
utgifver han i Leipzig tidskriften »Psychische
studien». A. ansluter sig icke till någon viss
spiritistisk teori, men är öfvertygad om realiteten af
en del företeelser, hvilka bruka hänföras till animal
magnetism, clairvoyance etc., och arbetar med sin
tidskrift framförallt för iakttagande och undersökning
af fakta, särskildt »de mediumistiska», på det
psykiska lifvets område. Han begagnar för dessa fakta
med förkärlek termen »mediumism» och förstår dermed
»en viss grupp företeelser, som vittna om tillvaron
hos menniskan af naturliga förmögenheter, i kraft
af hvilka hennes psykiska verksamhet ej begränsas af
hennes kropp, utan kan mottaga intryck, psykiska och
fysiska, utan den vanliga förmedlingen genom yttre
sinnen och i sin ordning psykiskt och fysiskt (på
yttre föremål) yttra sig utan förmedling af kroppsliga
organ». För öfrigt har A. äfven sysselsatt sig med
nykterhetsfrågan, åt hvilken han egnat ett par
arbeten. Lll.
Akt. 3) Konstt., den nakna modellen i en viss
ställning.
*Aktinolit. Se Strålsten.
Aktinomorf (af Grek. aktis, stråle, och morfe,
form), bot., kallas en sådan del af en växt, som
eger flere symmetriplan, d. v. s. i flere olika
riktningar låter klyfva sig i lika delar. Denna
term och dess motsättning zygomorf användas inom
botaniken särskildt vid blommans morfologi. Antingen
kan en blomma vara helt och hållet aktinomorf
(flersidigt symmetrisk, regelbunden), eller ock kan
endast en del, t. ex. fodret, vara det, under det
att kronan är zygomorf (osymmetrisk, oregelbunden).
G. A.
Aktinomykes (af Grek. aktis, stråle, och mykes,
svamp), strålsvampsjuka, kallas en hos nötkreatur
och svin, sällan hos menniskor, hästar och hönsfoglar
förekommande sjukdom, som visar sig genom svulster i
käkbenen, tungan, svalget m. fl. organ. Orsaken till
dessa svulster är en mångformig (pleomorf) bakterie
eller klyfsvamp (Actinomyces bovis), hörande till
gruppen Cladothrix. Svampen, som kan iakttagas
endast genom mikroskop, ligger hopad i kolonier
uti svulstmassan, och hvarje sådan koloni består i
midten af ett fint trådlager med deri befintliga
sporer, hvarifrån trådar utstråla möt periferien
med ansvällda klubblika bildningar, hvaraf namnet
strålsvamp. Svampen lefver på åtskilliga högre
växter och träffas i synnerhet på sädesarternas borst
uti sanka och låglända trakter. Med fodret upptages
svampen af husdjuren, och uti förut befintliga sår,
t. ex. i tandhålorna efter tandfällningen eller i
sårnader, som sädesborsten föranleda, förökas svampen
och gifver upphof till stora svulster i käkbenen,
i tungan, lymfkörtlarna, omkring luftstrupen, i öfre
väggen af svalget, i
lungorna m. fl. delar. Svulsterna innehålla var, i
hvilket åter finnas små svafvelgula korn af ett
knappnålshufvuds storlek eller derunder. Kornen bestå
af svampkolonier. De hårda svulsterna i käkbenen,
som man ofta finner hos nötboskapen, äro i de flesta
fall aktinomykomer. Ansvälld, förhårdnad tunga
(s. k. trätunga) hos samma djurslag är af enahanda
beskaffenhet. Sjukdomen utbreder sig sannolikt icke
genom smitta (öfverförda svampar) från sjukt till
friskt djur, utan genom upptaget foder, på hvilket
svampen lefvat. Hos svinet träffas svampen någon gång
i musklerna och hos hönsfoglar i lungorna.
Mot denna sjukdom, då den ej hunnit för stor
utveckling, har jodkalium visat sig vara ett särskildt
godt medel. Det gifves, upplöst i vatten, invärtes
till fullvuxet nötkreatur i dos af 6–8 gram en gång
dagligen under några veckors tid med uppehåll en eller
annan dag, i händelse tecken till förgiftning skulle
visa sig. Då svulsten efter 2–3 veckors behandling
minskats med en tredjedel af sitt omfång, försvinner
den sedermera småningom, utan att man vidare behöfver
använda jodkalium. De kreatur, hos hvilka svulsterna
tagit en större utveckling, t. ex. i käkbenen,
måste nedslagtas. Köttet kan utan olägenhet användas
till menniskoföda, endast svulstmassan förstöres. Hos
menniskan är förloppet i allmänhet svårare, och man
försöker genom operation hämma sjukdomens utbredning,
C. A. L.
Aktionsström. Se Djurelektricitet, sp. 1301, och
Muskel, sp. 534.
Aktisteter (af Grek. aktistos, oskapad), ett parti
bland monofysiterna (se d. o.).
Aktivum, detsamma som aktiv form, gramm.
*Aktualitet betecknar äfven dels ett nära samband
med tidsomständigheterna, med de brännande frågorna
för dagen, dels hvad som står i ett sådant samband
l. erbjuder lefvande intresse för stunden (i motsats
till det, som eger endast »historiskt» intresse),
och likaså nyttjas adj. aktuel i bem. nuvarande,
faktisk, intresseväckande för dagen. — Aktualisera,
filos., bringa (det potentiella) till verklighet eller
full utveckling.
Akumeter (af Grek. akouein, höra, och metron,
mått), hörselmätare, ett instrument för uppmätning
af menniskans hörselförmåga. Den nu mest använda
akumetern är konstruerad af den bekante österrikiske
öronläkaren A. Politzer.
Akusja-språket. Se Hyrkaniska språket.
*Akustik betecknar äfven ljudverkan i en lokal
(t. ex. i en teatersalong, kyrka, föreläsningssal
eller dyl.). Läran om denna del af byggnadskonsten hör
till de minst utvecklade. En god akustik innebär, att
talarens eller sångarens stämma, höres väl öfverallt
i lokalen, äfvensom att de från olika punkter af en
orkester eller sångkör samtidigt utgående ljudvågorna
(direkta eller reflekterade) träffa hvarje åhörares
öra utan större ojämnheter i afseende på tid eller
styrka. Man antager, att en fördelaktig akustik beror
derpå att det från ljudkällan till örat direkt gående
ljudet understödes, och förstärkes af reflekterade
ljudvågor, utan att störas af sådana reflekterade
från större ytor. Förstärkningen sker, om sammanlagda
väglängden af hvarje reflekterad ljudvåg icke öfverstiger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
