- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1509-1510

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lifräddningsstationer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Meddelanden såsom bidrag till kännedom om Viktor Rydbergs
personlighet.
1895 utgaf han P. A. Siljeströms
»Efterlemnade småskrifter i pedagogiska ämnen». Inom
kort utkommer ett af L. under flere år förberedt
grammatiskt arbete Om attributsbestämningar,
i hvilket han genomför en ny indelning af detta
slags satsdelar samt uppställer nya och enkla
interpunktionsregler för dithörande fall.

*Linderås. 10,392 har. 1,852 innev. (1896).

Linderöd, socken. Se Linneröd (äfven i Suppl.).

*Lindesberg hade 1,686 innev. 1896. Antalet bebyggda
tomter 1895 var 110, boningshus 180. Taxeringsvärdet
för fast egendom 1896 var 1,803,200 kr.,
deraf 361,600 kr. för jordbruksfastighet. 1895
hade staden 6 fabriker, med 59 arbetare och ett
tillverkningsvärde af 174,650 kr. År 1896 tillkom
Lindesbergs bankaktiebolag. Pedagogien indrogs
1893. Med Köping, Nora och Enköping utgör L. en
valkrets för val af riksdagsman till Andra kammaren. —
L. landsförsamling. 49,244 har. 9,124 innev. (1896).

Lindes domsaga, Örebro län, omfattar Lindes och
Ramsbergs bergslag, Nya Kopparbergs bergslag och
Fellingsbro härad. 2,149 qvkm. 33,925 innev. (1896).

*Lindes och Ramsbergs bergslag. 98,717 har. 13,375
innev. (1896). Delen af Fellingsbro tillhör Örebro
län.

Lindfors, Axel Otto, läkare, universitetslärare, f. i
Lund d. 8 Nov. 1852, student der 1872, med. licentiat
i Stockholm 1881, med. doktor och docent inom
med. fakulteten i Lund 1882, professor i obstetrik
och gynekologi i Upsala 1893, har författat ett stort
antal uppsatser i sitt ämne, dels utgifna särskildt,
dels införda i facktidskrifter, och gjort sig känd
äfven såsom lycklig diktare: Två dikter (1880, hvaraf
den ena, »En sommarsaga», 1874 belönts med Sv. akad:s
mindre pris), Smärre dikter (1887) m. m.

*Lind-Goldschmidt, Jenny M., dog i London d. 2
Nov. 1887. Hennes porträttmedaljong uppsattes 1894
i Westminster abbey. Bland de många biografierna
öfver henne må nämnas »Jenny L. die schwedische
nachtigall» (1845; på svenska s. å.), »Jenny
L.» af A. Becher (1846), »G. Meyerbeer und J. L.»
af J. P. Lyser (1847), »Memoirs of Jenny L.»
(s. å.), »Jenny Lind, skildring af hennes lefnad»
(1848), »Jenny Lind-Goldschmidt» af H. S. Holland
och W. S. Rockstro, på grundvalen af dokument
samlade af hennes make (1891, öfvers. på svenska af
J. R. Spilhammar s. å.), samt »Jenny Lind, cantatrice
chrétienne, d’après C. A. Wilkens traduit librement
de l’allemand par Julia Jequier» (1896).

*Lindgren, Lars Erik, invaldes 1887 i
Landtbruksakademien.

*Lindgren, Karl Adolf, utgaf 1896 Musikaliska studier
(om tonkonstens väsende, operan, qvartettsången
i Sverige, Bellmansmusiken m. m. samt musikaliska
biografier).

Lindgren, Albert Hellen Gustaf Benedikt,
literaturhistoriker och kritiker, född d. 13 Juni
1857 i Hedemora, son till författarinnan Amanda
Kerfstedt (se denna. Suppl.) i hennes äktenskap med
prosten B. G. Lindgren, blef student i Upsala 1876
och flyttade 1878 med modern
till Stockholm, der han från 1883 var teaterkritiker i
»Ny illustr. tidn.», sedermera (från 1891) literatur-
och (tidvis) teaterkritiker i »Aftonbladet». L,
har vidare medverkat i de flesta nutida svenska
tidskrifter, senast i »ord och bild», och under en
följd af år varit lärare vid Dramatiska teaterns
elevskola. I bokform har L. författat Ryssland
ock nihilismen
(1883; inledning till öfversättn.
af Stepnjaks »Det underjordiska Ryssland»), Vittra
stormän
(1894; essayer om Topelius, Bellman och
Braun, Nietzsche, Taine, de Maupassant, Sheiley,
Dickens, Sheridan) och Sveriges vittra storhetstid
(I, Frihetstiden, 1895; II, Gustaf III:s tid och
eftergustavianerna, 1896). Han utgaf 1897 antologien
»Ungdomens poesibok».

Lindgren, Gustaf Herman Axel, arkitekt, f. i
Stockholm d. 4 Nov. 1863, elev vid Tekniska
högskolan 1881–85 samt vid Konstakademien 1885–87,
företog en studieresa till Tyskland, Italien och
Frankrike 1888–89. L. är sedan 1887 anställd i
Öfverintendentsämbetet samt sedan 1891 derjämte
biträdande arkitekt i Fångvårdsstyrelsen. Bland
hans arbeten märkas i Stockholm: husen n:r 8
Bellmansgatan
(1887), n:r 4 Lilljansplan (1888),
baptistkapellet Tabernaklet (1890), Edlundska huset
n:r 11 Strandvägen
(1896), länsfängelset (s. å.),
det eleganta och rikt utsmyckade Davidsonska huset
n:r 8 Arsenalsgatan
(s. å.), Stockholms Tattersall,
Grefthuregatan (1897). Utom Stockholm har L. utfört
Blocksberg i Upland (1893), Ahlbomska huset i Motala
(1896), Villa Bernström, Saltsjöbaden (1897). L. har
författat en bok om svenska kyrkor (1895) samt den
lifliga reseskildringen Ett år i Italien (1896),
rikt illustrerad af författaren. J. K–e.

Lindgrenska uppfostringsanstalten. Se Trasskolan.

Lindh, en familj af boktryckare och bokförläggare i
Örebro och Stockholm. — 1. Johan Lindh, f. i Örebro
d. 4 Okt. 1723, erhöll efter en lärotid i Stockholm
1752 k. privilegium på att öppna boktryckeri i
Örebro, sålde i tiotusenvis a-b-c-böcker, katekeser
och psalmböcker, vardt rik samt egare af landtgods
och jernbruk. Han anlade 1776 på Lindbacka nära
Örebro ett pappersbruk, som ännu drifves. Död
i Örebro d. 15 Juli 1783. — 2. Johan Per L., den
föregåendes son, f. d. 28 Aug. 1757, öfvertog efter
faderns död Örebrotryckeriet 1784, men sålde det
1798 till en yngre broder (se nedan, L. 3). Sjelf
hade nämligen L. 1791 inköpt tryckeri i Stockholm och
der börjat bokförlagsaffär. Han inköpte bl. a. Lars
Salvius’ förlag, tryckte från 1792 almanacker enligt
kontrakt med Vet. akad. samt förlade Vet. akad:s
och Vitt. hist. o. ant. akad:s publikationer, bland
vittra arbeten Kellgrens, Lidners, Oxenstiernas
och Adlerbeths skrifter, att ej tala om öfversatta
romaner i tidens smak m. m., samt 1807 års stora
lagsamling (på svenska och tyska), hvarjämte han
höll bokhandel. 1805 fick han k. privilegium på
utgifvande af »Örebro tidning», och 1817 inrättade han
i Stockholm ett större stilgjuteri, dit han införskref
matriser till nya stilsorter, bl. a. Paris-firman
Didots antiqva-stilar. Död i Stockholm d. 30 April
1820. P. A. Norstedt (likaledes bördig från Örebro)
inköpte efter L:s död hans boktryckeri, hans boklåda,
en del af hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/0763.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free