Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saint-Marc Girardin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
S:t Louisbron, som i staden fortsattes af en 1,463
m. lång tunnel, går en högre upp 1889–90 byggd,
uteslutande för jernvägstrafik afsedd bro (Merchant’s
bridge) öfver Mississippi. S. intager som fabriksstad
fjerde platsen i unionen; dess tobaksfabriker äro de
största i verlden och likaså ett af dess bryggerier. —
Den 27 Maj 1896 hemsöktes S. och särskildt East
Saint Louis af en fruktansvärd orkan, med åtföljande
eldsvåda, hvarunder omkommo omkr. 500 pers. och
förstördes egendom för omkr. 20 mill. doll. — 3. Stad
på sydvestra kusten af ön Réunion. Omkr. 18,000 innev.
*Saint-Marc Girardin blef deputerad 1834, led. af
Franska akad. 1844 (efter Campenon). Den r. 31–33
omnämnda bokens titel är Rapport sur l’instruction
intermediaire en Allemagne; r. 38–39 De l’usage des
passions dans le drame är endast en undertitel på
det ofvanför nämnda arbetet »Cours de littérature
dramatique».
Saint-Mars [säng mār], vicomtesse de. Se Dash.
*Saint-Martin, L. C. Rad. 16–17 står Ecce homo,
le nouvelle homme (1796) bör vara Ecce homo (1792),
Le nouvelle homme (s. å.).
*Saint Mary’s river. Den 1855 af staten Michigan
byggda kanalen har ersatts af en vida större af
unionen de sista åren byggd; den har 1–2 mill. tons
större trafik än Sueskanalen. Äfven på kanadiska
sidan har bygts en kanal.
Saint-Maur [säng mår], stad i franska depart. Seine,
på den halfö, som Marne före föreningen med Seine
bildar. Omkr. 18,000 innev. I en tunnel går en
1,115 m. lång kanal, som för båtar förkortar vägen
omkring halfön. Fordom benediktinernas hufvudort
(se Maurinerna).
*Saint-Maurice i Valais (ej Pays de Vaud) vid
jernvägen Brieg (ej Brig)–Lausanne. Klostrets ålder
går tillbaka till 4:de årh.
Saint-Maurice [säng måri’ss], köping i franska
depart. Seine, på högra stranden af Marne, ö. om
Charenton-le-Pont, har ett från 1642 härstammande,
1830 ombygdt dårhus (Maison de Charenton) med 800
platser och en 1855 byggd asyl för konvalescenter
från sjukhusen i Paris, porslinsfabriker, qvarnar
m. m. Omkr. 6,700 innev.
*Saint-Mihiel, med 8,126 innev. (1891), har genom
anläggning af flere fort på de kringliggande höjderna
blifvit den vigtigaste platsen på Meuse-linien mellan
Verdun och Toul.
*Saint-Nazaire hade 30,813 innev. 1896.
*Saint-Omer upphörde att vara fästning 1892.
*Saint Paul. 1. Ö, 7 qvkm., egentligen blott en stor
krater med fumaroler och varma källor, afträddes jämte
den närbelägna Nya Amsterdam 1892 till Frankrike. Den
är obebodd. — 2. Ön tillhör Nova Scotia. — 3. Staden
hade 133,156 innev. 1890, af hvilka 11,787 födda i
Sverige, och beräknades 1896 hafva 170,000. Redan 1849
blef det territoriets hufvudstad. — 4. Hamnstad på
vestra kusten af ön Réunion. Omkr. 25,000 innev. Det
är den först bebyggda platsen på ön.
Saint-Paul [sent pål], kyrka i London (se d. o.,
sp. 68).
*Saint-Pierre. 1. Ön är 25 qvkm. Hamnen besöktes 1895
af 1,544 främmande och 1,986 franska och hemmahörande
fartyg, om tills. 164,640 tons. Exporten från hela kolonien hade
s. å. ett värde af 11,2 mill. frcs.
*Saint-Pol-de-Léon. Biskopssätet, stiftadt i 6:te
årh., upphäfdes 1790.
Saint-Raphael [säng-], stad i franska depart. Var,
3 km. s. ö. om Fréjus, hvars hamn det är,
vid en vik af Medelhafvet och vid jernvägen
Marseille-Mentone. Omkr. 2,500 innev. Hafsbad och
vinterkurort.
Saint-Remy [säng-römi], stad i franska
depart. Rhônemynningarna, 20 km. n. ö. om
Arles. Omkr. 3,200 innev. Stenbrott. I närheten ligga
ruiner af den af vestgoterna 480 förstörda romerska
staden Glanum Livii, bestående bl. a. af en stor
korintisk triumfbåge, ett 18 m. högt mausoleum (från
slutet af 3:dje årh.), unikt i Frankrike, en mängd
skulpturer och arkitekturfragment med inskrifter.
*Saint-Saëns besökte Stockholm 1897 och dirigerade två
konserter med egna kompositioner. Hans opera Phryne
(1893) gafs i Stockholm 1894.
Saint Thomas’ mount [sent tå’mäsös maunt],
militärisk förstad till Madras i Indien, med stark
garnison. Portugisisk kyrka, byggd 1547 på den plats,
der portugiserna funno ett kors med pehlvi-inskrift
från 7:de eller 8:de årh., hvilket ansågs vara
rest öfver aposteln Tomas, men som enligt Burnell
härstammar från en förut på platsen befintlig kristen
församling. 13,137 innev. (1891).
*Saint-Trond, Flaml. Sint Truyden, har ingen salin.
*Saint-Tropez anses allmänt motsvara den massiliska
hamnen Athenopolis. Det har icke navigationsskola.
*Saint-Victor, Paul Jacques Raymond Binsse de,
grefve, föddes 1825 och dog 1881.
*Saint Vincent har en areal af 381 qvkm. 41,054
innev. (1891). La Soufrière hade sitt sista utbrott
1812.
Sajo-Gömör. Se Gömör-Kis-Hont.
*Sajontjkovskij. »Noveller» af henne utkommo 1890
på svenska.
Sakai, folk i det inre af halfön Malakka, i de
bergiga trakterna af de britiska skyddsstaterna
Perak, Selangor och Pahang samt de siamesiska
Keda, Patani och Kelantan. S. stå nära negritos;
de äro småväxta (1,45 m.), men kraftigt byggda, med
mesocefal hufvudskål närmande sig till brakycefali,
svart, krusigt hår, som bildar en kompakt massa,
och merendels mörkbrun hy. Somliga äro vilda, komma
aldrig ur sina skogar, andra träda i bytesaffärer med
malajerna. Språket visar oförtydbar slägtskap med de
melanesiska språken.
Sakai. 1. Stad i japanska prov. Idzumi, på
Sydvestra kusten af ön Nippon, s. om Osaka. 47,630
innev. (1895). — 2. Se Fukui. Suppl.
Sakake, ort i Arabien. Se Djof. Suppl.
Sakata. 1. Stad i japanska prov. Ugo, på
vestkusten af norra Nippon, vid mynningen af
Sakatagava. Omkr. 20,000 innev. — 2. Se Fukui. Suppl.
Saki. Se Enarea. Suppl.
Sakkâra. Se Sakara.
Sakkola, imp. pastorat af 2:dra kl. i Keksholms
kontrakt af Nyslotts stift, Finland, Viborgs
län, Keksholms härad och domsaga. Areal
646 qvkm. Befolkningen, finsktalande, 9,057
pers. (1895). A. G. F.
Sakrilegisk. Se Sacrilegium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
