- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1929-1930

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saint-Marc Girardin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

afloppet från Tengri-nor samt faller uti Kara-nor
(Tibet. Amdo-tso-Nak), efter ett lopp af omkr. 720
km. På kinesiska kartor upptager denna sjö på norra
sidan ett stort aflopp från sjöarna Bukanor och
Eldzigen-nor. Från Kara-nor utgår floden under namnet
Kara-ussu, och inom kort upphör osäkerheten rörande
flodens lopp. Floden antager nordöstlig riktning (till
32° 42,5 n. br.), upptager fr. v. Ruktsjak (måhända
Przjevalskijs Kutsja och panditen Krisnnas Saung-tsju)
och Sok-tsju, omkr. 450 km. från Kara-nor. Liksom öfre
Brahmaputra l. Jaro-Dzangbo, med hvilken S. hittills
haft ett parallelt lopp, får den der sydlig och
sydöstlig riktning under namnet Uirtsju, Omtsju
l. Nutsju, antager ö. om Himalaja sydlig riktning,
under namnet Lukiang l. Lutsekiang, genom en smal
längddal, hvarunder den lemnar Tibet för att under
28° 27’ n. br. inträda i de oberoende arus och pais
land, skildt från Junnan genom en hög bergskedja,
som utgör vattendelaren mellan Lukiang och öfre
Mekong (Lantsankiang), hvilka på en lång sträcka äro
endast 20–40 km. skilda från hvarandra. Under 24°
n. br. inträder floden i Sjanstaterna, får namnet
S., bildar gräns mellan karennistaterna och Siam,
derefter mellan Siam och Birma, hvilket land flodens
återstående lopp tillhör. Ofvanför Maulmain upptager
den fr. v. Gayeng (Eng. Gyang) och Attaran, delar
sig snart i två, ön Bilu-Gaiuong omslutande armar:
Martabanfloden mot v., som är högst 5 m. djup
och till följd af sandbankar ofarbar, och
Maulmainfloden, som fortsätter mot s. och har 10 m. djup i
segelrännan. Flodens längd beräknas till närmare 3,600
km., räknadt från, Naptsjus källor, och flodområdet
till omkr. 418,000 qvkm. För flodfarten är S. af ringa
värde, egentligen är det endast nedanför Maulmain, som
flodfarten är obehindrad äfven för de största fartyg.

*Salut. Nytt salutreglemente utfärdades d. 10 Juni
1898.

*Saluzzo. Dess ålder kan ej spåras längre tillbaka
än till medeltiden. Augusta Vagiennorum låg vid
nuvar. Bene, mellan Tanaro och Stura, 30 km. s. ö. om
S.

*Salvationisterna finnas nu i 47 stater och kolonier,
och deras verksamhet ledes på 27 språk. De räkna
f. n. (1899) i Sverige 438 »kårer och utposter»,
55 »sociala inrättningar», 859 officerare och
62,272 mötesbesökare i medeltal pr vecka. I Finland
äro motsvarande siffror 40, 4, 125 och 10,766. De
»sociala inrättningarna» i Sverige (till största
delen i Stockholm, dernäst i Göteborg, Malmö,
Norrköping m. fl. städer) äro herbergen för män (der
öfver 213,000 fått herberge), värmestugor (som
haft omkr. 84,000 besök), arbetshem, tjenarinnehem,
platsanskaffningsbyråer, barnkrubbor, räddningshem
för fallna qvinnor, badinrättningar, slumstationer
(se Slum. Suppl.) m. m. Dessutom utsänder »armén» rätt
stora belopp (de senaste åren omkr. 20,000 kr.) till
hednamissionen; den har bildat en pensionsfond
(omkr. 33,000 kr.) för officerarnas hvila, sjukvård
och pensionering. Inkomsterna utgöras af frivilliga
gåfvor och små tributer af hvarje »soldat»
samt behållningen af arméns handelsverksamhet,
bokförlagsrörelse och utgifna tidningar. Förnämsta
inkomstkällan är den
s. k. försakelseveckan (se Vecka), som de
senaste åren lemnat öfver 100,000 kr. Armén eger
i Sverige fastigheter till nära 1,5 mill. kr.,
for hvilka såsom »juridisk person» uppträder ett
bolag. Intet af salvationisternas förmögenhet tillhör
»generalen». Jfr: »10 års fälttåg. En skildring
af Frälsningsarméns arbete i Sverige intill slutet
af år 1892» (1893). Se äfven biskop G. Johansson:
»Frälsningsarmén» (Kuopio, 1889) och J. Ternstedt:
»Pröfva andarna! Ett varningens ord ... om den
s. k. Frälsningsarmén» (1891).

*Salviati, A., dog 1890.

*Salza, H. von. Jfr Tyska orden, sp. 1106.

*Salzach förenar sig med Inn vid byn Haining (ej
Haming).

*Salzbrunn hade 7,332 innev. 1895.

*Salzburg. 1. Kronlandet hade 173,510 innev. 1890
(24 pers. pr qvkm., den minsta relativa folkmängden i
Österrike). Enligt den nya vallagen af 1896 sänder det
6 representanter till österrikiska riksrådets Andra
kammare: 1 för de store jordegarna, 2 för städerna och
handelskammaren i S., 2 för landskommunerna och 1 vald
genom allmän omröstning. 1896 tillkom en 6:te krets:
Hallein. — 3. Hufvudstaden hade 27,244 innev. 1890.

Sam, psevdonym. Se Berthoud, S. H. (äfven
i Suppl.).

Samannud. Se Semennud.

*Samara. 1. Guvernementet hade 2,761,851
innev. 1897. — 2. Staden hade s. å. 91,659 innev.

Samarkand, provins i ryska Central-Asien,
generalguvern. Turkestan, bildad 1886 af distriktet
Serafejan och en del af prov. Sir-Darja, gränsar i
n. och ö. till Fergana och Sir-Darja, i öfrigt till
Bokhara och har en areal af 68,963 qvkm., med 787,736
innev. (1897). Landet är i sin södra del, distriktet
Serafsjan, bergigt, uppfyldt af Hisarbergen,
på gränsen mot Bokhara, och Serafsjankedjan
(Tsjabdara, 5,600 m.). Skilda från dessa af floden
Serafsjan, som är af största betydelse för landets
bevattning, ligga Turkestan-bergen l. Karatsje-tau
(4,500–5,000 m.). Norra delen är stepp, i n. v. öcken
(Kisil-Kum). Klimatet är hett och torrt. Der
konstgjord bevattning kan åstadkommas, såsom i
Serafsjandalen, är landet utomordentligt bördigt och
frambringar spanmål (hvete, ris, majs), bomull,
vin m. m. Mineral af flere slag finnas, men hafva
hittills föga bearbetats. Befolkningen består till
större delen af ösbeger och tadsjik. — Hufvudstaden
hade 54,900 innev. 1897.

Sambesispråken. Se Kafferspråken.

*Samfundet för utgifvande af handskrifter rörande
Skandinaviens historia.
Enligt de af K. M:t d. 8
Maj 1898 stadfästa nya stadgarna får antalet svenska
ledamöter, ej öfverskrida 100, skola sekreterare och
skattmästare väljas för 3 år, skall granskningen
af de skrifter, som äro ämnade att befordras till
trycket, verkställas af ett redaktionsutskott
(ordf., sekreteraren, skattmästaren och 2 särskildt
valda ledamöter) och skall samfundet hafva två
ord. sammanträden årligen (Mars och Dec.). Samfundet
har ytterligare publicerat 5 delar af »Hist. handl.»
(12–16, 1892–98).

*Samhara tillhör den italienska kolonien Eritrea.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:28:39 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/0973.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free