Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Emetica ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sin näring. Exempel äro bakterier, rost- och
brandsvampar. Endast förökningsorganen framtränga
understundom hos dessa parasiter till värdartens yta.
G. A.
*Endosmos. När den elektriska strömmen går genom
en vätska, förorsakar den jämte en sönderdelning af
vätskan äfven en förflyttning af densamma. Denna
förflyttning kallas elektrisk endosmos. För att
genom ett enkelt experiment påvisa detta fenomen
leder man en elektrisk ström genom en vattenmassa,
som befinner sig i ett V-formigt glasrör, i hvars
nedre del insatts en propp af porös lera. Härvid
visar sig vätskans förflyttning genom en sänkning af
vätskeytan vid den positiva polen och en höjning
vid den negativa. Den elektriska endosmosen,
som upptäcktes af Reuss, har närmare studerats af
Wiedemann, hvilken ådagalagt, att de flesta vätskor
föras med strömmen från den positiva till den negativa
polen (undantag finnas dock) samt att förflyttningen
på en viss tid växer, i samma mån vätskan leder
elektriciteten sämre och strömstyrkan är större.
J. G. H.
Endosperm (af Grek. endon, invärtes, och sperma,
säd) l. fröhvita, bot., är den näringsrika väfnad, som
efter äggcellens befruktning uppkommer ur embryosäcken
(se d. o. Suppl.). G. A.
Endosporium, bot. Se Ascus.
Endotermisk förening. Se Termokemi.
*Endre, socken. 2,337 har. 356 innev. (1895).
Endrina, zool. Se Indrislägtet.
Endrägtsboken, konkordieboken (se d. o.).
Endur. Se Endor.
Ene, flod. Se Ucayali.
*Eneby. 1. Vestra E. 12,988 har. 1,647
innev. (1895). — 2. Östra E. 8,204 har. 6,291
innev. (1895).
*Eneman, M. Efter hans dels i Riksarkivet, dels i
Upsala universitetsbibliotek befintliga manuskript
utgaf K. U. Nyländer 1889 (till orientalistkongressen
i Stockholm) E:s Resa i Orienten 1711–1712 (jämte
lefnadsteckning och bibliografi).
*Eneroth, P. O. E., afled i Upsala d. 21 Maj 1881.
2. Eneroth, K. A., den föregåendes syssling. Se
Chicot. Suppl.
Eneström, Gustaf Hjalmar, matematiker, statistiker,
bibliograf, född i Nora d. 5 Sept. 1852, blef
student i Upsala 1870, filos. kandidat 1871 och
e. o. amanuens vid universitetsbiblioteket i
Upsala 1875 samt är sedan 1879 e. o. amanuens vid
Kungl. biblioteket i Stockholm. Såsom matematisk
författare har E. nästan uteslutande sysselsatt sig
med matematikens historia (han är en af samtidens
ypperste forskare på detta område) äfvensom
med matematikens tillämpning på statistiken,
pensionskasseteorien och försäkringsfrågor. På den
matematiskt-historiska forskningens område har
han verkat dels såsom grundläggare och utgifvare
af »Bibliotheca mathematica» (se d. o. Suppl.),
till hvars årgångar 1887–96 han 1897 utgaf ett
»Generalregister», dels såsom författare af ett
femtiotal afhandlingar eller uppsatser, bland hvilka
må nämnas Striden om det isoperimetriska problemet
(Upsala univ:s »Årsskrift», 1876), Differenskalkylens
historia (dersammastädes 1879), Om uppkomsten
af tecknen + och – samt de matematiska termerna »plus»
och »minus» (»Öfvers, af Vet.-akad:s förhandl.»,
1894), Anteckningar om matematikern Petrus de
Dacia och hans skrifter (»Öfvers. af Vet.-akad:s
förhandl.», 1885–86), Emanuel Svedenborg såsom
matematiker (»Bihang till Vet.-akad:s handl.»,
15, 1890). För införande af matematikens historia
vid universitetsstudiet har han sökt verka genom
uppsatserna Om matematikens historia, såsom
studieämne vid Nordens högskolor (»Tidsskr. for
mathematik», 1880) och Programme d’un cours
imiversitaire d’histoire des mathématiques
(»Bibliotheca Mathem.», 1890), af hvilka den
senare med några modifikationer lagts till grund
för föreläsningar vid utländska universitet. På
statistikens område har E. skrifvit bl. a. följande i
»Öfvers, af Vet.-akad:s förhandl.» intagna uppsatser:
Om sättet att på matematiskt-statistisk väg bestämma
åldersfördelningen för en grupp gifta kvinnor, då
man känner åldersfördelningen för deras män (1893),
Befolkningsstatistiska formler för dödligheten, då
hänsyn tages till emigration och immigration (1896)
och Om aritmetiska och statistiska metoder för
proportionella val (s. å.). Af icke matematiskt
innehåll äro E:s Statistiska undersökningar
rörande studie- och examensförhållanden vid
de svenska universiteten (1888) och Statistiska
undersökningar om de arbeten, som varit begagnade för
undervisningen vid de svenska allmänna läroverken
under läseåret 1889–1890 (i »Berättelse om statens
allmänna läroverk för gossar läsåret 1889–1890»). Åt
pensionskasseteorien och särskildt åt metoderna för
utredning af enkekassors ställning har E. egnat ett
tiotal uppsatser. Af mera specielt försäkringsteknisk
innebörd är uppsatsen Sur une formule de l’assurance
de survie (»Archief voor de verzekeringswetenschap
en aanverwante vakken», 2,1896), och till
försäkringsteknikens praktiska del hänför sig
väsentligen handboken Lifförsäkringsbolagen i Sverige,
deras försäkringssätt och försäkringsvillkor (1892;
tillsammans med W. O. Schöldström). E:s utredning
(1890) beträffande frågan om ålderdomsunderstöd åt
lärare och lärarinnor vid småskolor lades till grund
för arbetet i en komité (der E. var sekreterare) och
ledde slutligen till inrättande af »Småskolelärares
m. fl:s ålderdomsunderstödsanstalt». Hans
förslag till en ålderdomsunderstödsanstalt för
barnmorskekåren (1893) framlades (med jämförelsevis
obetydliga modifikationer) af regeringen för 1895
års riksdag, men vann ej majoritet inom båda
kamrarna. Bland E:s bibliografiska arbeten må,
utom hans skriftförteckningar i »Bibliotheca
mathematica», framhållas Sveriges kalendariska
litteratur (I–II, 1878–79, 1:sta häftet tillsammans
med G. E. Klemming). Till en fullständig bibliografi
öfver Sveriges matematiska literatur har E. sedan
20 år tillbaka gjort samlingar. Sedan 1889 är han
medlem af »Commission Internationale du Répertoire
bibliographique des sciences mathémauques», som
har till uppgift att utarbeta en fullständig och
systematisk bibliografi öfver 1800-talets matematiska
literatur. Af E:s skrifter må för öfrigt påpekas
mer än 500 artiklar, de flesta af matematiskt,
matematiskt-historiskt eller matematiskt-biografiskt
innehåll, i »Nordisk Familjebok» och dess Supplement,
uppsatser i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
