Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bercy ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och svenska språkets utbredning bland den
finsktalande befolkningen, särskildt genom inrättande
af folkskolor närmare språkgränsen. B. stiftade
bl. a. Norrbottens läns museiförening,
jagtvårdsförening, förening for frigifna fångars
vård och filial af Allmänna försvarsföreningen m. m.
B. valdes 1889 till ledamot af riksdagens Första
kammare för Norrbottens län och har der intagit ett
bemärkt rum bland den tullskyddsvänliga majoriteten
samt med framgång gjort inlägg i debatten. Han
var vid riksdagarna 1890–93 ordförande i kammarens
tillfälliga utskott n:r 1 eller n:o 2, vid urtima
riksdagen 1892 ledamot i särskilda (försvars-)
utskottet, 1894 ledamot i bevillningsutskottet samt
1894 och 1895 medlem af kammarens förtroendenämnd
(»tiomaimarådet»). Han motionerade 1891 om stora
och lilla kreditivens höjning och deltog 1895
i motionerna om ett inhemskt försvarslån å 60
mill. kr. samt om mellanrikslagens uppsägning.
*Berg, Carl Oskar, upphörde med grosshandelsaffären
1889. Han var 1876–84 ledamot af riksdagens
Första kammare och 1888–90 en af Stockholm stads
representanter i Andra. 1880–92 var han rumansk
generalkonsul. Hans hustru, dotter af den bekante
predikanten Jonas Sandell (se denne), föddes d. 30
Okt. 1832. Hennes Samlade sånger utgåfvos i 2 bd 1882–85.
Berg, Frans Oskar Teodor, bildhuggare, född i
Stockholm d. 10 Jan. 1839, blef 1858 elev vid
konstakademien och erhöll 1869 kunglig medalj för
prisämneskompositionen Loke och Sigyn. Med 600
kr. i statsanslag jämte något understöd af akademien
begaf B. sig till Rom och påbörjade der gruppen
»Pan och Psyke», som senare fullbordades. Vid ett
besök i ateliern beställde enkedrottning Josefina
Mandolinspelaren till utförande i marmor (nu på
Stockholms slott). Efter detta arbete modellerades
och utfördes i marmor De första stegen (tillhörig
kammarherre Nordenfelt i Paris, der arbetet 1878
erhöll mention honorable) och Gosse som modellerar
(Nationalmuseum). På grund af beställningar gjordes
byster af friherrinnan Cecilia Cederström, biskop
Flensburg, herr Jacobi m. fl. Då konstnären lemnade
Rom för att i Sverige utföra fasadfigurerna till
Upsala universitets nya byggnad, qvarlemnades i
ateliern två större arbeten, »Faun och satyr» samt
»Kristus vid tolf års ålder», enär det var konstnärens
afsigt att återvända till Rom, hvilket dock ej blef
af. I stället bosatte han sig i London, efter att i
Sverige hafva uttört nämnda uppdrag, och utförde der
karyatider för Upsala universitetshus, en reproduktion
af Kristus vid tolf års ålder, qvinnofiguren Kiss me
(en reproduktion i mindre skala eges af grosshandlaren
Kempe), byster af herr Kellgren, fru Cazalet m. fl.
För andra gången återvände B. till Sverige 1888
och har sedan dess varit bosatt i Stockholm eller
i närheten af staden. Han har under denna tid på
grund af sjuklighet och nedsatta krafter ej varit
i stånd att utföra större arbeten efter fritt val,
hvartill äfven medel saknats, men modellerat flere
byster efter beställning, bland dem K. G. Tessins
för Nationalmuseum, och varit tagen i anspråk för
konstakademiens nybyggnad, för hvilken han modellerat
fyra relieffigurer i huggen sten,
framställande antikens, medeltidens, renaissancens och
vår tids konst, och fyra medaljonger, hufvud af Michel
Angelo, Vitruvius, Velasquez och Rembrandt, hvarjämte
han omarbetat Qvarnströms fyra fasadfigurer å den
äldre akademibyggnaden (arkitekturen, skulpturen,
målarekonsten och gravyren) till fristående
takfigurer. Ett annat dekorativt arbete af B. är
»Svea» (framför ingången till Sveasalen, Stockholm).
B. utförde efter återkomsten från London illusoriska
grupper öfver ämnena »Jesu födelse», »Jesus i templet
vid tolf års ålder» och »Christus consolator»,
hvilka offentligen utställdes och föranledde en af
framstående konstnärer och konstvänner undertecknad
inbjudning till bildande af ett bolag, som skulle
låta utföra en biblisk cykel af detta slag — en
inbjudning, som dock ännu ej ledt till något resultat.
K. W–n.
Berg, Georg Vilhelm, historisk, arkeologisk
och genealogisk forskare, född på Visingsö d. 8
Aug. 1839, genomgick Jönköpings elementarläroverk
och tjenstgjorde sedermera vid bruk i bergslagen. År
1870 kom han till Göteborg, der han 1872 inträdde som
kassör vid Bergslagsbanan och 1876 blef detta stora
företags förste kamrerare, med hvilken befattning han
äfven förenat samma tjenst vid Göteborgs–Hallands
och Göteborgs–Borås jernvägar. B. har vid sidan
af sin tjenstemannabefattning utöfvat en ytterst
flitig forsknings- och skriftställareverksamhet samt
äfven arbetat för utveckling af Göteborgs och dess
omnejds andliga intressen och vårdande af ortens
minnen. Så var han år 1878 den främste stiftaren af
sällskapet »Gnistan»; han har under en följd af år
varit dess nitiske sekreterare och såsom sådan äfven
kraftigt medverkat vid konstutställningarna 1881,
1886 och 1891. Han har inlagt ett betydande arbete
för Göteborgs slöjdförening och dess samlingar i
egenskap af dess bibliotekarie och konservator. Han
var 1886 en af stiftarna af Göteborgs och Bohus
läns fornminnesförening och har alltsedan varit dess
sekreterare och redaktör af dess tidskrift. Derjämte
har B. såsom ledamot i styrelsen för Göteborgs museum
deltagit i dess utvecklingsarbete och varit några
år sekreterare vid Göteborgs konstförening. Sin
arkeologisk-historiska författareverksamhet
började B. egentligen på 1870-talet dels i »Svenska
fornminnesföreningens tidskrift» (Om Visingsö),
dels i de af Bohus läns hushållningssällskap
bekostade »Bidrag till kännedom om Göteborgs
och Bohusläns fornminnen och historia». B. var
bl. a. en af de förste, som behandlade de
s. k. svenska verkstadsfynden, och har först i
Sverige, i Vitt. hist. o. ant. akad:s »Månadsblad»,
redogjort för grafvar i vårt land, som motsvara
de s. k. Bornholmska brandpletterne. I ofvannämnda
»Bidrag» etc. redogjorde han ock för Slottsruinen
på Ragnhildsholmen (1883) och de fynd, som vid de
under B:s egen ledning företagna gräfningarna gjorts
å denna holme nära Kungelf. Andra vigtigare arbeten,
som af honom offentliggjorts dels särskildt, dels i
»Bidragen» äro: Samlingar till Göteborgs historia
(2 bd, 1882, 87), Visingsö jemte anteckningar om
Visingsborgs grefskap (1885), Kristine kyrkas böcker
1627–1774 (3 bd, 1890–93), Göteborgs stift under
1700-talet (1892), Expeditionen till Arkhangelsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
