- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
1285-1286

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Börjeson, Johan (John) Laurentius Helenius, bildhuggare. - Börk, I. A. - Börr. Se Bur. - Börresen, Hans Peter, dansk missionär - Börringe--Östratorps jernväg - Börrum, socken - Börsafgiften. Se Börs. - Börsauktion. Se Auktion. - Bör--Sils jernväg - Börsskatt - Börstidningen, organ för handel, industri och sjöfart samt bank- och försäkringsväsende.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

allmänna riktning idealt anlagd med ett utveckladt
sinne för det manliga och värdiga, för det stora
och ståtliga. Hans monumentalfigurer, t. o. m. hans
porträtt blifva sålunda närmast att anse som högstämda
äredikter öfver den framställda personligheten, med
ett starkt framhäfvande hos dessa af det centrala
och karakteristiska, stundom ända till gränsen af
det poserande, medan deremot mindre uppmärksamhet
egnas de intima och individuella smådragen. Detsamma
gäller i det stora hela om hans allegoriska gestalter.
Upk.

*Börk, I. A. Det B. tillskrifna sorgspelet Orpheus
(uppf. 1688), på vers i fyra akter, lär vara
författadt af häradshöfdingen Joh. Celsius.

Börr (Bör), Nord. mytol. Se Bur.

Börresen, Hans Peter, dansk missionär, född d. 29
Nov. 1825 i Köpenhamn, blef smedsgesäll och for
1852 till Berlin, hvarest han arbetade sig upp
till civilingeniör. Hans religiösa känsla rönte
stark väckelse, i synnerhet genom hans 1855 ingångna
äktenskap med Karoline Hempel (född d. 22 Mars 1823),
och deras hus vardt ett hem dels för nordbor, dels
för missionselever, bl. a. norrmannen L. O. Skrefsrud
(se denne), hvilken slöt sig nära till B. När B:s tre
äldsta barn bortryckts af döden, beslöto han och hans
hustru 1864 att begifva sig till Indien, och då de
icke der funno väntadt understöd från tyska och danska
missionssällskapen, började de 1867 tillsammans med
Skrefsrud en mission bland de förtryckta och sedligt
sjunkna santalerna. Denna hade en framgång, som är
nästan utan motstycke i den nyare missionshistorien,
och väckte redan 1874 de engelska myndigheternas
uppmärksamhet. På ett besök i Danmark 1877 ordinerades
B. till prest, och sedan dess har han fått rikligt
understöd både från England och från de skandinaviska
landen. Se vidare Santalmissionen. E. Ebg.

Börringe–Östratorps jernväg, tillhörig B.-Östratorps
jernvägsaktiebolag, har fullbordats i tvänne
repriser, i det att sträckan från Börringe
station å Malmö–Ystads jernväg till byn Anderslöf
uppläts för trafik redan d. 21 Febr. 1884, medan
jernvägens fortsättning från Anderslöf till den
i Sveriges sydligaste landsände, Östra Torps
socken, belägna stationen Östratorp öppnades
för trafik först d. 29 Sept. 1887. Banan, som är
byggd normalspårig med s. k. lätt öfverbyggnad,
har en längd af 22 km. Vid Klagstorps station
korsas jernvägen af Trelleborg–Rydsgårds jernväg.
J. L.

*Börrum, socken. 3,448 har. 486 innev. (1895).

Börsafgiften. Se Börs.

Börsauktion. Se Auktion.

Bör–Sils jernväg sammanbinder de inom landskapet
Värmland belägna sjöarna Stora Bör och Östra Silen.

Börsskatt, finansv., skatt på börsaffärer. Till
börsskatter i egentlig bemärkelse höra alltså
endast sådana skatter, som uteslutande träffa
börsaffärer. Ett exempel på en sådan skatt är den
tyska riksstämpelskatten å köp och andra onerösa
förvärf af varor, som afslutas enligt de å en börs
gällande handelsbruk (»usancer») och gälla varor,
för hvilka å berörda börs noteras terminspriser
(jfr Börs, Terminsaffärer). Skatten, som utgör
4/10 Promille af den köpta varumängdens värde,
utgår i form af stämpel å slutsedeln; utfärdande af
slutsedlar rörande sådana affärer är obligatoriskt
(slutsedeltvång). — Jämte de egentliga börsskatterna,
som uteslutande träffa börsaffärer, betecknas såsom
börsskatter ock skatter, hvilka äro lagda på vissa
affärstransaktioner, oafsedt om de äro börsaffärer
eller icke, men hvilka dock hufvudsakligen blifva
börsskatter, enär ifrågavarande transaktioner
merendels afslutas i form af börsaffärer. Hit hör
den tyska riksstämpelskatten å köp och andra onerösa
förvärf af aktier, obligationer m. m., hvilken är
bestämd till 2/10 Pro mille af det köptas värde
och utgöres äfven, då aktier eller obligationer
emitteras eller aktier i ett aktiebolag öfvertagas
af dess grundare. Skatten utgår i form af stämpel
å slutsedel, och slutsedeltvång är stadgadt. Till
denna kategori af börsskatter plägar ock, ehuru
oegentligt, räknas den tyska riksstämpelskatten å
aktier och obligationer, som erlägges för en gång
för hvarje papper och derför har karakteren af en
emissionsskatt. Denna skatt utgår i form af stämpel å
dessa värdepapper och utgör af dessas nominella värde
1 proc. för inländska aktier, 1 1/2 proc. för utländska
aktier, 4 pro mille af inländska obligationer och
6 pro mille af utländska obligationer; för vissa
inländska obligationer är skatten blott 1, resp. 2
pro mille. — Börsskattens syfte är i främsta rummet
att träffa de ofta mycket stora och lätt förvärfvade
vinster, som göras genom börsaffärer, och som äro
svåra att i tillbörlig grad åtkomma medelst andra
skatteformer. För närvarande råder dock i Tyska riket
en tendens att använda börsskatterna äfven såsom ett
medel att hämma missriktningarna inom börsväsendet;
det kan dock med fog sättas i fråga, icke blott om
det är rättvist att för detta ändamål använda en
beskattning, hvilken träffar såväl de lojala som
de illojala börsaffärerna, utan ock huruvida det
åsyftade målet i någon nämnvärd mån kan vinnas genom
ifågavarrande medel. — Börsskatter förekomma utom i
Tyska riket äfven i Frankrike, Österrike och Italien.
D. D.

Börstidningen, organ för handel, industri och
sjöfart samt bank- och försäkringsväsende,
uppsattes i Stockholm 1888 af filos. doktor Per
Vilhelm Kôersner,
som fortfarande är tidningens
hufvudredaktör och utgifvare. Första profnumret
utkom d. 21 Nov. 1888. Under loppet af år 1889
utgafs tidningen i 6-spaltigt format 1 gång i
veckan, men utkommer fr. o. m. 1890 2 gånger
i veckan. Prenumerationspriset är 7,50 kr. pr
år. Sedan 1895 utgifves såsom bilaga till tidningen
»Börstidningens Offertblad». »Börstidningen» är
det enda egentliga fackorganet för den svenska
affärsverlden. Den uppsamlar och redogör för
de många olikartade, för affärsmannen behöfliga
eller rent af nödvändiga sakuppgifterna, på samma
gång som den gifver uttryck åt de åsigter och
önskningar, som framträda inom affärskretsar. Dess
uttalanden i ekonomiska frågor hafva alltid med
mycken uppmärksamhet följts såväl af den öfriga
pressen som af regeringen. Tidningens noteringar
från Stockholms börs hafva tillvunnit sig anseende
för sin tillförlitlighet och ersätta de officiella
noteringarna å utlandets börser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfas/0649.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free