- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
1141-1142

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brisson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

besittning, uppgick till knappt 120,000, men nu anses
uppgå till omkr. 175,000 pers., består af kineser,
hvilka infört den civilisation, som finnes, och
muhammedanska malajer vid kusten samt dajaker i
det inre af landet. Kusten är rikare på vikar
än någon annan del af Borneo, flere bildande
goda hamnar. Om det inre eger man ännu endast
ofullständig kännedom. På vestra sidan gå flere
bergskedjor, och i n. ligger det höga Kinibalu (4,180
m. enl. amiralitetets mätningar, 3,600 m. enl. Little
1887). Sydöst om detta berg har på kartor länge
legat en större sjö, som enl. Hattons och Wittis’
undersökningar befunnits vara en slätt, hvilken
möjligen någon del af året varit öfversvämmad. De
förnämsta floderna äro Sibuku, Kinabatangan, öfver
300 km. lång och farbar med ångbåt ett långt
stycke, Labuk, Sugut och Segama på östra kusten,
alla försedda med grunda deltabildningar, Maludu,
Bongon och Bengkoka på norra kusten samt Tempassuk,
Papar och Padas på vestkusten. Klimatet är icke
osundare än i andra tropiska trakter och fördrages
tämligen väl af européerna. Regntiden börjar med
nordöstmonsunen i Okt. l. Nov. och räcker till
Jan. l. Febr., derefter följer en torr tid till Juni,
då mindre regn börja falla. Nederbörden uppgår till
omkr. 3 m. för år. Hvarken cykloner eller jordskalf
förekomma. Hela landet är en enda ofantlig skog,
rik på nyttiga trädslag, som lemna byggnadsvirke,
möbelträ, färgämnen, droger, gummi och kautsjuk,
samt på vilda djur: elefanter, noshörningar,
bufflar (sannolikt Bos Banting och B. gaums),
flere hjortarter, orangutang och andra apor,
vildsvin, en björn (Helarctos euryspilus), en liten
tiger (Felis macrocelis) och en panter (Leopardus
marmoratus
) samt en mängd mindre däggdjur och foglar
(bl. a. salanganen). Krokodiler äro mycket allmänna,
ormarna deremot få. Bland de kulturväxter européer
och kineser infört intages första platsen af tobak,
för hvilken jordmån och klimat äro synnerligen
fördelaktiga. 1889 upptogo tobaksplantagerna 300,000
har. Äfven sockerrör går väl till, men odlingen deraf
är ännu obetydlig. Äfven de försök, som gjorts med
odling af peppar, gambir, Manilahampa, Liberiakaffe,
bomull och indigo, hafva lyckats. Infödingarna odla
sago (Metroxylon lavis och M. Rumphii), arekapalmer,
ris, tapioka, majs, ingefära, batater, bananer
etc. Kanel och muskot växa i vildt tillstånd öfver
hela landet. I sin helhet är landet ytterst rikt på
produkter, och det fattas endast arbetskrafter för
att taga vara på dem. Stenkol af utmärkt beskaffenhet
finnas på flere ställen, äfven jern-, koppar- och
tennmalmer hafva anträffats samt något guld. Den
lätthet, hvarmed kolonister och köpmän etablerat
sig och förvärfvat jord, har ovanligt hastigt ökat
varuomsättningen med utlandet. 1881 uppgick värdet af
exporten och importen till endast 1,1 mill. kr. 1894
hade importen ett värde af nära 5 mill. kr. och
exporten af 6,13 mill. (deraf tobak för 2,74
mill.). Landet tillhör Britiska Nord-Borneo-kompaniet
med styrelse i London och förvaltas af en guvernör,
biträdd af en sekreterare och chefer för olika
förvaltningsgrenar. Det är deladt i 9 provinser,
hvar och en under en resident. Guvernören är äfven
president i högsta domstolen. Derjämte finnes ett
kolonialråd, bestående af den
högre förvaltningspersonalen samt valda ombud
bland de infödda höfdingarna. Lagarna äro så vidt
möjligt lämpade efter de indiska. Polisstyrkan
räknar omkr. 300 man, sikher, dajaker, somal och
malajer. Infödingarna visa intet missnöje med den
sakernas ordning, som engelsmännen infört. Bolaget
hemtar sina inkomster (1,2 mill. kr. 1894)
hufvudsakligen från försäljning af land, skatt på
opium och alkohol samt en kapitationsafgift, som sedan
länge varit bruklig i landet. Kompaniet slår eget
mynt (dollars). — Saba, såsom landet förr kallades,
tillhörde dels sultanen af Sulu, dels sultanen af
Brunei. 1865 hade en Förenta staternas konsul af den
sistnämnde erhållit land i denna del af Borneo och
bildade ett amerikanskt bolag för att exploatera denna
besittning, men kolonisationsförsöken misslyckades,
och ett engelskt bolag kom 1877 i besittning af
koncessionen mot en årlig pension af 15,000 doll. till
sultanen af Brunei och 5,000 doll. till sultanen af
Sulu. Spaniorerna, hvilka menade sig ega protektorat
öfver sultanens af Sulu besittningar, protesterade
mot denna koncession, men afstodo 1885 från sina
anspråk. 1881 ombildades bolaget till ett aktiebolag,
»British North Borneo Company», som s. å. fick sina
rättigheter erkända af britiska regeringen. I Maj 1888
proklamerades officielt det britiska protektoratet,
och 1889 ställdes äfven ön Labuan under kompaniets
förvaltning. Hufvudstad är Sandakan.

Britiska Nya Guinea. Se Nya Guinea. Suppl.

Britiska Sambesi (Zambesia), sammanfattande, icke
officiel benämning på det område i Syd-Afrika, som
innesluter öfre och mellersta Sambesis flodområde och
som nu äfven kallas Britiska sydafrikanska kompaniets
område,
d. v. s. alla de land i Syd-Afrika, som ligga
inom den britiska intressesferen såväl i Sambesis
flodområde som omkring kustfloderna mellan Sambesi
och Limpopo och i Ngamis bäcken och Kalahari och
icke betraktas såsom kronkolonier, således med
undantag af Kapkolonien och dess dependenser Natal,
Sulu och Betsjuanaland. Detta ofantliga område
(deri inberäknadt Britiska Central-Afrika, hvars
förvaltning bestrides af britiska regeringen och
Britiska syd-afrikanska kompaniet gemensamt) sträcker
sig från Mafeking vid Britiska Betsjuanalands
nordgräns (ungef. 26° s. br.) till sydänden af
Tanganjika (8° 30’ s. br.) och begränsas i n. af
Tyska Öst-Afrika, Kongostaten och portugisiska
kolonien Angola, i v. af den sistnämnda och Tyska
Sydvest-Afrika, i s. af Britiska Betsjuanaland och
Syd-afrikanska republiken, i ö. af den sistnämnda
och portugisiska Öst-Afrika. Arealen beräknas till
1,604,480 qvkm., deraf 984,480 qvkm. tillhöra
Sambesis flodområde, 550,000 Ngamis område och
Kalahari och 70,000 matabeles rike. Med undantag af
östra delen är hela denna region i allmänhet jämn
och mer eller mindre sumpig. I midten af matabeles
land ligga Matoppobergen med toppar af 2,000–2,200
m., bildande en kedja från ö. till v., vattendelare
mellan Sambesi i n. och Limpopo i s., hvilka mottaga
många tillflöden, som vattna pittoreska dalar med
rik, omvexlande vegetation. Det fins intet land i
Syd-Afrika, som erbjuder jordbruket så många fördelar
som matabeles; alla tropikernas alster och de flesta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:28:37 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfas/0577.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free