- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
49-50

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cannaceæ ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till Quelimane vid Indiska hafvet. Resultaten af sina
resor offentliggjorde de i de båda reseberättelserna
De Benguella ás terms de Jacca (1881) och De Angola
á Contra-Costa
(1886).

Cape May [kēp mē], badort i nord-amerikanska staten
New Jersey, nära Kap May vid Delaware-vikens mynning.
Platsen har en utmärkt badstrand och är
mycket besökt af sommargäster från Filadelfia
och New York. 2,163 innev. (1890).

*Capern, E., afled omkr. 1890.

Capet [-pä]. Se Hugo och Kapetinger.

Cape-town [kēp tauin]. Se Kapstaden.

*Cap Haitien uppgafs 1887 hafva 29,000
innev. Betydlig utförsel af campècheträ och kaffe.
C. H. anlades 1670, var hufvudstad i franska
kolonien och utmärkte sig för sin lyx (det kallades
»Lilla Paris»), men brändes 1793 af negrerna och
utrymdes 1803 af fransmännen.

Capilli, Lat. Se Hår.

*Capillitium, bot., kallas en bildning, som finnes
inom de sporbildande organen, dels hos en del
slemsvampar (Myxomycetes), dels hos buksvamparna
(Gastromycetes), och hvilkens betydelse hos bäggedera
är att underlätta sporernas utspridande. Hos
slemsvamparna (se d. o.) består kapillitiet af fina
rör eller trådar, hvilka uppstå ur sporangiets
protoplasma jämte sporerna och intaga rummen mellan
dem. — Hos buksvamparna deremot består det af ett
särskildt slags tjockväggiga hyfer, som växa ut från
fruktkroppens inre väggar och bilda en ulliknande
väfnad kring basidierna. G. A.

*Capistranus. Se C. Bildt: »Den s. k.
Capistrani krönika i Chigianska
biblioteket i Rom» (i tidskr. »Ymer», 1892).

Capita, Lat., plur. af caput (se d. o.).

Capitaine [kapitän], H. F., fransk resande och geografisk
författare, f. 1837 i Paris, anträdde 1861
såsom marinläkare på fregatten »Hermione» en resa,
under hvilken han besökte Syd-Afrika, Madagaskar
och Ceylon. 1863 lemnade han marinen och reste
de följande åren i Nord-Afrika, Vestindien och
Förenta staterna samt offentliggjorde berättelser
om sina resor i olika tidskrifter. 1876 öfvertog
han redaktionen af den geografiska veckoskriften
»L’exploration». Död 1880 i Paris.

*Capitaine. Se äfven Ryttmästare.

Capitaine-adjudant-major [-tän
adsjyda’ng masjår], Fr. Se Major.

Capitaine-major [-tän masjår], Fr. Se
Major.

*Capitolium är namn äfven på kongressbyggnaden
i Washington (se d. o., sp. 342).

Capitonidae, zool. Se Bucconidae. Suppl.

Capitula Angilramni, en i de flesta handskrifter af de
psevdo-isidoriska dekretalen befintlig särskild
samling (71, 72 eller 80 kapitel), som behandlar
anklagelserna emot prester, i första rummet
biskopar. Den tillskrifves med orätt biskop Angilram
i Metz (768–791). Snarare torde »kapitlen» hafva till
källa Benedictus Levitas falska kapitularier, till
författare de psevdo-isidoriska dekretalens upphofsman
och sålunda tillkommit mot midten af 800-talet.

Capitularia, Lat. Se Kapitularier.

Capitulatio, Med. Lat. (af Lat. capitulum, kapitel,
artikel), en i vissa artiklar l. paragrafer affattad
öfverenskommelse. Se Kapitulation. —
Om Capitulatio caesarea och C. perpetua se
Valkapitulation.

Capitulum, Lat., bot., blomhufvud. Se
Blomställning. Suppl., sp. 937.

*Capmany y de Montpalan. Läs: Montpalau.

Capo della Colonna, udde uti Italien. Se Lacinium.

Capo di Faro. Se Faro.

Capodimonte, kungligt slott vid Neapel, påbörjadt
af. Karl III 1738, men fullbordadt först ett
århundrade senare af Ferdinand II. Det innehåller ett
tafvel- och skulpturgalleri samt en samling porslin
från den af Karl III der anlagda porslinsfabriken
(1732–1806). Äfven porslinet kallas Capodimonte; dess
märke är antingen N (Neapel) eller R F (Real Fabbrica).

*Capo d’Istria, 8,190 innev. (1890), är icke
biskopssäte, endast säte för ett domkapitel i
biskopsstiftet Trieste-C.

Capo d’Istrias, grekiska statsmän. Se Kapodistrias.

Capo Kolonnes. Se Sunion.

Capo Palinuro. Se Palinurus.

Capoul, Joseph Victor Amédée, fransk operasångare,
f. 1839, sjöng 1861–70 på Opéra comique i Paris,
derefter på Italienska operan, Lyrique, Gaité
och Renaissance samt gjorde tidtals vidsträckta
konstresor, till en del tillsammans med Kristina
Nilsson, till London, New York, Wien o. s. v. Han
var på Comique mycket omtyckt och ansågs som Rogers
efterföljare, men urartade sedan i manierism.
A. L.

Capparideae, bot. Se Kapparidéer.

Cappelen, Christian, norsk musiker, född d. 26
Jan. 1845 i Drammen, der han 1868, efter musikstudier
i Leipzig 1860–63, blef anställd som organist. G. har
i Mendelssohns stil komponerat motetter, piano-
och orgelsaker m. m. samt anses vara Norges
förnämsta orgelspelare efter Ludvig Lindeman.
A. L.

Cappello, Bianca. Se Capello.

*Capponi, G. Hans »Scritti editi ed inediti» utgåfvos
i 2 bd 1877 af Tabarrini, hans »Lettere» i 6 bd
1882–88 af Carraresi.

Capponi [-åni], Raffaellino, italiensk målare. Se
Garbo.

Cappucino [-tjīnå], il. Se Strozzi, B.

*Capra, zool. Se Angoraget, Getslägtet och
Stenbocken.

*Capraja, 19,7 qvkm., med 800 innev. (1881), mest
fiskare och sjömän. Ön är af vulkaniskt ursprung,
bergig (ända till 447 m. hög) och svårtillgänglig,
utom på östra sidan, der en säker hamn finnes.

Caprara, Capraja, en af Tremiti-öarna (se d. o.).

Capraria, fordom namn på ön Capraja (se d. o.).

Caprarola, köping i ital. prov. Roma i Ciminiska
bergen, 12 km. s. ö. om Viterbo, vid Lago di Vico,
med ett berömdt, af Vignola (se denne) omkr. 1550
uppfördt slott.

Capreae, fordom namn på ön Capri (se d. o., äfven
i Suppl.).

Capreolus, zool. Se Rådjuren.

*Caprera, 15,9 qvkm., med 77 innev. (1881). Garibaldi
dog der d. 2 Juni 1882 och ligger der enligt sin
önskan begrafven.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:49 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free