Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Müllerska kroppar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Månsbo, kloratfabrik. Se Avesta. Suppl.
Måns Johansson till Säby, riksråd. Se Natt och Dag 9.
Måns Månsson, psevdonym. Se M. H. Hultin.
*Månstad. 3,786 har. 621 innev. (1896).
*Mårby, jordebokssocken, förenades 1892 med Hånger
till en jordebokssocken, benämnd Bjurum.
*Mårdaklef. 6,923 har. 832 innev. (1896).
*Mårdslägtet. Om fiskmården l. Pennants mård se
Pekanen.
Mårten Helsing, sekreterare. Se Olai, M.
Mårtens, Sankt (F. Marttila), socken i Åbo och
Björneborgs län, Finland, Loimijoki domsaga,
Masku härad, bildar med Koskis och Eura
kapellförsamlingar ett imp. pastorat af 2:dra
kl., Åbo ärkestift, Bjerno kontrakt. Areal, med
kapellen, 635 qvkm. Befolkningen, finsktalande, 8,391
pers. (1895). Socknen kallades fordom äfven Nybygd.
A. G. P.
*Måssebo. 9,004 har. 641 innev. (1896).
*Mått. Rad 12 från art:s slut står Bouger läs Bouguer.
*Mähren hade 2,276,870 innev. 1890, af hvilka
70,3 proc. voro slaver och 29,4 proc. tyskar; 95,3
proc. voro katoliker, 2,7 proc. protestanter och 2
proc. judar. Omkr. 50 proc. af befolkningen lefde af
jordbruk och skogshandtering, 33 proc. af bergsbruk
och industri. Jernvägarna hade 1894 en längd af 1,691
km. På grund af den nya vallagen 1896 sänder M. till
österrikiska riksrådets deputeradekammare 43 ombud,
näml. 9 representanter för de stora godsegarna,
13 för städerna, 3 för handelskamrarna i Brünn och
Olmütz, 11 för landskommunerna och 7 valda genom
allmän rösträtt (samfällda val).
Mähriska porten. Se Tyskland, sp. 1132.
*Mäklare. Ny mäklareordning utfärdades d. 9 Juni 1893.
Mälsåker såldes 1898 af A. Nobels sterbhus till
ingeniören A. Sjögren.
Männikkökoski, fors i Pasvigs elf (se d. o.).
*Mäntyharju. — 2. Socken, tillhör sedan 1897 Nyslotts
stift.
Märke, Sium latifolium. Se Strätta.
*Märkrulla. Jfr Tullpass.
Märta Bolle. Se Holmgren 3. Suppl.
*Mässing. Rad 16 står pinchback läs pinchbeck.
*Mästerby. 2,285 har. 385 innev. (1896).
Mätglas. Se Nederbörd.
*Mätzner, E. A. F., dog i Berlin 1892.
*Möbius. — 2. T. M. lemnade professuren 1889 och dog
i Leipzig 1890.
*Möbius, K. A., blef 1887 direktor vid zoologiska
museet i Berlin.
*Möckleby. 1. Norra M. 3,579 har. 900 innev. (1896). —
2. Södra M. 3,575 har. 1,421 innev. (1896). —
3. Härad. 19,510 har. 3,534 innev. (1896).
*Mögelsvampar. Se äfven Aspergillus. Suppl.,
Bakteriologi. Suppl, och Penicillium.
Mögelved. Se Uggleved.
*Möja. 4,882 har. 761 innev. (1896).
*Möklinta. 27,073 har. 2,730 innev. (1896).
*Mölleberga. 502 har. 294 innev. (1896).
*Möller (sp. 724), P. M. Hans Udvalgte skrifter
utkommo 1895. Jfr V. Andersen: »P. M., hans liv og
skrifter» (1894). E. Ebg.
*Möller (sp. 727), E. H., tog afsked från
prestämbetet 1892. Han skref vidare Overlægen
(1890), Livs- og krigserindringer (1895) och Fra den
gamle præstegaard (1896). E. Ebg.
*Möller (sp. 727), J. Hennes man, N. B. M., dog i
Düsseldorf d. 5 Dec. 1887.
*Möller (sp. 728), D. M. A., tog 1895 afsked och
afled i Lund natten till d. 25 Okt. 1896.
1. Möller, Karl Oskar, arkitekt, född i Malmö d.
20 April 1857, utbildades i Stockholm vid
Slöjdskolan 1870–73 och vid konstakademien 1873–79
samt erhöll 1879 den kungl. medaljen. 1879–81
gjorde han en studieresa till Tyskland, Frankrike,
England, Italien och Österrike och var dervid vintern
1879–80 i Paris elev vid École des Beaux-arts
(Atelier Guadet). Sedermera har M. varit bosatt
i Stockholm, men företagit utrikes resor åren 1882,
1884 (Paris), 1886, 1887 (München), 1889 (Paris),
1892, 1894 (Paris), 1896 (Budapest) och 1897
(Paris). Han blef arkitekt i Öfverintendentsämbetet
1881, led. af Konstakad. 1890, byggnadschef vid
Stockholmsutställningen 1897 (der den smakfulla
och praktiska disponeringen af terrängen var
M:s verk) samt ledamot af dess centralkomité,
1897 medlem af förvaltningsutskottet i komitén för
Sveriges deltagande i Paris-utställningen 1900 samt
är sedan 1891 sekreterare i Svenska konstnärernas
förening. M:s förnämsta verk är den i ren gotisk
stil med ståtlig terrass-anläggning utförda Johannes’
kyrka i Stockholm (grundlagd 1884, invigd 1890).
I Stockholm har M. vidare utfört Johannes’
folkskola (1890), Gustaf Adolfs kyrka (1892),
Arbetareinstitutet (1893), hvarjämte han ledt
reparationsarbetet m. m. i Katarina kyrka (1891) och
Jakobs kyrkas restaurering (1893). 1897 erhöll
han i uppdrag att med ledning af vid utlyst täflan
inkomna förslag utarbeta en plan till ordnandet
af Djurgårdsentrén. I landsorten hafva omkr.
40 kyrkobyggnader och restaureringar äfvensom en
del skolor utförts efter M:s ritningar. M. är i
fråga om kyrko- och skolbyggnader samt arkitektonisk
anordning och disposition en af de främste bland
Sveriges nu lefvande arkitekter. J. K–e.
2. Möller, Dagmar, f. Bosse, sångerska, den
föregåendes hustru, f. i Kristiania d. 19 Dec. 1866,
gift 1888 med musikern A. Sterky, gifte 1896 om sig
med arkitekten K. O. Möller. Efter sångstudier
för M:me Artôt var hon engagerad i Stockholm vid
Operan 1887–89 och 1892–94 samt i Kristiania 1891,
hvarjämte hon flitigt konserterat och hufvudsakligen
såsom romanssångerska firat triumfer. Hennes
mest lyckade operapartier äro Mignon, Jolantha,
Bose Friquet, Svarta dominon och Granadas dotter.
A. L.
Möller, Peter August, Afrikaresande, f. i Skaraborgs
län d. 11 April 1858, blef 1880 underlöjtnant
vid Vestgöta-Dals regemente och 1896 kapten
samt tog 1897 afsked med tillstånd att qvarstå
såsom kapten i regementets reserv. M. var 1883–86
anställd i Kongoassociationens tjenst först såsom
stations-, sedermera som distriktschef och grundlade
bl. a. stationen Matadi. 1895–96 företog han en
expedition genom Angola Ovampo och Damaraland.
*Mölltorp. 7,721 har (utom Karlsborg). 2,286
innev. (1896).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
