Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malou ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fordom hufvudstad i himjarernas (se d. o.) rike och
ryktbart för sin ofantliga vattenreservoar. Denna
förstördes genom dammarnas bristning (omkr. år 150
e. Kr. eller 120 eller något tidigare), hvarvid staden
förstördes eller åtminstone förlorade sin befolkning
genom utvandring och förföll utan att sedan uppstå
ur sitt förfall. De första européer, som besökt M.,
voro Arnaud (1843) och Halévy (1870).
*Marenco. — 2. Leopoldo M. föddes 1836.
Marescalco. Se Buonconsiglio. Suppl.
*Margareta, sp. 879, r. 10 nedifr. läs 1582.
*Margarin. 2. Tillverkning af margarin till
afsalu får utöfvas endast efter anmälan hos
K. M:ts befallningshafvande och under kontroll af
tillsyningsman, som denne förordnar. Varan skall
förvaras i fyrkantigt eller ovalt kärl, utanpå hvars
botten, lock och sidor med minst 3 cm. höga bokstäfver
skall finnas inbrändt eller på annat varaktigt sätt
anbragt dels ordet »margarin» (»margarine»), dels
tillverkarens eller, om varan är fabricerad utomlands,
importörens namn. Se k. förordn. d. 19 Juni 1896.
Margräs, marhalm, bot. Se Sandrör.
Marholm, Laura, författarinna. Se Hansson, Ola. Suppl.
*Maria, franska furstinnor. 6. Maria-Antoinetta. Den
första fullständiga och autentiska samlingen af
hennes bref började utgifvas af La société d’histoire
contemporaine 1895.
Mariae stella, birgittinkloster. Se Gouda. Suppl.
Mariae vallis, kloster. Se Mariendal. Suppl.
Mariager, Peter, dansk författare, f. i Nyborg
d. 23 Juli 1827, student 1848, literär medarbetare
i »Berlingske tidende» sedan 1859, fick professors
titel 1891 och dog i Köpenhamn d. 7 Okt. 1894. Han
vann ett namn genom sina i novellform hållna lifliga
skildringar från Greklands forntid: Fra Hellas (1881),
Den sidste Lamm (1884; omarb. till skådespel, Sybaris,
1887), Magthaveren paa Rhodos (1886), Dronningen af
Kyrene (1890), Et bryllup i katakomberne (1893) och
Sparta (1895), hvilka öfversatts till flere språk,
äfven det nygrekiska. M. utgaf äfven en rad öfvers.
af populära naturvetenskapliga arbeten. E. Ebg.
Mariahilf, vallfartsort. Se Passau.
Maria-Laach, benediktinkloster. Se Laach.
Marialit, miner. Se Skapolit.
*Maria Magdalena, församling. 37,532
innev. (1897). Kyrkoherden, men ej komministrarna,
undfår k. fullmakt.
Maria Stern, trappistkloster. Se Banjaluka. Suppl.
*Marie, psevdonym. Se Meyn, A. (äfven i Suppl.).
*Marieberg. Ang. porslinsfabriken vid M. se
G. H. Stråle: »Mariebergs historia och tillverkningar
1758–1788» (1880).
*Mariebo. 2,542 innev. (1890). Kyrkan restaurerades
1891–92.
*Marieby. 4,353 har. 543 innev. (1896).
Marié-Davys stapel. Se Galvanisk stapel.
*Mariefred, med ett landområde af 1,435 har, hade
1,134 innev. 1896. Taxeringsvärdet var s. å. 867,400
kr., deraf 146,300 kr. för jordbruksfastighet. Staden
har nu inga registreringspliktiga fartyg. 1895 ankommo
och afgingo 776 fartyg,
om 61,092 tons. S. å. hade staden 8 handlande,
med 13 biträden och en bevillning för rörelsen af
376 kr., 34 handtverkare, med 49 arbetare och en
bevillning af 206 kr. Någon fabriksrörelse var ej
anmäld. Pedagogien indrogs 1891. Genom en 4 km. lång
bibana från Läggesta å Norra Södermanlands jernväg
har M. 1895 trädt i förbindelse med det svenska
jernvägsnätet. Med Södermanlands läns öfriga städer
utom Eskilstuna deltager M. i valet af en riksdagsman
till Andra kammaren.
*Mariehamn, 756 innev. (1895), är sedan 1889
hafskuranstalt.
Marienberg. Se Helmstedt och Würzburg.
Marienboom [båm], fordom birgittinkloster i Kölns
stift, grundlagdt af en hertiginna af Kleve.
Marienborgh, fordom birgittinkloster nära staden
Amersfoort, Nederländerna.
Mariencamp (Lat. Rosa Mariae), fordom
birgittinkloster i staden Kampen, Nederländerna.
Mariendal l. Marienthal (Lat. Mariae vallis), fordom
birgittinkloster nära staden Reval, Estland.
Marienforst, fordom birgittinkloster nära Köln,
Rhenprovinsen.
Marienkron, fordom birgittinkloster vid Stralsund.
Marienmai, fordom birgittinkloster, helt nära
Oettingen, Bajern.
Marienmönster, fordom birgittinkloster i
Altomünster, Bajern.
Marienquelle (Lat. Fons Mariae), fordom
birgittinkloster i Danzig.
Marientistel. Se Silybum.
Marientriumf (Lat. Triumphus Mariae), fordom
birgittinkloster i Lublin, Galizien.
Marienwald, fordom birgittinkloster vid Lybeck.
*Mariestad, med ett område af 1,264 har, hade
3,376 innev. 1896. De bebyggda tomternas antal
1895 var 128, boningshusens 143. Taxeringsvärdet
1896 var 3,094,500 kr., deraf 660,400 kr. för
jordbruksfastighet. Den 6 Dec. 1895 drabbades staden
af en större eldsvåda, som förstörde hela mellersta
delen af densamma vester ut från jernvägsstationen,
35 af stadens bäst bebyggda tomter. Nytt ämbetshus
för länsstyrelsen (i st. f. det å Marieholm) byggdes
1895–96 vid Drottninggatan. Handelsflottan räknade
1895 7 segelfartyg, om 352 tons, och 1 ångf., om 99
t. och 20 hästkrafter. Antalet ankomna och afgångna
fartyg 1896 var 892, om 86,748 tons. Handlandena
voro 1895 42, med 40 biträden, handtverkarna 62,
med 104 arbetare, och fabrikerna 7, med 230 arbetare
och ett tillverkningsvärde af 826,600 kr.
Med Sköfde och Falköping är M. nu förenadt till en
valkrets för riksdagsmannaval. I Dec. 1889 öppnades
d. 27 km. långa jernvägsförbindelsen M.–Kinnekulle,
en fortsättning af den ett par år förut öppnade linien
Skara–Kinnekulle–Vänern, hvarigenom länsstaden fatt
direkt förbindelse med stiftsstaden.
Mariestad–Kinnekulle jernväg, smalspårig (0,891 m.),
27 km., tillhörig M.-Kinnekulle jernvägsaktiebolag,
utgör föreningslänk mellan Mariestad–Moholms och
Skara–Kinnekulle–Vänerns jernvägar, med hvilken
sistnämnda den vid stationen Gössäter, vid foten
af Kinnekulle, är i spårförbindelse. Banan öppnades
d. 19 Dec.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
