Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Asjik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Asksten, miner., ett af äldre författare användt namn
på turmalin (se d. o).
*Askum, socken. Areal, med inräkning af
Kungshamns (förr kalladt Gustaf Adolfs) kapell,
6,955 har. 3,122 innev. (1894).
Askvägg, metall. Se Härd.
Áslaug, Isl. Se Åslög.
Asmanit, kem. Se Kiselsyra.
Asmara, ort på östra sidan af abessinska höglandet,
2,327 m. öfver hafvet, 90 km. s. v. om Massaua,
besattes 1888 af italienarna, befästes och försågs med
garnison. Strategiskt vigtigt, emedan det beherskar
hufvudvägarna från hafvet till höglandet.
Ásmundr, Isl. Se Osmund och Åsmund.
*Asmundtorp, socken. 2,176 har. 1,403 innev. (1894). Till
A. är Tofta annex.
Asnières [aniär], A.-sur-Seine, by i franska
depart. Seine, 2 km. n. v. om Paris’ ringmur, på
Seines venstra strand och vid föreningspunkten
för jernvägarna från Versailles, S:t Germain,
Rouen och Argenteuil till Paris, är den
vigtigaste platsen för regattorna på Seine. 19,575
innev. (1891). Tillverkning af båtar, snickeriarbeten,
resartiklar och parfymer. Många villor och
förlustelseställen för parisarna. På sista tiden har
tillströmningen till A. något minskats, emedan icke
långt derifrån den stora kloaken från Paris mynnar ut
i Seine och förpestar flodvattnet. I 13:de årh. höllo
franska konungarna stundom hof på det vackra slottet
i A.
Asnyk, Adam, polsk skald, f. 1838 i Kalisz,
studerade medicin och deltog i upproret 1863,
hvarefter han begaf sig till Heidelberg och erhöll
der filos. doktorsgraden 1866. Han bor sedan 1870
i Krakov. A. har intagit en plats bland Polens mera
betydande lyriker genom en samling formsköna dikter,
Poezye (3 bd, 1872 o. följ.; 5:te uppl. 1888). Han
var i början påverkad af Slowackis pessimism,
men närmade sig alltmera den realistiska strömning,
som kännetecknat polska literaturen efter 1863. A. har
diktat äfven skådespel, bland hvilka Kiejstut (1878)
framstår genom väl funnet ämne ur Litavens historia
och liffull karaktersteckning samt Przyjaciele
Hioba (Jjobs vänner; 1879) är ett lyckadt lustspel.
*Asoka. Om de i språkvetenskapligt afseende så vigtiga
Asokas inskrifter se Indiens språk och literatur,
sp. 561 och 565.
*À son aise. Jfr Esse.
*Asov lades 1888 till donska kosakernas område. Omkr. 15
km. n. om A. låg den gamla grekiska kolonien Tanais,
som förstördes af hunnerna i 4:de årh. Sedermera
anlades af kazarerna på det nuv. A:s plats en
stad, som senare fick sitt namn efter en furste
Azuf. Men genueserna, som i 13:de årh. anlade en
stapelplats der, kallade den Tana. I slutet af
14:de årh. kom den under mongolerna, 1471 intogs
den af turkarna. Under de följ. årh. besattes den
flere gånger af kosakerna (1572, 1637–42). 1696
intogs staden af Peter den store, som behöll den i
Karlovicz-freden (1699), men måste återlemna den i
Husifreden 1711. Under kejsarinnan Anna återeröfrades
den 1736 af fältmarskalk Münnich efter 6 månaders
belägring och tillerkändes ryssarna vid freden i Belgrad (1739)
med vilkor att fästningsverken skulle slopas.
Asovska kosaker. Se Kosaker, sp. 1418.
*Asovska sjön har en areal af 37,605 qvkm.,
deraf 108 qvkm. komma på öarna.
Aspa, bruksegendom i Örebro län, Askersunds och
Hammars socknar, vid Vätterns nordvestra strand,
tillhör aktiebolaget Aspa bruk och består af Aspa
stångjernsbruk, tax. till 26,000 kr., Igelbäckens
masugn, tax. till 24,000 kr., Olshammars ångsåg,
tegelbruk och qvarn, taxerade till 22,000 kr.,
i Hammars socken, Algrena jernbruk, tax. till
15,000 kr., i Askersunds socken, samt 20 3/64 mtl
jordbruksfastigheter i båda socknarna, med ett
taxeringsvärde 1893 af 620,000 kr. Tillverkningen
uppgick s. å, till 1,443,920 kg. smältstycken,
1,293,623 kg. stångjern och stål samt 10,360
kg. jermnanufaktur. Aspa och Algrena bruk anlades
på 1670-talet af Anton Boij, köptes på 1700-talet
af kommerserådet J. D. Wahrendorff, hvars son
bruksegaren C. Wahrendorff betydligt utvidgade
godset och dess braksrörelse samt i väsentlig
mån förbättrade och förskönade egendomen genom
att uppföra nya byggnader, tillbygga sjelfva
mangården och anlägga parker, trädgårdar och nya
vägar. 1812 köptes A. af grosshandl. Jul. Steuch
och kammarherren J. H. Steuch, hvilka afyttrade
det till ryttmästaren C. Rütterskiöld, hvars arfvingar
bildat det nuv. bolaget. Olshammar, som
under 19:de årh. varit förenadt med A. under samma
egare, skall enligt sägnen hafva tillhört den heliga
Birgittas man, Ulf Gudmarsson. Äfven ståthållaren
på Kronobergs slott Åke Knutsson Hand, gift med Erik
XIV:s naturliga dotter Virginia, uppgifves som egare,
men hans söner Erik och Arvid, hvilka båda skrefvo sig
till Olshammar, hvilket fadern icke gjorde, erhöllo
gården 1621 i donation af Gustaf II Adolf. Under
Handska slägtens tid hörde till O. icke mindre än
50 hela hemman, hvilka sedermera till större delen
indrogos af Karl XI. Från äldre tid tillbaka finnes
der en kyrka, hvarest gudstjenst förr hållits af en
af Aspa bruk aflönad predikant.
Aspalathum, gammalt namn på staden Spalato (se
d. o.).
*Asparagin (af Asparagus, se d. o.), bot., är
ett qväfvehaltigt, till amidföreningarnas grupp
hörande ämne med formeln C4H8N2O3, som uppträder
rikligt särskildt i unga, hastigt växande växtdelar,
såsom groddplantor, sparris o. a. Det är olösligt i
absolut alkohol. Dess rol i växtens lif är ännu ej
fullt klar, men det ser ut, som om asparaginet och
närstående amidföreningar, såsom leucin och tyrosin,
skulle vara den form, under hvilken transport af
ägghviteämnen ofta och till ej obetydlig utsträckning
sker inom växten. Omvandling af ägghviteämnen till
asparagin sker genom en syrsättningsprocess. Denna,
och dermed asparaginbildningen, tilltager i samma mån
som växten genom hämmad eller afbruten assimilation
lider brist på kolhydrat. Då sönderdelas nämligen
till en tid ägghviteämnen i qväfvefria kolhydrat och
qväfverika amidföreningar såsom asparagin. Emellertid
kan under andra förhållanden, vid hvilka ljuset spelar
en betydande rol, asparaginet genom en motsatt process
ånyo förarbetas till ägghviteämnen. Ej blott i nu
angifna fall, utan äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
