Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brisson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Britiska Columbia, största provinsen i Dominion
of Canada, uppkallad efter floden Columbia, som
tillhör den med sitt öfre lopp. begränsas i v. af
Stora oceanen, i ö. af Klippbergen till 54° n. br.,
derefter 120:de längdgraden, i s. 49:de breddgraden
(staterna Washington, Idaho, Montana), i n. 60:de
breddgraden (vid kusten går nordgränsen endast
till 55° n. br.). Med tillhörande öar, af hvilka de
vigtigaste äro Drottning Charlottas öar och Vancouver,
har provinsen en areal af 997,100 qvkm. (enl. andra
uppgifter 1,010,950 qvkm.), med 98,170 innev. (1891),
af hvilka 65,266 voro hvita, 23,257 indianer, 9,091
kineser o. s. v. Det mest utmärkande draget i landets
natur är parallelismen mellan dess båda hufvudkedjor,
som omsluta det mellanliggande platålandet. Närmast
den af långa fjordar genomskurna kusten gå
Kaskadbergen, en fortsättning af Förenta staternas
kustberg; de hafva en bredd af omkr. 190 km. och
äro således snarare ett bergmassiv än en kedja
i egentlig mening. Deras vestra sluttningar, som
utom vid Fraserflodens mynning nå ända till hafvet
i branta afsatser, äro tack vare det fuktiga milda
klimatet bevuxna med präktiga skogar af jättestora
douglastallar och andra barrträd. På östra sidan,
med dess ringare fuktighet, äro skogarna mindre täta
och profilen mindre brant. Hufvudkammen har en höjd af
omkr. 1,500 m. och saknar nästan alldeles toppar. Det
inre platålandet delas i klimatiskt hänseende genom
51:sta och 53:dje breddgraden i tre delar. Södra
delen behöfver artificiel bevattning för jordbruket,
men har utmärkta betesmarker, på hvilka nötkreatur och
hästar om vintern kunna gå ute i det fria. I mellersta
delen (mellan 51° och 53°) är fuktigheten större och
skogarna tätare; nybyggena ligga på 600–700 m. höjd,
och hvete mognar ännu på 900 m. höjd. I norra delen
idkas ej sädesodling. I ö. begränsas platålandet
af Klippbergen, hvilka i s. hafva en medelhöjd af
2,000–2,600 m. och bära flere snöhöljda toppar,
af hvilka Mount Brown (4,877 m.), Mount Hooker
(4,785 m.) och Mount Murchison (4,398 m.) äro de
högsta. Bergskedjan skäres af ett stort antal mer
eller mindre trånga och lätt farbara pass, såsom
Yellow head l. Leather Pan (1,142 m.), något s. om
53° n. br., mellan en gren af Fraser och Miette,
ett tillflöde till Athabaska; Athabaska-passet,
som ligger mellan Mount Brown och Mount Hooker och
förmedlar förbindelsen mellan Whirlpool, en gren af
Athabaska, och en biflod till Columbia; Kicking Horse
(1,588 m.), genom hvilket kanadiska pacifikbanan
går, mellan Columbias bäcken och Bow river, en af
södra Saskatchewans källfloder. Landets hufvudflod
är Fraser, närmare 1,300 km. lång, som upprinner
i närheten af Athabaskas källor och strömmar
genom platån i en djup cañon utom under sitt
nedersta lopp. Sydöstra delen tillhör Columbias
öfre lopp. I n. v. genombrytas Kaskadbergen af
Stikeen, Nasse, Skeena m. fl. mindre floder; Liard
och Peace i n. ö. gå till Mackenzie. Jordbruk och
boskapsskötsel äro ännu föga utvecklade, men hafva
goda förutsättningar. Vid Fraser och dess biflod
Thomson ligga omkr. 155,000 qvkm. för jordbruk tjenlig
mark, vid Columbia omkr. 55,000 qvkm. 1881 funnos
endast 26,000 hästar. 80,000 nötkreatur, 28,000
får, men antalet har sedan dess betydligt ökats. I
allmänhet har man hittills mest tillgodogjort sig de
minerala tillgångarna, fiskrikedomen, villebrådet
och skogen. Bituminösa kol finnas företrädesvis
på Drottning Charlottas öar och Vancouver; på
den sistnämnda brötos 1891 öfver 1 mill. ton,
hvaraf större delen utfördes till Förenta staterna
och Sandwich-öarna. Af guld har provinsen sedan
1851 lemnat för närmare 50 mill. doll.; äfven
silfvermalm har börjat brytas på flere ställen,
hvarjämte riklig tillgång finnes på jern-, bly-
och kopparmalmer. Fisket och själfångsten gåfvo
1891 en behållning af öfver 3 mill. doll. Den
1885 fullbordade kanadiska pacifikbanan har
i hög grad främjat utvecklingen af landets
naturliga rikedomar och gjort B. C. till ett
led i förbindelsen mellan Europa och den yttersta
östern. I spetsen för provinsens förvaltning står en
af generalguvernören utnämnd »lieutenant-governor»
med ett kabinett. Lagstiftande församlingen räknar
33 medlemmar, af hvilka 5 bilda det verkställande
rådet. Till Canadas senat sänder prov. 3, till
dess underhus 6 ombud. Skolundervisningen är
obligatorisk och kostnadsfri. Högre läroanstalter
saknas ännu. Koloniens inkomster uppgingo 1893–94
till 1,019,200, utgifterna till 1,431,440 doll.,
skulderna till 2,4 mill. doll. Dess hufvudstad
var före Vancouvers förening med B. C. (1866)
New Westminster, en skapelse af guldfebern
1857–58, numera Victoria, på ön Vancouver, med 16,841
innev. (1891), af hvilka omkr. 2,000 indianer och
3,000 kineser. En annan vigtig plats är staden
Vancouver, öfverlandsjernvägens ändpunkt.
B. C. omfattar de fordom under namnen Nya Kaledonien,
Nya Georgien, Nya Norfolk, Nya Cornwall, Vancouver
och Stikine- (Stakeen-) territoriet bekanta
områdena, hvilka stodo under uteslutande kontroll af
Hudson-bay-kompaniet, som hade sina handelsposter vid
kusten och i det inre landet. Upptäckten af guld vid
Fraserfloden på 1850-talet nödvändiggjorde insättandet
af en kolonialregering, och 1858 konstituerades
B. C. till en britisk koloni, hvars gräns i n. först
var Skeena-floden och Findlay-armen af Peacefloden,
men efter 1866 60:de breddgraden. S. å. förenades ön
Vancouver med kolonien, som 1871 ingick i Dominion
of Canada.
Britiska Honduras. Se Honduras.
Britiska Indien. Se Indien.
*Britiska Kaffraria. Se Kaffraria.
*Britiska Nord-Amerika har enligt Wagner-Supan
(oberäknadt polarhafvets öar) en areal af 8,412,170
qvkm., med något öfver 5 mill. innev., deraf till
Dominion of Canada höra 7,990,700 qvkm., med 4,833,200
innev., och till Newfoundland och det dermed förenade
östra Labrador 421,470 qvkm., med omkr. 202,000 innev.
Britiska Nord-Borneo, britiskt protektorat
på nordöstra kusten ät Borneo, mellan 3° 52’
n. br. (Guraberget) och 7° 2,5’ n. br. (Kap
Sampanmanghio), begränsadt i v. af sultanatet
Brunei (floden Sipitong gräns vid kusten) och i
s. af nederländska Borneo (gräns floden Sibuku)
samt för öfrigt af Kinesiska hafvet, Sulu-
och Celebes-sjön. Arealen beräknas till 80,300
qvkm. Folkmängden, som då engelsmännen först togo
landet i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
