Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rochefort ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lepini l. Volskerbergen, s. v. om Sacce, parallelt med
kusten (Semprevisa, 1,536 m.), de vulkaniska monti
Laziali l. Albanobergen (Peschio, 930 m., och Monte
Cavo, 950 m.). Mellan dessa berg och kusten utbreder
sig Marittima, en sandig slätt, i allmänhet osund
och i s. sumpig (Pontinska träsken). Längre i n.,
höger om Tevere, är slättlandet smalare och höjer sig
snart till det delvis vulkaniska bergmassiv, hvars
högsta topp är Monte Cimino (1,050 m.). Hufvudfloden
är Tevere med Aniene; dessutom vattnas provinsen af
en mängd kustfloder (Flora, Arrone, Marta, Mignone,
Incastro, Astura, Sisto m. fl.) samt den till Liri
rinnande Sacco l. Tolero och eger flere vackra sjöar,
af hvilka några äro gamla kratrar. Bolsena (114 qvkm.,
305 m. ö. h.) anses numera icke vara kratersjö,
ej häller Bracciano (57 qvkm., 164 m. ö. h., 292
m. djup). Mellan dessa båda ligger kratersjön Yico
(Lacus Ciminius, 517 m. ö. h.). Sydöst om Rom i bergen
ligga kratersjöarna Albano (293 m. ö. h.) och Kemi
(325 m. ö. h.). Flere andra sjöar, mer eller mindre
ryktbara i forntiden, äro nu torra. Berglandet är i
allmänhet pittoreskt, ehuru det förlorat sin forna
skogvegetation, sundt, men fattigt. Slättlandet
deremot är fuktigt och osundt (se Campagna di Roma
och Pontinska träsken), ödsligt, men långt ifrån
improduktivt. Jordbruksarbetarna komma ned från
bergstrakterna för att förrätta de nödvändiga
fältarbetena och skynda derefter åter till sina
hem. På bergssluttningarna växa oliver, vinrankor,
mullbärs-, mandel- och fikonträd. En hufvudnäring,
särskildt på kampanjan, är boskapsskötsel. Utom
hufvudstaden Rom är industrien obetydlig,
Rom [rå’mm] benämnas äggen hos fiskar och kräftor. Se
Fiskar, Fiskodling, Kaviar och Kräftdjuren.
*Roma, socken. 2,341 har. 608 innev. (1897). R. var
under medeltiden den förnämsta platsen på Gotlands
landsbygd och har äfven i senare tider haft en viss
betydelse. R. kungsgård, som omfattar det forna
klostrets egor, är öns största landtegendom (5 10/27
mtl); den uppläts efter klostrets sekularisering åt
länsherren, som tidvis hade sin bostad der, och är nu
anslagen åt landshöfdingelöneregleringsfonden. Sedan
Gotlands första sockerfabrik blifvit anlagd vid
R. (1894), skrider samhället raskt framåt. Det
står i direkt jernvägsförbindelse med Visby,
Hemse och Klintehamn (1898) och skall i en
snar framtid få jernväg äfven till Slite.
H. R–n.
*Roma, kloster, hette ursprungligen Sancte Maria
de Guthnalia (detta var således ej, såsom i
art. uppgifves, ett binamn). Af klosterkyrkan,
den enda af Gotlands kyrkor, som bygts i
utprägladt romansk stil, qvarstå ännu värdefulla
ruiner.
*Roman. Sveriges förste romanförfattare äro
Urban Hiärne (med sitt arbete Stratonice, 1665)
och Olof Broman (f. på Välstad, Rogsta socken,
Helsingland, 1676, filos. mag. i Upsala 1703,
konrektor i Hudiksvall 1713, rektor 1719, kyrkoherde
1728, död d. 2 April 1750), hvilken med största
sannolikhet är författare till den i bromanska
handskriftssamlingen i Gestrike-Helsinge nations
bibliotek i Upsala befintliga Stilpho Thorgilssons
historia (nedskrifven antagligen omkr. 1705), en
sederoman med (särskildt mot qvinnan riktad) satir
och moraliserande tendens. Jfr K. Barr: »Olof
Broman. Vår förste romanförfattare» (i »Samlaren»,
XVIII, 1897).
*Romelanda. 8,025 har. 2,040 innev. (1897).
*Romeled. 1,783 har. 602 innev. (1897).
Romen. Se Romny.
Romero Robledo, Francisco, spansk politiker,
f. omkr. 1832, invaldes 1856 i cortes och intog
genom sin glänsande vältalighet genast en framstående
plats. Han tog verksamt del i Septemberrevolutionen
1868, tillhörde revolutionsjuntan i Madrid och blef
derefter minister för allmänna arbeten. Motståndare
till Amadeo, men sträng monarkist, verkade han
för bourbonernas återuppsättande i prins Alfons’
person på tronen, var 1875–79 inrikesminister och
har äfven sedermera varit minister, senast (1895)
justitieminister.
Romersk kål, bot. Se Beta. Suppl.
Romersk våg l. romansk våg, detsamma som pyndare
(se d. o.).
*Romfartuna. 9,343 har. 1,893 innev. (1897).
*Romsdals amt hade 127,633 innev. 1891.
*Rone. 4,510 har. 1,005 innev. (1897).
*Ronneby, stad, hade 1,930 innev. 1897. Stadens
område var 1890 endast 166 har, men har 1897
något ökats. Taxeringsvärdet å fast egendom 1897
var 2,012,900 kr. Stadens tillgångar voro 1896
bokförda till 616,400 kr., skulderna till 381,400
kr.; för kommunala ändamål uttaxerades kr. 6,30
pr bevillningskrona. Vid 9 fabriker s. å., med
239 arbetare, var tillverkningsvärdet 503,700
kr. Handtverkarna voro 28, med 53 arbetare,
de handlande 33, med 32 biträden. 1896 ankommo
och afgingo 947 fartyg, om 198,420 tons. I staden
hemmahörde endast 1 segelfartyg, om 34 tons. Sedan
1897 utgår från staden en 47 km. lång, smalspårig
(1,067 m.) jernvägslinie till Tingsryd i Kronobergs
län. Det treklassiga allmänna läroverket indrogs 1893,
deremot finnes en flickskola. Invid staden ligger
Första arméfördelningens volontärskola.
*Ronneby, socken. 18,877 har. 9,202 innev. (1897).
Ronse, det flamländska namnet på Renaix.
*Roos, A. V., afled i Stockholm d. 19 Jan. 1895. —
Hans dotter Anna Maria (f. i Stockholm d. 9 April
1862) har uppträdt, under psevdonymen Alfaro, såsom
vitter författarinna med diktsamlingen I gryningen
(1894) och barnboken Lilla Elnas sagor (s. å.). Under
eget namn har hon utgifvit berättelsesamlingen
Tysta djup (1895; med tillägg af några nya berättelser
utg. på franska: Coeurs sauvages, 1897) samt I
Hvitavall. Visor och berättelser för barn (2 bd, 1895)
och Luve Lulls sagor, visor och berättelser för barn
(1898).
Roosval-Kallstenius, G. M. Se Kallstenius. 1. Suppl.
Ropp, Goswin von der, friherre, tysk historiker,
f. i Kurland 1850, sedan 1891 professor i historia i
Marburg, har skrifvit bl. a. König Erich der Pommer
(1875) och Zur deutsch-skandinavischen geschichte des
15. jahrhunderts (1876) samt utgifvit »Hansarecesse
1431–1476» (3 bd, 1876–81).
*Roquette, 0., dog i Darmstadt 1896.
*Rosa, bot. Jfr J. Vising: »Rosen i forntiden och medeltiden»
(i »Nord. tidskr.», 1893).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
