Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dubbelbrytning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hamnen skyddas af två i hafvet utbyggda dammar. Det
smala inloppet upplyses af Poolbegs fyr på södra
hamnarmens ände och försvaras af det på södra
dammen uppförda Fort Pigeon house. Till hamnområdet
(inberäknadt det 9 km. aflägsna Kingstown) hörde
1891 357 sjögående fartyg, om 53,697 tons, och 475
fiskarefartyg. S. å. inlöpte 7,496 fartyg (deraf
7,163 kustfarare), om 2,187,859 tons. Importen
(företrädesvis spanmål, socker, vin, spirituosa,
petroleum och tobak) hade 1891 ett värde af 2,79
mill. pd st., exporten (företrädesvis ull, får och
öl) af 141,200 pd st. — Vid vestra änden af staden
ligger Phoenix-parken (729 har), en af de största och
vackraste parker någon europeisk stad kan uppvisa,
med vicekonungen residens och statssekreterarnas
bostäder, exercisplats, militärhospital, kasern,
uppfostringsanstalt för soldatbarn, zoologisk
trädgård, Wellington-obelisken (62,5 m.) och
Phoenix-pelaren till minne af lord Cavendishs
och Th. Burkes mord (d. 6 Maj 1882). — Staden
har tre universitet: University of Dublin, Royal
university of Ireland och Catholic university of
Ireland. University of Dublin består af endast ett
college, Trinity college (grundlagdt af Elisabet
1591), har en årlig inkomst af omkr. 70,000 pd och
omkr. 1,200 studerande; den teol. fakulteten förser
icke blott Irland, utan äfven delvis England med
prestkandidater inom anglikanska kyrkan. Biblioteket,
som sedan Georg III:s regering har privilegium att
få ett pliktexemplar af hvarje i Storbritannien och
Irland tryckt bok,
räknar omkr. 230,000 bd. Till universitetet höra
äfven astron. observatorium (i Dunsink) samt museer
och laboratorier af alla slag. Royal university
of Ireland (bildadt 1880 af det förra Queens
university) är blott ett pröfningsuniversitet för
meddelande af lärdomsgrader och är öppet för alla
utan hänsyn till bekännelse eller kön, men religion
ingår icke i läroämnena. Undervisningen i det af
R. university föreskrifna studieprogrammet meddelas
vid 5–6 filialcolleges l. academies, af hvilka de
vigtigaste äro de 3 Queen’s colleges i Belfast, Cork
och Galway. Det 1854 grundade Catholic university
står under presterskapets ledning och består af 6
colleges: S:t Patricks coll. i Maynooth, University
coll. i S:t Stephen’s green, Dublin, University
coll. i Blackrock, S: t Patricks coll. i Carlow,
Holy Cross coll. i Clonliffe och Medical school
i Dublin. Sedan 1866 finnes en högre läroanstalt
för qvinnor, Alexandra college, en förskola till
Roy. university. Det 1868 öppnade Royal college of
science är en Polyteknisk skola med statsbidrag. Äfven
landtbruksskolan i Glasnevin (Albert institution),
med mönsterfarm, underhålles af staten. Främst
bland anstalterna för skön konst står R. Hibernian
academy, som anordnar utställningar och underhåller
en konstskola. Nationalmuseet omfattar bibliotek,
naturalhistoriska och agronomiska samlingar,
en tafvelsamling samt en botanisk trädgård (i
Glasnevin). Den på 1780-talet bildade Royal irish
academy eger ett arkeologiskt museum och ett bibliotek
jämte omkr. 2,000 forniriska handskrifter, af hvilka
det utgifvit flere samlingar. Det 1731 stiftade Royal
Dublin society föranstaltar landtbruksutställningar
och föredrag öfver naturvetenskapliga och ekonomiska
frågor.
Dubnitsa (Dubnica), stad i furstendömet Bulgarien,
s. om Sofia, vid en biflod till Strymon. Omkr. 8,000
innev.
Duboc [dybå’ck], Charles Édouard. Se Waldmüller.
Dubois [dybåa’], latiniseradt Sylvius, Jacques,
fransk anatom, f. 1478, d. 1555, blef 1529 eller 1531
med. doktor i Paris, föreläste från 1535 i Collége
de Tréguier och blef 1550 professor vid Collége
Royal. Hans föredrag utmärkte sig genom klarhet och
elegans, och han drog till sig en mängd åhörare. Hans
förnämsta betydelse inom anatomien ligger deri att
han var en af de förste, som dissekerade menniskolik
och sålunda förberedde den lyftning, som anatomien
rönte under 1500-talet. Dock vållade hans blinda
beundran för Galenus, att han alls icke förstod att
uppskatta den nya tidens sträfvanden, och det gick
derhän, att han 1551 mot sin forne lärjunge Vesalius,
den moderna anatomiens grundläggare, skref en häftig
smädeskrift. För öfrigt är D. bekant för sin sällsynt
stora girighet. Hans skrifter utkommo samlade 1630.
R. T–dt.
Dubois [dybåa’], François, fransk namnform för
läkaren F. Sylvius (se denne).
*Dubois, P., har från 1880 utfört en mängd verk,
bland hvilka må nämnas främst General Lamoricière’s
grafvård i Nantes med den dödes liggande staty och
4 allegoriska figurer, Courage militaire, Charité
(bägge i gips i Nationalmuseum), Foi och Meditation,
samt reliefer, medaljong och
fris, ett af den moderna bildhuggarekonstens
mästerverk, Konnetabeln Anne de Montmorency (å
slottet Chantilly), Jeanne d’Arc, ryttarestod (1896,
i Reims); samt en följd byster, Baudry, Pasteur (1880,
i marmor för Jacobsens glyptotek i Köpenhamn, 1890 i
brons för franska Institutet), Gounod, Cabanel och
Bonnat; slutligen porträtt och teckningar. D. blef
1876 medlem af Institutet (konstakademien) och
Direktör för École-des-beaux-arts samt 1881 ledamot
af Svenska konstakademien.
Dubois [dybåa’], Alphée, fransk medaljgravör, f. i
Paris 1831, studerade hos Barre d. ä. och Duret,
fick romerska priset 1855 och har sedan utfört
många medaljer, såsom öfver Siamesiska ambassaden
i Fontainebleau, Kejsar Napoleon III, Konungen
af Sverige-Norge (Karl XV, 1866), Upptäckten af
den 100:de planeten (1869), Salonernas
belöningsmedalj (1874), Pasteur, Cousin, Pius IX,
Tre militärmedaljer för Danmark, Planeten Venus’
passage öfver solen (1877), Republikens proklamerande,
Leverrier m. fl.
Duboisia myoporoides R. Br. [dybåāsia], bot. farmak.,
ett litet träd eller en buske af fam. Solanaceae,
växande i Australien. De torkade bladen utgöra drogen
folia Dyboisiae; de äro långsträckt-lansettlika, 10
cm. långa eller deröfver, helbräddade, ganska tjocka,
af brungrön färg. Medelnerven starkt framträdande,
hvitaktig, sidonerverna utgående under nästan rät
vinkel. Bladen sakna lukt; deras smak är bitter. Såsom
verksam beståndsdel anges alkaloiden duboisin (se
d. o. Suppl. samt Solaneae och Växtgift). —
En annan, likaledes i Australien växande art, Duboisia
Hopwoodii F. v. Müller, skall hafva mindre, smalare
blad med något tillbakavikt spets. Af dessa blad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
