Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lanciano ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afskrifning med 10 proc. hvarje gång skulle ega rum 1893
och 1894 samt sedermera hvartannat år t. o. m. 1904
(se vidare Grundskatt. Suppl.).
Af rikets folkmängd 1895 bodde 80 proc. på
landsbygden, och af denna del sysselsatte sig 64
proc., d. v. s. 51 proc. af hela folkmängden, med
landtbruk. Af fastlandsarealen upptog s. å. den odlade
jorden 12 proc. och den skogbärande 47 proc. Den
odlade arealen har från 1880 till 1895, hvad åkern
beträffar, ökats från 2,6 till 3,4 mill. har, men
ängen deremot minskats från 1,9 till 1,5 mill. har. Af
åkervidden användes 1895 13,s proc. till höstsäd,
36 proc. till vårsäd, 5,9 proc. till rotfrukter, 32,2
proc. till gräs och foderväxter samt 12,3 proc. till
träda. Värdet af skörden beräknades 1895 till 509
mill. kr., i hvilket värde spanmålen ingick med
195 och fodret med 260 mill. kr. Kreatursstocken,
reducerad till nötkreatur, har från 1880, då den
utgjorde 2,9 mill. st., ökats till 3,4 mill. år
1895. En absolut minskning har inträdt i antalet
får och getter, men deremot har svinens antal ökats
i hög grad, eller från 419 tusen år 1880 till 787
tusen år 1895.
Varuomsättningen i landtmannaprodukter på
utlandet har från år 1880 undergått stora
förändringar. Landtbrukets förnämsta exportartiklar
voro före nämnda år hafre och korn. Af hafre utgjorde
utförselöfverskottet i medeltal för åren 1881–85
225,100 ton och af korn 12,755. I medeltal för åren
1891–95 uppgick utförselöfverskottet af hafre dock
ej till mer än 138,900 ton, och af korn infördes i
medeltal årligen 3,250 ton mer än som utfördes. Såsom
landtbrukets förnämsta exportartikel har smöret
intagit spanmålens plats. Årliga utförselöfverskottet
af smör utgjorde i medeltal 1881–85 5,300 ton, 1886–90
11,755 och 1891–95 19,175 ton. I exporthänseende har
äfven svinskötseln fått en betydelse, som den förut
saknat. I medeltal för 1881–85 öfversteg införseln af
svin och fläsk utförseln med 5,195 ton, men 1891–95
öfversteg åter utförseln af samma artiklar införseln
med i medeltal 1,663 ton. Härmed sammanhänger äfven
den förändring,
att fläsket genom inrättandet af svinslågterier nu
fått en större betydelse som exportvara än hvad
svinen förut hade. Utförselöfverskottet af svin,
som i medeltal för 1881–85 utgjorde 25,930 st.,
har för 1891–95 nedgått till 3,515 st., hvaremot
landets utförsel af fläsk, som under förstnämnda
period uppgick till endast 485 ton i årligt medeltal,
under sistnämnda period ökats till 7,200 ton. I
olikhet härmed har utförseln af nötkreatur och
får minskats. I medeltal för 1881–85 utgjorde
utförselöfverskottet af de förra 28,657 och af de
senare 28,350, men under 1891–95 har detta öfverskott
nedgått till ett medeltal af 17,360 för de förra och
9,725 för de senare. Till en väsentlig del torde detta
förhållande vara framkalladt af de svårigheter, som
alltmera blifvit förbundna med utförseln af lefvande
djur till främmande land. Till följd deraf antog också
1897 års riksdag till främjande af denna exportgren
en lag ang. köttbesigtning och slagthus, hvarigenom
man hyste förhoppning att exporten af lefvande djur
skulle ersättas af en köttexport. Inom landet har
den minskade kreatursutförseln emellertid medfört
den verkan, att införselöfverskottet af kött
nedgått från 1,367 ton i medeltal för 1881–85
till 234 ton för 1891–95. Med afseende å brödsäden
har den inom landet producerade ej räckt till för
befolkningens behof. I medeltal för ären 1881–85
utgjorde införselöfverskottet af råg och rågmjöl
173,820 ton och af hvete och hvetemjöl 66,870 ton,
eller tillsammans 240,690 ton. Medeltalet af detta
införselöfverskott var deremot för åren 1891–95 för
förstnämnda säde 115,396 och för sistnämnda 143,116,
eller tillsammans 258,512 ton. Deraf framgår äfven
hurusom i brödkonsumtionen rågen alltmera ersattes
af hvetet, hvilket också framgår deraf att, enligt
gjorda beräkningar, hvetekonsumtionen fördelad på
individ af befolkningen under senaste trettio år mer
än tredubblats. — »En systematiskt ordnad samling af
gällande författningar ang. landtbruket» utgafs 1896
i 4 bd af F. Egerström. J. H. F.
*Landtbruksakademien. Af de statsfunktioner,
som genom k. br. d. 12 Jan. 1849
anförtroddes Landtbruksakademiens förvaltningskomité,
öfverflyttades genom k. br. d. 13 Dec. 1889
samtliga de rent administrativa på den nyinrättade
Landtbruksstyrelsen (se d. o. Suppl.), till följd
hvaraf numera återstår endast den konsultativa, i
hufvudsak innefattande åliggandet att, när komitén
derom anmodas, gå K. M:t tillhanda med upplysningar
och yttranden i förekommande ärenden, som röra
landtbruket och dess binäringar eller eljest ega
gemenskap med föremålen for komiténs verksamhet. —
Nya stadgar för akademien blefvo af K. M:t stadfästa
d. 31 Okt. 1890. Af de förändringar i förut gällande
normer för akademiens verksamhet, som genom dem
infördes, torde här böra nämnas: att akademiens
högtidssammankomst, som förr hölls i Sept., skall ega
rum d. 28 Jan. (årsdagen af akademiens installering
1813), att den skyldighet att vid högtidssammankomsten
afgifva berättelse om hushållningssällskapens
verksamhet under näst föregående år, som enligt de
äldre stadgarna ålåg föredraganden på Statistiska
afdelningen, bortfallit, samt att den förut gällande
föreskriften om förstärkning af förvaltningskomitén
för behandling af vissa af K. M:t öfverlemnade
ärenden med två för kunskap och erfarenhet i det
egentliga landtbruket utmärkta ledamöter likaledes i
de nya stadgarna utgått. — Af statsmedel uppbär
akademien nu (1897) till löner 5,000 kr., till
ersättning af kostnader för afgifvande till K. M:t af
anbefallda utredningar och utlåtanden 1,000 kr., till
förhyrande af lokal för uppställning och förevisning
af akademiens samlingar (landtbruksmuseum) 4,000
kr., till underhåll af detta museum 1,500 kr. och af
fiskerimuseet 400 kr. samt till inköp af modellredskap
3,000 kr., af hvilket sistnämnda anslag dock
numera 1,500 kr. användas till förhyrande af lokal
för fiskerimuseet (se vidare Landtbruksakademiens
experimentalfält. Suppl.). Akademiens fond hade vid
slutet af år 1896 en behållning af 248,273 kr. 1 öre.
C. L.
*Landtbruksakademiens experimentalfält
har numera anhaltsstation å
Stockholm–Rimbo-jernvägen. Verksamheten är
fr. o. m. 1886 fördelad på fyra afdelningar:
nämligen för landtbruk, trädgårdsskötsel,
agrikulturkemi och växtfysiologi, hvar och en under
sin föreståndare. Till den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
