Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gellivare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för ärenden rörande den 1883 upprättade
postsparbanken (se d. o.). De fyra byråerna
äro trafik-, kameral-, revisions- och
kanslibyråerna. I generalpostdirektörens frånvaro
skall, derest icke annorlunda af K. M:t
förordnas, äldste tjenstgörande ledamoten
inträda i utöfningen af generalpostdirektörens
åligganden. Generalpoststyrelsen åligger (utom hvad
i hufvudartikeln nämnes) att gemensamt med
Jernvägsstyrelsen ordna turerna för postförande bantåg
å Statens jernvägar, hvarjämte den eger att anordna
postkupéexpeditioner och ångbåtspostexpeditioner,
att inrätta poststationer samt uppgöra förslag
till postverkets inkomst- och utgiftsstater. Från
Kameralbyråns handläggning hafva afskilts
anmärkningsmål. — Revisionsbyrån handlägger
anmärkningsmål, frågor om afkortning af oguldna eller
restitution af erlagda afgifter, vissa frågor rörande
postutvexlingen med andra land, frågor om vilkoren
för befordran af bilagor till tidningar samt ärenden
rörande poststatistiken. Den utfärdar ock taxor
för postbefordran samt utarbetar årsberättelsen. —
Kanslibyrån handlägger öfriga ärenden. En del af dessa
enligt instruktionen till styrelsens handläggning
hörande ärenden beredas eller afgöras numera af
distriktsförvaltningarna (postinspektionerna). H. B–d.
Generalråd (Fr. conseil général). Se Frankrike,
sp. 206-207.
*Generalstabens kartverk öfver Sverige i skalan
1 : 100000 har fortskridit så, att intill år 1898
utgifvits alla blad, som falla inom Göta land
och Svea land (med undantag af de nordligaste
och vestligaste delarna af Värmland och Dalarna),
hvartill komma kustbladen af Gefleborgs län. Sedan
1887 utgifves ett särskildt kartverk öfver Norr-
och Vesterbottens län i skalan 1 : 200000, och
af detta hafva utkommit alla bladen, som omfatta
Norrbottens och norra delen af Vesterbottens län.
C. O. N
*Generaltullarrendesocieteten. 1. Arrendet började
»ultimo Martii» 1726. — 3. Konungen förordnade
ordförande (presid. i Kammarkollegium) och 3
fullmäktige, aktieegarna 9.
*Generalvikarie. Se vidare Official.
Generalöfverste (T. generaloberst), titel, som
redan vid medeltidens slut började nyttjas såsom
beteckning på högste armébefälhafvaren, har under
senaste tiden återupptagits inom tyska hären,
men nyttjas sparsamt. Gradens innehafvare åtnjuta
generalfältmarskalks rang. C. O. N.
*Generatio aeqvivoca l. G. spontanea. Se äfven
Bakteriologi. Suppl., sp. 513.
*Generator. Se äfven Elektriska
kraftmaskiner. Suppl.
Generatris (Lat. generatrix, alstrarinna), matem. Se
Alstringslinie. Suppl.
Generoso [djeneråså], Monte, schweizisk bergstock
i Tessin-alperna, 1,695 m. hög, fyller landskapen
mellan Lugano- och Comosjön och erbjuder en härlig
utsigt öfver hela Alpkedjan från Savojen till
Bernina. Luftkurort. Sedan 1890 går en 9 km. lång
bergbana från Capoiago vid Luganosjön till bergets
topp.
*Genesaret. Jfr E. Stave: »Sjön Gennesaret» (1892).
Genestet [chenestet], Petrus Augustus de, holländsk
skald, f. 1829, d. 1861, var predikant
i Delft 1852–60. Redan i studentåren utgaf han en
samling Eerste gedickten (1851), som mottogs mycket
gynsamt, och sedermera Leekedichtjes (1860), en
samling epigram och korta dikter, delvis riktade mot
de kyrkliga partiernas öfvermod, snmt Laatste der
eerste (1861), hans mognaste alster. Bland Hollands
nyare skalder är han den mest läste. Hans dikter
utgåfvos samlade (med lefnadsteckning) i 2 bd 1868.
Genetz, Arvid Oskar Gustaf, finsk språkforskare
och skriftställare, f. i Impilaks socken d. 1
Juli 1848, blef 1866 student, 1877 filos. doktor,
docent i finska språket och literaturen och lektor
vid finska normallyceum i Tavastehus, som sedermera
flyttades till i Helsingfors, samt 1891 professor i
finska språket och literaturen vid universitetet
i Helsingfors. Bland hans språkvetenskapliga
publikationer, till hvilka han till stor del under
forskningsresor samlat material, märkas Versuch einer
karelischen lautlehre (disp. för docentur, 1877),
Wörterbnch des Kola-Lappischen nebst sprachproben
und grammatik (Finska vet.
soc:s »Bidrag till kännedom af Finlands natur och
folk», bd 50, 1891) äfvensom Suomen partikkelimuodot
(Finskans partikelformer; disp. för professur,
1890). G. har äfven publicerat tidningsuppsatser,
läroböcker för skolornas behof samt lyriska dikter,
de sistnämnda till stor del under psevdonymen Arvi
Jännes. Han är sedan 1892 Finska literatursällskapets
ordförande. M. G. S.
Geneva [djönīva]. 1. Stad i nord-amerikanska staten
New York, vid norra änden af Seneca-sjön och flere
jernvägar. 7,557 innev. (1890). Prestseminarium
(Hobart college). Stor trädgårdsodling. — 2. Engelsk
namnform för Genève.
Genève. 1. Kantonen hade 1888 105,509 innev., af
hvilka 52,297 katoliker, 50,975 protestanter, 701
israeliter och 1,536 andra. De romerske katolikerna
tillhöra, sedan G. skilde sig från Lausannes
biskopsstift, intet stift; gammalkatolikerna
lyda under den schweiziske nationalbiskopen,
och den protestantiska kyrkan under ett af 23
lekmän och 6 prester bestående konsistorium;
en del af protestanterna har emellertid trädt ut
ur landssynoden och bildar en fri kyrka (Église
libre). Med afseende på modersmålet voro 89,111
fransmän, 12,317 tyskar, 2,579 italienare, 97
räto-romaner och 1,405 talade annat språk. Antalet i
kantonen bosatta utländingar var 30,910 (de fleste
fransmän). Urtillverkningen, som infördes 1587 af
fransmannen Cusin, producerar för omkr. 10 mill. frcs
årligen. — Samtliga röstberättigade innevånare
bilda Conseil général och rösta om kantons-
och förbundsförfattningen samt välja kantonens
2 representanter i schweiziska ständerrådet. Den
lagstiftande maktens organ är Grand conseil (»stora
rådet»), hvars 100 medlemmar väljas för tre år,
Valbara äro alla medborgare af verldsligt stånd,
som fyllt 25 år och åtnjuta fulla medborgerliga
rättigheter. Stora rådet utöfvar äfven benådningsrätt,
öfvervakar och bestämmer den årliga budgeten samt
tillsätter bl. a. alla domare. Den verkställande
makten är uppdragen åt Conseil d’état (»statsrådet»),
7 medlemmar, hvilka väljas för 3 är af Conseil
général. Sedan 1879 finnes fakultativt referendum
(minst 3,500 medborgare kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
