- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
989-990

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bologna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

321,463 qvkm., med 18,857,044 innev., äro omedelbart
britiska besittningar, och 186,565 qvkm., med
8,059,298 innev., äro tributstater. I administrativt
hänseende höra under guvernören i B. äfven Aden och
Perim, arabiska skyddsområden, Somalkusten, Sokotra
och Kuria-Muriaöarna, tills. omkr. 216,350 qvkm., med
omkr. 300,000 innev. De portugisiska besittningarna
Goa, Damão och Diu äro enklaver i presidentskapet. Man
kan i detta särskilja tvänne regioner, mellan hvilka
Närbada bildar gräns, en nordlig, omfattande
Gudjarat, halfön Kathiawar, Katsch och Sind,
en låg alluvialslätt och till stor del öcken, och
en sydlig, bestående af en smal, bördig kustremsa,
begränsad i ö. af de branta Ghats, samt innanför dem
Dekhans högland. Af floderna är blott Indus af vigt;
af Narbada och Tapti tillhör endast nedersta loppet
B. Ghatsbergen bestå af porfyrisk trapp; i norra
trakterna finnas på försteningar rik sandsten och
konglomerat. Indiens stora basaltdistrikt, som börjar
vid Nagpur, bildar nästan hela kusten från Goa och
B. till Cambayviken. Midten af B. består af en svart,
för bomullsodling lämplig jord. Befolkningen består
hufvudsakligen af maratter, men äfven af parser,
belutsjer, perser, pathan (afganer) och araber. Med
afseende på religionen voro (1891) 21,4 mill. hinduer,
4,3 mill. muhammedaner, öfver 1/2 mill. djainer,
170,000 kristna, 75,500 parser o. s. v. I midten och i
s. talas företrädesvis maratti och kanara, i n. v. är
affärsspråket mest gudjarati, i Sind talas sindi,
v. om Indus balutji. Jordbruket är hufvudnäring;
den odlade jorden var 1891 111,670 qvkm. Mest
odlas hirs och skidfrukter, ris och hvete, utmärkt
bomull, tobak, sockerrör och oljeväxter. Af kreatur
funnos (1891) bl. a. omkr. 8,3 mill. nötkreatur
(deraf 3,3 mill. bufflar) och 3,28 mill. får och
getter. Jernvägarna hade 1891 en längd af omkr. 9,000
km. B. förvaltas af en af kronan utnämnd »governor in
council», d. v. s. af guvernören (ordförande) samt 2–3
andra medlemmar. I lagstiftningen biträdes han af ett
lagstiftande råd, bestående af guvernören och hans
»executive council» samt minst 4 och högst 8 andra
af guvernören utnämnda medlemmar. Presidentskapet
indelas i 4 divisioner: norra, centrala, södra
och Sind-divisionen. — 2. Hufvudstad i nämnda
presidentskap, Indiens förnämsta sjö- och handelsstad,
belägen på sydöstra sidan af en 55 qvkm. stor ö, skild
från ön Salsette genom en smal kanal, öfver hvilken
en jernvägsdamm och en jernvägsbro nu föra. Ön
utsträcker mot s. tvänne landtungor, i v. Malabar
hill, med hinduernas heliga by Walkeshwar, tystnadens
torn, parsernas begravningsplats, guvernörens
bostad och en mängd villor, samt i ö. den fordom af
tvänne öar (Old Woman’s island och Kolaba) bestående
landtungan med dårvårdsanstalt, fyr, observatorium,
bomullsfabriker, artilleriverkstäder och storartade
magasin. Norr derom ligger stadsdelen Castle,
med bl. a. justitiepalatset, universitetsbiblioteket,
regeringspalatset, stadshuset (med ett bibliotek om
100,000 bd), myntverket och tullhuset. Stadsdelen
begränsas i v. af en vacker esplanad (med drottning
Viktorias storartade, af fursten af Baroda bekostade
marmorstaty), som skiljer den från den stora Svarta
staden
(hindustaden) i n. Nordöst
om denna och skild derifrån genom Great Indian
Peninsular-jernvägen ligger stadsdelen Mazagon med
storartade hamnbassänger, och n. om denna ligger
Victoria garden, med museum, botanisk och zoologisk
trädgård samt flere statyer. Sin egenskap af fästning
har staden för länge sedan förlorat; af de gamla
befästningarna qvarstå kastellet och Fort George
(bygdt 1769) i stadsdelen Castle samt forten Mahim
och Siwa vid öns norra ände. På öar i hamnen äfvensom
på kusten ligga några fort. Folkmängden uppgick
1891 till 821,764 pers. (deraf 543,000 hinduer,
155,000 muhammedaner, 47,000 parser, 45,000 kristna,
25,000 djainer och 5,000 judar), hvilka idka en icke
obetydlig industri, företrädesvis bomullsindustri
(1891: 66 fabriker med 62,000 arbetare),
pappersfabrikation och konstindustri (mosaik,
träsnideri, mattor, brokad, mässingsvaror m. m.),
men hufvudsakligen handel. Införseln hade 1891 ett
värde af 45,7 mill. pd, utförseln (mest bomull och
opium) af 39,6 mill. pd. Af hela Indiens utländska
handel gå mer än 40 proc. öfver B. Bildningsanstalter
äro bl. a. det 1857 stiftade universitetet (meddelar
endast lärdomsgrader efter aflagda prof), flere
colleges samt Victoria and Albert museum (sedan
1871) för Indiens naturhistoria, hvarjämte finnas
flere vetenskapliga sällskap: en filial af »Royal
Asiatic Society», ett medicinskt och ett fysikaliskt
sällskap. — Ön B. afträddes 1532 till portugiserna
af en furste på Salsette och kom vid Karl II:s af
England giftermål med den portugisiska infantinnan
Katarina 1661 som hemgift till England samt öfverläts
1668 af regeringen till Ostindiska kompaniet mot en
årlig ränta af 10 pd. Befolkningen uppgick då till
knappast 10,000 pers., och klimatet var så osundt,
att tre år betraktades som den längsta tid en europé
kunde lefva der. 1687 blef B. i stället för Surate
hufvudorten för kompaniets besittningar i Indien och
var det till 1753, då Kalkutta fick företrädet. Nu är
B. det engelska verldsväldets andra stad, i folkmängd
öfverträffad endast af London. Dess hamn är bättre och
större än någon annan i Indien, och det är en af de
sundaste städerna under tropikerna; dödlighetssiffran
är knappast större än i en europeisk storstad, tack
vare torrläggningar och andra sanitära åtgärder.

Bombard (Fr. bombarde), äldre benämning på
kanon. Se Kanon, sp. 173. — Bombardement [franskt
utt. bångbardöma’ng], krigsv. Se Bombardering. —
Bombardera, beskjuta (en plats).

Bombax. Se vidare Beklädnadsväxter.

Bombelles [bångbä’l], Marc Marie, markis, de, fransk
diplomat, f. 1744, lemnade såsom ryttmästare vid ett
husarregemente 1765 hären, egnade sig åt diplomatien
och var bl. a. minister vid tyska riksdagen i
Regensburg samt ambassadör i Lissabon (1785–89)
och Venezia (1789–90). Han frånträdde ambassaden,
emedan han ej ville aflägga ed på författningen, men
användes af Ludvig XVI 1791–92 i hemliga beskickningar
till åtskilliga europeiska hof, för att skaffa den
franska kungliga familjen hjelp emot revolutionen,
och åtföljde 1792 preussiska hären vid infallet i
Frankrike. Derefter lefde han i ringa vilkor i Schweiz
på en pension från drottningen af Neapel och skref

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfas/0501.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free