Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strömer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
im winkel (1895; »Undangömd lycka», 1896; uppf.
å Dram. teatern) och Morituri (1896), sorgspelet
Johannes (sv. öfvers, af O. Gullbrand, 1898)
samt en mängd romaner och noveller, bl. a. Es war
(»Felicitas», 1892–93), som funnit en mycket stor
publik.
Sudor, Lat., svett (se d. o.).
*Sudraka. Hans drama Mricchakatikī (»den lilla
lervagnen») gafs 1893–94 med stor framgång på
Dram. teatern i Stockholm under namnet »Vasantasena».
Sudreyjar, Föran, (»söderöarna»). Se Hebriderna.
*Sueciae-verket. En ny upplaga af Suecia antiqua
et hodierna började 1898 utgifvas med text af
H. Hildebrand.
*Suenson, E. Hans staty restes 1889 i Nyboder
i Köpenhamn.
*Sues. 2. Sues-kanalen, som numera har ett minimidjup
af 9 m. och en bottenbredd af 37 m., så att fartyg
öfverallt kunna mötas, trafikerades 1897 af 2,986
fartyg om 7,9 mill. nettotons (deraf 1,905 engelska
fartyg, om 5,3 mill. tons). Inkomsterna uppgingo
s. å. till 75,9 mill. frcs, utgifterna till 24,49
mill.; till förräntning af bolagets skuld, som 1896
var 459,2 mill. frcs, och till utdelning funnos
således 51,11 mill. frcs. Bolaget erhöll koncession
för 99 år, efter hvilken tid kanalen tillfaller
Egypten. Genom en fransk-engelsk konvention af 1888
förklarades kanalen neutral, alltid öppen för alla
nationers såväl handels- som krigsfartyg (äfven
efter koncessionstidens slut). I Sues och Port Said
få makterna stationera krigsfartyg, högst 2 från
hvarje nation. I krigstid få de krigförande makterna
hvarken landsätta eller intaga trupper, ammunition
eller krigsmateriel i kanalen eller dess hamnar,
och inga fientligbeter få der ega rum.
Suess, tysk målare. Se Wagner. 1. (sp. 57).
Suessa Auruncorum. Se Sessa Aurunca.
Suez. Se Sues.
*Suffolk, grefskap, är sedan 1888 deladt i två
förvaltningsgrefskap: East-Suffolk, med 183,478
innev. 1891, och West-S., med 120,952 innev.,
hvarjämte Ipswich bildar ett »county borough».
Sugbrunn, sugdike. Se Täckdikning, sp. 1192.
*Suhm, P. F. Jfr C. Braun: »P. F. Suhm. 18 Oktober
1728–7 September 1798. En levnetsbeskrivelse» (1898).
Suistamo, grekisk-ortodox församling i nordöstra
delen af Viborgs län, Finland, Salmis härad och
domsaga. Areal 1,616 qvkm. Befolkningen, finsktalande,
7,463 pers. (1895). A. G. F.
*Sui-tsju (eng. skrifsätt Soochow l. Suchau)
anses nu hafva omkr. 300,000 eller möjligen 500,000
innev. På Marco Polos tid och långt senare ansågs
det vara den folkrikaste stad på jorden, och ännu i
midten af 1800-talet hade det nära 1 mill. innev.,
men taipingupproret ruinerade äfven denna stad. S. är
äfven en hufvudort för den kinesiska bokhandeln.
Sula, metallurg. Se Tysksmide.
*Sulejman, turkiska sultaner. — 2. S. II El-Kanûni
(»lagstiftaren»). Se vidare Turkiet, sp. 998.
Sulejman pasja sändes efter benådningen (1880) till
Bagdad, der han dog d. 11 Aug. 1892 (ej 1883).
Sulfonal, med.-kem., dietylsulfon-dimetylmetan,
(CH3)2 · O (SO2 · C2H5)2, sömnmedel, fabrikspreparat,
bildar färg-, lukt- och smaklösa kristaller, som lösas
särdeles svårt i vatten, lättare i sprit. Sulfonal
är ett ur kemisk synpunkt mycket indifferent och
svårsönderdeladt ämne, som såväl på grund deraf
som till följd af sin svårlöslighet blott långsamt
upptages ur tarmkanalen och likaledes långsamt
utsöndras genom njurarna (i form af lätt lösliga
organiska svafvelforeningar). Härmed sammanhänger
dess egenskap att, intaget i form af torrt pulver
utan riklig mängd varm dryck, först efter flere
timmar gifva sömn och att orsaka sömnighet under
hela det följande dygnet; snabbare, på omkr. 1/2
timme, verkar medlet, om det intages i omkr. 200–300
kbcm. varm dryck, hvilket intagningssätt sålunda är
att rekommendera. Sulfonal förmår vanligen icke,
såsom kloral, morfin l. d., att framtvinga
sömn; det snarare understödjer det naturliga
sömnbehofvet, när detta till följd af nervositet,
vid feber o. d. har svårt att göra sig gällande;
vid sömnlöshet till följd af svårare smärtor, stark
hostretning, andnöd, sinnessjukdom verkar medlet i
regel icke nöjaktigt. Vanliga dosen är 1–2 gr. mot
aftonen. Större doser (3–4 gr.) framkalla lätt
förgiftningssymtom från nervsystemet (hufvudvärk,
öronsusning, svindel och svimningsanfall, rubbningar i
extremiteternas rörelser och i talförmågan, svaghet
i benen), kräkningar, hudutslag m. m. Ett veckor och
månader igenom fortsatt dagligt bruk af sulfonal har
ibland ledt till kronisk förgiftning, äfvenledes
utmärkt genom kräkningar jämte tarmrubbningar
(förstoppning eller diarré) samt nervösa symtom —
äfven kramp — hvarjämte uppträder njurinflammation
(ägghvitesjuka), ibland med mörkröd färgning af
urinen. Dylika fall hafva flere gånger ledt till
döden. — Sulfonal är otvifvelaktigt ett i många
fall godt och nyttigt sömnmedel; men det måste,
såsom af det sagda framgår, brukas med försigtighet.
C. G. S.
*Sulitelma. Ett bolag med hufvudsakligen svenskt
kapital drifver (med omkr. 700 arbetare) på fjällets
norska sida brytning af svafvel- och kopparkis (den
senare hållande ända till 35 proc, koppar). Den bästa
malmen vaskas och nedsmältes vid hyttan Fagerlid,
vid sjön Langvands östra sida, der S. uppstiger. På
sjöns norra sida, vid Furulund, ligga verkets
kontor och brukspersonalens bostäder. Största
delen af malmen föres oarbetad öfver Langvand, med
en omkr. 11 km. lång jernväg till sjön Övre vand,
vidare öfver denna sjö och den kanaliserade Nedre
vand samt derifrån med skenbana till Fineidet, vid
en vik af nordöstra delen af Saltenfjord, hvarifrån
den utskeppas åt skilda håll.
*Sulkava tillhör sedan 1897 Nyslotts stift.
*Sullivan, Sir A. S., var 1865–76, efter Bennet,
kompositionsprofessor vid Londons musikaliska
akademi, blef hedersdoktor i Cambridge och
Oxford samt 1883 adlad. I Stockholm har äfven hans
operett Gondoliererna gifvits. S:s melodier hafva i
England gifvit upphof åt uttrycket Sullivanesque,
d. v. s. melodiösa, lätta, bedårande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
