Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Billing ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kyrketorp och Våmb (Vårfruhem); Sventorp och
Forsby; Skarke (Varnhem), Istrum, Eggby, Öglunda
och Norra Lundby; Berg, Lerdala, Timmersdala och
Böja; Sjogerstad och Rådene; Häggum; Broddetorp,
Hornborga, Sätuna och Bolum. Areal 51,754 har. 19,955
innev. (1894).
*Billing, L. T., föddes i Kellna socken och blef
student 1832. Han afled i Stockholm d. 30 Dec. 1892. —
B. var sedan 1846 gift med Elma Charlotta Ström, född
i Bro socken i Upland d. 3 April 1822, hvilken 1836
antogs till elev vid kungl. teatern och 1843–51 var
sångerska derstädes samt med framgång sjöng Agatha
(i »Friskytten»), Alice (i »Robert»), Lucie, Jenny
(i »Hvita frun») och Valentine (i »Hugenotterna»).
Billing, Axel Gottfrid Leonard, biskop, föddes i
Önnestads församling, Kristianstads län, d. 29 April
1841, blef student i Lund 1859. filos. kand. 1864
och filos. doktor 1865. Efter att hafva varit
vikarierande lektor i teologi vid Lunds katedralskola
1864–66 utnämndes han 1867 till lektor i teologi och
hebreiska språket derstädes och blef s. å. tillika
docent i praktisk teologi vid Lunds universitet samt
var sedermera under flere år förordnad att leda
de praktisk-teologiska öfningarna samt examinera
i kateketik och liturgik. 1872 utnämndes han till
teol. adjunkt vid universitetet med Husie och Vestra
Skreflinge till prebendepastorat och prestvigdes
i sammanhang dermed. Läsåren 1872–73 samt 1873–74
förestod B. professuren i exegetik och under
kortare tider dels professuren i kyrkohistoria
och symbolik, dels professuren i dogmatik och
moralteologi, examinerade några år i symbolik
och förestod professuren i praktisk teologi
från början af läsåret 1878, till dess platsen
tillträddes. 1881 blef B. professor i praktisk
teologi och kyrkoherde i Hellestad, Dalby och
Bonderups prebendepastorat. 1883 utnämndes han till
kontraktsprost, och s. å. blef han rektor vid Lunds
fullständiga läroverk för flickor. 1884 utnämndes
B. till biskop öfver Vesterås stift och 1885 derjämte
till kungl. öfverhofpredikant. Kort efter utnämningen
till biskop i Vesterås blef B. 1884 uppförd å förslag
till biskop öfver Linköpings stift i 1:sta rummet
och 1892 i 3:dje rummet. Vid Upsala universitets
jubelfest 1877 utnämndes B. till teol. doktor.
B:s ovanligt dugande förmåga har blifvit tagen i
anspråk genom flere förtroendeuppdrag af bjåde enskild
och offentlig art. Så har han varit stadsfullmäktig
i Lund och i Vesterås samt är sedan
1887 ledamot af Vestmanlands läns landsting.
1888 valdes han af nämnda landsting till
ledamot af Första kammaren, der han intagit en
bemärkt plats såsom förfäktare af samhällsbevarande
åsigter. Kammaren har insatt honom i lagutskottet,
konstitutionsutskottet och statsutskottet. B. var
presterligt ombud för Lunds stift vid kyrkomötena
1878 och 1883 och har såsom sjelfskrifven ledamot
bevistat kyrkomötena 1888 och 1893. I den af
K. M:t 1890 tillsatta komitén för utarbetande af
förslag till ändringar i kyrkolagen m. m. insattes
B. såsom ledamot. Han har hållit prestmöten
i Vesterås 1886 och 1892. — Biskop B. är utan
gensägelse den mest betydande målsmannen för den
strängt konservativt-högkyrkliga riktning, som för
närvarande kan sägas vara den rådande
inom svenska statskyrkan, och som är rådande
icke minst derför att biskop B. är en bland denna
riktnings många framstående representanter. Så är
t. ex. allmänna meningen den att det vid 1893 års
kyrkomöte hufvudsakligen var biskop B. som genom sin
auktoritet afgjorde den s. k. »bekännelsefrågan»,
hela konkordiebokens bibehållande såsom symbolisk
bok för svenska kyrkan, hvilket beslut fattades med
endast två rösters öfvervigt. Biskop B. har utöfvat
en flitig skriftställareverksamhet af kyrkligt
och teologiskt innehåll. Bland hans skrifter må
nämnas Försök till utläggning af Habakuks profetia
(gradualafh. 1865), Några ord såsom inledning
till den heliga skrift (1865; 4:de uppl. 1880),
Om sacramentum och sacrificium i den lutherska
culten (akad. afh. 1869), Kateketikens begrepp
(2:dra uppl. 1873), Om den sköna Herrens gudstjenst
(1874; 5:te uppl. 1894), Olikheten bland Jesu vänner
(I. 2:dra uppl. 1875, öfvers. till danskan; II. 1875),
P. Waldenströms uppsats: Om försoningens betydelse
(1874), Lutherska kyrkans bekännelse (1876–78),
P. Waldenström contra svenska kyrkan (1877),
Katekesutläggning (1883–84; öfvers. till tamuliskan),
En årgång högmässopredikningar (1887). Dessutom
har han skrifvit en mängd uppsatser i tidskrifter,
strödda predikningar och tal m. m. J. P.
*Billinge, socken. 4,088 har. 1,035 innev. (1894).
Billings, John Shaw, amerikansk läkare, född d. 12
April 1838 i Switzerland, Ind., blef 1860 med. doktor
vid Ohio Med. College i Cincinnati, anställdes 1861
såsom militärläkare i Förenta staternas armé och
är f. n. »Surgeon general» och öfverbibliotekarie
vid Surgeon general offices bibliotek i Washington,
det största medicinska bibliotek i verlden. Jämte
R. Fletcher utgaf B. åren 1879–95 Index medicus,
en utomordentligt fullständig, efter olika ämnen
ordnad katalog öfver hela den nyutkommande medicinska
literaturen, upptagande äfven alla i tidskrifter
o. d. ingående afhandlingar, samt har i ett stort
samlingsverk Index-catalogue of the library of the
Surgeon general’s office (sedan 1880; 16 bd 1895)
lemnat en alfabetisk och systematisk förteckning
öfver de rika bokskatter, som förvaras i nämnda
bibliotek. Bägge publikationerna äro oumbärliga
hjelpredor för hvarje medicinsk författare.
R. T–dt.
Billingsborg, fordom skans å Käringberget s. v. om
Göteborg, midt emot Nya Elfsborg, anlades af Tord
Bonde efter förlusten af Elfsborg 1455. År 1700
uppfördes der ock en skans.
*Bllliton har en areal af 4,807 qvkm., med 40,400
innev. Brytningen af tennmalm har sedan 1860
varit öfverlåten åt ett bolag, »B.-Maatschappij»
(koncessionen utgick 1892), som ur närmare 100 grufvor
plägat bryta omkr. 5 mill. kg. om året. Malmen säljes
i Batavia. Bolaget har i arrende betalat 3 proc. af
malmproduktionen och burit kostnaderna för militären
på ön.
Billnäs, jernbruk i Pojo socken, Nylands län, Finland,
grundlagdt 1641, eges af friherre Hisinger. Det
förarbetar svenskt tackjern. Tillverkningen hade 1892
240,000 marks värde. A. G. P.
Bill of attainder [av attēndör]. Se Attainder. Suppl.
Bill of exchange [åv extjēndj], Eng., vexel (se
d. o.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
