Print (PDF)
- On this page / på denna sida
- Cannaceæ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
Canrobert-Canth.
44
upproret och upproret på Cuba. I Mars 1879
nedlade han åter sitt ämbete, men återtog1 det i
Dec. s. å. Han började dock snart häftigt angripas
för sin reaktionära politik af Sagasta och Martinez
Campos samt begärde afsked i Febr. 1881, då Sagasta
bildade en liberal minister. C. invaldes af Madrid
i cortes och var der ledare af oppositionen mot
Sagasta såsom chef för det »konservativt-liberala
partiet». Mot Posada de Herreras derpå följande
kabinett, som uppställt allmän rösträtt på sitt
program, uppträdde C. mycket kraftigt och blef efter
dess fall åter premierminister d. 18 Jan. 1884,
dervid förklarande sitt mål vara att bevara ordning
och frihet samt befästa monarkien. Han erhöll efter
cortes’ upplösning majoritet för sig i den nyvalda
representationen. Efter Alfons’ död afgick han och
efterträddes d. 26 Nov. 1885 af Sagasta, men valdes
i stället till president i deputeradekammaren. Hans
bestämda af visande af förslaget om allmän rösträtt
och hans anspråksfulla uppträdande, som skaffade honom
fiender äfven inom hofvet, hindrade länge hans försök
att åter komma in i regeringen. Men då Sagasta afgick
i Juli 1890 kallade re-gentinnan C. åter till chef för
ministéren, och han förhjelpte nu den af honom förut
bekämpade allmänna rösträtten till seger, i hopp om
att derigenom förstärka det konservativt-klerikala
elementet, samt genomdref Spaniens öfvergång till
skyddstullsystemet. Till följd af oenighet inom sitt
eget parti, måste C. i Dec. 1892 lemna plats för
ett kabinett Sagasta, men kallades d. 24 Mars 1895
å nyo till konseljpresident. Den svåraste uppgift,
som nu föreligger honom, är bekämpandet af upproret
på Cuba, C. är en af sitt lands störste vältalare
och åtnjuter anseende äfven som lärd. Han har
författat flere större historiska arbeten, såsom
Historia del dominio austriaco en Espana (1869)
och Estiidios del reinado de Felipe IV (3 bd,
1888-90), samt är sedan 1867 medlem af Spanska
akademien och edan 1882 direktor för historiska
akademien i Madrid. Under hans ledning började 1890
utgifvas en af flere författare utarbetad samling
monografier under titeln »Historia general de Espana».
J. Fr. N-
*
Canrobert, Fran9ois Certain (ej de Canrobert),
valdes 1879 och 1885 till senator samt
afled d. 28 Jan. 1895. Jfr L Martin: »Le
Maréchal Canrobert» (1895).
Ca’nso (G u t of C., »G:s tarm»), ett 34 km. långt,
på smalaste stället endast 1,6 km. bredt sund,
som skiljer ön Cape Breton från Nova Scotia och
förenar Chedabucto bai med S:t Georgsviken ,och S:t
Lawrenceviken.
Cantäbria, Lat. Se Kantabrien. *Cantal,
franskt depart., har enl. krigsminister riets
beräkning en areal af 5,775 qvkm., med 1891
(minskning på 50 år af Ladugårdsskötsel,
särskildt mjölk-hufvadnäring; sädesproduktionen för
befolkningens behof. Depart, är indeladt
i 4 arrondissement: Aurillac, ’S:t Flour, Mauriac
och Murat.
Cantäni. Arnold o, tysk-italiensk läkare, f. i Böhmen
1837, blef med. doktor i Prag 1860, kallades 1864
till e. o. professor i farmakologi och
239,600 innev. 17,800 pers.). hushållning, är
.är otillräcklig
toxikologi i Pavia samt 1867 till öfverläkare vid
Ospedale rnaggiore i Milano. Året derpå utnämndes han
till professor i medicinsk klinik i Neapel, der han
dog 1893. C. inlade stora förtjenster om införandet
af den tyska medicinen i Italien och utgaf en rnängd
större och mindre arbeten inom olika områden af sin
vetenskap. R. T-dt.
*
Canterbury. 1. Stad i England, bildar sedan 1888 eget
grefekap (16 qvkm) och hade 23,062 innev. 1891. -
2. Provins på Nya Zeeland. Areal 36,364 qvkm., med
128,392 innev. (1891).
Canterbury [ka’ntörbärri], Thomas of. Se Becket.
Canterbury tales [ka’ntörbärri tels], en serie
berättelser af G. Chaucer (se denne).
Canth, Vilhelmina (Minna), född Johnsson,
finsk författarinna, föddes d. 19 Nov. 1844 i
Tammerfors. Tidigt utvecklad och begåfvad med rik
intelligens, anslogs hon först af folkskolesaken samt
blef, då seminariet i Jyväskylä 1863 inrättades, en af
dess första elever. Men redan iörjande år förlofvade
hon sig och gifte sig 1865 med sin lärare, lektorn
J. F. Canth. I ett par af dennes tidningsföretag tog
hon sina första steg på författarebanan med noveller
och uppsatser i nykterhets- och qvinnofrågorna, för
hvilka tiden då likväl ej ännu var mogen. Genom några
representationer, som i Jyväskylä gåfvos af den finska
teaterns medlemmar, väcktes hos henne lusten att
beträda den dramatiska författarebanan, för hvilken
hon senare visade sig ega så rika anlag. Men efter
sin mans död (1879) nödgades hon för att lifnära sig
och sina 7 barn i Kuopio börja samma slags handel,
som hennes fader der idkat. Emellertid började hon
snart, ehuru kommen till mognare år, ifrigt författa,
och på både dramatikens och novellistikens område har
hon frambragt flere framstående skapelser. ’ Hennes
första dramatiska arbete, det af sprittande qvickhet
och dramatisk kraft utmärkta 5-aktsskådespelet
Murtovarkaus (Inbrottsstölden) erhöll 1881 ett
pris af Finska literatursällskapet, uppfördes 1882
på finska teatern och utkom i tryck 1883. Den af
henne sjelf såsom ett »idylliskt sommarstycke»
betecknade pjesen Eoinilan talossa (På Roinila
gård; prisbelönt af finska teatern, uppfördt 1883,
tryckt 1885) företer liksom det första flere tekniska
förtjenster och originelt skildrade allmogetyper. I
dessa första arbeten spåras ännu ingen tendens. Men
efter att hafva studerat Brändes’, Taines, Spencers,
Mills och Buckles arbeten och påverkats af de
realistiska tidsströmningarna, särskildt inom den
norska literaturen, begynte fru C. skrifva i starkt
tendensiös anda. De arbetande klassernas svåra
belägenhet och qvinnans tillbakasatta ställning
gåfvo henne ämnen till häftiga skildringar. Hennes
5-aktsstycke Työmiehen vaimo (1885; »Arbetarens
hustru», uppfördt i Stockholm 1886; tryckt på
svenska s. å.) framställer med stor dramatisk
kraft hustruns värnlösa ställning vid sidan af en
moraliskt förderfvad och försupen man, hvarjämte
de högre klassernas hårdhet mot arbetarna skarpt
klandras. Kovan onnen lapsia (Olyckans barn, 3 akter
1888), hvars uppförande efter några representationer
förbjöds, framhåller samhällets försummade pligter
mot proletärerna och den bland dessa rådande nöden
såsom naturlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Oct 8 01:43:32 2006
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
http://runeberg.org/nfat/0026.html
