- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
23-24

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Abborre l. Aborre, Perca fluviatilis Lin., zool. - Abborrnate, bot. Se Potamogeton. - Abbot (jfr Abba), en hederstitel - Abbot. 1. George A. - Abbot. 2. Robert A. - Abbot, Charles, lord Colchester. Se Colchester. - Abbotgrefve. Se Abbot. - Abbotsford, en liten by i skotska grefskapet Roxburgh - Abbotstift. Se Abbot. - Abbott, Francis Lemuel - Abbott, Charles - Abbott. 1 Jacob A. - Abbott. 2. John Stevens Cabot A. - Abbott, Edwin - Abbreviation l. Abbreviering (af lat. brevis, kort), förkortning. - Abbreviator, påflig kansliskrifvare - Abbreviatur, förkortning i skrift - Abbreviera, förkorta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Näst människan är gäddan abborrens farligaste fiende;
mot smågäddor utspärrar han likväl modigt sina taggar
i fenor och på gällock till själfförsvar. Hans
förmåga att föröka sig skulle vara ofantlig - man har
näml. beräknat antalet af romkorn i en abborrhona till
öfver 200,000 -, men hon lägger dessa ägg förenade i
form af en sträng, så att sannolikt blott ett fåtal
kan befruktas af hannens mjölke och utvecklas, medan
flertalet dör bort.
F. A. S.*

Abborrnate, bot. Se Potamogeton.

Abbot (jfr Abba), en hederstitel, som urspr, gafs
åt hvarje äldre munk, men från 5 :te årh. uteslutande
tillkom klostrens föreståndare, hvilka hade rättighet
att af sina munkar kräfva ovillkorlig lydnad. Först
i 6:te årh. stadgades, att abboterna skulle vara
prästvigda, hvilket förut ej alltid varit fallet,
och det sjunde ekumeniska mötet (i Nicæa, 787) medgaf
dem rättighet att tilldela munkarna lägre prästerlig
ordination; dock stodo de själfva i lydnadsförhållande
till stiftets biskop. Men med klostrens tilltagande
rikedom växte också abboternas makt. Många
undandrogo sig biskoparnas myndighet och gjorde
själfva anspråk på biskopliga rättigheter. Abboter
med biskoplig värdighet kallades infular-abboter
och lydde omedelbart under påfven. Deras kloster
kallades omedelbara eller befriade och utgjorde
med underlydande särskilda abbotstift. I Tyskland
och Schweiz funnos t. o. m. furstliga abbotstift,
såsom Fulda, S:t Gallen m. fl. - Ursprungligen
valdes abboten af. klostrets munkar och invigdes
sedan af biskopen. Ofta tillvällade dock furstarna
sig rättigheten att tillsätta abbot. En följd däraf
blef, att med 8:de och 9:de årh. abbotstiften
började komma i lekmäns händer såsom belöningar
för krigiska bedrifter. Dessa världsliga abboter,
eller "abbotgrefvar" (kallade abbates comites eller
abbates milites), drogo blott inkomsten af stiften;
det verkliga föreståndareskapet öfverlämnades åt
dekaner och priorer. De rikaste stiften förbehöllo
furstarna ej sällan åt sig själfva eller såsom
"taffelgods" (underhållsgods) åt medlemmar af
sina familjer. Så var Hugo Gapet "sekularabbot"
i det nära Paris belägna S:t Denis. Sekular-abboter
kallades de världslige till skillnad från de andlige
s. k. regular-abboterna. Vid den reformation af
klostren, hvilken tog sin början i 10:de årh.,
afskaffades bruket af världsliga abboter. Missbruket
förnyades dock åter i Frankrike i 16:de årh. (jfr
Abbé). I vissa protestantiska stater i Tyskland
bibehölls abbotstiteln åt föreståndarna för forna
kloster, som vid reformationen blifvit förvandlade
till skolor o. d. Jfr Abba och Mandrit.
(J. HDR.)

Abbot [ä’b*t]. 1. George A., engelsk prelat, f. 1562
i Guildford, d. 1633 i Croydon, verkade i Oxford som
teologisk lärare i puritansk anda och deltog från
1604 verksamt i utarbetandet af den ännu gällande
engelska bibelöfversättningen (af år 1611). Som teolog
utmärkte A. sig för lärdom och fördragsamhet. Af
Jakob I användes han 1608 i förhandlingarna med den
skotska kyrkan och utnämndes 1611 till ärkebiskop af
Canterbury. Såsom ifrig protestant motarbetade han
det spanska giftermålet och bekämpade arminianismen,
hvarjämte han rådde konungen till en bestämdt
protestantisk utrikespolitik. Af Karl I och Buckingham
var han illa sedd. Till följd af ett vådadråp under
en jakt nödgades han för en tid afhålla sig från
ämbetsutöfning och tillbragte sedan Laud blifvit den
i kyrkliga frågor
bestämmande, sina sista år i tillbakadragenhet. -
2. Robert A., den förres broder, teolog,
f. 1560, d. 1618, författade som lärare i Oxford
flera polemiska skrifter mot jesuiten Bellarmin
samt blef 1615 biskop af Salisbury.
(V. S-G.)

Abbot [ä’bb*t], Charles, lord Colchester. Se
Colchester.

Abbotgrefve. Se Abbot.

Abbotsford [ä’b*tsf*rd], en liten by i skotska
grefskapet Roxburgh. Namnet världsbekant genom det
där af Walter Scott uppbyggda slottet med samma namn.

Abbotstift. Se Abbot.

Abbott [ä’b*t], Francis Lemuel, engelsk
porträttmålare, f. 1760, d. 1803 i London, lärjunge
af Frank Hayman. Målade, högt ansedd af sin samtid,
porträtt af lord Nelson och andra celebriteter,
C. R. N. (O. G-G.)

Abbott [ä’b*t], Charles, engelsk rättslärd f. 1762,
adlad till baron Tenterden 1827, d. 1832 såsom
president ("lord chief justice") i en af Englands
öfverdomstolar, författade ett klassiskt arbete i
engelsk sjörätt, Treatise of the law relative to
merchant ships and seamen
(1802, många uppl.).

Abbott [ä’b*t]. 1. Jacob A., nordamerikansk
skriftställare för ungdom, f. 1803, d. 1879, var
verksam såsom lärare och skref mer än 200 smärre
volymer, i hvilka han sökte tillfredsställa ungdomens
läslust genom enkla och rediga framställningar af
vetandets alla grenar, mestadels i serier, som hänga
lindrigt ihop genom en berättelsetråd. Sådana serier
äro Young christian (4 bd. 1825; ny uppl. med A:s
biografi 1882), The Rollo books (28 bd; det bästa,
som Amerika har att uppvisa på ifrågavarande område),
The Franconia stories (10 bd), Harper’s story books
(36 bd) och The gay family (12 bd). Han har fått
flera efterföljare. - 2. John Stevens Cabot A.,
den förres broder, nordamerikansk skriftställare,
f. 1805, d. 1877, präst, skref bl. a. The mother
at home
("Modershemmet", 1839; 4:de uppl. 1860) och
The child at home ("Barndomshemmet", 1839; 2:dra
uppl. 1860) samt flere osjälfständiga historiska
arbeten, däribland en panegyriserande History of
Napoleon Bonaparte
(1856).
E. F-T.

Abbott [ä’b*t], Edwin, engelsk författare, f. 1838
i London, teol. doktor i Cambridge, har beklädt
flera viktiga ämbeten vid skolor och universitet
och utvecklat en rik litterär verksamhet på skilda
områden. Han har varit professor i Birmingham
och sedermera i Cambridge samt rektor vid "City of
London school", som under hans ledning blifvit ett af
Englands förnämsta läroverk. Bland hans arbeten må
nämnas: Cambridge sermons (1875), Through nature to
Christ
(1877), de anonyma romanerna Philochristus
(1878) och Onesimus (1882), Newmanism (1891), The
spirit on the waters
(1897) samt arbeten rörande
Francis Bacon.

Abbreviation l. Abbreviering (af lat. brevis, kort),
förkortning.

Abbreviator (mlat., af lat. brevis, kort), påflig;
kansliskrifvare, som uppsätter och utfärdar påfliga,
bref och handlingar m. m.

Abbreviatur (mlat. abbreviatura, af brevis,
kort), förkortning i skrift; mus., förkortning vid
betecknandet af ton figurer, förkortningstecken.

Abbreviera (af lat. brevis, kort), förkorta; använda
förkortningar i skrift.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free