Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Delaware ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bergslags tjenst och, sedan han å Harz studerat
svafvelsyretillverkningen, var ingeniör vid byggandet
af svafvelsyrefabrik och kopparextraktionsverk
i Falun, 1872–74. Han anlade derstädes för egen
räkning 1873–74 ett glasbruk, som emellertid på
grund af ogynsamma konjunkturer mycket snart måste
nedläggas. De första patent De L. erhöll afsågo
tillgodogörande af fosforsyremalmer (1873) och af
nickelmalmer (1874). Han var privat konstruktör
i Falun 1875 och ingeniör vid Klosters jernverk i
Dalarna 1876–77. Under denna tid uppfann han dels en
ny silbotten i syfte att genom en mera finfördelad
lufttillförsel i bessemer-konvertern minska den
vid bessemerblåsningen uppkommande rödskörheten (en
sådan anläggning fick han utföra vid Långbanshyttan
i Värmland), dels en ny galvaniseringspanna,
hvarjämte han började experimentera med centrifugateparatorn,
ett problem, hvars tillfredsställande praktiska
lösning han insåg skola blifva af synnerligen stor
betydelse för landthushållningen och derigenom
äfven en vinstgifvande affär. För den skull begaf
han sig 1877 till Stockholm och hängaf sig der åt
oförtrutet experimenterande med den påföljd, att
han 1878 kunde uttaga patent på en gräddskummare
och 1879 på sin kontinuerliga centrifugalseparator
(se Mjölkhushållning, sp. 144, och Separator). För
tillverkning af densamma anlade De L. en stor fabrik
i Stockholm, och mer än 100,000 De Lavals separatorer
äro nu (1896) spridda i alla verldsdelar, liksom de
vid utställningar alltid erkänts vara de bästa i sitt
slag. I sammanhang dermed konstruerade han laktokriten
(se Mjölk, sp. 138) för bestämmande af mjölkens
fetthalt, emulsorn (se Mjölkhushållning, sp. 144),
för återinförande af billigare fett i skummjölken,
och kontinuerliga kernan. Ungefär samtidigt grundlade
han Olofströms stålpressningsfabrik (i Bleking),
hvilken blifvit en lönande inhemsk industri. De
L. experimenterade dernäst med en ny typ af ångbåt,
afsedd att göra mycket stark fart, men försöken
öfvergåfvos, sedan han fattat större intresse för
konstruerandet af en ångturbin. Hans första ångturbin
var i S-form och användes för separatorer och kernor,
hvilka kräfde endast obetydlig kraft. De L. arbetade
och experimenterade ihärdigt i förening med sina
ingeniörer och lyckades slutligen 1892 framställa en
ångmotor, som roterar ända till 30,000 hvarf i minuten
(se Ångturbin). Denna hans uppfinning har öfverlåtits
till ett bolag med stor verkstad i Nacka vid Stockholm
och med leveranser till alla land samt filialer i
Frankrike, Belgien och Tyskland. Ångturbinen med
dess kraf på högt ångtryck har gifvit De L. anledning
att konstruera en fullt explosionsfri ångpanna för
mer än 100 atmosferers tryck. Sedan några år har han
dessutom sysslat med omfattande experiment för att ur
malmer på elektrisk väg direkt uttaga metaller. De
tre ting han för detta ändamål anser sig behöfva,
nämligen jernmalm, vattenfall och våt myrtorf,
finnas i rikligare myckenhet samlade i Norrbottens
län än i någon annan trakt af jorden, och der har De
L. för afsigt att anlägga valsverk för tillverkning af
jernvägsräler, plåtar till jernfartyg samt jernbalkar
till hus, hvilka artiklar han väntar sig kunna med
sin elektriska smältningsmetod tillverka
3–4 gånger billigare än hvad nu sker t. ex. i
England. Den vid smältningen afskilda fosforn
skulle säljas såsom gödningsämne. 1895 inköpte De
L. för påbörjande af ifrågavarande anläggningar
några större vattenfall i Lule elf (Edefors
och Leforsarna) i Koskivara n. om Gellivare
malmberg. I samband med hela denna plan har man
ställt i utsigt förverkligandet i stor skala af
det öfre Norrlands, särskildt det Vesterbottniska
låglandets, kolonisation genom en sjelfständig
arbetareklass. I Juli 1896 inköpte De L. äfven
vestra Gullöfallet l. Nolfallet vid Trollhättan,
och samtidigt bildade han aktiebolaget »De Lavals
elektriska smältugn» med det väldiga minimikapitalet
af 15 mill. kr. (maximum 20 mill.), hvilket bolag
öfvertager hans patenträttigheter i elektrisk
smältning. — De L:s mekaniska komjölkningsapparat,
laktator (se d. o. Suppl.), medelst hvilken
mjölken uttages fullständigare och vida renligare än för
hand, har 1895 och 1896 med förträffligt resultat
afprofvats. Bland hans många andra uppfinningar
och patent ma nämnas en ny metod för tillverkning
af jernrör, och senast har han satt i gång en stor
fabrik för tillverkning af elektriska glödlampor.
Entusiastisk vän af fosterlandets moraliska
och ekonomiska framåtskridande, har De L. af
tullskyddsifrarna, hvilkas meningsfrände han är,
tagits i anspråk för politiska värf. Han var 1888–90
ombud för Stockholms stad i riksdagens Andra kammare,
och 1893 valdes han af Kopparbergs läns landsting till
ledamot af Första kammaren, men i riksdagsdebatterna
har han gjort sig föga gällande. För sina arbetares
välfärd sörjer De L. med varm omtanke (bl. a. har
Aktiebolaget Separator afsatt hundratusentals kronor
till arbetareförsäkring). Han vardt 1886 ledamot af
Landtbruksakademien och s. å. af Vetenskapsakademien,
hvars stora guldmedalj han erhöll 1892, samt utnämndes
1896 till hedersledamot af Landtbruksakademien.
*Delaware. 1. Flod. Förslag föreligger att åstadkomma
en för oceanfartyg farbar kanal (50,6 km.) mellan
Bordentown vid D. och Sayreville vid Raritanfloden,
hvarigenom afståndet mellan New York och Filadelfia
skall förkortas från 274 till 92 eng. mil. Redan
förut finnes kanal mellan Trenton vid D. och New
Brunswick vid Raritan, men endast med ett djup af
2,1 m. — Under den närmaste tiden torde ock komma att
förverkligas en D.-Chesapeake-kanal (21,9 km.), som
skall genomskära Delawarehalfön vid dess bas (nedanför
Wilmington) och förkorta sjövägen mellan Filadelfia
och Baltimore från 430 till 112 eng. mil. — 3. Näst
Rhode Island den minsta unions staten, beräknas
hafva en areal af 5,310 qvkm. Den är i allmänhet
ett slättland; endast nordligaste delen är kuperad
genom utlöpare från Appalacherna. Kusten är sumpig,
låg och utan hamnar. I n. består marken af tung lera,
som utgör en ypperlig hvetejord, södern är sandig
och rik på saltträsk, bl. a. det stora Cypress
Swamp. Folkmängden uppgick 1890 till 168,493 pers.,
af hvilka 28,386 färgade och 13,161 födda i utlandet
(246 i Sverige). Jernvägarna hafva en längd af
omkr. 450 km. En 26 km. lång kanal förenar Delaware-
och Chesapeake-vikarna. — Senaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
