Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Japan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Javorskij, Stefan. Se Ryska literaturen, sp. 135.
Jazykov, N. Se Ryska literaturen, sp. 140.
*Jeanne d’Arc. Biskop Dupanloups af Orléans försök
att få J. förklarad för helgon kröntes ej med
framgång; men Leo XIII förklarade henne 1894 »salig»
(beata). Jfr Ph. H. Dunand: »Histoire de J. d’A»
(1895). Bland statyer öfver J. må nämnas den i Reims
(1896; af P. Dubois).
Jeannette-expeditionen [sjanä’tt-]. Se Long, W. L. de.
Jecur, Lat., lefver.
*Jeffreys, G., föddes 1648.
Jehoas. Se Joas.
*Jehotte, L., dog 1885.
*Jekaterinenstadt ligger i guvern. Samara.
*Jekaterinodar, stad, hade 65,700 innev. 1897.
*Jekaterinoslav. 1. Guvernementet beräknas nu, sedan
kretsen Rostov med Taganrog m. m. 1887 förenats med
Donska området, hafva en areal af 63,395 qvkm.,
med 2,112,651 innev. (1897). — 2. Staden hade
s. å. 121,216 innev.
*Jelinek, K., dog 1876.
*Jellinek. 1. Adolf J. dog 1893.
Jelmert land. Se Jalmal.
*Jemjö, socken. 8,722 har. 2,788
innev. (1896).
*Jemshög, socken, förr Gemsjö, skall
enl. k. br. d. 28 Nov. 1884 heta J. 20,071 har.
5,560 innev. (1896).
Jen, ett mynt. Se Japan, sp. 1063.
Jenibazar. Se Novibazar.
Jenidje Vardar. Se Janitza.
*Jenisejsk, guvernement,
beräknas hafva en areal af 2,542,305 qvkm., med
567,800 innev. (1897).
Jensen, Alfred Anton, skriftställare, slavist,
född d. 30 Sept. 1859 i Forsa socken, Helsingland,
blef student 1878, studerade vid Upsala universitet
från hösten 1879, var 1884–87 anställd i »Göteborgs
Handelstidnings» redaktion, vistades 1888–91 i
Tyskland, Serbien och Bulgarien samt i början af
1890-talet längre tider i Kroatien och Krain. Han är
f. n. (1897) bosatt i Wien såsom korrespondent till
ofvannämnda tidning. J. är en insigtsfull och med fint
språksinne utrustad öfversättare från de slaviska
språken. Han har öfversatt Turgenjevs »Senilia»
(1883), Pusjkins »Eugen Onegin» (1889), Saltykovs
(Stjedrins) »Småstads-lif» (1890), en serbisk
hjeltedikt i dramatisk form (»Bergkransen», 1890,
belönt med Sv. akademiens andra pris), bynovellerna
»Från Serbien och Montenogro» (1891) samt
samlingarna »Ur Böhmens moderna diktning» (öfvers.
från tsjechiskan, 1894) och »Ur slavernas diktvärld»
(1896). Dessutom har han lemnat literaturhistoriska
bidrag till tidskrifter och författat Kristo
Botjov. En bulgarisk frihetsskald (1891), Ragusa. En
sydslavisk literaturstudie (1894), det grundliga
och välskrifna arbetet Slavia. Kulturbilder från Volga
till Donau (1896; ny följd 1897) samt de om begåfning
vittnande diktsamlingarna På fjärran stig. Poetiska
resebilder (1893) och Nya dikter (1895).
Jens Justesen, psevdonym. Se Müller, C. A. (sp. 561).
Jens Nilssön, norsk biskop. Se Nilssön, J.
Jentaculum, Lat. Se Prandium.
Jeppo (F. Jepua), kapell under Nykarleby (se
d. o.) pastorat. Areal 126 qvkm.; befolkningen
2,400 pers. (1895), nästan uteslutande svensk-talande.
Jequitinhonha [ṡjekitinjo’nja]. Se Rio Grande do
Belmonte.
*Jeřábek, F., dog 1893 i Prag.
*Jerbo, socken. 8,858 har. 1,244 innev. (1896).
Jeremias Gotthelf, psevdonym. Se Bitzius.
Jeres, ett vin. Se Xeres.
*Jeres de la Frontera. Slaget 711 stod vid Vejér de
la Frontera (se d. o.).
*Jerfsö, socken. 73,989 har. 6,883
innev. (1896). Sjukhuset öfvertogs 1889 af staten. Det
åtnjuter fr. o. m. 1898 statsbidrag å 14,000 kr. å
extra stat och 4,000 af landstinget mot vilkor att der
intagas personer äfven från andra län än Gefleborgs.
*Jerfälla. 4,786 har. 1,110 innev. (1896).
*Jericksson, Jöns (Gerekesson, Latinis. Johannes
Jerechini), var brorson till biskop Peder Jonsen i
Roskilde och nämnes 1406 såsom »perpetuus vicarius»
derstädes, hvarjämte han omtalas såsom kanik i
Aarhus, innan nan 1408, då konungens kansler, blef
ärkebiskop. Omkr. 1429 blef han biskop i Skalholt. Jfr
G. Djurklou: »Jöns Gerekesson ärkebiskop i Uppsala
1408–1421» (i »Hist. tidskr.» XIV, 1894).
*Jeriko-rosen. Se äfven Asteriscus. Suppl.
*Jern. Sveriges tillverkning af tackjern uppgick 1895
till 456,695 ton, af gjutgods framstäldt direkt från
masugn till 6,235 ton; af smältstycken och råskenor
tillverkades 188,726 ton, af götmetall 197,177 ton
samt af stångjern och stål, ej specificeradt fason-
och finjern, valstråd i ringar o. s. v. 291,135
ton. Uppgifterna om gjutgods erhållet genom
tackjerns omsmältning uppföras fr. o. m. 1892
i den officiella statistiken i Berättelser om
fabriker och manufakturer. Vid jernverken voro
1895 sysselsatta 14,505 pers. — I runda tal var
tackjernstillverkningen 1894 i Storbritannien öfver
7,5 mill. ton, i Nord-Amerikas förenta stater 6,76
mill. ton, i Tyska riket (med Luxemburg) nära 5,4
mill. ton, i Frankrike omkr. 2 mill., i Ryssland
1,3 mill., i Österrike-Ungern 1,05 mill., i Belgien
0,8 mill., i öfriga land något öfver 1 mill. ton,
tillsammans omkr. 26 mill. ton.
*Jern, socken. 2,496 har. 686 innev. (1896).
*Jerna. 1. Socken i Kopparbergs län, Nås
tingslag. 75,514 har. 4,763 innev. (1896). —
2. Ytter-J., socken. 4,335 har. 799 innev. (1896). —
3. Öfver-J., socken. 6,183 har. 1,187 innev. (1896).
*Jernberg, A. dog i Düsseldorf d. 22 Juni 1896.
2. Jernberg, Olof August Anders, tysk landskapsmålare,
den föregåendes son, f. i Düsseldorf d. 23 Maj
1855, utbildades vid dervarande konstakademi under
E. G. Dücker och i Paris samt är numera bosatt i
Düsseldorf, der han är underlärare i landskapsmålning
vid konstakademien. J. har deltagit i de sista 20
årens utställningar i Tyskland, hvarjämte han utställt
i London, på Salonen i Paris samt i Sverige. Han
målar med förkärlek kust- och klipp-partier samt
mariner. 1878 och 1879 erhöll han medaljer i London,
1891 vann han i Berlin lilla guldmedaljen. Bland hans
arbeten märkas På fälten (i Pinakoteket, München),
Flickor, som återvända från dynerna (1890), Skogsväg
på vintern. Äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
