- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
491-492

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Baby ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och E. Liljeqvist: »Om F. B:s filosofi med särskild
hänsyn till det etiska problemet.» I. (Ups. 1893).

Bacquehem [ba’ckäm], Olivier von, markis,
österrikisk statsman, född i Troppau 1847, är
ättling af en fransk emigrantfamilj och tjenstgjorde
länge inom provinsförvaltningen, sedan 1882 såsom
»landespräsident» i Schlesien, och utnämndes 1886
till handelsminister i sin morbroder grefve Taafes
kabinett. Såsom sådan arbetade han bl. a. för
jernvägarnas läggande under statens förvaltning och
för mildring af det stränga tullskyddssystemet. Det
senare sträfvandet bar frukt i de med Tyskland,
Italien, Schweiz och Belgien 1892 afslutade
handelsfördragen. I sammanhang med Taafes afgång
lemnade B. 1893 sin post som handelsminister, men
var 1893–Juni 95 inrikesminister i Windischgrätz’
kabinett.

*Bács-Bodrog, sedan den turkiska tiden äfven kalladt
Bácska, komitat i Ungern mellan Donau och Teis och i
n. begränsadt af komitaten Pest-Pilis-Sólt-Kis-Kún
och Csongrád, har en areal af 11,079 qvkm., med
716,488 innev. (1890), af hvilka 40 proc. magyarer,
27 proc. serber, 26 proc. tyskar och 4 proc. slovaker
jämte rutener, rumaner, greker och zigenare i mindre
antal. Komitatet var fordom sumpigt och osundt,
men har torrlagts genom flere stora kanaler. I södra
delen ligga flere skansar (med sammanlagd längd af
öfver 70 km.), hvilka man tillskrifvit romarna.

Bácska [bātsjka]. Se Bács-Bodrog. Suppl.

Bács-kanalen [bātsj-]. Se Franzéns-kanalen.

Bacteria, zool., insektslägte. Se Vandrande blad.

Bacterium merismopedioides. Se Potatessjuka, sp. 113.

Bacterium radicicola, biol. Se
Assimilation. Suppl., sp. 425, och Symbios.

Bactyrilobium Fistula, bot. Se Cassia Fistula.

Baculus, Lat., staf. — B. pastoralis (episcopalis),
herde-, biskopsstaf; kräkla.

Bacup [ba’cköp], stad i Lancashire, England,
10 km. s. om Burnley, vid Irwell. 23,498
innev. (1891). Bomulls- och ylleindustri.

Badacson [ba’datsjån], berg i Bakony-wald (se d. o.), der
Badaskon är en oriktig form.

Badagri, hamnstad i britiska kolonien Lagos,
Slafkusten, Afrika, på norra stranden af en stor
lagun. Omkr. 10,000 innev. B. var till 1861 hufvudstad
i ett negerrike och dref stor slafhandel.

*Badajoz. 1. Spansk provins, 21,894 qvkm., hade
481,508 innev. 1887. — 2. Hufvudstaden B. hade
s. å. 27,279 innev.

*Badaksjan. Se Rättelser, bd 18, sp. 815.

*Badalona, i prov. Barcelona, hade 15,974 innev. 1887.

Badarczewska [-tsje’vska], Tekla, polsk tonsättarinna,
född i Varsjav 1838, död derst. 1862, komponerade
salongsstycken, bland hvilka må nämnas den bekanta
La prière d’une vierge (»En jungfrus bön»).

Badaremästare (badare) benämndes förr i Stockholm
åtskilliga fältskärer, som tillika höllo bad och
derjämte merendels voro barberare. Redan i början af
1500-talet funnos »badare» i
Sverige. Mer privilegierade voro bardskärarna
(barberarna), hvilkas skrå ordnades af Johan III
genom 1571 års förordning. Till lön för tjenster
gjorda under pesten fingo äfven badarna alltifrån 1657
utgöra ett »authorizerat skråembete», befriades från
all borgerlig tunga och borde aflägga borgareed. Bägge
skråna kallades sedermera med ett gemensamt namn
badaremästare (ordningsstadga utg. af Collegium
medicum 1809). Den siste f. d. badaremästaren i
Stockholm afled nära åttioårig 1894.

Badeboda-ån. Se Alsterån. Suppl.

*Badelunda, socken. 4,363 har. 1,133
innev. (1894). Benämningen »Balunda» förekommer numera
icke i tryck.

*Baden, storhertigdöme, har en areal af
15,081 qvkm. (utom andelen af Bodensjön), med
1,657,867 innev. (1890), 1,045,3 qvinnor mot
1,000 män. Omkr. 35 proc. l. 585,887 pers. bodde i
landets 115 städer, af hvilka 5 hade mer än 20,000
innev., nämligen Mannheim, Karlsruhe, Freiburg,
Heidelberg och Pforzheim. 62 proc. voro katoliker,
36 proc. protestanter, 1,6 proc. judar. — Af arealen
voro 1890 37,6 proc. åkerjord, 1,4 proc. vinberg, 13,3
proc. ängsmark, 1 proc. trädgårdar, 5,4 proc. betes-
och hagmark, 36,3 proc. skog, resten bebyggda
platser, vägar, vatten, berg o. s. v. Skörden af
spanmål (spelt, hvete, råg, korn och hafre) fyller
icke landets behof. Med afseende på tobaksodling
öfverträffar B. alla andra tyska stater; 1891
skördades på 7,560 har 11,760 t., nära 1/3 af hela
Tysklands tobaksskörd. Hampodlingen går deremot
starkt tillbaka. Vinbergen upptogo 1891 en areal
af 22,300 har. Skörden vexlar betydligt; i medeltal
utgjorde den 1865–72 740,000 hl., 1873–81 510,000
hl. och 1882–91 370,000 hl. På skog är B. (jämte
Hessen-Nassau) den rikaste staten i Tyskland, och
skötseln af skogarna är erkändt mönstergill. Af
hela skogsbeståndet 1891 (547,887 har) tillhörde
96,309 har staten. Ur grufvor brötos 1891 5,407 ton
stenkol, 97 t. zink-, 13 t. silfverhaltig bly- och 10
t. manganmalm, och de två statssalinerna Dürrheim och
Rappenau gåfvo 29,380 t. salt. Jernvägarna hade 1894
en längd af 1,623 km., deraf 1,402 km. statsbanor;
några mindre privatbanor (71 km.) förvaltas dessutom
af staten. — Skolväsendet lyder (sedan 1881) under
justitie-, kultus- och undervisningsministeriet; de
båda universiteten, tekniska högskolan och konstskolan
(i Karlsruhe) stå omedelbart under ministeriet,
medan for de öfriga skolorna är (sedan 1862)
insatt en särskild myndighet, öfverskolrådet; lägre
myndigheter för folkskolorna äro kretsskolråd (sedan
1883 13) och skolråd (i hvarje kommun). 1891 funnos
1,571 folkskolor (med 3,112 lärare), 14 gymnasier,
2 progymnasier, 2 realgymnasier, 1 realprogymnasium,
6 realskolor, 23 borgareskolor, 7 högre flickskolor,
4 lärare-seminarier jämte tre förberedande sådana,
1 lärarinneseminarium samt flere slöjdskolor och
abnorm-skolor. Med folkskolan är i regeln förenad en
slöjdskola (för flickor), och vanligen anordnas en 1-
l. 2-årig söndags- eller fortsättningskurs för dem,
som afgått ur folkskolan. — Enligt den 1877 vidtagna
omorganisationen af tyska domstolsväsendet har B. en
oberlandesgericht i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:28:37 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfas/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free