Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger / 419-420 (1896) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Asjik ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vid uppbyggande af ägghviteämnen ur rent oorganiskt
material, ammoniak eller salpetersyrade salter,
synas asparagin och amider ofta uppstå såsom en
mellanled. Asparaginet kan också, liksom åtskilliga
andra qväfvehaltiga organiska ämnen af enklare
sammansättning, upptagas direkt af växterna.
G. A.

*Aspeboda, socken. 9,593 har. 1,105
innev. (1894). A. utgör ett eget konsistorielt
pastorat.

*Aspeland. 1. Kontrakt i Linköping stift. 99,180
har. 12,768 innev. (1894). — 2. Härad i Kalmar län,
omfattar numera socknarna Mörlunda, Tveta, Målilla
med Gårdveda, Lönnberga, Virserum, Järeda. 99,180
har. 12,768 innev. (1894).

Aspelands och Handbörds domsaga, i Kalmar län,
omfattar dessa båda härad. 2,242 qvkm. 29,058
innev. (1894).

Aspelin. 1. Johannes Reinhold A., finsk statsarkeolog,
född i Messukylä d. 1 Aug. 1842, blef student
i Helsingfors 1862, filos. magister 1869, filos.
doktor 1877, amanuens vid Finlands statsarkiv 1871,
amanuens vid universitetets hist.-etnografiska museum
1875, riddarhusgenealog 1878–82, e. o. professor i
nordisk arkeologi vid universitetet i Helsingfors
1878, medlem af arkeologiska kommissionen vid dess
första inrättande 1884 samt statsarkeolog 1885. A.,
som är medlem af flere lärda sällskap i Finland,
Sverige, Ryssland, Tyskland, England, Frankrike och
Italien, sysselsatte sig först med historiska studier
(Korsholman linna ja lääni keskiajalla. Korsholms
slott och län under medeltiden, 1869) och egnade
sig senare åt forskningar rörande Finlands och de
finska stammarnas arkeologi, hvilka bedrefvos under
forskningsresor bl. a. i Ryssland, der han vistades
1871–74 samt sedermera särskilda gånger. A. har
utgifvit Suomalais-ugrilaisen muinaistutkinnon
alkeita (Element till en finsk-ugrisk arkeologi;
dokt. disp. 1875); Antiquités du Nord Finno-ougrien
(I–V, 1877–84), ett omfattande arkeologiskt
planschverk, Suomen asukkaat pakannuden aikana
(1885; Finlands inbyggare under hednatiden), en
sammanfattning af den finska fornforskningens
resultat, äfvensom ett stort antal mindre
arbeten och uppsatser införda i inhemska och
utländska tidskrifter. A. är vågbrytare för den
arkeologiska forskningen i Finland. Han deltog i
Finska fornminnesföreningens grundläggning 1870,
var dess sekreterare under särskilda år samt är dess
ordförande sedan 1885. För denna förenings räkning har
han samlat och bearbetat ett betydande genealogiskt
material rörande finska ofrälse slägter. — 2. Eliel
A., estetiker och konsthistoriker, den föregåendes
broder, född. d. 9 Okt. 1847 i Öfvervetil, blef
student 1865, filos. magister 1873, filos. doktor
1879, docent 1880 samt e. o. professor i estetik och
nyare literatur 1892. Efter studier af den finska
kyrkliga konstens historia och studieresor i utlandet
utgaf han 1878 såsom doktorsspecimen Siipialttarit,
tutkimus keskiajan taiteen alalta (Flygelaltarena,
undersökning på den medeltida konstens område). Den
finska konsthistorien har han belyst i Johannes
Takanen elämä ja teokset (J. Takanens lefnad och
verk; 1888), Werner Holmberg, hans lefnad och verk
(äfven på finska, 1890) och Suomalaisen taiteen historia
pääpiirteissään (Den finska konstens historia i
dess hufvuddrag, 1891). Tillika har han verkat
på den moderna jämförande Kalevalaforskningens
område, der han utgifvit Kalevalan
tutkimuksia (Kalevala-forskningar; I, 1882).
M. G. S.

*Asper, mynt, motsvarar 0,13 öre. 1 piaster = 40 para
à 3 asper.

Aspergillus Mich., bot., ett till Ascomycetes hörande
svampslägte, hvilket jämte det närstående slägtet
Penicillium omfattar de svampar, som vanligen gifva
upphof till »mögel». Svampen består af ett mycelium,
bildadt af förgrenade celltrådar (»hyfer»), hvilka
utbreda sig på ytan af ruttnande vätskor eller fasta
föremål, särskildt



möglande sylt, och betäcka dem med ett vanligen
gråhvitt öfverdrag. A. (Eurotium) glaucus Link. är den
vanligaste af hithörande arter. Den fortplantar sig
i regel derigenom att grenar af myceliet växa upp
lodrätt mot detsamma, svälla något i sin öfre ände
och genom delning gifva upphof till perlbandslika
rader af knoppceller l. »konidier» (se fig.),
hvilka lossna och sedan med lätthet spridas. Några
af dessa svampar fortplanta sig äfven genom i asci
uppkomna sporer (se Ascomycetes. Suppl.). De flesta
hithörande arter äro anmärkningsvärda derigenom
att de uppträda såsom parasiter eller saprofyter på
mennisko- eller djurkroppen, på hvilken de förorsaka
en del sjukdomar. Så t. ex. förekomma särskildt de
tre arterna A. candidus Link., A. flavus de By och
A. fumigatus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>