Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blå ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(2 bd. 1874: 2:dra uppl. 1885–87) och I principii
della scienza e dell’ arte delle finanze
(1887). B. har äfven skrifvit i historia (Corso di
storia universale i 5 bd; Feste, giuochi e spettacoli,
1874 m. m.) samt i geografi (Fisica del globo
m. m.). Han är redaktör af »Nuova enciclopedia
popolare» och har utgifvit 14 bd af »Biblioteca
dell’ economista».
Bocche de Cattaro (Bocca di Cattaro), djupt
inträngande fjordlik vik af Adriatiska hafvet i
sydligaste delen af Dalmatien. Längst in ligger
staden Cattaro. Viken innehåller flere goda hamnar
och hör med sina vattenytorna omgifvande höga berg
och den sydländska vegetationen på stränderna till
de vackraste landskap i Europa.
*Boccherini, L., föddes 1743.
Bochmann, Gregor von, tysk målare, f. 1850 i Estland,
bosatt i Düsseldorf, har tagit bestämmande intryck
af den nyare franska och belgiska konsten. Hans
landskap med figurer återgifva motiv från Estland
eller Nederländerna och förena med ett troget
naturstudium mycken sanning i koloriten. Här må
nämnas Potatisskörd i Estland, Varf i södra Holland
(nationalgalleriet i Berlin), Gamla fisktorget i Reval
och Aftonfrid. Vid internationella konstutställningen
i Berlin 1891 erhöll B. stora guldmedaljen. Sedan
1893 är han ledamot af konstakademien i nämnda stad.
*Bochum, stadskrets (ej kretsstad), hade 47,600
innev. 1890.
Bock, T., ett slags öl. Se Bockbier. Suppl. I
Frankrike betyder ordet en seidel öl i allmänhet;
äfven benämning på ett slags högt ölglas.
Bock, Hieronymus, tysk botanist. Se Botanik, sp. 963.
2. Bock, Berta Karolina Matilda, skådespelerska,
Karolina Sofia B:s dotter. Se Taminelin.
Bock, Carl Alfred, norsk naturforskare
och upptäcktsresande, född i Köpenhamn d. 17
Sept. 1849, kom 1868 till England, der han studerade
naturvetenskap, i synnerhet zoologi, och fick
anställning hos svensk-norske konsuln i Grimsby.
1875 flyttade han till London, hvarifrån han
med understöd af markisen af Tweeddale begaf
sig till Indiska arkipelagens stora öar för att
studera deras fauna. Han uppehöll sig först
i vestra delen af Sumatra, men begaf sig sedan till
Borneo, ställd i spetsen för en af nederl.-indiske
generalguvernören van Lansberge utrustad
expedition till det inre af denna ö. Han följde
Mahakkam-floden från dess mynning, på östkusten,
uppåt, satte sig i förbindelse med sultanen af Kutei
och lyckades med hans bistånd under en tid af fem
månader utforska en stor del af det dittills okända
inre af Borneo och komma ut vid Bandjermassing
på sydkusten. Af helsoskäl tvungen att afslå
ett anbud att träda i holländsk tjenst, återvände
han till London, men anträdde våren 1881 en
ny upptäcktsresa, denna gång till Siam och Lao,
hvarvid han understöddes af konungen af Siam, som
ställde först en flodångare, senare kanoter,
elefanter och följe till hans disposition.
Resan varade sju månader och gick genom dittills
föga kända trakter. Från 1883 uppehöll B.
sig i Norge, men lemnade detta 1886 för att mottaga
anställning som svensk-norsk vicekonsul i Shanghai,
der han sedan 1893 är generalkonsul. Af hans hemförda
samlingar af etnografiska föremål har största delen
förenats med londonska samlingar, en del kommit
till etnografiska museet i Kristiania. Sina resor
har han skildrat i The headhunters of Borneo
(1881) och Temples and elephants (1884), hvilka
arbeten öfversatts till svenska, norska, tyska och
holländska. Dessutom har han utgifvit Orientalske
eventyr (1885), med illustrationer efter teckningar
af japanska konstnärer.
*Bockbier (Bock) är ett alkoholstarkt och sött öl,
som har sitt namn efter preussiska staden Einbeck.
Bockblad, bot., ett vanligt växtnamn, som emellertid
tillägges de mest olika växter, t. ex. vattenklöfvern
(Menyanthes trifoliata), kärleksörten (Sedum
Telephium) och konvaljens blad.
Bockebössa. Se Hakebössa.
Bocken, kurort i Schweiz, 2 km. s. ö. om Horgen
(se d. o.), 453 m. öfver hafvet.
Bockhof, veterin. Se Hoflidanden.
Bocklager, mek. Se Lager 3.
Bockort, bergsv. Se Grufbrytning.
*Bockum-Dolffs lemnade 1884 sin plats i tyska
riksdagen och 1885 sin plats i preussiska landtdagen.
Bôcland. Se Folkland.
*Boda. 1. Socken i Kopparbergs
län, Nedan-Siljans domsaga. 2,317 innev. (1894). —
2. Socken i Värmlands län, Jösse härad. 8,302
har. 1,906 innev. (1894). Annex till Brunskog,
Karlstads stift, Jösse kontrakt.
Bodafors, stol- och möbelfabrik i N. Sandsjö socken,
Jönköpings län, sysselsatte 1893 151 arbetare och
tillverkade möbler för omkr. 160,000 kronor.
*Bodarne, socken. 13,968 har. 2,033 innev. (1894).
*Bodarp, socken. 763 har. 352 innev. (1894).
Bode, Wilhelm, tysk konsthistoriker, f. 1845 i
hertigdömet Braunschweig, idkade först i Tyskland
juridiska, men 1871–72 uti Italien, Petersburg,
Stockholm och Köpenhamn konsthistoriska studier,
vardt 1872 assistent vid Berlins museum och 1880
föreståndare för afdelningen kristen plastik samt 1890
äfven för målningsgalleriet, hvilka bägge afdelningar
han lyckats rikta med många mästerverk. Han utnämndes
1889 till geheime regeringsråd. B:s kritiska
skärpa, fina stilkänsla och säkra beherskning af
materialet förläna ett högst betydande värde åt
hans forskningar, hvilka hufvudsakligen rört sig
kring dels den italienska bildhuggarekonstens
historia under medeltiden och renaissancen,
dels nederländska måleriets historia. Han har
utgifvit Studien zur geschichte der holländischen
malerei (1883), Italienische portraitsculpturen
des XV. jahrhunderts (s. å.), Adriaen Brouwer
(1884), Geschichte der deutschen plastik (1885),
Italienische bildhauer der renaissance (1887)
och flere illustrerade galleriverk, nya upplagor af
J. Burckhardts »Cicerone», m. m. Hans i förening med
Jul. Meyer och L. Scheibler utarbetade större katalog
öfver Berlin-museets tafvelgalleri var den första
fullt vetenskapligt affattade målningsbeskrifning,
som sett dagen, och har tagits till förebild för de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
