Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bodega ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flesta andra museers kataloger. Ehuru mycket mångsidig
— han har bland annat fördjupat sig i studiet af
gammalösterländska textila arbeten — torde hans
verksamhet vara mest epokgörande inom den holländska
konstforskningen. Den störste icke-holländske
kännaren af gammalholländsk konst, hade han, redan
innan A. Bredius på allvar börjat sina forskningar,
år efter år genomkorsat Europa i alla riktningar
samt i offentliga och privata gallerier samlat det
största tafvelkritiska material rörande Hollands
konst, som någonsin dittills varit sammanfördt. Också
gåfvo hans banbrytande arbeten om Rembrandt, Frans
Hals och deras skolor helt nya, förut ej anade
uppslag, och många af hans djerfva kombinationer och
skarpsinniga hypoteser hafva senare genom holländarnas
arkivforskningar vunnit bekräftelse. För närvarande
(1896) förbereder B. ett stort monumentalt praktverk
öfver Rembrandt, hvilket skall utkomma i Paris.
O. G–g.
Bodega, Sp., vinutskänkningsställe, värdshus; för
vinets lagring afeedd magasinsbyggnad (jfr Xeres).
Boden, kyrkoby i Öfver-Luleå socken, Norrbottens län,
nära Lule elf, endast 4 km. från ångbåtsstationen
Grubban, dit Lule elf är farbar med ångare, och
vid Norra stambanans och Luleå–Gellivare jernvägs
skärningspunkt, på en plats, der flere vigtiga
vägar sammanstöta. B. har ett ovanligt vackert
läge emellan två sjöar: Svartbyträsket i s. ö. och
Bodträsket i n. v. Den stora slätt, hvars djupaste
delar utfyllas af dessa sjöar och hvarpå man ser
utom B. de närbelägna, ovanligt folkrika byarna
Svartbjörnsbyn och Buddbyn, flankeras på alla sidor
af höga berg. Kyrkan, Öfver-Luleå kyrka, ligger på
en dominerande höjd i denna vackra natur, men är
ful och har till närmaste omgifning den skräpiga
samlingen af »kyrkstugor», som efter vanligheten i
öfre Norrland bilda »kyrkstad». Prestgården, Räfsnäs,
är härligt belägen vid den majestätiska Bodforsen af
Lule-elf invid landsvägen till Grubban. I B. finnas
bl. a. läkare, apotek, bank- och postkontor, telegraf-
och rikstelefonstation, många handlande, ett ganska
stort andelsmejeri, en präktig fattiggård. Plats för
en folkhögskola för länet vid B. är inköpt. Meningen
lär vara att Norrbottens regementes mötesplats skall
förläggas till B.
Till följd af den på senaste tiden uppkomna
jernvägsknuten och B:s äfven i öfrigt med
afseende på samfärdseln gynsamma läge samt andra
omständigheter har samhället kommit i ett nästan
feberaktigt utvecklingstillstånd. Få punkter i
Norrland äro med afseende på läget af så stor
strategisk betydelse som B., och »Norrlands lås»
är ett namn, som man anser B. förtjena, om det
befästes. Paglaberget i n. v., Åberget i s. och
Mjösjöberget i ö. resa sig i det lämpligaste inbördes
läge till omkr. 100 m. öfver slätten och skulle,
om de försåges med i klippan sänkbara pansartorn,
kunna skydda både land- och sjökommunikationerna på
många mils afstånd. Lifligt öfvertygade om platsens
betydelse för fäderneslandets försvar hafva enskilde
och »Svenska qvinnoföreningen» lemnat medel till
inköp af all för de eventuella befästningarna
erforderlig mark och skänkt den till staten.
S–s.
Bodena. Se Vodena.
*Boden-sjön. Det djupaste stället af sjön (som
hittills uppgifvits till 275 m.; 302 m. saknar allt
berättigande) ligger icke, såsom man på grund af
de würtembergska mätningarna åren 1825–26 antagit,
mellan Friedrichshafen och Rorschach, utan, enligt
hvad man nyligen funnit, ungefär i midten af sjön
mellan Immenstaad och Uttwil; det bildar en jämn yta
af omkr. 29 qvkm. Djupet uppgår till 252 m. under
medelvattenstånd.
*Bodenstedt, F. M. von, lemnade 1869 direktörskapet
vid Meiningen-teatern och 1873 staden samt var
derpå bosatt i Altona, i Berlin och, sedan 1880,
efter en s. å. företagen föreläsningsturné till
Förenta staterna, i Wiesbaden, der han afled d. 18
April 1892. Hans »Mirza-Schaffys sånger» (hvilka i
original utgåfvos i 143:dje uppl. 1893) utkommo 1884
i svensk öfversättning af Göran Björkman. Af hans
senare arbeten må nämnas Aus dem nachlass des Mirza
Schaffy. Neues liederbuch (1874; 17:de uppl. 1891),
Einkehr und umschau (1876; 3:dje uppl. 1877),
Aus Morgenland und Abendland. Neue gedichte und
sprüche (1882; 3:dje uppl. 1887). Såsom öfversättare
af Lermontov (2 bd, 1852), Pusjkin (3 bd, 1854–55)
och Turgenev (berättelser, 2 bd, 1864–65) samt af
utvalda stycken af den persiske skalden Hafis, Der
sånger von Schiras (1877; 3:dje uppl. 1884),
visade han prof på stor språkvirtuositet. Vidare
må nämnas, att han i förening med andra utgaf en
ny öfvers. af Shaksperes dramatiska verk (9 bd,
1866–72), skref Shakespeares frauencharaktere
(1875; 4:de uppl. 1887) och berättade Erinnerungen
aus meinem leben (2 bd, 1880–90).
Bodes lag, astron. Se Solsystem.
Bodichon [bådisjå’ng], Barbara Leigh, född Smith,
engelsk främjarinna af qvinnosaken, föddes 1827 i
grefskapet Sussex och intresserade sig tidigt för
samhällsfrågor. 1855 började hon en agitation för
gift qvinnas eganderätt, en rörelse, som ledde till
ändring i lagen om äktenskap och skilsmässa. 1857
gifte hon sig med den i Algeriet bosatte och om
detta lands utveckling fortjente franske läkaren
Eugène B. (d. 1885). Fru B. tog initiativet till
grundande af högskolan för qvinnor i Girton nära
Cambridge, vid hvilken qviniiga studerande erhålla
en undervisning, som noga öfverensstämmer med den
akademiska för män. Hon har äfven gjort sig känd som
en framstående aqvarellmålarinna.
*Bodinus, H., afled i Berlin 1884.
Bodio, Luigi, italiensk statistiker, född 1840 i
Milano, utnämndes 1864, efter en med offentligt
understöd företagen studieresa i utlandet, till
professor i nationalekonomi vid tekniska skolan i
Livorno, var 1867–68 professor i Milano, derefter
prof. i statistik och handelsgeografi vid högre
handelsskolan i Venezia, tills han 1872 efterträdde
Maestri som chef för Italiens statistiska byrå
i Rom. Såsom sådan har han genom utomordentlig
arbetsförmåga grundligt reformerat och utvecklat
Italiens statistik och ställt den i jämbredd med
de flesta kulturstaters. Sedan 1885 är han äfven
generalsekreterare i »Institut international de
statistique», hvars hufvudsäte är i Rom, och har
redigerat dess »Bulletin». De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
