- Project Runeberg -  Nordisk familjebok /
Uggleupplagan. 1. A - Armati

(1904) Tema: Reference
Titel och innehåll | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

NORDISK FAMILJEBOK
KONVERSATIONSLEXIKON
OCH
REALENCYKLOPEDI

Ny, reviderad och rikt illustrerad upplaga

Redaktionskommitté:
Leche, V., professor vid Stockholms högskola
Meijer, B., fil. doktor
Nyström, J. F., lektor vid högre realläroverket i Stockholm
Warburg, K., professor, bibliotekarie vid Svenska Akademiens Nobel-institut
Westrin, Th., arkivarie i Riksarkivet, kommitténs ordförande

Huvudredaktör: Bernhard Meijer

FÖRSTA BANDET
A - ARMATI

Stockholm 1904
Nordisk familjeboks förlags aktiebolag
Iduns Kungl. Hofboktryckeri


Förord till den elektroniska upplagan

Detta är 1:a bandet av andra utgåvan ("uggleupplagan") av Nordisk familjebok. Bandet presenteras här som en faksimilutgåva i svartvitt. Planscher ur bandet redovisas inte separat, utan finns tillgängliga som PDF-filer i färg från respektive faksimilsida.

Några intressanta artiklar ur detta band: Afrika, Amerika, Arabien, Arbetarbostäder, Arbetarfrågan.


The above contents can be inspected in scanned images: smutstitel, titelsida, titelbladets baksida

Korrstapel / Proof bar for this volume

Innehåll / Table of Contents


Titel och innehåll - smutstitel, titelsida, titelbladets baksida
Ordinarie medarbetare - v, vi, vii
Tillfälliga medarbetare i detta band - vii
I detta band förekomma signerade artiklar af följande bland den första upplagans ej ofvan nämnde medarbetare - vii
Signering af artiklarna - vii
Uttalsbeteckning - vii
Förteckning öfver illustrationer i första bandet - viii, ix
Förkortningar - x, xi
Rättelser - xii

A


A är den första bokstafven - 1-2, 3-4
A, latinsk preposition. Se Ab. - 3-4
À, fr. (lat. ad), för, till - 3-4
Aa, namn på en mängd floder - 3-4
aa l. aa, på recept - 3-4
a. a., förkortning af lat. ad acta. Se Acta. - 3-4
A A A., förkortning för Amalgam (se d. o.). - 3-4
Aabenraa, ty. Apenrade, stad i Schleswig (Slesvig) - 3-4
A. a. C., förkortning för Anno ante Christum natum - 3-4
Aach. Se Aa. - 3-4
Aachen. 1. Regeringsområde i preussiska Rhenprovinsen - 3-4
Aachen. 2. Hufvudort i nyssnämnda område - 3-4, 5-6
Aachen, Hans von - 5-6
A. a. C. n., förkortning för Anno ante Christum natum - 5-6
A. ær. vulg., förkortning för Anno ærae vulgaris - 5-6
Aagaard, Karl Frederik - 5-6
Aagesen, Andreas - 5-6
Aagesön, Svend (lat. Sveno Agonis) - 5-6
Aak - 5-6
Aakirkeby l. Åkirkeby, stad på Bornholm - 5-6
Aalbæk-bukten, på Jyllands östra kust - 5-6
Aalberg, Ida Emilia - 5-6
Aalborg, stad i norra Jylland - 5-6, 7-8
Aalborg, Niels Mikkelsen - 7-8
Aalborg amt, på halfön Jylland - 7-8
Aalborg stift - 7-8
Aalesund l. Ålesund, stad i Norge - 7-8
Aalholm - 7-8
Aall, ansedd norsk familj - 7-8
Aall. 1. Niels A. - 7-8
Aall. 2. Jörgen A. - 7-8
Aall. 3. Jakob A. - 7-8
Aall. 4. Hans Jörgen Kristian A. - 7-8, 9-10
AA. LL. M. l. AA. M., förkortning för Artium liberalium magister (se d. o.). - 9-10
Aallotar, finsk myt. - 9-10
Aalst l. Aelst, fr. Alost - 9-10
AA. M. Se AA. LL. M. - 9-10
Aanrud, Hans - 9-10
Aar l. Aare - 9-10
Aarau - 9-10
Aarburg - 9-10
Aare, flod i Schweiz. Se Aar. - 9-10
Aarestrup, Karl Ludvig Emil - 9-10
Aarflot, norsk bondesläkt. - 9-10
Aarflot. Sivert Knudsen A. - 9-10
Aarflot. Berthe Canutte A. - 9-10
Aarflot. Rasmus Sivertsön A. - 9-10
Aarflot. Mauritz Andreas Rasmussen A. - 9-10
Aargau - 9-10, 11-12
Aargletscherna - 11-12
Aarhus - 11-12
Aarhus amt - 11-12
Aarhus stift - 11-12
Aarni, äfven Haarni, finsk myt. - 11-12
Aaron, Moses' broder. Se Aron. - 11-12
Aars. 1. Jakob Jonatan A. - 11-12
Aars. 2. Sophus Christian Munk A. - 11-12
Aars. 3. Kristian Birch-Reichenwald A. - 11-12
Aarsleff, Karl Vilhelm Olaf Peter - 11-12
Aarö, liten ö i Lilla Belt - 11-12
Aas l. Ås, Norges landtbrukshögskola - 11-12, 13-14
Aas, Ingeborg, norsk sångerska. Se Björnson. - 13-14
Aasen, Ivar Andreas - 13-14
Aasgaardsstrand (Åsgårdsstrand), ladested i Jarlsbergs fogderi - 13-14
Aasi. Se El Asi. - 13-14
A. a. U. C., förkortning för Anno ab urbe condita - 13-14
Aavasaksa, ett berg nära polcirkeln - 13-14
A. B., förkortning för artium baccalaureus - 13-14
A. b., förkortning för Aurea bulla - 13-14
Ab, lat. prep. - 13-14
Ab, kaldéernas namn på årets första månad - 13-14
Aba (Abba, Abbats, Abbajehs), ett slags groft, brunt tyg - 13-14
Ababde, folkstam i Öst-Afrika - 13-14
Ab (Ex) absurdo (lat.), från det orimliga - 13-14
Abaca. Se Manilhampa. - 13-14
Abach. Se Abbach. - 13-14
Abacist. Se Abacus. - 13-14
Abactio partus (lat.), fosterfördrifning. - 13-14
Abacus (lat.; grek. abax). 1. Hos greker och romare: i allmänhet en fyrkantig skifva - 13-14
Abacus. 2. Bygnk. - 13-14
Abaddon (hebr.) 1. I Gamla testamentet: undergång, afgrund - 13-14
Abaddon 2. I Nya testamentet namn på "afgrundens" ängel - 13-14
Abadie, Paul - 15-16
Abaditerna. Se Abbadiderna. - 15-16
Abadsjer l. Abadsecher, tjerkessisk folkstam (ej att förväxla med abchaser). Se Tjerkesserna. - 15-16
Abai, det i Abessinien brukliga namnet på Bahr-el-asrak l. Blå Nilen. - 15-16
Abailard, Pierre (äfven Abeilard och Abélard; lat. Petrus Abælardus) - 15-16
Abajour, fr. Se Abat-jour. - 15-16
Abakan-tatarer. Se Tatarer. - 15-16
Abalienation - 15-16
Abalienera - 15-16
Abaliget-grottan (också kallad Paplika) - 15-16
A ballata (it.), mus., i balladstil. - 15-16
Abalus - 15-16
Abandon, fr. - 15-16
Abandonnera (fr. abandonner) - 15-16
Abaned, riktigare Abnet (hebr.), lifgördel - 15-16, 17-18
Abano - 17-18
Abano, Pietro d'A., äfven kallad Petrus de Padua - 17-18
Abanterna - 17-18
Abaptiston (af grek. nekande a och baptizein, nedsänka). Se Trepanation. - 17-18
Abarbanel. Se Abravanel. - 17-18
À bas, fr., ned med, bort med. - À bas les tyrans! Ned med tyrannerna! - 17-18
Abas, persisk pärlvigt = 0.1458 gr. - 17-18
Abascal, José Fernando, markis af Concordia - 17-18
Abasi (af grek. nekande a och basis, gång), oförmåga att gå. Se vidare Astasi-abasi. - 17-18
Abasî (Abassi, Abbasi), persiskt silfvermynt - 17-18
Abasie, landskap i Kaukasus. Se Abchasien. - 17-18
Abasso (it.), eg. ned; hand., prisfall. - 17-18
Abate (it.), ung andlig. Se Abbate. - 17-18
Abate (Abbate), Niccolò dell' - 17-18
Abat-jour l. Abajour, fr., takfönster - 17-18
Abaton (grek.), "det otillgängliga" - 17-18
Abat-sons, fr. Se Abat-vent. - 17-18
Abattant, fr., ett slags fäll-lucka för bodfönster. - 17-18
Abattoir, fr., slakthus. - 17-18
A battuta, it. ("efter taktslaget", af battere, slå), mus., strängt efter taktbeteckningen. - 17-18
Abat-vent l. Abat-sons, fr., snedt tak öfver fönster och dörrar - 17-18
Abauj. Se Abauj-Torna. - 17-18
Abauj-Torna - 17-18
Abazia. Se Abbazia. - 17-18
Abb., mus., förkortning för Abbassamento (se d. o.). - 17-18
Abba - 17-18
Abbach l. Abach - 17-18
Abbadiderna (Abaditerna), arabisk dynasti - 17-18
Abbadie, Jacques - 17-18
d'Abbadie, Antoine Thompson - 19-20
Abbadona - 19-20
Abbandonatamente - 19-20
Abbas - 19-20
Abbasi. Se Abasi. - 19-20
Abbasiderna, afkomlingarna af Abbas - 19-20
Abbas Mirsa - 19-20
Abbas pasja. 1. A., vice-konung i Egypten - 19-20
Abbas pasja. 2. A., kediv af Egypten - 19-20
Abbassamento (it.), "sänkning" - 19-20
Abbate (it.), äfven Abate - 19-20
Abbate, Niccolo dell'. Se Abate. - 19-20
Abbazia (Abazia), kurort i Istrien - 19-20
Abbe, Ernst - 19-20
Abbé, fr., prästerlig titel (jfr Abbot) - 19-20, 21-22
Abbé***, d. v. s. Abbé trois étoiles - 21-22
Abbedissa, föreståndarinna i ett nunnekloster - 21-22
Abbekås. Se Abekås. - 21-22
Abbellimento (it.), mus., prydnad, fioritur - 21-22
Abbema, Wilhelm von - 21-22
Abbeokuta (Abeokuta), hufvudstad i Egbariket - 21-22
Abbeska apparaten. Se Abbe och Belysningsapparat. - 21-22
Abbeville. 1. Förr befäst stad i Frankrike - 21-22
Abbeville. 2. Distrikt i Syd-Carolina, Förenta staterna - 21-22
Abbiategrasso l. Abbiagrasso, befäst stad i Italien - 21-22
Abborfors, by vid västligaste grenen af Kymmene älf - 21-22
Abborre l. Aborre, Perca fluviatilis Lin., zool. - 21-22, 23-24
Abborrnate, bot. Se Potamogeton. - 23-24
Abbot (jfr Abba), en hederstitel - 23-24
Abbot. 1. George A. - 23-24
Abbot. 2. Robert A. - 23-24
Abbot, Charles, lord Colchester. Se Colchester. - 23-24
Abbotgrefve. Se Abbot. - 23-24
Abbotsford, en liten by i skotska grefskapet Roxburgh - 23-24
Abbotstift. Se Abbot. - 23-24
Abbott, Francis Lemuel - 23-24
Abbott, Charles - 23-24
Abbott. 1 Jacob A. - 23-24
Abbott. 2. John Stevens Cabot A. - 23-24
Abbott, Edwin - 23-24
Abbreviation l. Abbreviering (af lat. brevis, kort), förkortning. - 23-24
Abbreviator, påflig kansliskrifvare - 23-24
Abbreviatur, förkortning i skrift - 23-24
Abbreviera, förkorta - 23-24
Abbuna, riktigare Abuna. Se Abba. - 25-26
A-B-C-code, eng., hand. Se Chiffer. - 25-26
Abcdarius l. Abcdarie, en som håller på att lära sig alfabetet - 25-26
Abchaserna, som själfva kalla sig abssua - 25-26
Abchasien l. Abasien, fruktbart land i västra Asien - 25-26
Abctuorium l. Abgatorium - 25-26
Abd, ett arabiskt ord, som betyder "tjänare", "slaf" - 25-26
Abdallah, "Guds tjänare". 1. A., Muhammeds fader - 25-26
Abdallah. 2. A., farbroder till de båda förste kaliferna - 25-26
Abdallah. 3. A.-ben-Jasin - 25-26
Abdallah. 4. Se Kalifat. - 25-26
Abd al-latif. Se Abd-ul-latif. - 25-26
Abd al-mumin. Se Abd-ul-mumin. - 25-26
Abd al-vahhab. Se Abd-ul-vahhab. - 25-26
Abd-ar-rahman (Abd-ur-rhaman). 1. Arabisk fältherre - 25-26
Abd-ar-rahman. 2. Den ende af omaijadernas dynasti, som undkom - 25-26
Abd-ar-rahman. 3. Sultan i Marocko 1823-59 - 25-26
Abd-ar-rahman. 4. Emir af Afganistan - 25-26
Abd-el-kader, berömd arabhöfding - 25-26, 27-28
Abdera, stad på Traciens kust - 27-28
Abderit, person, som tänker eller handlar förvändt. Se Abdera. - 27-28
Abderitisk. Se Abdera och Abderit. - 27-28
Abdest (pers.), namn på muhammedanernas religiösa tvagningar - 27-28
Abdikation, afsägelse eller nedläggande af ett ämbete - 27-28
Abdikera (se Abdikation), afsäga sig eller nedlägga ett ämbete - 27-28
Abdomen. 1. Anat. Buk, isterbuk. Se Buk. - 27-28
Abdomen. 2. Zool. Den bakre delen af leddjurens kropp. Se Leddjur. - 27-28
Abdominal, hörande till abdomen (se d. o.). - 27-28
Abdominal-bihang, zool. - 27-28
Abdominales, Bukfeniga, zool. - 27-28
Abdominal-fötter, zool. - 27-28
Abdominalplethora, blodöfverflöd i underlifvet. - 27-28
Abdominal-tyfus, med. Se Tyfoidfeber. - 27-28
Abdominoskopi, undersökning af underlifvet. - 27-28
Adbon, "tjänare", en af Israels domare - 27-28
Abducens, fysiol. Se Hjärnnerver - 27-28
Abducera, bortleda - 27-28
Abduktion, en muskelverkan - 27-28
Abduktor, anat. - 27-28
Abd-ul-asis, emir. Se Vahhabiterna. - 27-28
Abd-ul-asis, turkisk sultan - 27-28, 29-30
Abd-ul-hamid turkiska sultaner. 1. A. I - 29-30
Abd-ul-hamid. 2. A. II. - 29-30
Abd-ul-kerim, pasja, turkisk general - 29-30
Abd-ul-lah ibn Seijid-Muhammed, kalif - 29-30
Abd-ul-latif (Abd al-latif), arabisk författare - 29-30
Abd-ul-medjid, turkisk sultan - 29-30, 31-32
Abd-ul-mumin (Abd al-mumin), grundläggare af almohadernas dynasti, sultan i Marokko - 31-32
Abd-ul-vahhab (Abd al-vahhab), stiftare av vahhabiternas sekt, f. 1691, d. 1787 - 31-32
Abd-ur-rhaman. Se Abd-ar-rahman - 31-32
A'Beckett, engelska skriftställare. Gilberg Abbot A. - 31-32
A'Beckett. Gilbert Arthur A. och Arthur William A. - 31-32
Abeele, Peter van - 31-32
Abegg, Julius Friedrich Heinrich - 31-32
Abeilard. Se Abailard - 31-32
Abeille, Johann Christian Ludwig - 31-32
Abekås (Abbekås), stort fiskeläge i Skifarps socken - 31-32
Abel, Adams andre son - 31-32
Abel, konung i Danmark - 31-32
Abel, Karl Friedrich - 31-32
Abel, Josef - 31-32
Abel, Karl von - 31-32
Abel, Niels Henrik - 31-32, 33-34
Abel, Heinrich Friedrich Otto - 33-34
Abel, sir Frederick - 33-34
Abélard. Se Abailard - 33-34
Abel de Pujol, Alexandre Denis - 33-34, 35-36
Abelia R. Br., bot. Se Linnæa - 35-36
Abelianer. Se Abeliter - 35-36
Abelin, eg. Abele (lat. Abelinus), Johan Philipp - 35-36
Abelin, svensk släkt. 1. Hjalmar August A. - 35-36
Abelin. 2. Gustaf Rudolf A. - 35-36
Abelin. 3. Rudolf A. - 35-36
Abeliter (äfven Abelonier, Abelianer och Abeloniter). 1. Kristen sekt - 35-36
2. Abeliter kallades i midten af 18:de årh. ett ordenssällskap (Abels-orden) - 35-36
Abella (no Avella vecchia), fordom stad i Kampanien - 35-36
Abellinum. Se Avellino 2 - 35-36
Abelmoschus, bot. - 35-36, 37-38
Abelonier, Abeloniter. Se Abeliter - 37-38
Abels apparat, för undersökning af eldfarliga oljor. Se Bergolja - 37-38
Abels-orden. Se Abeliter 2 - 37-38
Abekaniks, en nu nästan utdöd nordamerikansk indianstam - 37-38
Abendberg, berg i Schweiz - 37-38
A bene placito, it., mus. - 37-38
Aben-Esra, judisk lärd. Se Ibn-Esra - 37-38
Abensberg, liten stad i Nieder-Baiern - 37-38
Abenserragerna, högättad morisk familj - 37-38
Abeokuta, stad i Afrika. Se Abbeokuta - 37-38
Aber, keltiskt ord - 37-38
Aber (ty.), men (prep.); fig. invändning, hinder - 37-38
Aberayron, hamnstad i Wales - 37-38
Aberbrothock eller Arbroath, hamnstad i Skottland - 37-38
Aberconway. Se Conway - 37-38
Abercorn, adelstitel för en gren af den skotska ätten Hamilton (se d. o.) - 37-38
Abercrombie, John - 37-38
Abercromby. 1. Sir Ralph A. - 37-38
Abercromby. 2. James A. - 37-38
Aberdare, stad i engelska grefsk. Glamorgan (Wales) - 37-38
Aberdare, Henry Austin Bruce - 37-38
Aberdare-bergen, Lord Aberdare range - 37-38
Aberdeen. 1. Grefskap på Skottlands östra kust - 37-38
Aberdeen. 2. Hufvudstad i grefskapet - 37-38
Aberdeen, George Hamilton Gordon, earl of A. - 37-38, 39-40
Abergavenny, stad i England - 39-40
Abernethy, by i Skottland - 39-40
Aberratio ictus (lat.), "slagets afvikning", l. Aberratio delicti l. criminis, jur. - 39-40
Aberration (lat. aberratio), afvikning från en bestämd riktning. 1. Astron. - 39-40
Aberration. 2 Fys. Sfärisk aberration och Kromatisk aberration. Se Lins - 39-40
Aberrera (lat. aberrare), förirra sig - 39-40
Abersychan, stad i England - 39-40
Abert, Johann Joseph - 39-40
Aberystwith, hamnstad i Wales - 39-40
Abesje l. Abesjr, hufvudstad i Wadai - 39-40
Ab esse ad posse valet, a posse ad esse non valet consequentia (lat.), log. - 39-40
Abessinien (äfven Abyssinien), arabiska Habesch - 39-40, 41-42, 43-44, 45-46
Abessinisk brunn, äfven Nortorns brunn l. Rörbrunn - 45-46
Abessivus, en kasus i finskan - 45-46
Abeville, vanligen Abbeville (se d. o.) - 45-46
Abgar (lat. Abgarus), namn på flera konungar - 45-46
Abgatorium. Se Abctuorium - 45-46
Abgeordneter (ty.), deputerad - 45-46
Abgregation, afsöndring från ett sällskap - 45-46
Abguss (ty.), afgjutning - 45-46
Ab hinc (lat.), härifrån - 45-46
Abhorrers (eng.), "de som känna afsky", partinamn i England - 45-46
Abib ("axmånad", senare kallad Nisan), första månaden i året - 45-46
Abich, Wilhelm Hermann - 45-46
Abies, bot., växtsläkte af klassen Coniferæ L. - 45-46, 47-48
Abietineæ, bot., familj inom växtklassen Coniferæ - 47-48
Abietinsyra. Se Terpentin - 47-48
Abigajil. 1. Den rike Nabals hustru - 47-48
Abigajil. 2. En styfsyster till Daniel - 47-48
Abijá, Abijáhu l. Abijám. 1. Konung af Juda - 47-48
Abijá. 2. En son af Samuel - 47-48
Abijá. 3. En son af Jerobeam I - 47-48
Abijá. 4. En af släkthufvudmännen - 47-48
Abijá. 5. En sonson af Benjamin - 47-48
Abijá. 6. Namn äfven på kvinnor - 47-48
Abild, socken i Hallands län - 47-48
Abildgaard, gammal dansk, nu utdöd adlig ätt. Tyge A. - 47-48
Abildgaard. 1. Sören A. - 47-48
Abildgaard. 2. Peder Kristian A. - 47-48
Abildgaard. 3. Nikolai Abraham A. - 47-48
Abimelek. 1. Konung i Gerar - 47-48
Abimelek. 2. Konung i Gat - 47-48
Abimelek. 3. Gideons härsklystne och grymme son - 47-48
Abimelek. 4. En präst - 47-48
Abiner. Se Abner - 47-48
Abingdon. 1. Stad i England - 47-48
Abingdon. 2. Stad i Förenta staterna, Väst-Virginien - 47-48
Ab initio (lat.), från början - 47-48
Ab intestato (lat.). jur. - 47-48
Abiogenesis, lefvande varelsers omedelbara uppkomst ur liflösa kroppar. Se Uralstring - 47-48
Abiologi, detsamma som anorganologi (se d. o.) - 47-48
Abiponer, argentinsk indianstam - 47-48
Abisalom. Se Absalom - 47-48
d'Abisbal, spansk general. Se O'Donnell - 47-48
Abiturient, lärjunge, som är färdig att lämna ett läroverk - 47-48
Abjatar, son af öfversteprästen Ahimélek - 47-48, 49-50
Abjuration, afsvärjande - 49-50
abl., förkortning för ablativ - 49-50
Ablaktera, afhålla från modersmjölken - 49-50
Ablast, bot. - 49-50
Ablation, geol. - 49-50
Ablations-teori, jur. - 49-50
Ablativ, en kasus i nominas deklination - 49-50
Ablaut (ty.), språkv., afljud - 49-50
Ablefari, saknad af ögonlock - 49-50
Ablegat, sändebud - 49-50
Ablesimov, Aleksandr Onisimovitj - 49-50
Abluentia, rensande, afförande medel - 49-50
Abluera, aftvätta, skölja - 49-50
Ablution, tvagning - 49-50
Abner l. Abiner, Sauls syskonbarn och härförare - 49-50
Abnet. Se Abaned - 49-50
Abnorm, afvikande från det lagbundna - 49-50
Abnormitet (jfr Abnorm), afvikelse från det lagbundna - 49-50
Abnorm-skola, läroanstalt för abnorma barn - 49-50
Abo l. Ibu, stad i Afrika - 49-50
Aboa, latinska namnet på Åbo - 49-50
Abodriter. Se Obotriter - 49-50
Abolera, afskaffa - 49-50
Abolition, jur. - 49-50
Abolitionister - 49-50, 51-52
Abomasus l. Abomasum (lat.), anat., löpmage. Se Idisslare - 51-52
Abome l. Abomi, hufvudstad i det ena af de två vasallriken - 51-52
Abomi. Se Abome - 51-52
Abominabel, afskyvärd - 51-52
Abongo, Obongo l. Babongo, ett litet afrikanskt folk - 51-52
Abonnemang, fr. abonnement, beställning - 51-52
Abonnent, en, som på förhand betingat sig eller betalt något - 51-52
Abonnera, på förhand betinga sig eller betala - 51-52
Aboral, från munnen (vänd) - 51-52
Abordabel, tillgänglig - 51-52
Ab origine, från början - 51-52
Aborigines, ur-invånare - 51-52
Aborras. Se Chabur - 51-52
Aborre. Se Abborre - 51-52
Abort. 1. Bot. - 51-52
Abort. 2. Med. - 51-52
Abortera, framföda för tidigt - 51-52
Abortiv, fosterfördrifvande - 51-52
Abortivform af en sjukdom - 51-52
Abortivkur, en kraftkur som afser att kväfva en sjukdom redan i dess början - 51-52
Abortivmedel, fosterfördrifvande medel - 51-52
Abouchouchou, ett slags groft ylletyg - 51-52
About, Edmond François Valentin - 51-52
Ab ovo, "från ägget" - 51-52, 53-54
A. Br., i naturvetenskapliga namn förkortning för botanisten Alexander Braun - 53-54
Abrabanel. Se Abravanel - 53-54
Abrachia, armlöshet. Jfr Missbildning - 53-54
Abraham, urspr. Abram - 53-54
Abraham a Sancta Clara, klosternamnet på augustin-munken Ulrik Megerle - 53-54
Abraham Brodersson, danskt riksråd - 53-54
Abrahamiter, medlemmarna af en deistisk sekt i Böhmen - 53-54
Abrahamsbuske. Se Agnus castus - 53-54
Abrahamsfrön. Se Vitex Agnus castus - 53-54
Abrahamson, Verner Hans Frederik - 53-54
Abrahamson. 1. August A. - 53-54
Abrahamson. 2. Eufrosyne A. - 53-54, 55-56
Abrahamsson, Petter - 55-56
Abrahamstrup, den forna benämningen på det å Själland belägna slottet Jægerspriis - 55-56
Abrahamus Andreæ Angermannus - 55-56, 57-58
Abrakadabra - 57-58
Abram. Se Abraham - 57-58
Abramidopsis Leuckartii, zool. Se Mört - 57-58
Abramis, Braxen-släktet, zool. - 57-58
Abranchiata, lat, zool., gällösa (maskar och snäckor) - 57-58
Abrantes, befäst stad i Portugal - 57-58
Abrantès, Andoche Junot d'A. och Laure Junot d'A. Se Junot - 57-58
Abrányi, Kornel - 57-58
Abrasion, geol. - 57-58
Abrastol, farm. Se Asaprol - 57-58
Abravanel (Abarbanel, Abrabanel), Don Isaac ben Jehudah - 57-58
Abraxas-stenar l. Abraxas-gemmer - 57-58, 59-60
Abrégé, fr., förkortning - 59-60
Abrenuntiation (af lag. abrenuntiare, afsäga sig) - 59-60
Abrial, André Joseph - 59-60
Abrin, kem. farm., ett giftigt ämne - 59-60
Abrogation, afskaffande, upphäfvande - 59-60
Abrolhos. 1. (S:t Barbaras öar) - 59-60
Abrolhos. 2. Grupp af klippor - 59-60
Abroma, bot. - 59-60
A. Brong., i naturvetenskapliga namn förkortning för botanisten A. T. Brongniart - 59-60
Abronia Juss., bot. - 59-60
Abrudbanya, bergstad i Siebenbürgen - 59-60
Abrupt, tvärt afbruten - 59-60
Abrus precatorius L., bot. - 59-60
Abruzzerna, försvenskadt namn på det italienska landskapet Abruzzo - 59-60
Abruzzo, landskap i mellersta Italien - 59-60, 61-62
Absalom l. Abisalom, Davids tredje son - 61-62
Absalon, dansk prelat - 61-62, 63-64
Absalon Pederssön, norsk författare. Se Beyer - 63-64
Abscess, kir. - 63-64
Abschatz, Hans Assmann von - 63-64
Abscissa l. Abskissa, mat. - 63-64
Absence, fr., frånvaro - 63-64
Absenspenningar - 63-64
Absentera sig, aflägsna sig - 63-64
Absentism, egentl. frånvaro från en ort - 63-64
Absider, astron. Se Apsider - 63-64
Absidial, bygnk., halfcirkelformig. Jfr Apsis - 63-64
Absint, en med malört tillredd likör - 63-64
Absinthium. Se Malört - 63-64
Absis, bygnk., rättare Apsis (se d. o.) - 63-64
Absit, vare det fjärran - 63-64
Absit omen, må häri icke ligga något dåligt förebud! - 63-64
Absjeron l. Apsjeron, en i Kaspiska hafvet från väster utskjutande halfö - 63-64
Abskissa. Se Abscissa - 63-64
Absolon, John - 63-64
Absolut, adj. - 63-64
Absoluta enheter, fys. - 63-64, 65-66
Absoluta nollpunkten. Se Nollpunkt - 65-66
Absolut elektrometer. Se Elektrometer - 65-66
Absolut fuktighet. Se Atmosfär - 65-66
Absolution, lösande, frigörande, frikännelse; theol. - 65-66
Absolutism. 1. Den styrelseform - 65-66, 67-68
Absolutism. 2. Fullkomlig afhållsamhet från rusdrycker, helnykterhet - 67-68
Absolutist, anhängare af den absolutistiska styrelseformen; person, som af grundsats afhåller sig - 67-68
Absolut konstruktion, språkv. - 67-68
Absolut musik, mus. - 67-68
Absolut rörelse, mek. - 67-68
Absolut tal, mat. - 67-68
Absolut temperatur, temperatur räknad från absoluta nollpunkten - 67-68
Absolut värde. Se Modyl - 67-68
Absolvent, i vissa delar af Tyskland benämning på hvad i allmänhet kallas abiturient - 67-68
Absolvera, frigöra - 67-68
Absorbentia, uppsugande medel - 67-68
Absorbera, egentl. uppsupa, insuga - 67-68
Absorptiometer, instrument för angifvande af vätskors förmåga att upptaga gaser - 67-68
Absorption. 1. Fys. kem. - 67-68
Absorption. 2. Fysiol. - 67-68
Absorption. 3. Fys. Ljusets och värmets absorption - 67-68, 69-70, 71-72
Absorption. 4. Landtbr. Jordarternas absorptionsförmåga - 71-72
Absorptionshygrometer, fys. Se Hygrometer - 71-72
Absorptionskoefficient, enligt Bunsens definition - 71-72
Absorptionsspektrum. 1. Kem. Se Spektralanalys - 71-72
Absorptionsspektrum. 2. Fys. Se Absorption - 71-72
Abssua. Se Abchaserna - 71-72
Abstergentia, med. - 71-72
Abstinens, återhållsamhet. -- Abstinens-symtom - 71-72
Abstractum, det innehållsfattiga; språkv. - 71-72
Abstrahera, se bort från något - 71-72, 73-74
Abstrakt. Se Abstrahera - 73-74
Abstrakter, mus. - 73-74
Abstrakt frihet. Se Moralisk - 73-74
Abstraktion - 73-74
Abstrus, dunkel, svårfattlig - 73-74
Absurd, orimlig - 73-74
Absurditet, orimlighet - 73-74
Absurdum (lat.). Se Ad absurdum - 73-74
Absyrtos, äfven Apsyrtos, grek. myt. - 73-74
Abt, Franz - 73-74
Abts kuggstångssystem, järnv. Se Kuggstångsbana - 73-74
Abu (arab.), "fader" - 73-74
Abuam, handelsplats i oasen Tafilet i Marokko - 73-74
Abu-arisch, vattenfattigt landskap i Arabien - 73-74
Abu-bekr, en rik och ansedd man af kureisjiternas stam - 73-74
Abu-djafar (El-Mansur), kalif - 73-74
Abu-Fazl. Se Abu-l-fasl - 73-74
Abukir (det forna Kanopos), by och hamn i Nedre Egypten - 73-74
Abu Klea, ort i Egypten - 73-74
Abu-l-abbas, kalif 750-754. Se Kalifat - 73-74
Abu-l-chair, Abu Said, sufismens stiftare. Se Sufism - 73-74
Abu-l-faradsch, Gregor A. Ben-el-arun, äfven kallad Barhebräus - 73-74
Abu-l-fasl (Abu-Fazl), stormogol Akbars storvesir och historieskrifvare - 73-74
Abu-l-fida, Ismael - 73-74
Abu-l-ghazi Bahadur, tatarisk kan - 73-74, 75-76
Abu-l-Hassan. Se Jehuda ha-Levi - 75-76
Abuli, psyk. - 75-76
Abu Musa Djabir, arabisk kemist. Se Geber - 75-76
Abuna. Se Abba - 75-76
Abundantia (lat.), en personifikation af öfverflödet - 75-76
Abu-nuvas, arabisk skald - 75-76
Ab urbe condita (lat.), från stadens (Roms) grundläggning - 75-76
Abu-rôf, den förnämsta nomadiserande arabstammen på Sennaars stäpper - 75-76
Abury. Se Avebury - 75-76
Abu Said Abu-l-chair. Se Sufism - 75-76
Abu-simbel, ort på vänstra Nilstranden inom Nubien - 75-76
Abusir. Se Busiris - 75-76
Abusjer l. Busjir, hamnstad i en fullkomligt öde trakt i Persien - 75-76
Abusus (lat.), missbruk - 75-76
Abuta Aubl., bot. - 75-76
Abu-temam (l. -temmam), berömd arabisk skald - 75-76
Abutilon Gärtn., bot. - 75-76
Abydos. 1. Stad vid Hellesponten - 75-76
Abydos. 2. Stad i det fornegyptiska landskapet Thebais - 75-76
Abyssinien. Se Abessinien - 75-76
Abyssisk, geol. - 75-76
Abyssisk aflagring, geol. - 75-76
Abyssisk bergart l. Djupbergart, geol. - 75-76
Abyssodynamisk. Se Abyssos - 75-76
Abyssus, afgrund - 75-76
Ac., förkortning för academia (lat.), akademi - 77-78
A. C., förkortning för Anno Christi (lat.), "under Kristi år" - 77-78
a. c., förkortning för anno currente - 77-78
Acacia Willd., Akasia, bot. - 77-78
Academia Stockholmensis (lat.), en af Johan III år 1576 upprättad högskola i Stockholm - 77-78
Académie, fr. Se Akademi - 77-78
Académie des félibres, fr. Se Félibreförbundet - 77-78
Acadia, Akadien (fr. Acadie), forna namnet på de nuvarande provinserna Nova Scotia och New Brunswick i brittiska Nord-Amerika - 77-78
Acadiska bergssystemet, eng. Acadian mountains - 79-80
Acajou, bot. - 79-80
Acalephæ, zool., maneter. Se Coelenterater - 79-80
Acanthaceæ, Akantacéer, bot. - 79-80
Acanthia lectularia, Vägglus, zool. - 79-80, 81-82
Acanthias vulgaris, zool. Se Pigghaj - 81-82
Acanthis, zool. Se Finksläktet - 81-82
Acanthocephali, zool. Se Rundmaskar - 81-82
Acantholabrus, zool. Se Grässnultran - 81-82
Acanthopterygil, Taggfeniga fiskar, zool. - 81-82
Acanthosicyos Welw., bot. - 81-82
Acanthus, Björnkloört, bot. Se Acanthaceæ - 81-82
A capella, mus., riktigare a cappella (se d. o.) - 81-82
A cappella (it.), mus. - 81-82
A capriccio, it., mus. - 81-82
Acapulco, hamnstad i Mexico - 81-82
Acardiacus (lat.), Se Akardi - 81-82
Acari, zool. Se Spindeldjur - 81-82
Acarocecidier, bot., zool. Se Gallbildning - 81-82
Acarodomatier, bot., zool. Se Domatier - 81-82
Acca, stad i Syrien. Se Acre (S:t Jean d') - 81-82
Accademia d'Arcadia. Se Arcadia - 81-82
Acca Larentina (Larentia), hjältinnan i åtskilliga romerska sagor - 81-82
Accaparement, fr., hand. - 81-82
Accelerando, it., mus. - 81-82
Acceleration, påskyndande, tilltagande hastighet. 1. Astron. - 81-82
Acceleration. 2. Mek. Se Fallrörelse - 81-82
Accelerera, påskynda, forta sig - 81-82
Accent. 1. Språkv. - 81-82, 83-84, 85-86
Accent. 2. Mus. - 85-86
Accentor, Järnsparf, zool. Se Järnsparf - 85-86
Accentuation (se Accent) l. Accentuering, betoning - 85-86
Accentuera (se Accent), betona - 85-86
Accentus (lat.), "accent", kallas en del af den katolska ritualsången - 85-86
Accepisse, eg. att hafva emottagit - 85-86
Accept, jur., hand. - 85-86, 87-88
Acceptabel, som kan antagas - 87-88
Acceptant, den person, på hvilken en växel är dragen - 87-88
Acceptation, antagande - 87-88
Acceptera, erkänna - 87-88
Acceptilation. 1. Jur. - 87-88
Acceptilation. 2. Dogm. - 87-88
Acceptprovision, den ersättning, som köpmän pläga beräkna - 87-88
Access, tillträde - 87-88
Accessibel, lätt tillgänglig - 87-88
Accessibilitet, tillgänglighet - 87-88
Accession, tillökning, förvärf. -- 1. Jur. - 87-88
Accession. 2. Statsr. - 87-88
Accessionsfördrag (-traktat). Se Accession - 87-88
Accessions-katalog, förteckning öfver ett biblioteks eller arkivs successive tillkomna förvärf - 87-88
Accessit, "han har kommit nära" - 87-88
Accessoire, fr., bihang, tillbehör - 87-88
Accessorisk, som utgör bihang - 87-88
Accessoriska organ l. Biorgan, bot. - 87-88
Accessorium (lat.), Se Accessoire - 87-88
Accessorius (lat.), fysiol. Se Hjärnnerver - 87-88
Acciaccatura, it., mus., kort för-slag - 87-88
Acciajoli l. Acciajouli, berömd florentisk familj - 87-88
Acciajoli. 1. Niccolò A. - 87-88
Acciajoli. 2. Donato A. - 87-88
Acciajoli. 3. Zanobi A. - 87-88
Accidens. 1. Filos. - 87-88
Accidens. 2. Boktr. - 87-88
Accidental l. Accidentell (se Accidens), tillfällig, oväsentlig - 87-88
Accidentalia (lat.) l. Accidentalier, tillfälligheter; mus. - 87-88
Accidentier (se Accidens), tillfälliga egenskaper - 89-90
Accipitres, zool. Se Roffåglarna - 89-90
Accis, en benämning på vissa skatter - 89-90
Accismedel, ersättning till staten - 89-90
Accisrätt, en domstol - 89-90
Accius (Attius), Lucius - 89-90
Accolade, fr. Se Ackolad - 89-90
Accolti, toskansk släkt. 1. Benedetto A. - 89-90
Accolti. 2. Francesco A. - 89-90
Accolti. 3. Bernardo A. - 89-90
Accolti. 4. Pietro A. - 89-90
Accomp., mus. - 89-90
Accompagnato, it., mus. - 89-90
Accorso. Se Accursius - 89-90
Accouchement. fr., förlossning, nedkomst - 89-90
Accoucheur. Se Ackuschör - 89-90
Accrescens-rätt, lat. jus accrescendi, jur. - 89-90
Accrington, stad i engelska grefsk. Lancashire - 89-90
Accursius (it. Accorso), Franciscus - 89-90
Accusativus. Se Ackusativ - 89-90
Accusticus (lat.), fysiol. Se Hjärnnerver - 89-90
Acefal l. Akefal, hufvudlös - 89-90
Acefalisk, hufvudlös, utan början - 89-90
Acefalocysta. Se Hydatidsjukdom - 89-90
Acephala, Musslor, zool. Se Blötdjur - 89-90
Acer, bot. Se Lönn - 89-90
Aceraceæ, bot. - 89-90
Acerbi, Giuseppe - 89-90, 91-92
Acerina, zool. Se Gärssläktet - 91-92
Acerocare Angelin. paleont., trilobitsläkte - 91-92
Acerra, urgammal stad i Italien - 91-92
Acervus (lat.) l. Sorites (grek.), "hop", "hög" - 91-92
Acet., förkortning för acetum - 91-92
Acetabulum, eg. ättikkärl - 91-92
Acetal, kem. - 91-92
Acetanilid, farm., dets. som antifebrin - 91-92
Acetat, kem. - 91-92
Acetometer, ättikmätare - 91-92
Aceton, kem. - 91-92
Acetonemi, närvaro af aceton i blodet - 91-92
Acetonuri, närvaro af aceton i urinen - 91-92
Acetum, förkortadt Acet., ättika - 91-92
Acetyl, kem. Se Ättiksyra - 91-92
Acetylen, en vid vanlig temperatur och tryck gasformig förening af kol och väte - 91-92, 93-94
Acetylin-gasverk - 93-94, 95-96
Achab. Se Ahab - 95-96
Achæer, forngrekisk folkstam. Se Akéer - 95-96
Achæmenider. Se Akemenider - 95-96
Achæus, grek. myt. Se Achaios - 95-96
Achaios, grek. myt. - 95-96
Achaja, forngrekisk stat - 95-96
Achal Tekke, oas och krets i det ryska, 1883 upprättade transkaspiska distriktet - 95-96
Achalzik l. Achiska, befäst stad i asiatiska Ryssland - 95-96
Achamot, ett gnostiskt ord - 95-96
Achard, Franz Karl - 95-96
Achard, Louis Amédée Eugène - 95-96
Acharius, Erik - 95-96
Acharius, pseudonym för F. V. Scholander - 95-96
Acharnar, stjärna af första storleken. Se Eridanus och Stjärna - 95-96
Achates, grek. myt. - 95-96
Achatina, zool. - 97-98
Achaz. Se Ahas - 97-98
Acheiropita. Se Akeiropoiet - 97-98
Acheiropoiet. Se Akeiropoiet - 97-98
Acheloos, nu Aspropotamo, Greklands mest betydande flod - 97-98
Achem (Atjem), malajiskt rike och stad i norra delen af Sumatra. Se Atjsin - 97-98
Achen, Georg Nikolaj - 97-98
Achenbach. 1. Andreas A. - 97-98
Achenbach. 2. Oswald A. - 97-98
Achenbach, Heinrich von - 97-98
Achenium, bot., skalfrukt - 97-98
Achensee, sjö i nordöstra Tyrolen, 950 m. öfver hafvet - 97-98
Achenwall, Gottfried - 97-98
Acheron, d. ä. suckarnas flod - 97-98
Acherontia atropos, zool., en aftonfjäril, kallad dödskallefjäriln (se d. o.) - 97-98
Acherusia, namn på flere sjöar i det gamla Grekland och Italien - 97-98
Acheson, sir Archibald, engelsk guvernör i Canada. Se Gosford - 97-98
Acheta, Syrsa, zool. Se Syrsa - 97-98
À cheval, fr., till häst - 97-98
Achillea L., bot. - 97-98
Achillein. Se Millefolium - 97-98
Achilles. Se Akilles - 97-98
Achilleus Tatios, grekisk författare från Alexandria - 97-98, 99-100
Achillini, Alessandro - 99-100
Achimeleh. Se Ahimelek - 99-100
Achimenes R. Br., bot. - 99-100
Achiska. Se Achalzik - 99-100
Achitofel. Se Ahitofel - 99-100
Achlath, stad i Armenien. Se Aklath - 99-100
Achlya prolifera Nees ab Es., bot. - 99-100
Achmed (Ahmed), turkiska sultaner. 1. A. I - 99-100
Achmed. 2. A. II - 99-100
Achmed. 3. A. III - 99-100
Achmed (Ahmed) Sjah, grundläggare af afganernas l. duranernas rike - 99-100
Achmed (Ahmed) Wefik pasja - 99-100
Achmim, stad i öfre Egypten - 99-100
Achorion, bot. och med. Se Favus och Skorf - 99-100
a. Chr. och a. Chr. n., förkortningar - 99-100
Achras L., bot. - 99-100
Achrelius, Acrelius l. Akrelius, en gammal svensk prästsläkt. Ericus Helsingius - 101-102
Achrelius, Daniel - 101-102
Achrelius, Abraham - 101-102
Achro-. Se Akro- - 101-102
Achsjarumov, Nikolaj Dmitrievitj - 101-102
Achté. 1. Emmy Charlotta A. - 101-102
Achté. 2. Aino A. - 101-102
Achtermann, Wilhelm - 101-102
Achterwal. Se Aru-öarna - 101-102
Achtschellinck, Lucas - 101-102
Achtuba. Se Volga - 101-102
Achtyrka, befäst stad i Ryssland - 101-102
Achyranthes L. Se Alternanthera och Iresinæ - 101-102
Acid., förkortning för acidum - 101-102
Acid-albuminat, farm. Se Albuminat - 101-102
Acidifiering, metod för framställandet af stearin (se d. o.) - 101-102
Acidimetr l. Syrmätning, kem. Se Analys - 101-102
Acidit, petr. Se Basit - 101-102
Aciditet, kem. - 103-104
Acidum, förkortadt Acid., kem., latinska namnet på syra - 103-104
Acipenser, Stör, zool. Se Störfiskar - 103-104
Aci Reale, hamnstad på Siciliens östra kust - 103-104
Acis, grek. myt. Se Akis - 103-104
ack., förkortning för ackusativ - 103-104
Acka (vanl. skrifvet Akka), dvärgfolk i Central-Afrika - 103-104
Ackablera (fr. accabler), betunga, nedtrycka - 103-104
Ackad. Se Akkad - 103-104
Acker, ty. (egentl. åker, teg) - 103-104
Ackermann, Konrad Ernst. Hans hustru, Sophie Charlotte A. - 103-104
Ackermann, Louise Victorine, född Choquet - 103-104
Ackja l. Akja, gammal svensk benämning på de af lapparna brukade åkslädarna - 103-104
Acklamation, ljudeligt bifallsrop - 103-104
Acklimatisation, äfven Acklimatisering - 103-104, 105-106
Acklimatisera, vänja vid ett främmande luftstreck - 105-106
Acklinga, socken i Skaraborgs län - 105-106
Ackolad, egentl. omarmning af någons hals - 105-106
Ackommodation, lämpande efter någons bekvämlighet. 1. I teologisk betydelse - 107-108
Ackommodation. 2. Fysiol. - 107-108
Ackommodationsobligation, hand. - 107-108
Ackomodationsteorien. Se Ackomodation 1. - 107-108
Ackommodationsväxel, hand. - 107-108
Ackommodera (jfr Ackommodation), anpassa - 107-108
Ackompanjera l. Ackompagnera, fr. accompagner, beledsaga, mus. - 107-108
Ackord, öfverensstämmelse. 1. Jur. - 107-108
Ackord. 2. Kam. - 107-108
Ackord. 3. Krigsv. - 107-108
Ackord. 4. Mus. - 107-108, 109-110
Ackordera (se Ackord), öfverensstämma, passa; jur. och hand. - 109-110
Ackordion, mus., dragharmonika - 109-110
Ackordsafsägelse, kam. - 109-110
Ackordsamortering, en åtgärd, som vid tjänsteköpens definitiva afskaffande blef nödvändig - 109-110
Ackordsarbete, betings-arbete, i motsats till arbete för daglön - 109-110
Ackordsränta. Se Ackordsamortering - 109-110
Ackordsumma - 109-110
Ackreditera, anförtro - 109-110
Ackreditiv. Se Ackreditera - 109-110
Ackumulation. Se Ackumulera - 109-110
Ackumulationsterrass, geol. Se Terrass - 109-110
Ackumulator (se Ackumulera), fys., kallas ett slags galvaniska element - 109-110, 111-112
Ackumulatorbatteri, tekn. - 111-112
Ackumulera, hopa, uppstapla - 111-112
Ackurat, adj. - 111-112
Ackuratess, noggrannhet - 111-112
Ackusativ, namn på en kasus i nominas deklination - 111-112
Ackusatorisk process, jur. Se Brottmålsprocess - 111-112
Ackuschör, konstförfaret manligt biträde vid förlossning - 111-112, 113-114
Ackuschörska, kvinnligt förlossningsbiträde. Se Barnmorska - 113-114
Ackvisition, förvärf - 113-114
Ackvisitum, plur. Ackvisita, förvärfvad egendom - 113-114
Acocanthera G. Don., bot. - 113-114
Acoka. Se Asoka - 113-114
Acolhuacan. Se Tezcuco - 113-114
Acollas, Emile - 113-114
Aconcagua. 1. Bergig, i dalarna fruktbar provins i republiken Chile - 113-114
Aconcagua. 2. Stad i provinsen A. - 113-114
Aconcagua. 3. Amerikas högsta berg - 113-114
À condition l. A kondition, villkorligt - 113-114
Aconitum L., Stormhatt, bot. - 113-114
A conto (it.) l. A konto, hand. - 113-114
Acores. Se Azorerna - 113-114
Acorus. Se Kalmusrot - 113-114
d'Acosta, José - 113-114
Acosta, Gabriel (l. Uriel) - 113-114, 115-116
A costi l. Costì, it., hand. - 115-116
Acotyledoneæ, Akotyledoner, bot. - 115-116
Acqua, Césare Dell' - 115-116
Acqui, stad i Italien - 115-116
Acquit, fr., hand. - 115-116
Acquit à caution, fr., hand. - 115-116
Acrania, zool. Se Lansettfisken - 115-116
Acraspeda, zool. Se Coelenterater - 115-116
Acre l. Acre of land, eng., engelskt och nordamerikanskt ytmått - 115-116
Acre, fr., äldre franskt ytmått - 115-116
Acre, S:t Jean d', nu vanligen kalladt Akka, bibelns Akko, en starkt befäst sjöstad - 115-116
Acre, sydamerikanskt område. Se Acre-området - 115-116
Acredula, zool., stjärtmessläktet - 115-116
Acrel (se Achrelius). 1. Olof A., adlad af Acrel - 115-116, 117-118
Acrel. 2. Johan Gustaf A. - 117-118
Acrelius, släkt. Se Achrelius - 117-118
Acrelius (jfr Achrelius), Israel - 117-118
Acre-området, ett till omfång och gränser omtvistadt område väster om Madeirafloden - 117-118
Acria (lat.), skarpt retande läkemedel - 117-118
Acridioidea, zool. Se Gräshoppor - 117-118
Acridium, zool., ett släkte gräshoppor - 117-118
Acrisius (grek. myt.). Se Akrisios - 117-118
Acroclinium A. Gray. bot. Se Helipterum - 117-118
Acrogeneæ, bot. - 117-118
Acrolein, kem. Se Akrolein - 117-118
Act, handling, bann. Se Akt - 117-118
Act, i engelskt och nordamerikanskt lagspråk hvarje beslut af en offentlig myndighet - 117-118
Acta, urkunder - 117-118
Acta apostolorum (se Acta), det lantiska namnet på Apostlagärningarna - 117-118
Acta diurna, lat., "Dagens tilldragelser" - 117-118, 119-120
Actæa, Trolldrufva, bot. - 119-120
Actæon, grek. myt. Se Aktaion - 119-120
Acta eruditorum (se Acta), lat., titeln på Tysklands äldsta tidskrift - 119-120
Acta mathematica, internationell matematisk tidskrift - 119-120
Acta Pilati, lat., en apokryfisk berättelse om Jesu dom och död - 119-120
Act. apost., förkortning för Acta apostolorum - 119-120
Acta sanctorum l. martyrum - 119-120
Acta senatus l. patrum, lat., "Senatens förhandlingar" - 119-120
Acta societatis regiæ scientiarum upsaliensis - 119-120
Acta societatis scientiarum fennicæ - 119-120
Actia Nicopolis. Se Nikopolis - 119-120
Actinia, Aktinier, Hafsrosor l. Sjöanemoner, zool. - 119-120, 121-122
Actinocamax Mill., paleont. - 121-122
Actinomyces, bot. Se Aktinomyklos - 121-122
Actinonema rosæ Fr., bot. - 121-122
Actinozoa, zool. Se Coelenterater - 121-122
Actiska spelen. Se Aktinska spelen - 121-122
Actitis, zool. Se Drillsnäppsläktet - 121-122
Actium, stad och udde. Se Aktion - 121-122
Activa, hand. Se Aktiv - 121-122
Acton. 1. Sir John Francis Edward A. - 121-122
Acton. 2. Charles Januarius Edward A. - 121-122
Acton. 3. John Emerich Edward Dalberg-A. - 121-122
Actor (lat.). Se Aktor - 121-122
Actu (lat.), filos. - 121-122
Actum, det skedda - 121-122
Actus, handling - 121-122
Aculeata, zool. - 121-122
Acumincum. Se Peterwardein - 121-122
Acuta, den skarpa - 121-122
Acyanoblepsi. Se Akyanoblepsi - 121-122
Acykliska blommor, bot. - 121-122
A. D., förkortning för anno Domini - 121-122
a. D., efter tyska titlar - 121-122
a. d., förkortning för a dato (se d. o.) - 121-122
Ad (lat.), prep., till - 121-122
Ad (In) absurdum (lat.), till det orimliga - 121-122
Ad acta. Se Acta - 121-122
Adad, förut kallad Ramman, babylonisk-assyrisk regn- och åskgud. Se Babylonien - 121-122
Adæqvat, öfverensstämmande. Se Adekvat - 121-122
Adagietto, it., mus. - 121-122
Adagio, it., mus. - 121-122
Adagiolog och Adagiologi. Se Adagium - 121-122
Adagissimo, it., mus. - 121-122
Adagium (lat.), ordspråk - 121-122
Adair, Sir Robert - 121-122, 123-124
Adak, ö. Se Aleuterna - 123-124
Adal l. Adel, öde kustlandskap i östra Afrika - 123-124
Adalbero, ärkebiskop af Hamburg-Bremen - 123-124
Adalbert l. Adelberg, Magdeburgs förste ärkebiskop - 123-124
Adalbert af Prag, helgon - 123-124
Adalbert, ärkebiskop af Hamburg-Bremen - 123-124
Adalbert, Henrik Vilhelm, prins af Preussen - 123-124
Adaldag, ärkebiskop i Hamburg och Bremen - 123-124
Adalhard, abbot - 123-124
Adalhending (isl.), metr. Se Assonans - 125-126
Adalja, Adalia l. Antalja (l. Satalieh), stad i asiatiska Turkiet - 125-126
Adalkona (da. Adelkone), i gamla svenska och danska lagar uttrycket för "äkta hustru" - 125-126
Adalstein. Se Ethelstan - 125-126
Adalvard. Tvenne biskopar. 1. A. den äldre - 125-126
Adalvard. 2. A. den yngre - 125-126
Adam (hebr. adam, människa). Så benämnes i bibeln den första människan - 125-126
Adam, Lamberg Sigisbert - 125-126
Adam, Robert - 125-126
Adam. 1. Louis A. - 125-126
Adam. 2. Adolphe Charles A. - 125-126
Adam, bajersk konstnärsfamilj. Albrecht A. - 125-126, 127-128
Adam, Jean Victor - 127-128
Adam, Juliette, född Lamber (mest benämnd madame Edmond Adam) - 127-128
Adam, Paul - 127-128
Adam af Bremen - 127-128, 129-130
Adamante. Se Segelsten - 129-130
Adamantius. Se Origenes - 129-130
Adamaua, fordom Fumbina, land i mellersta Afrika - 129-130
Adam de la Hale l. Halle, kallad le bossu d'Arras - 129-130
Adamellit, petrogr. - 129-130
Adamello, en af tonalit uppbyggd bergsgrupp - 129-130
Adam Homo, ett ironisk-satiriskt epos af Fr. Paludan-Müller - 129-130
Adamiter, namn på åtskilliga sekter. 1. En gnostisk sekt i 2:dra årh. - 129-130
Adamiter. 2. En sekt i Österrike - 129-130
Adamiter. 3. Picarderna, vilda svärmare - 129-130
Adamiter. 4. Ett parti, som 1849 uppträdde i Böhmen - 129-130
Adamitisk, som har afseende på Adam - 129-130
Adamo, Max - 129-130
Adams, en nordamerikansk släkt. 1. Samuel A. - 129-130
Adams. 2. John A. - 129-130, 131-132
Adams. 3. John Quincy A. - 131-132
Adams. 4. Charles Francis A. - 131-132
Adams. 5. Charles Francis A. j:r - 131-132, 133-134
Adams. 6. Henry A. - 133-134
Adams. 7. Herbert Baxter A. - 133-134
Adams, John Couch - 133-134
Adams, Charles Kendall - 133-134
Adams-Acton, John - 133-134
Adams bok - 133-134
Adamsbron (af bramanerna kallad Ramas bro) - 133-134
Adams pik, eng. Adams Pike, bergstopp på Ceylon - 133-134
Adamsäpple. 1. Bot. Paradisäpple - 133-134
Adamsäpple. 2. Anat. - 133-134
Adamus Bremensis. Se Adam af Bremen - 133-134
Adan l. Edan. Se Mueddin - 133-134
Adana, hufvudstad i vilajetet A. i sydöstra Mindre Asien - 133-134
Adans., förkortning för botanisten M. Adanson - 133-134
Adanson, Michel - 133-134, 135-136
Adansonia, bot. - 135-136
Adapa, "den vise från Eridu" - 135-136
Adaptabel, användbar - 135-136
Adaption, anpassning. Fysiol. - 135-136
Adaptera, lämpa efter - 135-136
Adar (hebr.), tolfte månaden - 135-136
Adar (Ninib), en assyrisk gud - 135-136
Adaraj, Adari. Se Hárar - 135-136
Ad arma (lat.), till vapen! - 135-136
Adarmamalik. Se Adrammelek - 135-136
Adarme, en äldre spansk och spansk-amerikansk guld-, silfver- och myntvikt - 135-136
A dato (äfven Dato), förkortadt a. d., från denna dag. Jfr Datum - 135-136
Adaua. Se Adua - 135-136
Adauctus, den helige, katolskt helgon - 135-136
Ad bene placitum (lat.), efter behag - 137-138
Ad calendas græcas (lat.) Se Calendæ - 137-138
Adcitant. Se Adcitation - 137-138
Adcitat. Se Adcitation - 137-138
Adcitation, jur. - 137-138
add., på recept förkortning för adde l. addatur (se d. o.) - 137-138
Adda (lat. Addua), biflod till Po - 137-138
Addatur (lat.), "det må tilläggas" - 137-138
Addax, zool. Se Mendes-antilopen - 137-138
Adde-namma-kastates. Se Lapsk mytologi - 137-138
Addenda (lat.), tillägg, bilagor - 137-138
Addender (sing. Addend), mat. - 137-138
Ad depositum, till laga förvar - 137-138
Addera, mat. - 137-138
Adderley, engelsk statsman. Se Norton - 137-138
Adder-maskin. Se Räknemaskin - 137-138
Addington, Henry, engelsk statsman. Se Sidmouth - 137-138
Addio (it.), adjö. Jfr Adjö - 137-138
Addis-Abeba, den mest betydande staden i Sjoa, Abessinien - 137-138
Addison, Joseph - 137-138, 139-140
Addison, Thomas - 139-140
Addisons sjukdom, med. - 139-140
Additatment, tillägg - 139-140
Addition, mat. - 139-140
Additional l. Additionell, som tillägges - 139-140
Additional-aktein, den författning, hvilken Napoleon I utfärdade 22 apr. 1815 - 139-140
Additionell (se Addition), som tillägges - 139-140
Additionella artiklar, jur. - 139-140
Additionella rotskott, bot. - 139-140
Additionsteorem. Se Abel, N. H. - 139-140
Additiv, som kan tilläggas - 139-140
Additiv egenskap, fys. och kem. - 139-140
Addled parliament, det "tomma" l . "ofruktbara" parlamentet - 139-140
Addua, rom. namn på floden Adda (se d. o.) - 139-140
Adduktor, anat. Se Abduktor - 139-140
Adeciduata, zool. Se Däggdjur - 139-140
À decouvert, fr., obetäckt - 139-140
Adefagi, glupskhet - 139-140
Adekvat, log., follt passande - 139-140
Adel, samhällsklass eller stånd - 139-140, 141-142, 143-144, 145-146, 147-148
Adel, kuststräcka i östra Afrika. Se Adal - 147-148
Adelaer l. Adeler, Kort Sivertsen - 147-148
Adelaide, hufvudstad i Syd-Australien - 147-148
Adelaide, Eugénie Louise af Bourbon, prinsessa af Orléans - 147-148
Adelaide-öarna. Se Patagonien - 147-148
Adelantado (sp.), ståthållare i en provins - 147-148
Adelbert. Se Adalbert - 147-148
Adelborg, Eva Ottilia - 147-148
Adelcrantz, svensk adlig ätt - 147-148
Adelcrantz. 1. Göran Josuæ A. (urspr. Törnquist) - 147-148, 149-150
Adelcrantz. 2. Karl Fredrik A. - 149-150
Adeler, dansk amiral. Se Adelaer - 149-150
Adeler, Max, pseudonym för nordamerikanske humoristen Ch. H. Clark - 149-150
Adelersborg, baroni i Odsherred i norra Själland - 149-150
Adelfi, bot. - 149-150
Adelheid, tysk kejsarinna - 149-150
Adelheidsquelle (Adelheidskällan), mineralkälla vid byn Ober-Heilbrunn - 149-150
Adelhus. Se Borg - 149-150
Adélies land. Se Polarland - 149-150
Adelkone. Se Adalkona - 149-150
Adelsberg-grottan, en vid by Adelsberg, mellan Triest och Laibach belägen, mycket besökt grotta - 149-150
Adelsbetjänte. Se Betjänte - 149-150
Adelsfana kallades från Gustaf I:s tid hvar och en af de ryttarefanor - 149-150, 151-152
Adelskaldener. Se Adelsmatrikel - 151-152
Adelsköld, svensk adlig ätt. Klas (Claes) Adolf A. - 151-152
Adelsmatrikel, förteckning öfver de till ett lands adel hörande personer - 151-152
Adelsmöte - 151-152, 153-154
Adelsnäs, till 1777 kalladt Näs, frälse säteri i Åtvids socken, Linköpings län - 153-154
Adelsprivilegier - 153-154, 155-156
Adelstitlar - 155-156, 157-158
Adelswärd, Sveriges enda baroni - 157-158
Adelswärd, svensk adlig ätt - 157-158
Adelswärd. 1. Johan A. - 157-158
Adelswärd. 2. Erik Reinhold A. - 157-158, 159-160
Adelswärd. 3. Georg Nicolaus A. - 159-160
Adelswärd. 4. Renauld Oscar d'A. - 159-160
Adelsö, socken i Stockholms län - 159-160
Adelung, Johann Christoph - 159-160
Adelöf, socken i Jönköpings län - 159-160
Adémar. Se Adhémar - 159-160
Ademption, fråntagande - 159-160
Aden, engelsk stad och befästning på Arabiens södra kust, i Jemen - 159-160
Adenin, kem. - 161-162
Adenit, med. - 161-162
Adenoid, med. - 161-162
Adenoida vegetationer. Se Nässjukdomar - 161-162
Adenom. Se Tumör - 161-162
Adenophora Fisch., bot. - 161-162
Adenos, sjöbomull - 161-162
Adenoskleros, med. - 161-162
Aden-viken, den del af Arabiska hafvet - 161-162
Adeodatus, påfve - 161-162
A deo rex, a rege lex, från Gud konungen, från konungen lagen - 161-162
Adeps, fett - 161-162
Adept, under medeltiden: en som föregaf sig hafva funnit "de vises sten" - 161-162
Aderbejdjan, provins i Persien. Se Aserbejdjan - 161-162
Aderer l. Adrar, ett af berber och araber bebodt bergland i västra Sahara - 161-162
Aderno, stad på Sicilien - 161-162
Adersbach-klipporna - 161-162
Aders telefon, en hörtelefon, utmärkt af en ringformad stålmagnet - 161-162
Adessivus, en kasus i finskan - 161-162
Adesso (it.), hand., strax - 161-162
A detto l. Ditto (it.), hand. - 161-162
À deux, på tu man hand - 161-162
À deux crayons. Se Handteckning - 161-162
À deux mains, fr., mus., för två händer - 161-162
À deux usances. Se À usance - 161-162
Ad extremum (lat.), till det yttersta; slutligen - 161-162
Ad futuram memoriam (lat.), till framtida erinran - 161-162
Adhatoda, bot. Se Justicia - 161-162
Adhémar l. Adémar, biskop - 161-162
Adhémar, Alphonse Joseph - 161-162
Adherbal, konung i Numidien, mördad 112 f. Kr. Se Jugurtha - 161-162
Adherens, med. - 161-162
Adherera, hänga vid; vidhålla - 161-162
Adhesion, fys. - 161-162, 163-164
Adhesionsbana, sådan järnväg - 163-164
Adhesionsprocess, jur. - 163-164
Adhesiv, vidhängande, vidhäftande - 163-164
Ad hominem (lat.), log. Se Argument - 163-164
Ad honorem (lat), till ära för (någon) - 163-164
Adhärens. Se Adherens - 163-164
A di (it.), hand. - 163-164
Adiabatisk, fys. - 163-164
Adiabene (grek.) l. Hadjab, urspr. området mellan två östliga bifloder till Tigris - 163-164
Adiafan, ogenomskinlig - 163-164
Adiafon, mus. - 163-164
Adiafora, likgiltiga ting - 163-164
Adiaforister och Adiaforistisk. Se Adiafora - 165-166
Adiantum L., bot. - 165-166
Adiaterman, fys. - 165-166
A die (lat.), hand. - 165-166
Adieu, fr. Se Adjö - 165-166
Adige, ty. Etsch, flod - 165-166
Adige (Adighe), inhemskt namn på tjerkesserna - 165-166
Adils, sveakonung - 165-166
Ad inferos. Se Inferi - 165-166
Ad (In) infinitum (lat.), "till det oändliga", i oändlighet, utan ända - 165-166
Adinol Hausmann, petrogr. - 165-166
Ad interim (lat.), tills vidare. Jfr Interim - 165-166
Adipin-syra, kem. - 165-166
Adipocire, fr., fettvax l. likvax - 165-166
Adipos, allmän hypertrofi i fettväfnaden - 165-166
Adipös, fet, smörjig - 165-166
Adire. Se Rio Volta - 165-166
A dirittura l. A drittura, hand. 1. Vid transport af gods - 165-166
A dirittura. 2. Betecknar i växelaffärer, att en växel blifvid direkt utställd - 165-166
Adirondacks. Se New York - 165-166
À discretion, fr., efter godtfinnande på nåd och onåd - 165-166
A ditto (it.), hand. Se A detto - 165-166
Adityas. Se Varuna - 165-166
adj., förkortning för adjektiv, adjunkt eller adjutant - 165-166
Adjan. Se Ajan - 165-166
Adjanta. Se Ajanta - 165-166
Adjectivus (lat.), i finskan - 167-168
Adjektiv. 1. Språkv. - 167-168
Adjektiv. 2. Tekn. Adjektiv färg. Se Färgning - 167-168
Adjmir. Se Ajmere-Merwara - 167-168
Adjoint, fr., medhjälpare - 167-168
Adjudikation, tillerkännande genom dom - 167-168
Adjungera, tillfälligt uppltaga någon som biträde - 167-168
Adjunkt, biträde - 167-168
Adjunktion, förordnande - 167-168
Adjunktur, en adjunkts befattning eller tjänst - 167-168
Adjuration, beedigande - 167-168
Adjurera, beediga - 167-168
Adjust-. Se Ajust- - 167-168
Adjutant (af lat. adjutare, hjälpa) - 167-168
Adjutantfågel, Ciconia (Leptoptilus) argala, zool. - 167-168
Adjutantur. Se Adjutant - 167-168
Adjutor (lat.), medhjälpare. Se Officium - 167-168
Adjuvantia, farm. - 167-168
Adjö, farväl! - 167-168
Ad latus. Se Legat - 167-168
Adler, Jakob Georg Kristian - 167-168
Adler, Johan Gunder - 167-168
Adler, David Baruch - 167-168, 169-170
Adler, Friedrich - 169-170
Adler, Bror Viktor - 169-170
Adler, Guido - 169-170
Adlerberg, bergsträcka. Se Arlberg - 169-170
Adlerberg, en ursprp. svensk ätt - 169-170
Adlerberg. 1. Edvard Ferdinand (Vladimir Fedorovitj) A. - 169-170
Adlerberg. 2. Nikolaj A. - 169-170
Adlerbeth, svensk adlig ätt - 169-170
Adlerbeth. 1. Gudmund Jöran (Georg) A. - 169-170, 171-172
Adlerbeth. 2. Jakob A. - 171-172, 173-174
Adlercreutz, svensk adlig ätt - 173-174
Adlercreutz. 1. Karl Johan A. - 173-174
Adlercreutz. 2. Axel Gustaf A. - 173-174, 175-176
Adlerfelt, svensk adlig ätt - 175-176
Adlerfelt. 1. Gustaf A. - 175-176
Adlerfelt. 2. Per A. - 175-176
Adlerfelt. 3. Karl Maximilian Emanuel Johan A. - 175-176
Adlerfelt. 4. Karl A. - 175-176
Adler Salvius, Johan - 175-176, 177-178
Adlersfeld, Eufemia von, född grefvinna Ballestrem - 177-178
Adlersparre, svensk adlig ätt - 177-178
Adlersparre. 1. Karl A. - 177-178, 179-180
Adlersparre. 2. Georg A. - 179-180, 181-182
Adlersparre. 3. Axel A. - 181-182
Adlersparre. 4. Sofia Adolfina A. - 181-182
Adlersparre. 5. Karl August A. - 181-182
Adlersparre. 6. Axel A. - 181-182
Adlersparre. 7. Karin Sofie A., född Leijonhufvud - 181-182, 183-184
Adlerz, Gottfrid Agaton - 183-184
Ad libitum (lat.), förkortadt Ad lib., mus., efter behag. Jfr A piacere - 183-184
Adlie l. Adlin, ett äldre turkiskt silfvermynt - 183-184
Ad literam (lat.), efter bokstafven - 183-184
Adlumia, bot. - 183-184
Ad (In) majorem Dei gloriam, "till Guds större ära" - 183-184
Ad mand., förkortning för ad mandatum - 183-184
Ad manus (lat.), till handa - 183-184
Ad marginem (lat.). Se Marginal - 183-184
Admetos, grek. myt. - 183-184
Administration, förvaltning - 183-184
Administrativ, som har afseende på förvaltning - 183-184
Administrator l. Administratör, person, som leder förvaltningen - 183-184
Administrera, förvalta; jur. - 183-184
Admirabel, beundransvärd - 183-184
Admiralitetet, ett 1660 upprättadt danskt regeringskollegium - 183-184
Admiralitets-öarna l. Amiralitets-öarna, en grupp öar i Stora oceanen - 183-184
Admiranterna l. Amiratnerna, en grupp små skogbevuxna korallöar i Indiska oceanen - 183-184
Admiration, beundran - 183-184
Admiratör, beundrare, tillbedjare - 183-184
Admirera, beundra - 183-184
Admissibel, möjlig att lämnas tillträde, antaglig - 183-184
Admission, tillträde - 183-184
Admittera, lämna företräde åt - 183-184
Admittitur (lat.), han framsläppes. Se Examensbetyg - 183-184
Ad modum Minellii. Se Minell - 183-184
Admonition, påminnelse - 183-184
Admonitör, påminnare - 183-184
Admont, köping i Österrike - 183-184, 185-186
Ad notam, "till anteckning" - 185-186
Ad notitiam, till underrättelse - 185-186
Ado, lärd benediktinermunk - 185-186
Adoa. Se Adua - 185-186
Adobe, sp., soltorkadt byggnadstegel - 185-186
Ad oculos, för ögonen - 185-186
Adolf, namn på 8 grefvar af Holstein - 185-186
Adolf, herti af Slesvig-Holstein-Gottorp - 185-186
Adolf, Wilhelm August Karl Friedrich, hertig af Nassau - 185-186
Adolf af Nassau, tysk konung - 185-186
Adolf Fredrik, församling i Stockholm - 185-186
Adolf Fredrik, hertig af Mecklenburg - 187-188
Adolf Fredrik, konung af Sverige - 187-188, 189-190
Adolfin, namn på ett svenskt mynt - 189-190
Adolf Johan. 1. A. J., pfalzgrefve vid Rhen, hertig till Stegeborg - 189-190
Adolf Johan. 2. A. J., den förres äldste son, pfalzgrefve, hertig till Stegeborg - 189-190
Adolfsberg, hälsobrunn, belägen 3 1/2 km. söder om Örebro - 189-190
Adolfsborg, en i k. br. af 14 febr. 1614 förekommande benämning på staden Jönköping - 189-190
Adolfsd'or uppgifves hafva varit ett guldmynt i svenska Pommern - 189-190
Ad omnia paratus (lat.), beredd till allt - 189-190
Adonaj (hebr.), af ordet adonim - 189-190
Adonidin, kem. farm. - 189-190
Adonija (hebr., "Jahve är herre"), Davids fjärde son - 189-190
Adonis, grek. myt. - 189-190, 191-192
Adonis L., bot. - 191-192
Adonisk vers, versslag - 191-192
Adoptera, utvälja, upptaga såsom egen - 191-192
Adoptianer kallades anhängarna af den s. k. adoptianismen - 191-192
Adoptianism. Se Adoptianer - 191-192
Adoption, upptagande såsom egen - 191-192
Adoptiv-, som genom adoption kommit i förhållande till någon - 191-192
Adorabel, tillbedjansvärd, dyrkansvärd - 191-192
Adoral, i närheten af munnen - 191-192
Adorant, bedjare; konstverk, föreställande en bedjande - 191-192
Adoration, tillbedjan, dyrkan. 1. I romersk-katolska kyrkan - 191-192
Adoration. 2. I lutherska kyrkan - 191-192
Adoratör, tillbedjare (särskildt en kvinnas) - 191-192
Adorera, tillbedja, dyrka - 193-194
Adour, lat. Aturus, flod i södra Frankrike - 193-194
Adova. Se Adua - 193-194
Adoxa L., Myskört, bot. - 193-194
Ad perpetuam memoriam, till ständig åminnelse - 193-194
Adpertinens l. Appertinens, tillbehör - 193-194
Ad pias causas (lat.) l. Ad pios usus (lat.), till fromma ändamål - 193-194
Ad protocollum, till protokollet - 193-194
adr., förkortning för adress - 193-194
Adra, stad i Spanien - 193-194
Adragantin, detsamma som bassorin - 193-194
Adramiti l. Edremit, hamnstad på Mindre Asiens västra kust - 193-194
Adrammelek l. Adarmalik (hebr.). 1. En af de assyriske kolonisterna i Samarien dyrkad gud - 193-194
Adrammelek. 2. En son af den assyriske konungen Sanherib - 193-194
Adramyttion. Se Adramiti - 193-194
Adrar, distrikt i västra Sahara. Se Aderer - 193-194
Adrasteia, grek. myt. - 193-194
Adrastos, konung i Argos - 193-194
Adrastus. Se Adrastos - 193-194
Ad referendum (lat.). Se Referendum - 193-194
Ad rem (lat.), log. Se Argument - 193-194
Adrenalin, kem. farm. - 193-194
Adress. 1. Anvisning om hvar man kan träffa eller finna en person eller sak - 193-194
Adress. 2. Skrift, som innehåller flere personers lyckönskan - 193-194
Adress. 3. På statslifvets område: ett uttalande - 193-194, 195-196
Adressant, afsändare - 195-196
Adressat, den, till hvilken ett bref eller en skrifvelse är ställd - 195-196
Adressbyrå l. Adresskontor, anvisningskontor - 195-196
Adressera, gifva anvisning på en person eller ett ställe - 195-196
Adresskalender, anvisningsbok - 195-196
Adresskontor. Se Adressbyrå - 195-196
Adrett. Se Adrätt - 195-196
Adria, stad i den italienska provinsen Rovigo - 195-196
Adriaenssen, Alexander - 195-196
Adrian, stad i nordamerikanska staten Michigan - 195-196
Adrian, den helige - 195-196
Adrian, namn på flere påfvar. Se Hadrianus - 195-196
Adranopel (turk. Edrene), hufvudstad i turk. vilajetet Adrianopel - 195-196
Adrianopelrödt, tekn., dets. som turkiskt rödt - 195-196
Adrianus. Se Hadrianus - 195-196
Adriatiska hafvet, en vik af Medelhafvet - 195-196, 197-198
A drittura (it.), hand. Se A dirittura - 197-198
Adrätt (ty. adrett, af fr. adroit, flink, behändig), tillrop till hund - 197-198
Adschmir. Se Ajmere-Merwara - 197-198
Adscriptus glebæ (lat.), "till torfvan hörande" (bunden), lifegen - 197-198
Adsel, fordom befäst slott i Livland - 197-198
Adser. Se Asser Svensson - 197-198
Adsjanta. Se Adjanta - 197-198
Adsjur, rysk flottstation i Kaspiska hafvets sydöstra hörn - 197-198
Adsorption, fys. kem., "tillsugning" - 197-198
Adspersorium l. Aspersorium (lat., af adspergere, bestänka), vigvattenskärl - 197-198
Adstriktion, sammandragning - 197-198
Adstringerande medel l. Sammandragande medel, farm. - 197-198
Adua (Adoa, Adova, Adaua), hufvudstad i abessinska landskapet Tigre - 197-198
Aducera, förljufva, mildra - 197-198
Aducering, metall. - 197-198, 199-200
A due (it.), mus. - 199-200
Adula, bergsgrupp i schweiziska kantonen Grisons - 199-200
Adular, ett mineral. Se Fältspat - 199-200
Adulation, smicker - 199-200
Adulis, i forntiden en af egyptierna grundlagd sjöstad i Etiopien - 199-200
Adullam, urgammal kanaanitisk stad i Juda - 199-200
Adullamiter, öknamn på de liberaler af den palmerstonska fraktionen - 199-200
Adulterium, äktenskapsbrott - 199-200
A dur, mus. - 199-200
Adustion, förbränning - 199-200
Ad usum, till bruk - 199-200
Ad utrumque paratus, beredd till bäggedera - 199-200
adv., förkortning för adverb - 199-200
Advaita (ind.), "icke-dualism", monism - 199-200
Ad valorem, "efter värde" - 199-200
Advent kallas i den kristna kyrkan den tid, hvarmed kyrkoåret börjar - 199-200
Adventister l. Milleriter - 199-200
Adventiv, senare tillkommande. Se Biknopp - 199-200
Adventsrim. Se Julsånger - 199-200
Adverb l. Adverbium, språkv. - 201-202
Adverbial, språkv. - 201-202
Adverbium. Se Adverb - 201-202
Adversativ, språkv. - 201-202
Advocatus Dei och Advocatus diaboli, (lat.) - 201-202
Advocatus diaboli (lat.) Se Advocatus dei - 201-202
Advocatus ecclesiæ (lat.), "en kyrkans försvarare" - 201-202
Advocera, lämna biträde vid rättegångar - 201-202
Advokat, jur. - 201-202, 203-204
Advokat-fiskal, en ämbetsman i hofrätterna, Kammarkollegium och Kammarrätten - 203-204
Advokatorisk, beteende sig som en advokat - 203-204
Advokat-päron. Se Persea - 203-204
Advokatträdet. Se Persea - 203-204
Advokat-tvång, jur. - 203-204
Advokatur, rättegångars utförande - 203-204
Advokatyr. Se Advokatur - 203-204
Adye, Sir John Miller - 203-204
Adynamandrisk, bot. - 203-204
Adynami, med., kraftlöshet - 203-204
Adyton (grek.) l. Adytum (lat.), det innersta, blott för prästerna tillgängliga rummet i ett tempel - 203-204
A. E., förkortning för Archiepiscopus (lat.), ärkebiskop - 203-204
Æa, grek. myt. Se Aia - 203-204
Æaciderna. Se Aiakos - 203-204
Æacus, grek. myt. Se Aiakos - 203-204
Aeby. Se Äby - 203-204
Æchmea R. et P., bot. - 203-204
Æcidium, bot. - 203-204, 205-206
Ædesius och Frumentius, tvänne grekiska ynglingar från Tyrus - 205-206
Ædil, ett slags ämbetsman i Rom. Se Edil - 205-206
Aedon, grek. myt. - 205-206
Æduer l. Hæduer, galliskt folkslag - 205-206
Æetes, grek. myt. Se Aietes - 205-206
Ægadiska öarna. Se Egadiska öarna - 205-206
Ægæ. Se Aigai - 205-206
Ægæon, grek. myt. Se Aigaion - 205-206
Ægeiska hafvet. Se Egeiska hafvet - 205-206
Ægeus, grek. myt. Se Aigeus - 205-206
Ægialea, geogr. Se Aigialeia - 205-206
Ægid, Zeus' och Athenes sköld. Se Egid - 205-206
Ægidius, den helige (fr. Gilles, ty. Gilgen, Gilijen, Ilgen, sv. Ilian) - 205-206
Ægidius a Columnis l. Egidio de Colonna (äfven kallad Æ. Romanus efter sin hemstad Rom) - 205-206
Ægidius de Columna, latinsk form för Guido de Columna, italiensk författare från 1200-talet - 205-206
Ægilops, bot. Se Triticum - 205-206
Ægina. Se Egina - 205-206
Æginetisk konst. Se Eginetisk konst - 205-206
Ægion. Se Aigion - 205-206
Ægir. Se Ägir - 205-206
Ægirin, miner. Se Akmit - 205-206
Ægisthus, grek. myt. Se Aigisthos - 205-206
Ægle Correa, bto. - 205-206
Ægopodium L., bot. - 205-206
Ægospotamos, geogr. Se Aigospotamoi - 205-206
Ægusa. Se Egadiska öarna - 205-206
Ægyptus, grek. myt. Se Aigyptos - 205-206
A. E. I. O. U. Se Austria - 205-206
Aeken, Hieronymus van. Se Bosch - 205-206
Ælfric. 1. Æ., ärkebiskop af Canterbury - 205-206
Ælfric. 2. Æ., ärkebiskop af York - 205-206
Ælfric. 3. Æ. Grammaticus - 205-206
Ælfric. 4. Æ. Bata - 205-206
Ælia capitolina, romersk koloni - 205-206
Aëllo, grek. myt., en af harpyorna. Se Harpyor - 205-206
Aelst, stad i Belgien. Se Aalst - 205-206
Æelst, Willem (Guillielmo) van - 205-206
Æmilianus, Marcus Julius - 205-206
Æmilius Paullus, Lucius - 207-208
Ænaria, det latinska namnet på ön Ischia - 207-208
Æneas, grek.-rom. myt. - 207-208
Æneas-råttan, Didelphis murina Lin., zool. - 207-208
Æneas Sylvius. Se Pius II - 207-208
Æneiden, lat. Æneis, berömdt fornromerskt epos. Se Æneas och Vergilius - 207-208
Æoler. Se Eoler - 207-208
Æolipil. Se Eolipil - 207-208
Æolisk. Se Eolisk - 207-208
Æolus, grek. myt. Se Aiolos - 207-208
Æon (grek.). Se Eon - 207-208
Æpyornis. Se Æpyornithes - 207-208
Æpyornithes, zool. - 207-208
Æqu-. Se Ekv- - 207-208
Æquer, ett öster om latinerna bosatt fornitaliskt bergsfolk - 207-208
Æquitas, rom. myt. - 207-208
Æra (lat.), tidräkning; tidehvarf - 207-208
Ærarii, i det forntida Rom, den lägsta klassen af medborgare - 207-208, 209-210
Ærarium (lat.), romarnas offentliga skattkammare - 209-210
Aërera, kem., impregnera med en luftart - 209-210
Aërides Lour., bot. - 209-210
Aërius, presbyter - 209-210
Aërob l. Aërobiont, varelse, som lefver i luften - 209-210
Aërobat, luftspringare, lindansare - 209-210
Aërobiont. Se Aërob - 209-210
Aërobomb, en med brännbara ämnen fylld bomb, som lyftes upp af en luftballong - 209-210
Aërodensimeter, instrument för mätning af luftens täthet. Jfr Densimeter - 209-210
Aërodynamik, fys. - 209-210
Aërofobi, afsky för (frisk) luft - 209-210
Aërofon, en af Edison konstruerad signalapparat - 209-210
Aërofor, en luftväxlingsapparat - 209-210
Aërofyt, i luften aflad och utvecklad organism - 209-210
Aërogamer, bot. - 209-210
Aërogen, geol. - 209-210
Aërografi, luftbeskrifning - 209-210
Aërogram, "luftskrift", telegram genom telegrafering utan tråd - 209-210
Aërokarp, "med luftfrukt", bot. - 209-210
Aëroklinoskop, en i Holland använd semafor - 209-210
Aërolit, ur luften nedfallen sten. Se Meteorsten - 209-210
Aërologi, läran om luften och företeelserna där - 209-210
Aëromanti, "luftspådomskonst" - 209-210
Aëromekanik, fys. - 209-210
Aëromekanisk, som har afseende på aëromekaniken - 209-210
Aëromel, honungsdagg, manna - 209-210
Aërometri, "luftmätning" - 209-210
Aëronaut, luftseglare - 209-210
Aëronautik, luftseglingskonst - 209-210
Aëronautiska sällskapet. Se Svenska aëronautiska sällskapet - 209-210
Aëronef, luftskepp - 209-210
Aëroplan, mek., en flygmaskin - 209-210, 211-212
Aërostat, luftballong - 211-212
Aërostatik, fys. - 211-212
Aërostatisk, som har afseende på aërostatiken - 211-212
Aërostatiska lampan - 211-212
Aërostatiska pressen - 211-212
Aërostier, fr., luftseglare - 211-212
Aërozoer, detsamma som aërober - 211-212
Aerschot, stad i belgiska prov. Brabant - 211-212
Aertsen, Pieter - 211-212
Ærugo nobilis l. Patina, ädel-ärg - 211-212
Ærö. Se Ärö - 211-212
Æs (lat.), koppar, brons. -- Æs cyprium, koppar - 211-212
Æschines. Se Aischines - 211-212
Æschna, zool., ett släkte trollsländor. Se Sländor - 211-212
Æschylus. Se Aischylos - 211-212
Æschynanthus, bot. Se Trichosporum - 211-212
Æschynomene L., bot. - 211-212
Æsculapius, grek. myt. - 213-214
Æsculin, farm. Se Eskulin - 213-214
Æsculus, Kastanje, bot. - 213-214
Æson, grek. myt. Se Aison - 213-214
Æsopus. Se Aisopos - 213-214
Æsthetik. Se Estetik - 213-214
Æstivation, bot. - 213-214
Æstuarium (Estuarium), plur Æstuarier l. Negativt deltaland - 213-214
Æth. Se Ath - 213-214
Æthalium septicum, bot. Se Fuligo - 213-214
Aethelberht, Aethelflæd, Aethelred, Aethelstan, Aethelwulf. Se Ethelbert o. s. v. - 213-214
Æther, kem. Se Eter - 213-214
Ætheroleum, farm. - 213-214
Æthionema R. Br., bot. - 213-214
Æthiopien, Æthiopier, Æthiopisk. Se Etiopien, Etiopier, Etiopisk - 213-214
Æthiops, en gammal farmaceutisk benämning - 213-214
Æthrioskop, fys. Se Etrioskop - 213-214
Æthusa L., bot. - 213-214
Æthyl, kem. Se Etyl - 213-214
Æthyl-æther, kem. Se Etyl-eter - 213-214
Æthylen, kem. Se Etylen - 213-214
Aëianer, anhängare af presbytern Aëtius - 213-214
Aëtion, berömd grekisk målare - 213-214
Aëtius. 1. A., kallad ateisten - 213-214, 215-216
Aëtius. 2. Romersk fältherre och statsman - 215-216
Aëtius. 3. A., från Armida i Mesopotamien - 215-216
Ætna, berg på Sicilien. Se Etna - 215-216
Ætoler. Se Etoler - 215-216
Ætolien. Se Etolien - 215-216
Aëtomorphæ, zool., roffåglar (Huxley) - 215-216
Aëtosaurus Fraas, paleont. - 215-216
a. f., förkortning af anni futuri, det kommande årets - 215-216
Afagi, oförmåga att svälja - 215-216
Afaki, frånvaro af linsen i ögat - 215-216
Afanasiev, Aleksandr Nikolajevitj - 215-216
Afanit, miner. - 215-216
Afart, hvarje sådan form af en hufvudart, som icke eger några så beständiga eller väsentliga kännetecken - 215-216
Afasi, med. - 215-216, 217-218
Afasisk, som har afseende på afasi (se d. o.); som har förlorat talförmågan - 217-218
Afbarkning, skogsh. - 217-218
Afbladning, trädg. - 217-218
Afbländare, astron. Se Bländglas - 217-218
Afboga, Boga ut, sjöv. - 217-218
Afbränning, tekn. 1. Afbränning (gulbränning) af mässing eller tombak - 217-218
Afbränning. 2. Den förlust i mängd, som en produkt lider - 217-218
Afbröstning, krigsv. - 217-218
Afbön, jur. - 217-218
Afdankning. Se Aftackning - 219-220
Afdelning, afdelande; del af ett helt. 1. Krigsv. - 219-220
Afdelning. 2. Sjöv. - 219-220
Afdelning. 3. Tekn. - 219-220
Afdelning. 4. Skogsv. - 219-220
Afdelning. 5. Vid Helsingfors universitet - 219-220
Afdikning, landtbr. - 219-220
Afdrag, boktr. - 219-220
Afdrift. 1. Krigsv. - 219-220
Afdrift. 2. Sjöv. - 219-220
Afdriftskvadrant. Se Pejlkvadrant - 219-220
Afdrifva. 1 Metall. kem. - 219-220, 221-222
Afdrifva. 2. Skogsh. Detsamma som afverka - 221-222
Afdrifva. 3. Jaktt. Afdrifva en mark - 221-222
Afdunstning l. Evaporation. 1. Fys. - 221-222
Afdunstning. 2. Tekn. - 221-222
Afdunstningsmätare, Atmidometer, Atmometer eller Evaporometer, meteor. - 221-222, 223-224
Afdunstningsvärme, fys. - 223-224
Afemi, med. Se Afasi - 223-224
Affabel, "som gärna låter tala med sig" - 223-224
Affabilitet, vänlighet, tillgänglighet, nedlåtenhet - 223-224
Affall. 1. Landtbr. - 223-224
Affall. 2. Tekn. - 223-224
Affall. 3. Bergsv. - 223-224
Affall. 4. Sjöv. Se Affallning 2 - 223-224
Affall. 5. Skogsh. - 223-224
Affall. 6. I urmakeriet - 223-224
Affall. 7. I bildlig bemärkelse - 223-224
Affallning. 1. Krigsv. - 223-224
Affallning. 2. Sjöv. - 223-224
Affatta, skogsh. - 223-224
Affekt, sinnesrörelse - 223-224
Affektation, konstladt, antaget sätt, tillgjordhet - 223-224
Affektera, gifva sig sken af - 223-224
Affektion, öfver hufvud en förändring i själens eller kroppens tillstånd - 223-224
Affektionerad, tillgifven, bevågen - 223-224
Affektionsvärde, jur. - 223-224
Affenthal, by i Baden - 223-224
Affettuoso, it., mus. - 223-224
Affiche, fr. Se Affisch - 223-224
Afficiera, göra intryck på - 223-224
Affidavit, i eng. rättsspråket: skriftlig handling, hvars innehåll är edligen bekräftadt - 223-224
Affiliation (lat.). Se Affiliera - 223-224
Affiliera, "upptaga såsom barn" - 225-226
Affin, besläktad. Se Affinitet - 225-226
Affinering l. Affinage, kem. tekn. - 225-226
Affinitet, fränskap. 1. Fys. och kem. - 225-226
Affinitet. 2. Bot. och zool. - 225-226
Affinitet. 3. Mat. - 225-226
Affirmation, stadfästelse, bekräftelse - 225-226
Affirmativ, jakande, bekräftande - 225-226
Affirmera, jaka - 225-226
Affisch, anslag eller tillkännagifvande om konstföreställningar o. d. - 225-226, 227-228
Affischera l. Affisjera, anslå - 227-228
Affischör l. Affisjör, kringbärare, uppklistrare af affischer - 227-228
Affix, språkv. - 227-228
Affiktiva straff, benämning på vissa slags straff - 227-228
Affnaholm. Se Agneholm - 227-228
Afforma. Se Gjutning - 227-228
Affricino, it. Se Africus - 227-228
Affrico, it. Se Africus - 227-228
Affrikata, språkv. - 227-228
Affront, fr., förolämpning, skymf, skam - 227-228
Affånga (ty. abfangen), jaktv. - 227-228
Affär, handelsföretag, uppgörelse om köp eller försäljning; göromål - 227-228
Affärsbyrå, inrättning för ombesörjande af köp, försäljningar - 227-228
Affärsministär. Se Expeditionsministär - 227-228
Afförande medel, med. - 227-228
Afganistan (Afghanistan), d. v. s. "afganernas land" - 227-228, 229-230, 231-232, 233-234, 235-236
Afgjutning, en genom gjutning i form åstadkommen afbildning af ett föremål. Se Gjutning - 235-236
Afgrening. Se Elektriska ledningar - 235-236
Afguderi, dyrkan eller hyllning - 235-236
Afgångsbetyg. Se Betyg - 235-236
Afgångsexamen. Se Examen - 235-236
Afgångsprocent, hand. - 235-236
Afgäld, kam. - 235-236
Afgärdaby (fsv. afgærdhis byr), på gammal bys mark afgärdad, genom gärdesgård afstängd, nyare by - 235-236
Afhandling. 1. Skrift, som söker på vetenskapligt sätt utreda ett ämne - 235-236
Afhandling. 2. Statsr. Öfverenskommelse, fördrag - 235-236
Afhysa, kam. - 235-236
Afhåll, sjöv. - 235-236
Afhållning, sjöv. - 235-236
Afhållsamhetssaken. Se Nykterhetsrörelsen - 235-236
Afifi, etnogr. Se Acka - 235-236
Afinger, Bernhard - 235-236
Afium-kara-hisar ("opium-svart-borg"), turkisk stad - 235-236
Afkamma, krigsv. - 235-236
Afklapp, boktr. Se Afklappning - 235-236
Afklappning, boktr. 1. (Afklapp) Aftryck - 235-236
Afklappning. 2. Förfärdigandet af matriser vid stereotypering - 235-236
Afklatschning, boktr. - 235-236
Afknipning, trädg. - 235-236
Afknytning, med. - 235-236
Afknäckning, tekn. - 235-236
Afkok. Se Dekokt - 237-238
Afkoppla l. Frånkoppla ("slå ifrån"). 1. Tekn. Frigöra maskindelar - 237-238
Afkoppla. 2. Elektrot. - 237-238
Afkoppla. 3. Sjötekn. Frigöra sidohjul eller propeller från maskinaxeln - 237-238
Afkortadt anfall, krigsv. - 237-238
Afkortning, kam. - 237-238
Afkortningslängd, kam. - 237-238
Afkortningsting, kam. - 237-238
Afkylning, fys. - 237-238
Aflagring, geol. - 237-238
Aflagringsbassäng - 237-238, 239-240
Aflat l. Indulgens (lat. indulgentia) - 239-240
Afledande medel, med., äfven kallade Derivantia - 239-240, 241-242
Afledare l. Afvisare, skpsb. - 241-242
Afledning. 1. Gramm. - 241-242
Afledning. 2. Tekn. Elektricitetens läckning - 241-242
Afledningsdike, landtbr. - 241-242
Aflelse, teol. 1. Kristi syndfria aflelse - 241-242
Aflelse. 2. Jungfru Marie obefläckade aflelse - 241-242
Aflinge, jur. - 241-242
Afljud (ty. ablaut), språkv. - 241-242
Aflopp, landtbr. - 241-242, 243-244
Afloppsdike l. Floddike, landtbr. - 243-244
Afloppsgas, metall. - 243-244
Aflossning, geol. - 243-244
Aflägg, trädg. Se Afläggare - 243-244
Aflägga, boktr. - 243-244
Afläggare (Aflägg), trädg. - 243-244
Afläggning. 1. Boktr. Se Aflägga. -- 2. Se Bi - 243-244
Aflöpning l. Sjösättning, skpsb. - 243-244
Aflösning. 1. Teol. - 243-244
Aflösning. 2. Krigsv. - 243-244
Afmagnetisering. Se Magnetisering - 245-246
Afmagringskur. Se Fettsot - 245-246
Afmarsch, krigsv. - 245-246
Afmönstring, sjöv. Se Mönstring - 245-246
Afnötning, tekn. - 245-246
Afnötningsmätare, järnv. - 245-246
Af- och tillträdesdag, dets. som fardag (se d. o.) - 245-246
Af- och tillträdessyn, jur. Se Husesyn - 245-246
À fond, fr., i grunden, till botten - 245-246
Afoni, med., den högsta graden af heshet - 245-246
Aforism, lösryckt sats - 245-246
Aforistisk, afbruten, lösryckt - 245-246
Afplattning, Jordens - 245-246
Afpollettera, sjöv. - 245-246
Afprickning, skogsh. - 245-246
Afrad. 1. Årlig afgift - 245-246
Afrad. 2. Afkastning - 245-246
Afrad. 3. I flere svenska landskapsmål - 245-246
Afragola, stad i Italien - 245-246
Afrancesados ("förfranskade") l. Josefinos - 245-246, 247-248
Afranius, Lucius - 247-248
Africano, italiensk benämning på en af de marmorarter - 247-248
Africus, "den afrikanska", sydvästvinden. Se Vind - 247-248
Afrifning, med våta lakan, med. - 247-248
Afrigga l. Aftackla, sjöv. - 247-248
Afrika - 247-248, (blank), Afrika. Flod- och bergssystem., Afrika. Flod- och bergssystem. (forts.), (blank), 249-250, 251-252, 253-254, 255-256, 257-258, 259-260, (blank), Afrikanska folk., Afrikanska folk. (forts.), (blank), 261-262, 263-264, (blank), Afrika. Politisk öfversikt., Afrika. Politisk öfversikt. (forts.), (blank), 265-266, 267-268, Afrikanska kulturföremål., (blank), 269-270, 271-272, 273-274, 275-276, 277-278, 279-280, 281-282, 283-284
Afrikander (holl. afrikaander), i Syd-Afrika född hvit - 283-284
Afrikander-Bond (Afrikander-förbundet, ofta kalladt endast "the Bond"), en politisk sammanslutning - 283-284
Afrikanska fornlämningar. Se Fornlämningar - 283-284
Afrikanska (handels)kompaniet. Se Afrikanska kompaniet - 283-284
Afrikanska jägare (fr. Chasseurs d'Afrique). Se Jägare - 283-284
Afrikanska kompaniet (Guinea-kompaniet), ett på Louis De Geers initiativ bildadt svenskt handelskompani - 285-286
Afrikanska språken - 285-286
Afrikanska sällskap, föreningar, som gjort Afrikas undersökning till sin uppgift - 285-286, 287-288
Afrikas stjärna, Kongostatens orden. Se Ordnar - 287-288
Afrinning, den del af nederbörde, som från ett visst område afrinner genom öppna vattendrag - 287-288
Afrodisi l. Afrodisiasm, sjukligt stegrad könsdrift - 287-288
Afrodisia, grek. myt., fester till Afrodites ära. Se Afrodite - 287-288
Afrodisiaka, medel, afsedda att stegra könsdriften - 287-288
Afrodisiasm. Se Afrodisi - 287-288
Afrodit, individ, hos hvilken könsorganen så förkrympts - 287-288
Afrodit Berlin, miner. - 287-288
Afrodite, grek. myt., "kärlekens gudinna" - 287-288, Afrodite., (blank), 289-290
Afroditism. Se Afrodit - 289-290
Afrusta. 1. Sjöv. - 289-290
Afrusta. 2. Krigsv. Se Broslagning - 289-290
Afräkning, hand. - 289-290
Afrättning. Se Dödsstraff - 289-290
Afrösa, skogsv. - 289-290
Afrösningsjord, jur. - 289-290
Afsked, entledigande. 1. Statsr. - 289-290
Afsked. 2. Förv. - 289-290
Afskedsbetyg. Se Legohjon - 289-290
Afskrifning. Se Afskrifva och Grundskatt - 289-290
Afskrifva, taga afskrift af något; hand. - 289-290
Afskrotning, tekn. - 289-290
Afskräckningsteori, jur. - 289-290
Afskrädeshög, arkeol. Se Kjökkenmödding - 291-292
Afskärning. 1. Geol. - 291-292
Afskärning. 2. Krigsv. - 291-292
Afskärningsdike, landtbr. - 291-292
Afkärningslinje, mat. - 291-292
Afslag. 1. Jur. - 291-292
Afslag. 2. Med. - 291-292
Afslamma. 1. Geol. Se Slamma - 291-292
Afslamma. 2. Tekn. - 291-292
Afsmalning, skogsv. - 291-292
Afsmältningsgrus och Afsmältningsmorän, geol. Se Morän och Morängrus - 291-292
Afsprång, jaktv. - 291-292
Afsticka, gammalt uttryck för utstaka - 291-292
Afstånd, krigsv. - 291-292
Afståndsbedömning, krigsv. och sjöv. - 291-292
Afståndsflagga, sjöv. - 291-292
Afstånds-kvadrant, sjöv. - 291-292
Afståndsmärke, järnv. - 291-292
Afståndsmätning (Distansmätning). 1. Geod. - 291-292, 293-294
Afståndsmätning. 2. Krigsv. - 293-294, 295-296
Afståndsmätning. 3. Astron. - 295-296
Afståndssignal. Se Signal - 295-296
Afståndstelegraf, sjöv. - 295-296
Afstämning. Se Telegrafering (utan tråd) - 295-296
Afstängare. Se Strömbrytare - 295-296
Afstängning (för vatten), tekn. - 295-296
Afsugning, trädg. Se Förädling - 295-296
Afsuttet kavalleri - 295-296
Afsvalning, fys. dets. som afkylning (se d. o.) - 295-296
Afsvampning, landtbr. - 295-296
Afsätta. 1. Sjöv. - 295-296
Afsätta. 2. Geol. - 295-296
Afsättning. 1. Geol. - 295-296
Afsättning. 2. Jur. - 295-296, 297-298
Afsöndring. 1. Fysiol. - 297-298, 299-300
Afsöndring. 2. Geol. - 299-300
Afsöndring. 3. Jur. Afsöndring af jord. Se Jordafsöndring - 299-300
Aftackla, sjöv. Se Afrigga - 299-300
Aftackning, krigsv. - 299-300
Aftafsa, sjöv. Se Tafsa - 299-300
Aftal, jur. - 299-300, 301-302, 303-304
Aftartodoketer. Se Ftartolatrer och Monofysiter - 303-304
Aftenbladet, norsk daglig tidning - 303-304
Aftenbladet, norsk politisk daglig tidning - 303-304, 305-306
After, gammaltysk prepos. - 305-306
After, bergsv. - 305-306
Afterkristaller. Se Pseudomorfoser - 305-306
Afthonios, grekisk sofist och retor - 305-306
Aftit, en till prydnadsföremål använd, guldliknande legering - 305-306
Aftonbladet, en i Stockholm utgifven daglig politisk tidning - 305-306, 307-308
Aftonbön. Se Morgon- och aftonbön - 307-308
Aftonfalk, Falco vespertinus, zool. - 307-308, 309-310
Aftonfjärilar l. Skymningsfjärilar, Crepuscularia, zool. - 309-310
Aftongi, en af kramp i lungan härrörande oförmåga att tala - 309-310
Aftonit, miner. Se Fahlerz - 309-310
Aftonposten, en tidning. Se Dalman - 309-310
Aftonpunkt (Västpunkt), astron. - 309-310
Aftonrodnad, meteor. Se Skymning - 309-310
Aftonskola, skola, där undervisning meddelas om aftnarna - 309-310
Aftonstjärna, astron. Se Venus - 309-310
Aftonstjärnor, bot. Se Ornithogalum - 309-310
Aftonsång kallas den eftermiddagsgudstjänst - 309-310
Aftroppa, krigsv. - 309-310
Aftrumma, skogsh., med yxa eller såg afskära trädstammar - 309-310
Aftryck. 1. Boktr. - 309-310
Aftryck. 2. Tekn. - 309-310
Aftryck. 3. Geol. - 309-310
Aftryckare, del af en affyrningsinrättning - 309-310
Afträde. Se Klosett och Renhållning - 309-310
Afträdesgödsel. Se Latrin - 309-310
Afträdessyn. Se Byggnadsskyldighet och Husesyn - 309-310
Aftumma, skogsh. - 309-310
Aftös - 309-310
Afveckling, hand. - 309-310
Afvelscentrum, ladugårdsbesättning - 309-310
Afvelsförening, husdjursk. - 309-310, 311-312
Afvenbok, bot. Se Annbok - 311-312
Afverkning. Se Skogsafverkning och Skogslagstiftning - 311-312
Afvikning l. Afvikelse. 1. Mek. - 311-312
Afvikning. 2. Sfärisk afvikning, fys. Se Lins - 311-312
Afvikning. 3. deklination och deviation - 311-312
Afviknignsvinkel, krigsv. - 311-312
Afvinkelknä l. Järnknä, skpsb., trubbvinkligt timmer - 311-312
Afvisande växel, järnv. Se Växel - 311-312
Afvisare. 1. Vid en byggnads hörn - 311-312
Afvisare. 2. Skpsb. Se Afledare - 311-312
Afvita, jur. - 311-312
Afvittra. 1. Jur. - 311-312
Afvittra. 2. Förv. - 311-312, 313-314
Afvittringsinstrument. 1. Jur. - 313-314
Afvittringsinstrument. 2. Förv. - 313-314
Afvittringsrätt, domstol - 313-314
Afvägning. Se Nivellering - 313-314
Afvänjning, med. - 313-314
Afväntningsbref, försäkran om ett afväntningsgods - 313-314
Afväntningsgods l. Expektatansgods - 313-314
Afväxlande, bot. - 313-314
Afz., i växtnamn förkortning för Adam Afzelius - 313-314
Afze, signatur för A. J. Afzelius - 313-314
Afzelia Sm., bot. - 313-314
Afzelius, gammal svensk släkt - 313-314
Afzelius. 1. Adam A. - 313-314, 315-316
Afzelius. 2. Johan A. - 315-316
Afzelius. 3. Pehr von A. - 315-316
Afzelius. 4. Anders Erik A. - 315-316
Afzelius. 5. Arvid August A. - 315-316, 317-318
Afzelius. 6. Fredrik Georg A. - 317-318
Afzelius. 7. Anders Johan A. - 317-318
Afzelius. 8. Johan Fredrik Ivar A. - 317-318, 319-320
Afzelius. 9. Jon Arvid A. - 319-320
Afzelius. 10. Davida A., född Larsson - 319-320
Ag, förkortning för argentum (se d. o.) - 319-320
Ag, bot. - 319-320
Ag., i botaniska namn förkortning för K. A. Agardh, i zoologiska för Agassiz - 319-320
Aga, jur. - 319-320
Aga (turk.), herre, chef, titel för militärer och hoftjänstemän i Turkiet - 319-320
Agabus, en kristen profet - 319-320
Agacera, reta, förtreta - 319-320
Agaceri. Se Agacera - 319-320
Agada, detsamma som Hagada (se d. o.) - 319-320
Agade, nordbabylonisk stad med okändt läge - 319-320
Agades, hufvudstad i oasen Aïr l. Asben i Sahara - 319-320
Agadir, hamnstad i Marokko - 319-320
Agag, titel på amalekiternas konung - 319-320
Agalakti, mjölkbrist hos barnsängskvinnor - 319-320
Agallocha, Aloe-ved, bot. - 319-320
Agalmatolit, miner. - 319-320
Agam, bot. - 319-320
Agama, zool. Se Agamidæ - 319-320
Agamedes och Trofonios, grek. myt. - 319-320, 321-322
Agamemnon, grek. myt. - 321-322
Agami, Trumpetfågel l. Sprakfågel, zool. - 321-322
Agamidæ, Agamider, zool. - 321-322, 323-324
Agamo-genesis (jfr Agam och Genesis), könlös fortplantning - 323-324
Agamonoeci, bot. - 323-324
Aga Muhammed, persisk härskare. Se Persien - 323-324
Agan, zool. Se Amfibier - 323-324
Agaña, stad på västra kusten af ön Guajan (Guam) bland Marianerna - 323-324
Aganippe, grek. myt. - 323-324
Aganippiska brunnssällskapet - 323-324
Agapanthus L'Hér., bot. - 323-324, 325-326
Agaper, kärleksmåltider - 325-326
Agapetus. 1. Ett af den romersk-katolska kyrkans helgon - 325-326
Agapetus. 2. Namn på tvenne påfvar - 325-326
d'Agar, Jacob - 325-326
Agar, konstnärsnamn för den franska skådespelerskan Florence Léonide Charvin - 325-326
Agar-agar, tekn. - 325-326
Agardh, en från Holstein härstammande svensk släkt - 325-326
Agardh. 1. Karl Adolf A. - 325-326, 327-328, 329-330
Agardh. 2. John Mortimer A. - 329-330
Agardh. 3. Jakob Georg A. - 329-330, 331-332
Agaricin, rättare Agaricinsyra, farm. - 331-332
Agaricineæ, bot. - 331-332
Agaricus L., bot. - 331-332
Agasias, Dositheos' son, bildhuggare från Efesos - 331-332, 333-334
Agass., i naturvetenskapliga namn förkortning för Agassiz - 333-334
Agassiz. 1. Louis A. - 333-334
Agassiz. 2. Alexander A. - 333-334
Agassiz-sjön, geol. - 333-334
Agat, miner. - 333-334, 335-336
Agata, den heliga - 335-336
Agatha narbonensis. Se Agde - 335-336
Agatharchos, grekisk målare från Samos - 335-336
Agathias, med tillnamnet Scholastikos - 335-336
Agathis Salisb., bot. - 335-336, 337-338
Agatho, påfve - 337-338
Agathokles, envåldshärskare i Syrakusa - 337-338
Agathon, grekisk tragediförfattare - 337-338
Agathosma Willd., bot. - 337-338
Agatodemon, grek. myt. - 337-338
Agatologi, läran om det goda - 337-338
Agatsch (pers. farsang, af parasang, turkisk mil - 337-338
Agattu, ö. Se Aleuterna - 337-338
Agau. Se Abessinien och Hamitiska språk - 337-338
Agaunum. Se Saint-Maurice - 337-338
Agave L., Aloe, bot. - 337-338
Agde, hamnstad i franska depart. Hérault - 337-338, 339-340
Agdenes, utklippa i Norge - 339-340
Agder är det gamla namnet på landskapen längs Norges södra kust - 339-340
Agdistis, grek. och rom. myt., det i Frygien förekommande namnet på Kybele - 339-340
Aged, eng., "åldrad", förk. a., sportt. - 339-340
Ageladas, grekisk bildhuggare - 339-340
Agelena domestica, zool., en vanlig husspindel. Se Spindeldjur - 339-340
Agen, hufvudstad i franska depart. Lot et Garonne - 339-340
Agence Havas. Se Telegrambyrå - 339-340
Agenda, egentl. "hvad som bör göras"; minnesbok, anteckningsbol. -- Teol. - 339-340
Agendicum. Se Sens. - 339-340
Agenesi, uteblifven utveckling af kroppsdelar - 339-340
Agennum. Se Agen - 339-340
Agenor, grek. myt. 1. Konung i Fenicien - 339-340, 341-342
Agenor, grek. myt. 2. En af trojanernas tappraste hjältar - 341-342
Agens (lat.), egentl. "verkande", kem. och fys. - 341-342
Agent. 1. I allmänhet - 341-342
Agent. 2. Språkv. - 341-342
Agent provocateur, fr., person, som genom förställning lockar eller uppfordrar - 341-342
Agents minéralisateurs, fr., kallade Elile-de-Beaumont ur magman frigjorda - 341-342
Agentur, en agents affärsverksamhet och uppdrag. Se Agent - 341-342
Agenzia Stefani. Se Telegrambyrå - 341-342
Ager (lat.), åker - 341-342
Agera, handla - 341-342
Ageratum L., Lefverbalsam, bot. - 341-342
Agersborg (Aggersborg), socken i Vendsyssel i norra Jylland - 341-342
Ager's code, eng., hand. Se Chiffer - 341-342
Agersö, liten ö i Stora Belt - 341-342
Agerön, en af de i Norge om kr. 20 km. s. om Frederiksstad liggande Hvalöarna - 341-342
Agesander. Se Agesandros - 343-344
Agesandros, bildhuggare från Rhodos - 343-344
Agesilaos, konung i Sparta - 343-344
Ageusi, minskning i eller upphäfvande af smakförmåga - 343-344
Agger-kanalen. Se Agger-Tange - 343-344
Aggersborg. Se Agersborg - 343-344
Aggershus. Se Akershus - 343-344
Agger-Tange, en smal och lågländt, 13 km. lång, nu genombruten landremsa - 343-344, 345-346
Agglomerat, geol. - 345-346
Agglomeratlava, geol. - 345-346
Agglomerera, sammanhopa - 345-346
Agglutinantia, vidhäftande, klibbande ämnen - 345-346
Agglutination, hoplimning, hophäftning - 345-346
Agglutinera, vidhäfta, sammanklibba - 345-346
Agglutinerande språk, sammanfogande språk - 345-346
Agglutinin, med. - 345-346
Aggravation, försvårande - 345-346
Aggravera, försvåra, förvärra - 345-346
Aggregat, i allm. sammanhopning af ämnen - 345-346
Aggregatæ, bot. - 345-346
Aggregation. 1. Bot. - 345-346
Aggregation. 2. Kem. Se Aggregationstillstånd - 345-346
Aggregationstillstånd, fys. kem. - 345-346
Aggregera. Se Agré - 345-346
Aggression, angrepp, anfall - 345-346
Aggressiv, angripande, anfallande - 345-346
Aggripärlor, ett genom ålder och stor spridning märkligt slags pärlor af glas eller sten - 345-346
Aghrim l. Aughrim, by i Irland - 345-346
Agilolfingerna, bajrarnas äldsta hertigsläkt - 345-346
Agilulf, hertig af Turin - 345-346
Agincourt, by i franska depart. Pas de Calais. Se Azincourt - 345-346
d'Agincourt, fransk konsthistoriker och tecknare. Se Seroux d'Agincourt - 345-346
Aginnum. Se Agen - 345-346
Agio, hand. - 345-346, 347-348
Agioskop, en apparat för frambringande af dimbilder - 347-348
Agiotage, fr., handel - 347-348
Agiotera, drifva handel med mynt och värdepapper - 347-348
Agiotör, ockrare med växlar, värdepapper o. s. v. - 347-348
Agira, stad uti ital. prov. Catani på Sicilien - 347-348
Agis, namn på flere konungar i Sparta - 347-348
Agitation. Se Agitera - 347-348
Agitato l. Con agitatzione (it.), mus. - 347-348
Agitator. Se Agitera - 347-348
Agitera, sätta i rörelse; ifrigt bearbeta, uppvigla - 347-348
Aglabider, arabisk dynasti i norra Afrika - 347-348
Aglaia, grek. myt. - 347-348
Aglaia Lour., bot. - 347-348
Aglauros, "den glänsande" - 347-348
Agliardi, Antonio - 347-348
Aglossa, zool., "utan tunga". 1. ett släkte mott-fjärilar - 347-348
Aglossa. 2. En afdelning inom grodornas ordning - 347-348
Aglossi, tunglöshet - 347-348
Agn. 1. Bot. - 347-348
Agn. 2. Fiskerit. - 347-348
Agnadello, ort i Lombardiet - 347-348
Agnano, fordom en märkvärdig sjö i Italien - 347-348
Agnar, nord. sag., Ragnar Lodbroks yngre son - 347-348
Agnater, jur. - 347-348, 349-350
Agnatisk succession. Se Tronföljd - 349-350
Agnblad l. Fästefjäll, bot. - 349-350
Agnborst, bot. - 349-350
Agne, nord. sag. - 349-350
Agnefit, "Agnes strandäng". Se Agne - 349-350
Agneholm (Ampnaholm, Amnaholm, Affnaholm), fordom befäst slott i Västergötland - 349-350
Agnel, franskt guldmynt - 349-350
Agneni, Eugenio - 349-350
Agnes l. Agneta, den heliga (it. Santa Agnese) - 349-350
Agnes af Poitiers - 349-350
Agnes af Meran. 1. Franske konungen Filip Augusts gemål. Se Filip - 349-350
Agnes af Meran. 2. Sagofigur. Se Hvita frun - 349-350
Agnes af Brandenburg - 349-350
Agnesberg, järnvägs-, post- och telegrafstation i Angereds socken - 349-350
Agnesi, Maria Gaëtana - 349-350, 351-352
Agnes Sorel. Se Sorel - 351-352
Agnetorp, socken i Skaraborgs län - 351-352
Agnhammar, bruksegendom i Grums socken - 351-352
Agni, ind. myt. - 351-352
Agnoeter, en monofysitisk sekt - 351-352
d'Agnolo, Baccio - 351-352
Agnomen (lat.). Se Cognomen - 351-352
Agnone, stad i södra Italien - 351-352
Agnosticism, filos. - 351-352
Agnostiker (se Agnosticism), som omfattar agnostiska åsikter - 351-352
Agnostisk, till agnosticismen hörande - 351-352
Agnostus Brongn., paleont. - 351-352
Agnotozoisk, tillhörande urbergstiden - 351-352
Agnus castus, Kyskhetsträd, Abrahamsbuske, bot. - 351-352
Agnus Dei (lat.), "Guds lamm". 1. Benämning på Jesus Kristus - 351-352
Agnus Dei. 2. I rom.-katolska kyrkan benämning - 351-352
Agnus Dei. 3. Namn på en i slutet af 7:e årh. i den katolska liturgien införd bön - 351-352
Agnus Dei. 4. I den grekiska kyrkan - 351-352, 353-354
Agnus scythicus, ett blodstillande medel - 353-354
Agobard, ärkebiskop af Lyon - 353-354
Agogik, mus. - 353-354
Agometer. Se Volt-agometer - 353-354
Agomfiasis, tändernas lossnande - 353-354
Agon, täflingsstrid - 353-354
Agon, fys. Agoniska linjer - 353-354
Agonaltempel l. Festtempel, ett sådant forngrekiskt tempel - 353-354
Agoni, dödsarbete, dödskamp - 353-354
Agoniska linjer l. Agoner, linjer - 353-354
Agonistik, kroppens systematiska öfning - 353-354
Agonistiker, en religiös sekt. Se Donatister - 353-354
Agonus, zool. Se Skäggsimpsläktet - 353-354
Agora, folkförsamling; plats, där denna hölls, torg - 353-354
Agoracritus. Se Agorakritos - 353-354
Agorafobi, med. - 353-354
Agorakritos, grekisk bildhuggare - 353-354
Agosta (Augusta), starkt befäst hamnstad - 353-354
Agostino da Siena och Angelo da Siena, italienska bildhuggare - 353-354
d'Agoult, Marie Cathérine Sophie, grefvinna, född de Flavigny - 353-354, 355-356
Agout, biflod till Tarn. 180 km. - 355-356
A. Gr., i naturvetenskapliga namn förkortning för Asa Gray - 355-356
Agra, latinska namnet på floden Eger (se d. o.) - 355-356
Agra. 1. Division i engelska Ostindien - 355-356
Agra. 2. Distrikt i divisionen - 355-356
Agra. 3. Stad (muhammedanernas Akbarabad), hufvudstad i samma distrikt - 355-356
Agrafa, oskrifna utsagor - 355-356
Agraff, spänne, häkta - 355-356
Agrafi, oförmåga att skrifva; med. - 355-356
Agram. 1. Komitat - 355-356
Agram. 2. Hufvudstad i nämnda komitat och konungariket Kroatien-Slavonien - 355-356
Agrammatism, detsamma som akatafasi (se d. o.) - 355-356
Agrandera, förstora - 355-356
Agrarer l. Agrarier, benämning på medlemmar af vissa partier och föreningar - 355-356, 357-358
Agrarförening. Se Agrarer - 357-358
Agrarförfattning. Se Agrarpolitik - 357-358
Agrarisk, som hänför sig till jorden, jordbruket - 357-358
Agrarmeteorologi, meteorologiens användning i åkerbrukets tjänst - 357-358
Agrarpolitik - 357-358, 359-360
Agrarprotektionister, de skyddstullsvänner - 359-360
Agrate, Marco - 359-360
Agrarulos, grek. myt. Se Aglauros - 359-360
Agraviados (sp.), "missnöjda" - 359-360
Agré, Agreé l. Agreerad, en titel - 359-360
Agreabel. Se Agré - 359-360
Agreera. Se Agré - 359-360
Agrégé, fr., i Frankrike namn på e. o. lärare. Jfr Agré - 359-360
Agrell, Johan - 359-360
Agrell, Olof - 359-360
Agrell, Karl Magnus - 361-362
Agrell, Alfhild Teresia - 361-362
Agremang. Se Agré - 361-362
Agria, latinska namnet på Erlau (se d. o.) - 361-362
Agricola, zool., åkersork - 361-362
Agricola, Cnejus Julius - 361-362
Agricola, Rudolf, egentl. Rolef Huysmann - 361-362
Agricola, Martin - 361-362
Agricola, Georg - 361-362, 363-364
Agricola, Johann (egentl. Scheider) - 363-364
Agricola. 1. Mikael A. - 363-364
Agricola. 2. Sven A., den förres sonsons son, adlad Leijonmarck. Se Leijonmarck - 363-364
Agri decumates, "tiondelandet" - 363-364
Agrigentum, stad vid Siciliens södra kust - 363-364
Agrikultur, den odlade jordens bearbetning. Se Landtbruk - 363-364
Agrikulturfysik, landtbruksfysik, fysikens tillämpning på landtbruket och dess binäringar - 365-366
Agrikulturkemi. Se Landtbrukskemi - 365-366
Agrikulturkemisk, som hänför sig till agrikulturkemien - 365-366
Agrikulturkemisk försöksanstalt l. försöksstation - 365-366
Agrikulturkemist, Landtbrukskemist - 365-366
Agrikultursystem, det statshushållningssystem, som finner hufvudkällan för en nations välstånd i jorden och dess afkastning - 365-366
Agrimensor (lat.), "landtmätare" - 365-366
Agrimonia L., bot. - 365-366
Agrinion (förr Vrachori), stad i grek. nomarkien Akarnanien-Etolien - 365-366
Agrion, zool. Se Sländor - 365-366
Agrionia, en nattlig fest - 365-366
Agriotes, zool. Se Insektshärjningar och Skalbaggar - 365-366
Ágrip, "utdrag" (nämligen af Norges historia) - 365-366, 367-368
Agrippa, Menenius - 367-368
Agrippa, Marcus Vipsanius - 367-368
Agrippa, namn på tvenne judiska konungar. Se Herodes - 367-368
Agrippa, Heinrich Cornelius A. af Nettesheim - 367-368
Agrippina. 1. A. d. ä. - 367-368
Agrippina. 2. A. d. y. - 367-368
Agrippina partus (lat.), "agrippinsk förlossning", ett fosters framfödande med fötterna före - 367-368
Agrologi, läran om markens uppkomst - 367-368
Agroman, person, som vurmar för landtbruk - 367-368
Agronom, en, som är kunnig i landtbrukets teori - 367-368, 369-370
Agronomi, landtbruksvetenskap - 369-370
Agropyrum Gärtn., bot. - 369-370
Agrostemma, bot. - 369-370
Agrostideæ, bot. - 369-370
Agrostis L., bot. - 369-370
Agrostologi, läran om gräsen - 369-370
Agrotis, zool. Se Fjärilar och Insekthärjningar - 369-370
Agrypni, sömnlöshet - 369-370
Agrypnokoma, sömnlöshet oaktadt stor sömnighet - 369-370
Agtelek, by i Ungern - 369-370
Agua (Volcano de A., "vattenvulkan"), en numera overksam vulkan i staten Guatemala - 369-370
Aguado, Alexandre Maria - 369-370
Aguas Calientes. 1. Stat i republiken Mexico - 369-370
Aguas Calientes. 2. Hufvudstad i nämnda stat - 369-370
d'Aguesseau, Henri François - 369-370
Aguilar, stad i spanska prov. Cordova - 369-370
Aguilar, Grace - 369-370
Aguilas, San Juan de las, hamnstad i spanska prov. Murcia - 369-370
Aguilera, Ventura Ruiz - 369-370, 371-372
Aguillon, François - 371-372
Aguiló y Fuster, Tomás - 371-372
Aguinaldo y Famo, Emilio - 371-372
Agulhas, Kap A., Nåludden, udde på Kaplandet - 371-372
Agunnaryd, socken i Kronobergs län - 371-372
Aguti, dasyprocta, Guldhare, zool. - 371-372
Agvaldsnäs l. Avaldsnäs, gammal norsk kungsgård på Karmön - 371-372
Agynisk, honlös - 371-372
Agyrion. Se Agira - 371-372
Agön, ö i Bottniska viken - 371-372, 373-374
A. H., förk. för Anno hegiræ (se d. o.) - 373-374
Ahab l. Achab ("faders broder"), Omris son, Israels sjunde konung - 373-374
Ahaggar, landskap i mellersta Sahara - 373-374
Ahanta, fordom själfständigt, sedermera till Asjanti lydpliktigt negerrike - 373-374
Ahas l. Achaz, konung i Juda rike - 373-374
Ahasverus var benämningen på två i Gamla testamentet omtalade konungar - 373-374
Aha-teorien, språkv. Se Vov-vov-teorien - 373-374
Ahausen. Se Auhausen - 373-374
Ahimelek l. Achimeleh hette den öfverstepräst, som gaf den flyktande David skådebröden att äta - 373-374
Ahir, en hinduisk samhällsklass. Se Indien - 373-374
Ahitofel (Achitofel, Akitofel), en insiktsfull rådgifvare och vän till konung David - 373-374
Ahkionlaks kanal, mellan sjöarna Maaninga och Onkivesi i Kuopio län - 373-374
Ahl, geol. Se Al - 373-374
Ahlainen, det finska namnet på Hvittisbofjärd - 373-374
Ahlbeck, badort på Usedom i Pommern - 373-374
Ahlberg, D. Se Edelcreutz - 373-374
Ahlborn, Lea, född Lundgren - 373-374
Ahlden, köping i preuss. regeringsomr. Lüneburg - 373-374, 375-376
Ahlefeld, gammal holsteinsk adelssläkt - 375-376
Ahlefeldt (ej Ahlefeld), Charlotte Sophie Louise Wilhelmine von, född von Seebach, tysk romanförfattarinna, mest känd under pseudonymen Elise Selbig - 375-376
Ahlenius, Karl Jakob Mauritz - 375-376
Ahlfeld, Johann Friedrich - 375-376
Ahlgren, Ernst, pseudonym för författarinnan Viktoria M. Benedictsson - 375-376
Ahlgrensson, Fritz August - 375-376
Ahl-i-hadis, de indiske vahhabiterna (se d. o.) - 375-376
Ahlman, Per Zacharias - 375-376
Ahlman, Martin Erik - 375-376, 377-378
Ahlmann, Nikolaj - 377-378
Ahlqvist. 1. Abraham A. - 377-378
Ahlqvist. 2. Alfred Gustaf A. - 377-378
Ahlqvist, August Engelbrekt - 377-378, 379-380
Ahlsell, Adolf Ludvig - 379-380
Ahlstedt, August Fredrik - 379-380
Ahlstrand, Johan August - 379-380, 381-382
Ahlström, Jakob Niklas - 381-382
Ahlström, Johan Alfred - 381-382
Ahlwardt. 1. Theodor Wilhelm A. - 381-382
Ahlwardt. 2. Hermann A. - 381-382
Ahmadabad (Ahmedabad). 1. Distrikt i engelska Ostindien - 381-382
Ahmadabad. 2. Hufvudstad i nyssnämnda distrikt - 381-382
Ahmed, arabiskt namn - 381-382
Ahmedabad. Se Ahmadabad - 381-382
Ahmednagar. 1. Distrikt i engelska Ostindien - 381-382
Ahmednagar. 2. Stad i nyssnämnda distrikt - 381-382
Ahmed Sjah. Se Achmed Sjah - 381-382
Ahmed Wefik. Se Achmed Wefik - 381-382
Ahn, Johann Franz - 381-382
Ahnfelt, svensk släkt. 1. Nils Otto A. - 381-382
Ahnfelt. 2. Paul Gabriel A. - 381-382, 383-384
Ahnfelt. 3. Oskar A. - 383-384
Ahnfelt. 4. Arvid Wolfgang Nathanael A. - 383-384
Ahnfelt. 5. Otto Nathanael Theophilus A. - 383-384, 385-386
Aho, Juhani. Se Brofeldt - 385-386
Ahom, en till Tai l. Shanfolken hörande folkstam - 385-386
Ahr, biflod till Rhen - 385-386
Ahraman. Se Ahriman - 385-386
Ahrenberg, Johan Jakob - 385-386
Ahrens, Heinrich - 385-386
Ahriman (pers.), "ond ande" (äfven Ahraman, Ahrima) - 385-386
Ahrweiler, stad i preuss. reg.-området Koblenz - 385-386
Ahti l. Ahto, finsk myt. - 385-386
Ahtobarnen l. Ahtoskaran, finsk myt. - 385-386
Ahtola, finsk myt. Se Ahti - 385-386
Ahtoskaran, finsk myt. Se Ahtobarnen - 385-386
Ahu, zool. - 385-386
Ahuramasda (pers. Ahura mazdao), detsamma som Ormusd. Se Zoroaster - 385-386
Ahvas, en obetydlig ort i persiska prov. Kusistan - 385-386
Ahvenanmaa, finska namnet på Åland - 385-386
Ahvenanmeri, finska namnet på Ålands haf - 385-386
a. i., förkortning för ad interim (lat.), tills vidare - 385-386
Aia l. Gaia, "land", "jord", grek. myt. - 385-386
Ai-Ai (äfven Aj-Aj l. Aye-Aye), Chriomys madagascariensis, zool. - 385-386, 387-388
Aiakos, grek. myt. - 387-388
Aias, två grekiska kämpar vid Troja. 1 A., son af Oileus - 387-388
Aias. 2. A., son af konung Telamon på Salamis - 387-388
Aibugir. Se Aralsjön - 387-388
Aicard, François Victor Jean - 387-388
Aichach, gammal stad i Bajern - 387-388
Aichmetall, tekn. - 387-388
Aidan, den northumbriska kyrkans grundläggare - 387-388
Aïde, Hamilton - 387-388
Aide de camp, fr., egentl. "fältbiträde", adjutant - 387-388
Aide-major, fr., bataljonsläkare, regementsadjutant - 387-388
Aide-toi et le ciel t'aidera, fr., "Hjälp dig själf, så hjälper dig Gud" - 387-388
Aidin. 1. Vilajet i Asiatiska Turkiet - 387-388
Aidin. 2. Hufvudstad i vilajetet af samma namn - 387-388, 389-390
Aietes, grek. myt. - 389-390
Aigai, stad i macedoniska landskapet Emathia - 389-390
Aigaion, grek. myt. - 389-390
Aigeus, grek. myt. - 389-390
Aigialeia, geogr. Se Achaja - 389-390
Aigina. Se Egina - 389-390
Aigion, fordom berömd stad i det gamla Achaja - 389-390
Aigisthos, grek. sag. - 389-390
Aigle l. Aelen, stad i schweiziska kantonen Vaud - 389-390
Aigner, Joseph Matthäus - 389-390
Aigospotamoi, "get-floden" - 389-390
Aigrette, fr., Ägrett, egentl. ett slags häger - 389-390
Aigues-Mortes, lat. Aquæ mortuæ, stad i franska depart. Gard - 389-390
Auguille, fr. ("nål"), kallas i de franska alperna, i synnerhet i Savojen, en brant och hög bergstopp - 389-390
Aiguillette, fr., l. Ägiljett (ty. fangschnüre) - 389-390
Aiguillon, Emmanuel-Armand de Vignerot Duplessis Richelieu - 389-390, 391-392
Aigun l. Sakalin Ula Koton l. Ho-lungkiang, kinesisk stad i Mandsjuriet - 391-392
Aigyptos, grek. myt. - 391-392
Aikin. 1. Anna Lætitia A., engelsk författarinna. Se Barbauld - 391-392
Aikin. 2. Lucy A. - 391-392
Ailana, det grekiska namnet på Elat (se d. o.) - 391-392
Ailanthus Desf., bot. - 391-392
Ailekes-olmak. Se Lapsk mytologi - 391-392
d'Ailli, Pierre (lat. Petrus de Alliaco) - 391-392
Ailuroidea (Ailuridæ), zool. Se Rofdjur - 391-392
Ailurus fulgens, Kattbjörnen l. Pandan, zool. - 391-392
Aimabel l. Ämabel, intagande - 391-392
Aimak, äfven Eimak, en i Afganistan boende folkstam - 391-392
Aimard, Gustave - 391-392
A. in., förkortning för Anno ineunte (se Anno) - 391-392
Ain. 1. Flod i östra Frankrike - 391-392
Ain. 2. Departement i östra Frankrike - 391-392
Aina, signatur för finska författarinnan edit Teodora Forssman - 391-392
Ainé, fr., äldre. Motsats: cadet (se d. o.) - 391-392
Aineias. Se Æneas - 391-392
Ainemolo, Vincenzo - 391-392
Ainikki, finsk sag., Lemminkäinens syster - 393-394
Ainmüller (Ainmiller), Max Emanuel - 393-394
Aino, finsk sag. - 393-394
Aino (Ainoerna) l. Ainu - 393-394
Ain Sefra, befäst stad i Algeriet - 393-394
Ainsworth. 1. William Harrison A. - 393-394, 395-396
Ainsworth. 2. William Francis A. - 395-396
Aintab l. Antab, stad i norra Spanien - 395-396
Ainu. Se Aino - 395-396
Aioler, en af grekernas hufvudstammar. Se Eoler - 395-396
Aiolis, Eolien, det af eoler bebodda landskapet i Mindre Asien. Se Eoler - 395-396
Aiolos, grek. myt., vindarnas härskare - 395-396
Aion, världsolder. Se Eon - 395-396
Aipim, bot. Se Manihot - 395-396
Air, fr., l. Är, egentl. luft; min, hållning - 395-396
Aïr l. Asben, oasland i södra delen af Sahara - 395-396
Aira L., bot. - 395-396
Airak, en kirgisisk rusdryck - 395-396
Aird. 1. Thomas A. - 395-396
Aird. 2. Sir Benjamin - 395-396
Airdrie, fabriksstad i det skotska grefskapet Lanark - 395-396
Aire. 1. Stad i franska depart. Landes - 395-396
Aire. 2. Aire sur la Lys, befäst stad i franska depart. Pas de Calais - 395-396
Airol, kem. farm. - 395-396
Airolo, ty. Eriels, ort i schweiziska kantonen Ticino (Tessin) - 395-396
Airy, sir George Biddel - 395-396
Aischines. 1. Grekisk talare - 395-396, 397-398
Aischines. 2. A., med binamnet Sokratikern - 397-398
Aisch-kul. Se Ala-kul - 397-398
Aischylos, berömd grekisk sorgespelsdiktare - 397-398, 399-400
Aisja. Se Ajesja - 399-400
Aisne. 1. Flod i Frankrike - 399-400
Aisne. 2. Departement i norra Frankrike - 399-400
Aisne-kanalen. Se Frankrike - 399-400
Aisne-Marne-kanalen. Se Frankrike - 399-400
Aison, konung uti Iolkos i Tessalien, fader till Iason - 399-400
Aisopos, den förnämste företrädaren för fabeldiktningen - 399-400
Aiss, mus. - 399-400
Aistulf, konung öfver langobarderna (se d. o.) - 399-400
Ait., i naturvetenskapliga namn förkortning för den skotske botanisten Will. Aiton - 399-400
Aitchison. 1. George A. - 399-400
Aitchison. 2. Sir Charles Umpherstone A. - 399-400
Aitolia. Se Etolien - 399-400
Aitolos, grek. sag. - 399-400
Aiton, William - 399-400
Aitonia, bot. Se Aiton - 399-400
Aitzema, Lieuwe van - 399-400, 401-402
Aivalyk, hamnsad vid Adramyttiviken - 401-402
Aivasovski. Se Ajvazovskij - 401-402
Aix l. Aix en Provence. Stad i franska depart. Bouches-du-Rhône - 401-402
Aix, Ile d', en till franska depart. Charente-inférieure hörande ö - 401-402
Aix-la-Chapelle, franska namnet på Aachen (se d. o.) - 401-402
Aix les Bains, stad och badort i franska depart. Savoie - 401-402
Aizelin, Eugène - 401-402
Aizoaceæ (Aizoacéer), bot. - 401-402
Aja (it.), hofmästarinna, uppfostrarinna - 401-402
Aja, flod. Se Allia - 401-402
Ajaccio, hufvudstad på ön Corsica - 401-402
Aj-Aj, zool. Se Ai-Ai - 401-402
Ajalon, rättare Ajjalon, fordom stad i Palestina - 401-402
Ajan, rättare Adjan, fordom namnet på östra kusten af Afrika söder om Kap Guardafui - 401-402
Ajanta l. Ajunta (Adjanta, Adsjanta), by i nordvästra hörnet af Haidarabad i Indien - 401-402
Ajas. 1. Nu hamnstad, fordom viktig kustfästning, i turkiska vilajetet Adana i Mindre Asien - 403-404
Ajaslik l. Ajasoluk. Se Efesos - 403-404
Ajax, grek. sag. Se Aias - 403-404
Ajazzo, stad. Se Ajas - 403-404
Ajdukiewicz, Tadeusz - 403-404
Ajesja (Aisja), en af Muhammeds hustrur - 403-404
Ajjalon. Se Ajalon - 403-404
Ajmere-Merwara (Ajmir, Adjmir, Adschmir), provins i Radjputana - 403-404
Ajmir. Se Ajmere-Merwara - 403-404
Ajn-djedi. Se En-gedi - 403-404
À jour, fr. 1. Hand., för dagen - 403-404
À jour. 2. För dagern, för dagsljuset - 403-404
Ajournera, fr. ajourner, uppskjuta - 403-404
Ajovan-olja - 403-404
Ajuda. Se Whyda - 403-404
Ajudja (Ajuthia), äfven kalladt Krung-khao, en af Siams gamla hufvudstäder - 403-404
Ajuga L., bot. - 403-404
Ajunta. Se Ajanta - 403-404
Ajustement, fr., jämkning - 403-404
Ajustera, fr. ajuster; bringa i ordning - 403-404
Ajuthia. Se Ajudja - 403-404
Ajvazovskij. 1. Gavriil Konstantinovitj A. - 403-404
Ajvazovskij. 2. Ivan Konstantinovitj A. - 403-404
Ak (turk.), hvit - 403-404
Aka, folkstam. Se Hrusso - 403-404
Akaa (fi.). Se Akkas - 403-404
Akaba, turkisk hamnplats - 403-404
Akaba-viken, den östligaste af de tvenne vikar, som i norra delen af Röda hafvet omsluta Sinais halfö - 403-404
Akacia (Akasia), bot. Se Acacia och Robinia - 403-404
Akademi - 403-404, 405-406, 407-408, 409-410, 411-412
Akademien för de fria konsterna (i Stockholm). Se Konstakademien - 411-412
Akademiet for de skönne kunster, Det kongelige danske - 411-412, 413-414
Akademi-fogde, en Upsala universitets tjänsteman - 413-414
Akademihemman, kam. - 413-414
Akademiker, benämning på lärare vid akademier - 413-414
Akademiklubben ("A. K.") - 413-414
Akademi-räntmästare. Se Räntmästare - 413-414
Akademi-sekreterare, chefen för kansliet vid universiteten i Upsala och Lund. Han tillsättes af k. m:t - 413-414
Akademisk - 413-414
Akademiska föreningen, vid Lunds universitet - 413-414, 415-416
Akademist - 415-416
Akadien, geogr. Se Acadia - 415-416
Akaiska förbundet. Se Akéer - 415-416
Akaja. Se Achaja - 415-416
Akajer, dets. som akéer (se d. o.) - 415-416
Akalefer, maneter. Se Coelenterater - 415-416
Akamaru, en af Gambier-öarna (se d. o.) - 415-416
Akantaceer. Se Acanthaceæ - 415-416
Akantit, miner. - 415-416
Akantokefaler, zool., rundmaskar - 415-416
Akantopterygier, detsamma som Acanthopterygii (se d. o.) - 415-416
Akantus, Acanthus. Se Acanthaceæ - 415-416
Akardi, patol. - 415-416
Akarnanien, det nordvästligaste landskapet i det gamla Hellas - 415-416
Akarocecidie, bot. och zool. - 415-416
Akaroidharts, harts af det nyholländska grästrädet - 415-416
Akasia, bot. Se Acacia och Robinia - 415-416
Akatafasi l. Agrammatism, oförmåga att i satser ordna ord - 415-416
Akatalektisk, metr., fullständig. Se Katalektisk och Vers - 415-416
Akatarsi, förorening (särskildt af blodet) - 415-416
Akatastatisk, ostadig, oregelbunden - 415-416
Akatoliker, "icke-katoliker" - 415-416
Akbar, eg. Djelal-eddin Muhammed - 415-416, 417-418
Akbarabad. Se Agra 3 - 417-418
Ak-Dengis ("Hvita hafvet"), tartariskt namn på såväl Balkasj-sjön som Kaspiska hafvet - 417-418
Aké, ruinstad i Yucatan. Se Yucatan - 417-418
Akébia Dcsn., bot. - 417-418
Akebäck, socken i Gottlands län - 417-418
Akee, bot. Se Blighia - 417-418
Akéer (Achæer, stundom Akajer), en grekisk folkstam - 417-418
Akefaler (Acefaler). 1. Zool. Se Blötdjur - 417-418
Akefaler. 2. Teol. Se Monofysiter. Jfr Acefal - 417-418
Akeiropoiet, äfven Acheiropoiet l. Acheiropita, en på öfvernaturligt sätt tillkommen afbildning af Kristus eller af Maria - 417-418
Akemenider (Achæmenider), persisk dynasti - 419-420
Aken, Franz Joakim von - 419-420
Akenside, Mark - 419-420
Aker, allmänt gårdsnamn i Norge - 419-420
Akergarn, hamn, nu kallad S:t Olofsholm, i Helvi socken på Gottlands nordöstra kust - 419-420
Akerman, geogr. Se Akjerman - 419-420
Akers-Douglas, Aretas - 419-420
Akerselven. Se Aker - 419-420
Akershus (Aggershus), någon gång i äldre tider benämndt Akersborg, fästning vid Kristiania - 419-420, 421-422
Akhai. Se Marokko - 421-422
Akhissar ("hvita borgen"). 1. Stad i västra delen af Mindre Asien - 421-422
Akhissar. 2. Stad i europ. Turkiet. Se Kroja - 421-422
Akiander, Matthias - 421-422
Akiba, Ben Josef - 421-422
Akilles, grek. sag. - 421-422, 423-424
Akilles, log., ett bevis, genom hvilket den eleatiske filosofen Zeno sökte ådagalägga all rörelses omöjlighet - 423-424
Akilles-häl, en persons sårbara punkt. Se Akilles - 423-424
Akilles-sena, anat. - 423-424
Akines l. Akinesi, motorisk förlamning - 423-424
Akis, grek. myt. - 423-424
Akitofel. Se Ahitofel - 423-424
Akja. Se Ackja - 423-424
Akjab l. Akyab, fordom Tset-Tve, hamn- och hufvudstad i engelsk-burmanska prov. Arakan - 423-424
Akjerman l. Akerman, befäst hamnstad i ryska prov. Besarabien - 423-424
Akka. Se Finsk mytologi och Lapsk mytologi - 423-424
Akka. Se Acka och Acre (S:t Jean d') - 423-424
Akkad l. Ackad (i babyloniska konungatiteln "konung af Sumer och Akkad") - 423-424
Akkaler, en afdelning af druserna (se d. o.) - 423-424
Akkas (fi. Akaa), socken i södra Tavastland - 423-424, 425-426
Akkavare, fjällmassa med glaciär i Lule lappmark - 425-426
Akko, hamnstad i Syrien. Se Acre (S:t Jean d') - 425-426
Akkra l. Accra (af infödingarna kalladt N'kran), stad på Guldkusten i Väst-Afrika - 425-426
Aklastisk, fys. - 425-426
Aklath (Achlath), urgammal stad i asiatiska Turkiet, Armenien - 425-426
Akleja, bot. Se Aquilegia - 425-426
Aklin l. Nullisoklin - 425-426
Akloropsi, grönblindhet - 425-426
Akmedsjid (turk.). Se Simferopol - 425-426
Akmit, miner. - 425-426
Akmolinsk. 1. Den nordöstligaste och största provinsen i ryska Central-Asien - 425-426
Akmolinsk. 2. Stad i nämnda provins - 425-426
Akne (Acne), med. Se Finne - 425-426
Akoimeter, medlemmarna af en grekisk munkorden - 425-426
Akolasi, fråsseri - 425-426
Akolast (se Akolasi), fråssare - 425-426
Akoluter kallades sedan 3:e årh. biskoparnas och presbyternas tjänande följeslagare - 425-426
A kondition, hand. Se À condition - 425-426
Akonitin, farm. kem. - 425-426
Akonitsyra. Se Citronsyra - 425-426
Akontit, miner. - 425-426
A konto, hand. Se A conto - 425-426
Akori l. Aplesti, oförmåga att känna sig mätt - 425-426
Akosmi, oording - 425-426
Aksomism, filos. - 425-426
Akotyledoner. Se Acotyledoneæ - 425-426
Akragas, det grekiska namnet på Agrigentum - 425-426
Akrai, fornstad på Sicilien. Se Palazzolo - 425-426
Akranier, zool., djur utan kranium. Se Lansettfisken - 425-426
Akrasi, dålig blandning - 425-426
Akrati, brist på själfbehärskning; svaghet - 425-426
Akratoterm, hälsobrunn med indifferent mineralvatten - 427-428
Akrel. 1. Fredrik A. - 427-428
Akrel. 2. Karl Fredrik A., den förres son. Se Akrell - 427-428
Akrelius, släkt. Se Achrelius - 427-428
Akrell (se Akrel 2), Karl Fredrik - 427-428
Akreyri. Se Akureyri - 427-428
Akribometer, instrument för uppmätning af mycket små föremål - 427-428
Akridin, kem. - 427-428
Akrisios, grek. myt. - 427-428
Akroamatisk, som åhöres - 427-428
Akrobat, yrkesgymnastisk konstmakare - 427-428, 429-430
Akroblast, bot. - 429-430
Akrocerauniska bergen, bergskedja i nordvästra delen af den forna grekiska provinsen Epirus - 429-430
Akrodonta säges kräldjurens tänder vara - 429-430
Akrografi, konstt. - 429-430
Akroinon, ort i Frygien - 429-430
Akroit, miner., färglös, manganförande turmalin. Se Turmalin - 429-430
Akrokarpa mossor, bot. - 429-430
Akrolein, kem. - 429-430
Akrolit, inom den grekiska konsten en bildstod - 429-430
Akroma l. Akromasi, med. - 429-430
Akromasi. Se Akroma - 429-430
Akromat, fys. Se Akromatism - 429-430
Akromatisk, fys. Se Akromatism - 429-430
Akromatism, "färgfrihet", fys. - 429-430
Akromatopsi, färgblindhet - 429-430
Akromegali, med. - 429-430, 431-432
Akromonogram, dikt - 431-432
Akromonosyllabikon, dikt - 431-432
Akron, stad i staten Ohio - 431-432
Akronyktisk, som inträffar vid nattens början - 431-432
Akropetal, bot., uppstigande - 431-432
Akropol, försvenskning af akropolis - 431-432
Akropolis, högt belägen borg vid de gamla grekiska städerna - 431-432, Akropolis, tänkt i rekonstrueradt skick., (blank), 433-434, 435-436
Akros, sockerart - 435-436
Akrostikon, dikt - 435-436
Akroterion, bygnk., de på en gafvels trenne hörn anbragta små fotställ - 435-436, 437-438
Akrylsyra, kem. Se Akrolein. - 437-438
Aksakov, rysk släkt - 437-438
Aksakov 1. Sergéj Timofejevitj, rysk skriftställare - 437-438
Aksakov 2. Konstantin Sergejevitj, rysk publicist - 437-438
Aksakov 3. Ivan Sergejevitj, rysk publicist - 437-438
Aksakov 4. Aleksandr Nikolajevitj, rysk spiritist - 437-438, 439-440
Aksjer, stad i Mindre Asien - 439-440
Aksu, stad i östra Turkestan - 439-440
Akt, handling - 439-440
Akt, skriftlig handling - 439-440
Akt, en genom dom fastställd fredlöshet - 439-440
Aktaion, grek. myt., en dotterson af konung Kadmos i Tebe - 439-440
Akter, sjöv., bakre delen af ett fartyg eller en båt - 439-440
Akterbevakning, sjöv., de fartyg som bevakar akter om en förflyttande sjöstyrka - 439-440
Akterbrassar, sjöv., gemensam benämning på alla brassar - 439-440
Akterdurk, sjöv. Se Durk - 439-440
Akterförtöjning, sjöv., kabel eller tåg - 439-440
Akterhand, sjöv., de som arbeta bakom eller under ledning af andra deltagare - 439-440
Akterkant, sjöv., aktre sidan af ett föremål ombord - 439-440
Akterklys, sjöv., ett akterut å ett fartyg befintligt klys - 439-440
Akterpik, sjöv., den aktersta, skarpa delen af ett fartygs lastrum. - 439-440
Akterrodd, sjöv., den akterligast sittande hälften af roddarna i en båt - 439-440
Aktersegel, sjöv., gemensam benämning på segel - 439-440
Akterskarp, sjöv., den nedre, skarpa delen af ett fartygs botten längst akterut - 439-440
Akterskepp, sjöv., aktre delen af ett fartyg - 441-442
Akterspegel, sjöv., den aktre väggen af ett fartyg - 441-442
Aktersta män, sjöv., de två aktersta roddarna i en roddbåt - 441-442
Akterstäf, sjöv., kölens förlängning uppåt längst akterut - 441-442
Akterända, sjöv., tågända fastgjord akterut i en båt - 441-442
Aktfigur, konstt. Se Akt - 441-442
Akt för slag, sjöv., varningsrop från riggen - 441-442
Aktie 1. Insats eller andel i ett af flere personer sammanskjutet kapital - 441-442
Aktie 2. (Aktie-bref) intyg som angifver vunnen andel i den årliga vinsten - 441-442
Aktiebolag, jur. Se Bolag - 441-442
Aktiebolagsregister. Se Handelsregister - 441-442
Aktie-bref. Se Aktie - 441-442
Aktie-kupong, de små tryckta kvitton som åtfölja ett aktiebref - 441-442
Aktinier, zool. Se Actinia - 441-442
Aktinisk, som härrör från ljusstrålarna i fråga om dessas kemiska verkningar - 441-442
Aktino-elektricitet, fys., elektricitet som genom ljus- och värmestrålar framkallas i vissa kristaller - 441-442
Aktinograf, fys., den själfregistrerande aktinometern - 441-442
Aktinografi, läran om ljusstrålarna - 441-442
Aktinogram, fotografi som erhållits genom inverkan af Röntgen-strålar - 441-442
Aktinolit. Se Strålsten - 441-442
Aktinometer, fys., strålningsmätare, särskildt solstrålning - 441-442, 443-444
Aktinomorf, bot., del af en växt som eger flere symmetriplan - 443-444
Aktinomykom, af strålsvamp orsakad svulst - 443-444
Aktinomykos, en hos människor och djur sjukdom som orsakas af bakterien Actinomyces - 443-444
Aktinozoer, zool. Se Coelenterater - 443-444
Aktion, handling - 443-444
Aktion, stad och udde i nordvästligaste hörnet af grekiska Akarnanien - 443-444
Aktionator (se Aktion), åklagare - 443-444
Aktionera (se Aktion), jur., å statens vägnar väcka åtal mot en ämbets- eller tjänsteman - 443-444
Aktionsradie, sjöv., väglängd som ett örlogsfartyg kan tillryggalägga under ekonomisk fart - 443-444
Aktionsström. Se Djurelektricitet och Muskel - 443-444
Aktionsturbin, mek., turbin vid hvilken hela den verksamma fallhöjden omsättes i hastighet - 443-444
Aktionär. Se Aktie - 443-444
Aktiska spelen, på udden Aktion firad fest - 443-444
Aktisteter, ett parti bland monofysiterna - 443-444
Aktiv, handlande - 443-444
Aktiva. Se Aktiv - 443-444
Aktiv form, språkv. Se Verb - 443-444
Aktiv handel, ett lands ut- och införsel - 443-444
Aktivitet (se Aktiv), verksamhet - 443-444
Aktiv kroppsrörelse, vid sjukgymnastik - 443-444
Aktiv syrgas. Se Ozon - 443-444
Aktiv tjänst, krigsv., tjänstgöring vid trupp - 443-444
Aktivtrupp, krigsv., fälttrupp - 443-444
Aktivum, språkv. Se Verb - 443-444
Aktor, jur., förordnande att föra talan emot någon för brott anklagad person - 443-444
Aktris, skådespelerska. Se Aktör - 443-444
Aktstudie, konstt. Se Akt - 443-444
Aktualisera (jfr Aktualitet), bringa till verklighet - 443-444
Aktualiter (jfr Aktualitet), i verkligheten - 443-444
Aktualitet, verklighet - 443-444
Aktualitets-teorien, psyk. - 443-444
Aktuarie, tjänsteman i - 443-444, 445-446
Aktuell, verklig. Se Aktualitet - 445-446
Aktör, skådespelare - 445-446
Akumeter, hörselmätare, för uppmätning af människans hörselförmåga - 445-446
Akupressur, kir., en öfvergifven metod att stilla blödning - 445-446
Akupunktur, en förr använd kirurgisk operation - 445-446
Akureyri l. Akreyri, stad vid Öfjorden på Islands norra kust - 445-446
Akusjaspråket. Se Hyrkaniska språket - 445-446
Akustik, fys., gren af fysiken som behandlar ljudet och tonerna - 445-446
Akustisk, som angår ljudet eller läran om ljudet - 445-446
Akustiska sirenen, fys., instrument för att bestämma tonernas svängningstal - 445-446, 447-448
Akustisk telegraf, fys., en anordning för signaler genom ljud - 447-448
Akut, skarp - 447-448
Akut accent. Se Accent - 447-448
Akut sjukdom, med., en sjukdom som varar endast en kort tid - 447-448
Akvafortist, ganska vanlig benämning på etsare - 447-448
Akvamarin, miner., en blåaktigt grön varietet af beryll - 447-448
Akvapult, tekn., apparat för uppfordring af vatten - 447-448
Akvarell, vattenfärg; med vattenfärg utförd målning - 447-448
Akvarellist, akvarellmålare - 447-448
Akvarell-måleri, målning med färger rifna i vatten - 447-448
Akvarier, benämning på fornkyrkliga sekter - 447-448, 449-450
Akvarium, vattenbehållare för vattenväxter och vattendjur - 449-450
Akvatint, detsamma som akvatinta-gravyr - 449-450
Akvatinta, tusch, bister eller sepia upplöst i vatten - 449-450
Akvatinta-gravyr l. Ton-etsning, ett af etsningsteknikens förfaringssätt - 449-450
Akvatinta-lavyr, ett modernt etsningssätt - 449-450
Akvatinta-skrapning, ett mezzotinto-manér - 449-450
Akvatinta-teckning, teckning utförd i tusch, bister eller sepia - 449-450
Akvavit, brännvin - 449-450
Akvedukt, brobyggnad som leder ett vattendrag öfver en dalgång - 449-450, 451-452
Akvitanien, i Romarriket sydvästra Gallien mellan Loire och Pyrenéerna - 451-452
Akyab, stad i Indien. Se Akjab - 451-452
Akyanoblepsi l. Acyanoblepsi, blåblindhet - 451-452
Al, en arabisk artikel - 451-452
Al, äfven Ahl, en gulbrun sandsten, som förekommer på hedar - 451-452
Al, bot., växtsläkte - 451-452, 453-454
Al., det kemiska tecknet för aluminiums atomvikt - 453-454
Ala., förkortning för staten Alabama - 453-454
A la, "på samma sätt som" - 453-454
Ala 1. Bygnk. Två till atrium gränsande sidorum - 453-454
Ala 2. Rom. hist. Flygel af en här - 453-454
Ala 3. Bot. "Vingarna" i ärtväxternas blomkrona - 453-454
Ala, socken i Gottlands län - 453-454
Ala, stort ångsågverk i Gäfleborgs län - 453-454
À la baisse, hand., uppgöra handelsplaner med beräkning på prisfall - 453-454
Alabama 1. Stat i Nord-Amerikas förenta stater - 453-454, 455-456
Alabama 2. Flod i staten Alabama - 455-456
Alabama 3. Se Alabamafrågan - 455-456
Alabamafrågan, stridsfråga emellan Förenta staterna och England - 455-456
Alabandin, miner., detsamma som manganblände, MnS - 455-456
Alabandism, kludderi (i fråga om konst) - 455-456
Alabaster, miner., hvit eller gul kalksinter - 455-456
Alabaster-glas, en ogenomskinlig, alabasterlik glassort - 455-456
Alabaster-papper, detsamma som ispapper - 455-456
À la bonne heure, fr., i rätt tid - 455-456
À la carte, fr. Se Table - 455-456
Alacoque, Marguerite Marie, franskt helgon - 455-456
Alactaga jaculus, zool. Se Springråttor - 455-456
Ala-dag l. Ala-tag 1. Bergsträcka i Armenien - 455-456
Ala-dag 2. Turkarnas benämning på Taurus-berget - 455-456
À la daube, fr. Se Aladåb - 455-456
à la Daumont, sportv., fyrspann som styres af två jockejer - 455-456
Aladdin, hjälten i en arabisk saga - 455-456, 457-458
Ala-dengis, tatariskt namn på Balkasj-sjön - 457-458
Aladja (Aladsja), ett i Mindre Asien brokigt tyg - 457-458
Aladja dag, berg i Armenien - 457-458
Aladsja. Se Aladja - 457-458
Aladåb, maträtt af kokt kött, fisk etc som är inlagd i gelé - 457-458
Ala-ed-din Khilji, medeltida härskare i Indien - 457-458
à la fin, fr., till slut - 457-458
Alafors. 1. Bomullsspinneri i Älfsborgs län - 457-458
Alafors. 2. Ångsåg i Västernorrlands län - 457-458
À la française, fr., på franskt sätt - 457-458
Alagoas, stat i östra Brasilien - 457-458
Alagon, flod i Spanien - 457-458
Alagreck, "på grekiskt sätt". Se Meander - 457-458
À la grecque. Se Alagreck - 457-458
À la guerre l. Guerre, fr., ett slags biljardspel - 457-458
À la hausse, hand., uppgöra handelsplaner med beräkning på prisstegring - 457-458
Alahärmä, konsist. pastorat af 3:e kl. i Vasa län - 457-458
Alai-bergen, bergskedjor i Fergana - 457-458
Alain de Lille. Se Alanus - 457-458
Alais, stad i franska departementet Gard - 457-458
Alajuela. 1. Provins i Costa Rica - 459-460
Alajuela. 2. Stad i provinsen Alajuela - 459-460
Alajärvi, imperiellt pastorat af 2:a kl. i Vasa län - 459-460
Alaknanda (Alakananda), en af Ganges’ bägge källfloder - 459-460
Ala-kul, tvenne sjöar i ryska prov. Semirjetsjensk - 459-460
Alali, oförmåga att frambringa artikulerade ljud - 459-460
Alamán, Lucas, mexikansk politiker - 459-460
Alamani, flod. Se Hellada - 459-460
Alamanner, germanskt folkslag. Se Alemanner - 459-460
Alamanni, Luigi, italiensk skald - 459-460
Alambik, ett retort - 459-460
Alameda. I Spanien vanligt namn på offentliga parker - 459-460
À la mode, fr., på modet - 459-460
Alamos l. Real de los Alamos, stad i mexikanska staten Sonora - 459-460
Alander, Per Gustaf, historisk författare - 459-460
Alaner, folknamn - 459-460, 461-462
À l’anglaise, fr., på engelskt sätt - 461-462
Alant, äfven kallad "Ålandsrot", bot. Se Inula. - 461-462
Alantstärkelse. Se Inulin - 461-462
Alanus, namn på flera bland 1100-talets teologiske skriftställare - 461-462
Alanäs, socken i Jämtlands län, Hammerdals tingslag - 461-462
Alaotra-sjön, den största insjön på Madagaskar - 461-462
Alapajevsk, bergstad i ryska guvernementet Perm - 461-462
Alapurin, handelsnamn på ullfett - 461-462
Alaque, en sämre sort Alicante-vin - 461-462
Alarcón, Pedro Antonio de, spansk skald - 461-462
Alarcón y Mendoza, Juan Ruiz de, spansk teaterförfattare - 461-462
Alard, Jean Delphin, fransk violinvirtuos - 461-462
Alaria Grev., bot., släkte bruna alger - 461-462, 463-464
Alarik. 1. A. I, västgotisk konung - 463-464
Alarik. 2. A. II, konung i västgoternas rike i Spanien och södra Frankrike - 463-464
Alarm, signal eller kallelse att rycka ut eller fatta vapen - 463-464
Alarmapparat, har till uppgift att under viss förutsättning afgifva signaler - 463-464, 465-466
Alarmera, gifva signal att rycka ut - 465-466
Alarmtermometer. Se Alarm-apparat - 465-466
Alas, Leopoldo, pseud. Clarin, spansk författare - 465-466
Alasjer, stad i västra Mindre Asien - 465-466
Alaska, stundom Aljaska, territorium i Nord-Amerikas förenta stater - 465-466
Alassio, hamnstad i ital. prov. Genova - 465-466
Alastaro, imperiellt pastorat af 3:e kl. i Åbo och Björneborgs län - 465-466
À la suite. Se Suite - 465-466
Ala-tag. Se Ala-dag - 465-466
Ala-tau, namn på fyra bergskedjor i prov. Semirjetsjensk i Central-Asien - 465-466, 467-468
À la tête, fr., i spetsen för - 467-468
Alatri, stad i italienska prov. Roma - 467-468
Alauda, Lärka, zool. Se Lärkfåglar - 467-468
Alauniska höjden. Se Valdaibergen - 467-468
Alaux, Jean, fransk historiemålare - 467-468
Alaux, Jules Émile, fransk filosofisk skriftställare - 467-468
Alava, spansk provins - 467-468
Alava, Miguel Ricardo de, spansk general - 467-468
Alavieska, konsist. pastorat af 3:e kl. i Uleåborgs län - 467-468
Alavo (fi. Alavus). 1. Imperiellt pastorat af 3:e kl. i Vasa län - 467-468
Alavo. 2. Domsaga under Vasa hofrätt - 467-468
d’Alayrac, Nicolas, fransk tonsättare - 467-468
Alb. Se Alp - 467-468
Alba, morgonsång, en provensalsk diktform - 467-468
Alba. 1. Hvit dopdräkt - 467-468
Alba. 2. Ett fotsid mässkjorta af hvitt linne - 467-468
Alba. 1. Stad i den italienska provinsen Cuneo - 467-468, 469-470
Alba. 2. Alba l. Albe, urgammal stad i italienska prov. Aquila - 469-470
Alba, Macrino d’, italiensk målare - 469-470
Alba l. Alva, Fernando Alvarez de Toledo, spansk fältherre - 469-470
Albacete. 1. Provins i Spanien - 469-470, 471-472
Albacete. 2. Hufvudstad i provinsen Albacete - 471-472
Alba de Tormes, stad i spanska prov. Salamanca - 471-472
Alba Julia, latinska namnet på siebenbürgska staden Karlsburg - 471-472
Alba longa, enligt sagan den äldsta staden i Latium - 471-472
Alban, S:t, helgon, Englands förste kristne martyr - 471-472
Albanagium, Albinagium, Albinatus, jur., hemfall - 471-472
Albanenser, ett i Albanien i 10:e årh. uppträdande parti bland katarerna - 471-472
Albaner-bergen och Albaner-sjön. Se Albano-bergen - 471-472
Albaneser, ett folk bland indo-européerna - 471-472, 473-474
Albani, en från Albanien härstammande romersk släkt - 473-474
Albani. 1. Giovanni Francesco A., påfve Klemens XI - 473-474
Albani. 2. Annibale A., biskop i Urbino - 473-474
Albani. 3. Alessandro A., kardinal - 473-474
Albani, Francesco, italiensk målare - 473-474
Albani. 1. Matthias A., berömd violinfabrikant - 473-474
Albani. 2. Matthias A., berömd violinfabrikant - 473-474
Albani, konstnärsnamn för Marie Louise Cecilia Emma Lajeunesse, engelsk sångerska - 473-474
Albania. 1. Kustlandskap, begränsat af Kaukasus, Kaspiska hafvet, Iberia och floden Araxes - 473-474
Albania. 2. Medeltidsnamn på Skottland - 473-474
Albanien, landskap i europeiska Turkiet - 473-474, 475-476
Albano (A. Laziale), stad i italienska prov. Roma - 475-476
Albano, signatur för K. A. Adlersparre - 475-476
Albano-bergen, äfven Albaner-bergen, en vulkanisk bergsgrupp - 475-476
Albano-sjön. Se Albano-bergen - 475-476
Albano-sten. Se Albano-bergen - 475-476
Albans, S:t, stad i England, Hertfordshire - 475-476
Albany. 1. Hufvudstad (från 1797) i staten New York - 475-476
Albany. 2. Distrikt i östra delen af Kap-kolonien - 475-476
Albany. 3. Flod i brittiska Nord-Amerika - 475-476
Albany. 1. Grefven af A. Se Karl Edvard - 475-476
Albany. 2. Luise Maximiliane Karoline - 475-476
Albany, engelsk hertigtitel - 475-476
Albany-kongressen, sammankomst af delegerade från Englands nordamerikanska kolonier - 475-476, 477-478
Al Baradai. Se Baradæus - 477-478
Alba regia, latinska namnet på ungerska staden Stuhlweissenburg - 477-478
Al-Batani. Se Bettani - 477-478
Albatross, zool., den största bland stormfåglarna - 477-478
Alba Ödegård, pseudonym för författarinnan Rosalba Maria Cederman - 477-478
Albe, stad i Italien. Se Alba 2 - 477-478
Albedo, fys. och astron., en kropps ytas reflektion - 477-478
d’Albedyhll, svensk adlig ätt - 477-478
d’Albedyhll. 1. Gustaf d’A., friherre, diplomat - 477-478
d’Albedyhll. 2. Eleonora Charlotta d’A., författarinna - 477-478, 479-480
Albemarle, den största af Galapagosöarna - 479-480
Albemarle, engelsk hertigtitel inom släkterna Monk och Keppel - 479-480
Albemarle-sundet, en vik i staten Nord-Carolina - 479-480
Albendorf, vallfärdsort i Schlesien - 479-480
Albenga, stad i italienska prov. Genova - 479-480
Alberdingk-Thijm, Josephus Albertus, nederländsk skriftställare - 479-480
Alberg (urspr. Ahlborg), Albert, svensk-engelsk skådespelare - 479-480
Albergata (Albergati), Niccolo, påflig legat - 479-480
Albergati, påflig legat. Se Albergata - 479-480
Albergati Capacelli, Francesco, markis, italiensk lustspelsförfattare - 479-480
Albergo, härbärge - 479-480
Alberi, Eugenio, italiensk historieskrifvare - 479-480
Alberik (Alberich), en trollkunnig dvärg och vapensmed - 479-480
Alberik (Alberich). 1. A. I, en lombardisk adelsman - 479-480
Alberik. 2. A. II, "furste och alla romares senator" - 481-482
Alberoni, Giulio, kardinal och spansk premiärminister - 481-482
Albert, flod i norra delen af Queensland - 481-482
Albert. Vissa namn skrifves omväxlande Albert och Albrekt. Se under bägge namnen - 481-482
Albert (Albrekt), biskop af Riga, stiftare af Svärdsriddarorden - 481-482, 483-484
Albert, grefve af Orlamünde - 483-484
Albert af Stade, abbot i ett benediktinkloster - 483-484
Albert, grefve af Bollstädt. Se Albertus - 483-484
Albert (l. Alberti), Heinrich, tysk skald och tonsättare - 483-484
Albert (Albrekt) Kasimir, hertig af Sachsen-Teschen - 483-484
Albert (Frans Karl August A. Emanuel), drottning Viktorias gemål - 483-484
Albert (Fredrik August Albert), konung af Sachsen - 483-484
Albert, egentl. Alexandre Martin, fransk politiker - 483-484, 485-486
Albert, Joseph, tysk fotograf - 485-486
Albert, Paul, fransk skald och litteraturhistoriker - 485-486
Albert, Eduard, österrikisk läkare och skriftställare - 485-486
d’Albert, Eugen Francis Charles, tysk pianist och tonsättare - 485-486
Albert, Gustaf, målare - 485-486
Alberta, ett distrikt i Dominion of Canada - 485-486
Albert Edvard, prins af Wales. Se Edvard VII - 485-486
Albert Edvard Njansa l. Mwutan Nzige, sjö i Central-Afrika - 485-486
Albert-föreningen, en kvinnoförening i konungariket Sachsen - 485-486
Alberti, Leon Battista, italiensk arkitekt - 485-486, 487-488
Alberti, Heinrich. Se Albert - 487-488
Alberti, Konrad, pseudonym för tyske författaren K. Sittenfeld. - 487-488
Alberti. 1. Karl Kristian A., dansk politiker - 487-488
Alberti. 2. Peter Adler A., dansk politiker - 487-488
Albertina, hertig Alberts af Sachsen-Teschen konstsamling; universitetet i Königsberg. - 487-488
Albertinelli, Mariotto, italiensk målare - 487-488
Albertiner, myntv. Se Albertus-thaler - 487-488
Albertinska linjen, linje af det sachsiska furstehuset - 487-488
Albert Njansa (Nyanza), sjö i Central-Afrika - 487-488
Albertotypi, förr benämning på ljustryck - 487-488
Albertrandy, Jan Baptist, polsk historieskrifvare - 487-488
Albertus (Albert), grefve af Bollstädt - 487-488, 489-490
Albertus-thaler 1. Albertiner, ett större silfvermynt - 489-490
Alberus, Erasmus, tysk poet och teolog - 489-490
Albi, hufvudstad i franska depart. Tarn - 489-490
Albien l. Albien-etagen, geol. Se Kritsystemet - 489-490
Albigenser, åtskilliga antikyrkliga sekter - 489-490
Albin, miner. Se Apofyllit - 489-490
Albinæus. Se d’Aubigné, Th. A. - 489-490
Albinagium. Se Albanagium - 489-490
Albinatus. Se Albanagium - 489-490
Albiner. Se Albinism - 489-490
Albinsm, hvitsjuka - 489-490, 491-492
Albinos. Se Albinism - 491-492
Albinovanus, Cajus Pedo, romersk riddare - 491-492
Albinus, Clodius Septimius, romersk kejsare - 491-492
Albinus, Bernhard Sigfrid, holländsk anatom - 491-492
Albion, den äldsta benämningen på det nuvarande England och Skottland - 491-492
Albion-metall l. Alb-metall, tekn., med tenn pläteradt bly - 491-492
Albionpress, boktr., en handpress - 491-492
Albis. 1. En smal bergskedja i kantonen Zürich - 491-492
Albis. 2. Det latinska namnet på floden Elbe - 491-492
Al bisogno, it., i nödfall - 491-492
Albit, miner., ett till fältspatsgruppen hörande mineral - 491-492
Albium Ingaunum. Se Albenga - 491-492
Albizzia lophanta, bot., detsamma som Acacia lophanta. Se Acacia - 491-492
Albo härad, i Kristianstads län - 491-492
Alboga, socken i Älfsborgs län - 491-492
Alboid, förnicklad britanniametall - 491-492
Alboin (Albuin), grundläggare af det langobardiska riket i Italien - 491-492
Alboni, Marietta, italiensk sångerska - 491-492
Albo och Gärds domsaga. Se Gärds och Albo domsaga - 491-492
Albo och Jerrestads kontrakt, i Lunds stift - 491-492
Al-borak, ärkeängeln Gabriels vingade häst - 491-492
Albornoz, Gil Alvarez Carillo, spansk prelat - 491-492, 493-494
Albors, Elburs l. Elbrus, bergskedja i Asien - 493-494
Albov, Michail Nilovitj, rysk författare - 493-494
Albrecht. Se Albrekt - 493-494
Albrechtsberger, Johann Georg, tysk-österrikisk tonsättare - 493-494
Albrechtsfolket, en metodistisk sekt - 493-494
Albrecht von Scharfenberg, medelhögtysk diktare - 493-494
Albreda, engelsk nederlagsplats i Senegambien - 493-494
Albrekt af Mecklenburg, konung i Sverige - 493-494, 495-496
Albrekt, tyska konungar - 495-496
Albrekt. 1. Albrekt I, Rudolf I:s af Habsburg äldste son - 495-496
Albrekt. 2. Albrekt II, tysk konung - 495-496
Albrekt, brandenburgska furstar - 495-496
Albrekt. 1. Albrekt I (Björnen), son af grefve Otto den rike - 495-496
Albrekt. 2. Albrekt III, med tillnamnet Achilles, kurfurste af Brandenburg - 495-496
Albrekt. 3. Albrekt, kallad Alcibiades, markgrefve af Brandenburg-Baireuth - 495-496
Albrekt, hertigar af Mecklenburg - 495-496
Albrekt. 1. Albrekt II, den svenske konung Albrekts fader - 495-496
Albrekt. 2. Albrekt VII, son af hertig Magnus II - 495-496, 497-498
Albrekt, prinsar af Preussen - 497-498
Albrekt. 1. A. Fredrik Henrik, fjärde sonen af konung Fredrik Vilhelm III - 497-498
Albrekt. 2. A. Fredrik Vilhelm Nikolaus, hertigdömet Braunschweigs regent - 497-498
Albrekt, ärkehertigar af Österrike - 497-498
Albrekt. 1. Albrekt VII, ståthållare öfver Nederländerna - 497-498
Albrekt. 2. Albrekt Fredrik Rudolf, general - 497-498
Albrekt, kardinal - 497-498
Albrekt, Tyska ordens siste högmästare - 497-498
Albrekt, biskop af Riga. Se Albert - 497-498
Albrekt I, hertig af Braunschweig - 497-498
Albrekt III, den djärfve, hertig af Sachsen - 497-498, 499-500
Albrektsorden, namn på en sachsisk och en anhaltsk orden - 499-500
Albrektsunds kanal, farled i Marstrands skärgård - 499-500
Albret, franskt vicegrefskap i Gascogne - 499-500
Albret. 1. Charles, "sire" af A., konnetabel af Frankrike - 499-500
Albret. 2. Jean d’A., konung i Navarra - 499-500
Albret. 3. Jeanne d’A., drottning af Navarra - 499-500
Albrizzi, Teotochi Isabella, grefvinna - 499-500
Albroke, gottländskt, och Albräckt, bohuslänskt namn på strandskatan - 499-500
Albuca L., bot., växtsläkte - 499-500
Albuen, landremsa - 499-500
Albuera, by i spanska prov. Badajoz - 499-500
Albufera l. Albuhera, flere kustsjöar i Spanien - 499-500
Albuhera. Se Albufera - 499-500
Albuin. Se Alboin - 499-500
Albula, bergskedja i Rätiska alperna - 499-500
Album, hos romarna en hvit tafla för offentliga kungörelser - 499-500
Albumen, ägghvita, fröhvita - 499-500
Album græcum, farm., torra hundexkrementer - 499-500
Albumin, kem. Se Ägghvita - 499-500
Albuminat, ägghvitekroppar - 499-500, 501-502
Albuminförfarande, sättet att kopiera fotografiska negativ på albuminpapper - 501-502
Albuminoider, olikartade grupper af kväfvehaltiga ämnen - 501-502
Albuminpapper, ett med saltad ägghvita öfverdraget papper - 501-502
Albuminuri, med., afsöndring af ägghvitehaltig urin - 501-502
Albumin-ämnen, kem. Se Ägghvitartade ämnen - 501-502
Albumoider, kem. farm., i neutrala vätskor fullständigt olösliga ämnen - 501-502
Albumoser, produkter som bildas vid digestion, af ägghviteämnen - 501-502
Albuquerque. 1. Befäst stad i spanska provinsen Badajoz - 501-502
Albuquerque. 2. Stad i den nordamerikanska staten Nya Mexico - 501-502
Albuquerque. 3. Brasiliansk hamn vid floden Paraguays öfre lopp - 501-502
d’Albuquerque, Affonso, portugisisk krigare - 501-502, 503-504
Alburnum, bot. tekn. Se Hvitved - 503-504
Alburnus maior, romarnas namn på Vöröspatak - 503-504
Albus, ett mynt. Se Witten - 503-504
Alby, järnvägs-, post- och telegrafstation i Västernorrlands län - 503-504
Alböke, socken i Kalmar län - 503-504
Alca, Alksläktet, zool., ett fågelsläkte - 503-504, 505-506
Alcæisk vers, metr. Se Alkaisk vers - 505-506
Alcæus. Se Alkaios - 505-506
Alcalá, namn på flere spanska städer - 505-506
Alcalá. 1. A. de Guadaira, stad i prov. Sevilla - 505-506
Alcalá. 2. A. de Henares, stad i prov. Madrid - 505-506
Alcalá. 3. A. la Real, stad i prov. Jaen - 505-506
Alcalá, Galiano Antonio, spansk statsman - 505-506
Alcalde, namn på styresmannen i de spanska städerna och byarna - 505-506
Alcamenes. Se Alkamenes - 505-506
Alcamo, stad i prov. Trapani på Sicilien - 505-506
Alcañiz, stad i spanska prov. Teruel - 505-506
Alcanna, farm. Se Alkanna - 505-506
Alcantara. 1. Stad i spanska prov. Caceres - 505-506
Alcantara. 2. Förstad till Lissabon - 505-506
Alcantara. 3. Hamnstad i brasilianska staten Maranhão - 505-506
Alcantara-orden, en af Spaniens tre äldsta andliga riddarordnar - 505-506
Alcantarinernas förening. Se Minoriter - 505-506
Alcaraz, gammal stad i spanska prov. Albacete - 505-506
Alcaraz, Sierra de, spansk bergskedja - 505-506
Alcarraza, vattenkylare - 505-506
Alcazar, spansk benämning på palats, slott och borgar - 505-506, 507-508
Alcazar de San Juan, stad i spanska prov. Ciudad-Real - 507-508
Alcazar Quivir, stad i Marokko - 507-508
Alcea, bot. Se Stockros - 507-508
Alcedo, zool. Se Kungsfiskare - 507-508
Alces, zool. Se Älg - 507-508
Alceste (Alkestis), grek. myt. Se Admetos - 507-508
Alceste, pseudonym för den finske författaren Hj. J. Runeberg - 507-508
Alcester, baron. Se Seymour 7 - 507-508
Alchemilla, bot., växtsläkte - 507-508
Alchornea Sw., bot., växtsläkte - 507-508
Al-chwarismi (Al-chwarizmi). Se Chwarazmi. - 507-508
Alcibiades. Se Alkibiades - 507-508
Alciden, eg. "Alkaios’ ättling", - 507-508
Alcinous. Se Alkinoos - 507-508
Alciphron. Se Alkifron - 507-508
Alcira, stad i spanska prov. Valencia - 507-508
Alclyde, fordom skotskt rike. Se Skottland - 507-508
Alcmæon. Se Alkmaion - 507-508
Alcmæoniderna. Se Alkmaioniderna - 507-508
Alcman. Se Alkman - 507-508
Alcmene. Se Alkmene - 507-508
Alcobaça, liten stad i portugisiska prov. Estremadura - 507-508
Alcock, Sir Rutherford, engelsk diplomat - 507-508
Alcoforado, Marianna (Syster M.), portugisisk nunna - 507-508
Alcohol, alkohol - 507-508
Alcolea, liten ort i spanska prov. Jaen - 507-508
Alcor, astron., stjärna i Karlavagnen - 507-508
Al corso, hand., till dagens pris - 507-508
Alcott, Louisa May, amerikansk författarinna - 507-508
Alcoy, stad i spanska prov. Alicante - 507-508, 509-510
Alcudia, befäst hamnstad på Mallorca - 509-510
Alcudia, hertig af. Se Godoy - 509-510
Alcuin. Se Alkuin - 509-510
Alcyonaria, zool., polyper - 509-510
Alcyone, astron., stjärna i gruppen Plejaderna - 509-510
Alcyone, grek. myt. Se Halkyone - 509-510
Alcyonella, zool., ett mossdjur - 509-510
Alcyonium, Kork-korall, zool., ett polypsläkte - 509-510
Aldabra-gruppen, några små bördiga öar i Indiska hafvet - 509-510
Aldafader, ett af Odens många binamn - 509-510
Aldan, flod i Sibirien - 509-510
Aldebaran, astron., ögat i stjärnbilden Oxen - 509-510
Aldebaran, pseudonym för M. G. L. Oxenstierna - 509-510
Aldegonde. Se Marnix - 509-510
Aldegrever, Heinrich, tysk kopparstickare och målare - 509-510
Aldehyd, riktigare Acetaldehyd, kem., en syrsättningsprodukt af alkohol - 509-510
Aldehydblått, Aldehydgrönt, kem. Se Anilinfärger - 509-510
Aldeigja. Se Aldeigjuborg - 509-510
Aldeigjuborg (Aldeigja), fornnordiska namnet på staden Ladoga - 509-510
Aldén, Gustaf Alfred, skolman - 509-510
Aldenhoven, köping i regeringsområdet Aachen - 509-510
Alder, bot., provinsnamn för gråalen - 509-510
Alderman, kallades hos angelsachserna förmän för skrån - 509-510, 511-512
Alderney, den nordligaste af de normandiska öarna - 511-512
Aldershot, ett i grefskapet förlagdt stående läger af engelska trupper - 511-512
Aldhelm, angelsachsisk diktare - 511-512
Aldier. Se Langobarder - 511-512
Aldiner, böcker - 511-512
Aldobrandini, gammal florentinsk adelssläkt - 511-512
Aldobrandiniska bröllopet, en antik freskomålning - 511-512
Aldrich, Thomas Bailey, nordamerikansk skald - 513-514
Aldridge, Ira, nordamerikansk skådespelare - 513-514
Aldringen (Aldringer, Altringer), Johann v., kejserlig tysk fältmarskalk - 513-514
Aldrovandi, Ulisse, italiensk naturforskare - 513-514
Aldrovandia vesiculosa L., bot., växtart - 513-514
Aldus Manutius, veneziansk boktryckare. Se Manutius - 513-514
Ale, nord. myt., en af asagudarna. Se Vale - 513-514
Ale härad, i Älfsborgs län - 513-514
Ale, eng., ett slags öl - 513-514
Alea jacta est (lat.), "tärningen är kastad" - 513-514
Aleander, Hieronymus, italiensk humanist - 513-514, 515-516
Aleardi, Aleardo (eg. Gaetano), grefve, italiensk skald - 515-516
Aleatico, ett sött, rödt muskatellvin - 515-516
Aleatorisk, som beror på tärningskast - 515-516
Alecsandrescu (Alexandrescu), Grigore, rumänisk skald och politiker - 515-516
Alecsandri (Alexandri), Vasile, rumänisk skald - 515-516
Alecto, grek. myt. Se Alekto - 515-516
Aleholmstraktaten, fördrag ingånget år 1366 - 515-516
Aleik es-selam. Se Selam - 515-516
Aleipterion, frotteringsrummet vid de grekiska baden - 515-516
Aleko (A. pasja), turkisk statsman - 515-516
Alektisk. Se Alexi - 515-516
Alekto, grek. myt., en af erinyerna - 515-516
Alektoromanti l. Alektryomanti, konsten att spå efter tuppars galande - 515-516
Alektryomanti. Se Alektoromanti - 515-516
Aleman, Mateo, spansk romanförfattare - 515-516
Alemanner l. Alamanner, en germansk folkförening - 515-516, 517-518
Alemannien. Se Alemanner och Schwaben - 517-518
d’Alembert, Jean le Rond, fransk matematiker, filosof och skriftställare - 517-518
Alembik. Se Alambik - 517-518
Alembrotsalt, kem., förening af kvicksilfverklorid och salmiak - 517-518
Alemtejo, provins i Portugal - 517-518
Alencar, José Martiniano de, brasiliansk författare - 517-518
Alençon, hufvudstad i franska depart. Orne - 517-518, 519-520
Alentaka, landskap i Ingermanland - 519-520
Alentejo. Se Alemtejo - 519-520
Alepin, ett slags fint, kypradt tyg - 519-520
Aleppi l. Alleppi, hufvudhamnen i vasallstaten Travancore - 519-520
Aleppo. 1. Vilajet i asiatiska Turkiet - 519-520
Aleppo. 2. Stad i vilajetet Aleppo - 519-520
Aleppo-nötter, den bästa sorten pistacier - 519-520
Aleppotall, Pinus halepensis Mill., bot. - 519-520
Aler, Paul, jesuit, skolman - 519-520
Alert, vaken, pigg - 519-520
Alerze, bot., den röda kärnveden af Fitz-Roya patagonica - 519-520
Alesia, fordom mandubiernas hufvudstad i Gallia lugdunensis - 519-520
Ale-Sköfde, socken i Älfsborgs län - 519-520
à l’espagnol, fr., på spanskt sätt - 519-520
Alessandri, Alessandro, italiensk humanist - 519-520
Alessandria. 1. Provins i Italien - 519-520
Alessandria. 2. Hufvudstad i provinsen Alessandria - 519-520
Alessi, Galeazzo, italiensk arkitekt - 519-520, 521-522
Alessio (Lesch, Ljesch), stad i turkiska Albanien - 521-522
Al estofádo (sp.), måladt i naturlig färg - 521-522
À l’estompe, fr., teckning utförd med stomp - 521-522
Aletheia, grek. myt. Se Veritas - 521-522
Alethopteris Sternb., paleont., växtsläkte - 521-522
Aletsch-gletscher, Alpernas största jökel - 521-522
Aleurites moluccana, bot. Se Euphorbiaceæ - 521-522
Aleuromanti, spådom genom rådfrågande af offermjölet - 521-522
Aleurometer, apparater för undersökning af mjöls duglighet - 521-522
Aleuron-korn, Glutenmjöl - 521-522
Aleuroskop. Se Aleurometer - 521-522
Aleuterna l. Aleutiska öarna, en grupp öar tillhörande Alaska - 521-522
Alexander, kallad den store - 521-522, 523-524, Alexander den stores rike., (blank), 525-526
Alexander, namn på åtta påfvar - 525-526
Alexander. 1. Alexander I, påfve - 525-526
Alexander. 2. Alexander II, påfve 1061-73 - 525-526
Alexander. 3. Alexander III, påfve 1159-81 - 525-526
Alexander. 4. Alexander IV, påfve 1254-61 - 525-526
Alexander. 5. Alexander V, påfve 1409-1410 - 525-526, 527-528
Alexander. 6. Alexander VI, påfve 1492-1503 - 527-528
Alexander. 7. Alexander VII, påfve 1655-67 - 527-528
Alexander. 8. Alexander VIII, påfve 1689-91 - 527-528
Alexander från Afrodisias, grekisk filosof - 527-528
Alexander, patriark i Alexandria - 527-528
Alexander af Hales, skolastisk tänkare - 527-528
Alexander, ryska kejsare - 527-528
Alexander. 1. Alexander I Pavlovitj - 527-528, 529-530
Alexander. 2. Alexander II Nikolajevitj - 529-530, 531-532
Alexander. 3. Alexander III Alexandrovitj - 531-532, 533-534
Alexander I, konung af Serbien - 533-534, 535-536
Alexander, konungar af Skottland - 535-536
Alexander. A. I, konung 1107-24 - 535-536
Alexander. A. II, konung 1214-49 - 535-536
Alexander. A. III, konung 1249-86 - 535-536
Alexander, prins af Hessen - 535-536
Alexander I, furste af Bulgarien - 535-536
Alexander, Sir William, earl of Stirling, skotsk diktare - 535-536
Alexander, Sir James Edward A. of Westerton, engelsk militär - 535-536
Alexander, Mrs., pseudonym för den engelska författarinnan Annie Hector - 537-538
Alexander-arkipelagen l. Tlinkit-öarna, en ögrupp i Alaska - 537-538
Alexander-bergen, bergskedja i ryska prov. Semirjetsjensk och Sir Darja - 537-538
Alexanderbron, en uppförd bro öfver Seine - 537-538
Alexander Jannai, judisk konung och öfverstepräst - 537-538
Alexander Johan I, furste af Rumänien. Se Kusa - 537-538
Alexander Karageorgevitj, furste af Serbien. Se Karageorgevitj. - 537-538
Alexander Nevskij, rysk storfurste - 537-538, 539-540
Alexander-Nevskij-klostret, i Petersburg - 539-540
Alexander-Nevskij-orden. Se Ordnar (Ryssland) - 539-540
Alexander-orden. Se Ordnar (Bulgarien) - 539-540
Alexander-sagan - 539-540
Alexander-sarkofagen, antik marmorsarkofag - 539-540
Alexandersbad, kurort i Oberfranken i Bajern - 539-540
Alexander Severus. Se Severus 2 - 539-540
Alexander-slaget, antik mosaikbild - 541-542
Alexanderson, Aron Martin, klassisk filolog - 541-542
Alexandersuniversitetet, Kejserliga. Se Hälsingfors universitet - 541-542
Alexander-tåget. Se Thorvaldsen - 541-542
Alexandra, grek. myt. Se Kassandra - 541-542
Alexandra (Karoline Maria Charlotte Louise), engelsk drottning - 541-542
Alexandra Feodorovna, ryska kejsarinnor. Se Nikolaus I och Nikolaus II - 541-542
Alexandra-land, del af Australiens mellersta fastland - 541-542
Alexandra-Nil, det största tillflödet till Victoria Njansa - 541-542
Alexandra Pavlovna, dotter af ryske storfursten - 541-542, 543-544
Alexandre, Rabbi Aaron, schackspelare - 543-544
Alexandre, Arsène, fransk konsthistorisk skriftställare - 543-544
Alexandre de Bernay, fransk trouvère på 1100-talet - 543-544
Alexandrescu. Se Alecsandrescu - 543-544
Alexandrette, hamnstad på Syriens kust - 543-544
Alexandri. Se Alecsandri - 543-544
Alexandria. 1. Stad i Egypten - 543-544, 545-546
Alexandria. 2. Stad i Virginia - 545-546
Alexandria. 3. Stad i Ryssland, i guvern. Cherson - 545-546
Alexandria. 4. A. ad Issum. Se Alexandrette - 545-546
Alexandrin, metr., ett versslag - 545-546
Alexandrinska bibelöfversättningen. Se Bibelöfversättningar - 545-546
Alexandrinska biblioteket - 545-546
Alexandrinska bildningen - 545-546
Alexandrinska codex. Se Codex - 545-546
Alexandrinska kateketskolan - 545-546, 547-548
Alexandrinska museet. Se Museum - 547-548
Alexandrinska skolan, ett uttryck - 547-548
Alexandrinska tidsåldern - 547-548
Alexandrinsk konst - 547-548
Alexandrister, aristoteliske filosofer i Italien - 547-548
Alexandrit, miner., en varietet af krysoberyll - 547-548
Alexandropol, stad i ryska guvern. Erivan - 547-548
Alexandrovsk. 1. Stad i ryska guvern. Jekaterinoslav - 547-548
Alexandrovsk. 2. (Alexandrovski Post) Rysk koloni på Sibiriens östra kust - 547-548
Alexandrovsk. 3. (Jekaterinahamn) Rysk hamnstad vid Kolahalfön - 547-548
Alexej (Aleksej). 1. A. Michailovitj, rysk tsar - 547-548
Alexej. 2. A. Petrovitj, den föregåendes sonson - 547-548, 549-550
Alexejev, Jevjenij Ivanovitj, rysk amiral - 549-550
Alexi, med., serums förmåga att döda mikroorganismer - 549-550
Alexi, med., förlust af förmågan att uppfatta det skrifna ordet - 549-550
Alexianer l. Celliter, en förening af fromma lekmän - 549-550
Alexifarmakon, farm., skyddsmedel mot gift - 549-550
Alexinatz, stad i serbiska kretsen Krusjevatz - 549-550
Alexiner, med., okända, förmodligen ägghviteartade ämnen - 549-550
Alexios, namn på 5 östromerska (bysantinska) kejsare - 549-550
Alexios, grundläggare af kejsardömet Trabezon - 549-550
Alexis, attisk lustspelsförfattare - 549-550
Alexis, Wilibald, pseudonym för tyske romanförfattaren Wilhelm Häring - 549-550
Alexis, Paul, fransk författare - 549-550, 551-552
Alexisbad, kuranstalt i Selkedalen på Harz - 551-552
Alexiterium, motgift mot bett eller sting af giftigt djur - 551-552
Alexius den helige, alexianernas (lollardernas) skyddshelgon - 551-552
Alexy, Karl, ungersk bildhuggare - 551-552
Alf, landtbr., jordlagret närmast under matjorden - 551-552
Alfa, första bokstafven i grekiska alfabetet - 551-552
Alfa l. Halfa-gräs, "esparto-gräset" - 551-552
Alfabet - 551-552, 553-554, 555-556
Alfabetiska sånger, strofernas begynnelsebokstäfver följa hvarandra i alfabetisk ordning - 555-556
Alfalfa. Se Lucern - 555-556
Alf Alreksson, nord. sag., sveakonung af ynglingaätten - 555-556
Al-Farabi. Se Farabi - 555-556
Alfaro, signatur för Anna Roos. - 555-556
Alfa-separator. Se Separator - 555-556
Alfeios, den största floden på Peloponnesos - 555-556
Alfenid, galvaniskt försilfradt nysilfver. Se Nysilfver - 555-556
Alfer, naturväsenden - 555-556
Alf Erlingsson af Thornberg, en norsk storman och sjökrigare - 555-556
Alfhem, alfernas boning. Se Alfer - 555-556
Alfhemmen, kustlandet emellan Glommen och Göta älf - 555-556
Alfhild, hervararsagans namn på Ivar Vidfamnes dotter Öd - 555-556
Alfieri. 1. Vittorio A., grefve, italiensk dramaturg - 555-556, 557-558
Alfieri. 2. Cesare A., sardinsk statsman - 557-558
Al fine, it., mus., till slutet - 557-558
Alfit, gottländskt namn på skärfläckan - 557-558
Alf Knutsson af Tre rosor, stor norsk jordegare - 557-558
Alfkors eller Älfkors, vidskepligt tecken - 557-558
Alf-luckrare, landtbr., åkerbruksredskap - 557-558
Alfons, män som underhållas af prostituerade kvinnor - 557-558
Alfons. Konungar af Aragonien och Navarra - 557-558
Alfons. 1. Alfons I - 557-558
Alfons. 2. Alfons V, den ädelmodige - 557-558, 559-560
Alfons. Konungar af Asturien och Kastilien (Leon, Galicien) - 559-560
Alfons. 1. Alfons III, den store, konung af Asturien, Leon och Galicien - 559-560
Alfons. 2. Alfons VI, konung i Leon, Kastilien och Galicien - 559-560
Alfons. 3. Alfons VII, konung af Asturien, Kastilien, Leon och Galicien - 559-560
Alfons. 4. Alfons VIII, konung af Kastilien - 559-560
Alfons. 5. Alfons X, den vise, "filosofen" och "astronomen", konung af Kastilien och Leon - 559-560
Alfons. 6. Alfons XI, konung af Kastilien och Leon - 559-560
Alfons I, af huset Este. Se Este - 559-560
Alfons. Konungar af Portugal - 559-560
Alfons. 1. Alfons I, eröfraren (conquistador) - 559-560
Alfons. 2. Alfons V, afrikanen - 559-560
Alfons. 3. Alfons VI, af huset Braganza - 559-560
Alfons, konungar af Spanien - 559-560
Alfons. 1. A. XII - 559-560, 561-562
Alfonsia, bot. Se Elæis - 561-562
Alfonsino, spanskt guldmynt - 561-562
Alfonsinska tabellerna, astron., astronomiska tabeller - 561-562
Alfonso. Se Alfons - 561-562
Alforer. Se Alfurer - 561-562
Alfort, by i franska depart. Seine - 561-562
Alfplog, landtbr., åkerbruksredskap - 561-562
Alfred, den store, angelsachsernas konung - 561-562, 563-564
Alfred Ernst Albert, prins af Storbritannien - 563-564
Al fresco (it.). Se Freskomåleri - 563-564
Álfr úr Króki, en norsk riddare - 563-564
Alfshög, socken i Hallands län - 563-564
Alfsol, jylländsk konungadotter - 563-564
Alfta, socken i Gäfleborgs län - 563-564
Alfthan, Georg von, finsk statsman - 563-564
Alfurer, Alforer l. Haraforer, ur-invånarna i Celebes och på Molukkerna - 563-564
Alfva, socken i Gottlands län - 563-564
Alfvar, geol., midtlandet på Öland - 563-564
Alfvarmo, geol., kalkhaltig fin vittringsjord - 563-564
Alfvén, Hugo, tonsättare - 563-564, 565-566
Alfver, oriktig form för alfer - 565-566
Alfvesta (Alfvestad), järnvägsstation i Småland - 565-566
Alfågel, Bucephala glacialis, zool., en nordisk dyk-and - 565-566
Alföld, den stora ungerska slätten. Se Ungern - 565-566
Alförrädare, Fuligula dispar, zool., dyk-and - 565-566
Alg, bot. Se Alger - 565-566
Algali, kir., kateter - 565-566
Algarbien. Se Algarve - 565-566
Algardi, Alessandro, italiensk bildhuggare och arkitekt - 565-566
Algaritm, Algoritm l. Algorism, mat., positions-aritmetiken - 565-566
Algarobia, bot. Se Prosopis - 565-566
Algarot-pulver, kem., ett antimonpreparat - 565-566
Algarotti, Francesco, grefve, italiensk skriftställare - 565-566
Algarovilla, bot. Se Pithecolobium - 565-566
Algarrobo, bot. Se Prosopis - 565-566
Algarve (Algarbien), Portugals minsta och sydligaste provins - 565-566, 567-568
Al Gassali l. Algasel, arabisk filosof - 567-568
Algau, Algäu l. Allgau, del af Bajern - 567-568
Algau-boskap l. Allgau-boskap, nötboskapsras - 567-568
Algaute Gautreksson, nord. sag., konung i Götaland - 567-568
Algebra - 567-568
Algebraiker, person som sysslar med algebra - 567-568
Algebraisk, som har afseende på algebra - 567-568
Algebraiska tecken. Se Matematiska tecken - 567-568
Algeciras l. Algeziras, stad i spanska prov. Cadiz - 567-568
Algemeen handelsblad, Amsterdams inflytelserikaste politiska tidning - 567-568
Algenib, astron., stjärna i stjärnbilden Perseus - 567-568
Alger, bot. - 567-568, 569-570, 571-572, 573-574, 575-576
Alger. 1. Fransk besittning i Afrika. Se Algeriet - 575-576
Alger. 2. Det mellersta departementet i Alger - 575-576
Alger. 3. Hufvudstad för departementet och för hela Algeriet - 575-576
Alger, Russel Alexander, nordamerikansk politiker - 575-576
Algérienne, fr., bomulls- eller ylleväfnad med brokiga tvärstrimmor - 575-576
Algeriet, Frankrikes viktigaste besittning - 575-576
Algeriet. Läge, storlek, naturförhållanden - 575-576
Algeriet. Klimat - 575-576
Algeriet. Naturalster - 575-576, 577-578
Algeriet. Befolkningen - 577-578
Algeriet. Handel - 577-578
Algeriet. Förvaltning - 577-578
Algeriet. Historia - 577-578, 579-580
Algeriska Sahara. Se Algeriet - 579-580
Algeriska viner - 579-580
Algerisk metall. Se Britanniametall - 579-580
Algeriskt pass. Se Sjöpass - 579-580
Algesi, fysisk smärta - 579-580
Algeziras. Se Algeciras - 579-580
Alghero, hamnstad i prov. Sassari - 579-580
Algi. Se Algesi - 579-580
Algier, tysk benämning på Alger - 579-580
Alginsyra, ett ägghviteliknande ämne - 579-580
Algoa-bay, en hafsvik på sydöstra kusten af Kaplandet - 579-580
Algodonales, bukt i norra Chile - 579-580
Algol, astron., variabel stjärna i Perseus - 579-580
Algolog l. Fykolog, den som studerar algerna - 579-580
Algologi, vetenskapen om algerna - 579-580
Algonk l. Algonkiska systemet, geol., sedimentära aflagringar - 579-580, 581-582
Algonkin-indianer. Se Indianer - 581-582
Algonkisk, geol., tillhörande algonk - 581-582
Algorism, mat. Se Algaritm - 581-582
Algoritm. Se Algaritm - 581-582
Algotssönerna, stormannasläkt i Västergötland - 581-582
Algrafi, litografiskt förfaringssätt - 581-582
Algreen-Ussing, Tage, dansk politiker. Se Ussing - 581-582
Algrena, järnverk i Örebro län - 581-582
Algslem. Se Karagin - 581-582
Alguacil, guvernör i en spansk provinsstad - 581-582
Algubbe, zool., namn på alfågelhannen - 581-582
Algumin, ett sällsynt träslag - 581-582
Algutsboda, socken i Kronobergs län - 581-582
Algutsrum, socken på Öland - 581-582
Algutsrums härad, på Öland - 581-582
Algutstorp, socken i Älfsborgs län - 581-582
Algäu. Se Algau - 581-582
Alhagi maurorum. bot., Alhagibuske, Äkta mannaklöfver - 581-582
Alhama, namn på flere spanska badorter - 581-582
Alhambra, den forna moriska konungaborgen vid Granada - 581-582, 583-584, 585-586
Alhambra-vaser, keram., praktvaser af fajans - 585-586
Alhazen, arabisk fysiker. Se Fysik - 585-586
Alheden, en stor hed i norra Jylland - 585-586, 587-588
Al henna l. Henna, farm. Se Alkanna - 587-588
Alhidad (Alidad), astron., del af ett mätinstrument - 587-588
Ali, ett arabiskt ord nyttjadt både som namn och hederstitel - 587-588
Ali, den fjärde kalifen (656-661) - 587-588
Ali (A. bej), sultan af Egypten - 587-588
Ali (A. pasja), regent i Janina - 587-588
Ali (Muhammed Emin A. pasja), turkisk statsman - 587-588
Alias (lat.), annars - 587-588
Alibaud, Louis, en degraderad fransk korporal - 587-588
Alibert, Jean Louis, fransk läkare - 587-588
Alibi, jur. - 587-588
Alicante. 1. Provins i Spanien - 587-588
Alicante. 2. Hufvudstad i prov. Alicante - 587-588
Alicata l. Licata, handelsstad i prov. Girgenti - 589-590
Alice Maud Mary, storhertiginna af Hessen - 589-590
Alicudi (Alicuri), en af Lipariska öarna - 589-590
Alidad, fys. Se Alhidad - 589-590
Alider, ättlingar af Muhammeds måg Ali - 589-590
Alienation, försäljning - 589-590
Alien bill, engelsk författning angående främlingar - 589-590
Alieni juris homo, jur., en omyndig person - 589-590
Alien office, eng., främlingsbyrå - 589-590
Alifatiska föreningar, kem., organiska föreningar - 589-590
Aligarh l. Kol, hufvudstad i distriktet Aligarh - 589-590
Alighieri. Se Dante Allighieri - 589-590
Alignement, den genom två punkter bestämda riktningen af en rät linje - 589-590
d’Aligny, Claude Félix Théodore Caruelle, fransk landskapsmålare - 589-590
Alika, zool., sydsvensk benämning på kajan - 589-590
Alikvant, mat. - 589-590
Alikvot, mat. - 589-590
Alikvotpiano. Se Pianoforte - 589-590
Alikvot-toner, Öfvertoner - 589-590
Alima, flod i franska Kongo - 589-590
Aliment l. Alimentation, underhåll - 589-590
Alimentation. Se Aliment - 589-590
Alin, Oskar Josef, historieskrifvare - 589-590, 591-592, 593-594
Alinea, boktr., ny rad - 593-594
Alingsås, uppstad i Västergötland - 593-594
Alingsås landsförsamling, i Älfsborgs län - 593-594
Alingsås manufakturverk - 593-594, 595-596
Aliquid in omnibus, nihil in toto, ordspråk: "litet i hvarje, intet i det hela". - 595-596
Alisarin l. Alizarin, kem., krapprotens röda färgämne - 595-596
Alisarin-bläck. Se Bläck - 595-596
Aliscamps l. Aliscans, detsamma som Alyscamps. Se Arles - 595-596
Alise. Se Alesia - 595-596
Alishan, Leon, armenisk skald och skriftställare - 595-596
Alisma L., bot., växtsläkte - 595-596
Alismataceæ, Alismacéer, bot., en liten naturlig familj - 595-596, 597-598
Aliso, romerskt fäste vid floden Lippe - 597-598
Alison. 1. Sir Archibald A., engelsk jurist och historiker - 597-598
Alison. 2. Sir Archibald A., engelsk general - 597-598
À livre ouvert, mus., från bladet - 597-598
Alix, Pierre Marie, fransk kopparstickare - 597-598
Alizarin. Se Alisarin - 597-598
Alizé l. Vent alizé, meteor., passadvind - 597-598
Aljaska, halfö i Nord-Amerika. Se Alaska - 597-598
Aljbov, Michail Nilovitj, rysk novellist - 597-598
Aljubarrota, by i portugis. distriktet Leiria - 597-598
Alka, zool. Se Alca - 597-598
Alkahest, ett lösningsmedel - 597-598
Alkaios, grek. myt. - 597-598, 599-600
Alkaios, lyrisk skald - 599-600
Alkaisk l. Alcæisk strof, ett versslag - 599-600
Alkald. Se Alcalde - 599-600
Alkali, kem. - 599-600
Alkali-albuminat. Se Albuminat - 599-600
Alkaliblått, en grupp af blåa tjärfärger - 599-600
Alkali-metaller, kem., metaller hvilkas oxider benämnas alkalier - 599-600
Alkalimetri, kvantitativt bestämma myckenheten alkali - 599-600
Alkaliska jordarter, kem., oxiderna till metallerna kalcium, strontium, barium - 599-600
Alkalisk luft, kem., ett fordom brukligt namn på ammoniakgas - 599-600
Alkalisk reaktion, kem. - 599-600
Alkalisk smak, frätande smak - 599-600
Alkaliskt bad. Se Lutbad - 599-600
Alkaloider, kem., farm., växtbaser - 599-600, 601-602
Alkaluretika, läkemedel - 601-602
Alkamenes, grekisk bildhuggare i Aten - 601-602
Alkan, Charles Valentin Morhange, fransk musiker - 601-602
Alkanna, farm., ört - 601-602
Alkannarot, farm. Se Alkanna - 601-602
Alkanna-rödt, farm. Se Alkanna - 601-602
Alkannin, detsamma som alkanna-rödt - 601-602
Alkarraza. Se Alcarraza - 601-602
Alkavare, fjälltopp på Kölen - 601-602
Alkazar. Se Alcazar - 601-602
Alkeknott. Se Alkekungsläktet - 601-602
Alkekungsläktet, Mergulus, zool. - 601-602
Alkemi, konsten att sammansätta de vises sten - 601-602, 603-604
Alkemist, person, som sysslar med alkemi - 603-604
Alkermes, ett slags likör - 603-604
Alkestis, grek. myt. Se Admetos - 603-604
Alkibiades, en atenare af gammal adlig släkt - 603-604, 605-606
Alkifron, grekisk retor - 605-606
Alkinoos, grek. myt., konung öfver faiakerna - 605-606
Alkkula, finska namnet på Öfver-Torneå - 605-606
Alkmaar l. Alkmar, stad i prov. Nord-Holland - 605-606
Alkmaion, grek. sag., en son af Amfiaraos - 605-606
Alkmaioniderna (Alkmeoniderna), en atensk ätt - 605-606
Alkman, grekisk skald från Sardes - 605-606
Alkman, Edvard Petrus, tidningsman - 605-606
Alkmar. Se Alkmaar - 605-606
Alkmene, grek. sag., dotter af konung Elektryon - 605-606
Alkmeoniderna. Se Alkmaioniderna - 605-606
Alkohol, den flyktiga beståndsdelen i jästa drycker - 605-606
Alkohol. 1. Kem. - 605-606, 607-608
Alkohol. 2. Farm. - 607-608, 609-610
Alkohol-amblyopi. Se Ögonsjukdomar. - 609-610
Alkoholat, metallsalt af en alkohol - 609-610
Alkoholförgiftning. Se Alkoholism - 609-610
Alkoholism l. Alkoholsjukdom - 609-610, 611-612
Alkoholist, på dryckenskap begifven person - 611-612
Alkoholisthem, anstalt för alkoholister - 611-612
Alkoholometer, fys., en procent-areometer - 611-612, 613-614
Alkoholometri, fys., mätning af en vätskas alkoholhalt - 613-614
Alkoholsjukdom. Se Alkoholism - 613-614
Alkoran. Se Koran - 613-614
Alkov, en hvälfd och af sängplats upptagen nisch - 613-614
Alksläktet. Se Alca - 613-614
Alkufvan. Se Karpfiskar - 613-614
Alkuin (Alcuin, Alcuinus), Karl den stores förtrogne rådgifvare - 613-614
Alkussan, zool., ett fisksläkte. Se Ålkussan. - 613-614
Alkyl, kem., kolväterest - 613-614
Alkyone, grek. myt. Se Halkyone - 613-614
Alkärr, landtbr., trakt bevuxen med klibbal - 613-614
All., i naturvetenskapliga namn förkortning for Carlo Allioni - 613-614
Alla breve, mus., de större notvalörerna skola utföras såsom närmast mindre - 613-614
Alla cappella (it.), mus. Se Alla breve - 613-614
Allagit, miner., mineral med öfvervägande mangankisel - 613-614
Allah, den muhammedanska religionens högsta namn på Gud - 613-614
Allahabad. 1. Provins (division) i Nordvästprovinserna i Indien - 613-614
Allahabad. 2. Hufvudstad i Nordvästprovinserna och i nämnda provins - 613-614
Alla helgons dag, en romersk-katolsk fest - 613-614
Allain-Targé, François Henri René, fransk politiker - 613-614, 615-616
Allamanda L., bot., växtsläkte - 615-616
Alla marcia, it, mus. Se Marcia - 615-616
Alla martyrers dag, grekisk kyrkofest - 615-616
Allan, William, skotsk historiemålare - 615-616
Allanblackia Oliv., bot., växtsläkte - 615-616
Allanit, miner. Se Ortit - 615-616
Allan-linjen, ångbåtsförbindelse emellan Nord-Amerika och England - 615-616
Allanstyrning. Se Slidreglering - 615-616
Allantiasis 1. Botulismus, köttförgiftning - 615-616
All’ antico (it.), mus., i antik stil - 615-616
Allantoin, kem., ett urinämnederivat - 615-616
Allantois, embr., blåsformig bildning - 615-616
Alla pezza (it.), hand. Se Al pezzo - 615-616
Alla polacca (it.), mus., i polonäsens stil och takt - 615-616
Alla prima - 615-616
Allard (Allart), L. N. von. Se Hallart - 615-616
Allard. 1. Jean François A., fransk officer - 615-616
Allard. 2. Paul A., fransk kyrkohistoriker - 615-616
Allargando (it.), mus., småningom långsammare - 615-616
Alla russa (it.), mus., i rysk stil - 615-616
Allasch, kumminbrännvin - 617-618
Alla siciliano (it.), mus., i siciliansk stil - 617-618
Alla själars dag, romersk-katolsk kyrkofest - 617-618
Allasotoniska rörelser, rörelser af växtdelar - 617-618
Allas-sundet, ett sund mellan öarna Lombok och Sumbava - 617-618
Alla stretta (it.), mus., sammanträngdt - 617-618
Alla tedesca (it.), mus., i tysk stil - 617-618
Allativus, en kasus i finskan - 617-618
Alla turca (it.), mus., i turkisk stil. - 617-618
Alla zingara (it.), mus., i zigenarstil - 617-618
Alla zoppa (it.), mus., i synkoperad stil - 617-618
Allbo. 1. Härad i Kronobergs län - 617-618
Allbo. 2. Kontrakt i Växjö stift - 617-618
Alldeutscher verband, förening för de tysk-nationella intressena - 617-618
Allé, väg eller gång omgifven af träd - 617-618
Allée couverte, fr., hällkista - 617-618
Allegat, ordagrant citat ur en skrift - 617-618
Allegera, åberopa en skrift - 617-618
Alleghany, flod i Pennsylvania - 617-618
Alleghany-bergen l. Appalacherna, en bergsträckning - 617-618, 619-620
Alleghany-city l. Allegheny city, fabriksstad i Pennsylvania - 619-620
Allegiance, eng., en tro- och huldhetsed - 619-620
Allegori, abstrakta begrepp begåfvas med personligt lif - 619-620
Allegorisera, göra allegorier - 619-620
Allegorisk, som hör till en allegori - 619-620
Allegorisk utläggning - 619-620
Allegramente (it.), mus., ett annat uttryck för allegro - 619-620
Allegretto, it., mus., rätt lifligt - 619-620
Allegri, Antonio. Se Correggio - 619-620
Allegri, Gregorio, italiensk tonsättare - 619-620
Allegro, mus., raskt, lifligt - 619-620
Allehanda för folket, veckotidning - 619-620
Allemagne, franska namnet på Tyskland - 619-620
Alle man, sjöv., hela besättningen - 619-620, 621-622
Allemand, Louis d’ (Ludovicus Alamandi), fransk prelat - 621-622
Allemand, Fritz L’, österrikisk bataljmålare. Se L’Allemand - 621-622
Allemande. 1. tysk dans i långsam valstakt - 621-622
Allemande. 2. ett par tyska nationaldanser - 621-622
Allemande. 3. Ett tonstycke i långsammare tempo - 621-622
Allemane, Jean. Se Allemanister - 621-622
Allemanister, revolutionär grupp - 621-622
Allen. 1. Bog of Allen, stor torfmosse i Kildare - 621-622
Allen. 2. Lough Allen, insjö i Leitrim - 621-622
Allen, William, engelsk teolog - 621-622
Allen, Ethan, nordamerikansk krigare - 621-622
Allen, William, amerikansk skriftställare - 621-622, 623-624
Allen, William, nordamerikansk politiker - 623-624
Allen, Karl Ferdinand, dansk häfdatecknare - 623-624
Allen, Charles Grant Blairfindie, engelsk skriftställare - 623-624
Allena saliggörande kyrkan, teol. - 623-624
Allenstein, stad i preuss. reg.-omr. Königsberg - 623-624
Allentando (it.), mus., detsamma som rallentando - 623-624
Allentown, stad i Pennsylvania - 623-624
Alleppi. Se Aleppi - 623-624
Aller, en af Wesers bifloder - 623-624, 625-626
Aller, Karl. Se Allers familj-journal - 625-626
Allers, Christian Wilhelm, tysk tecknare - 625-626
Allers familj-journal, en illustrerad veckotidning - 625-626
Allersheim, by i Schwaben - 625-626
Allerum, socken i Malmöhus län - 625-626
Alles mit massen (ty.), allt med måtta - 625-626
Allez, fr., ur vägen - 625-626
Allfader, nord. myt., Oden - 625-626
Allgau. Se Algau - 625-626
Allgemeine zeitung, en tidning i München - 625-626
Allgunnen, sjö. Se Alsterån - 625-626
Allhelgona. 1. Socken i Östergötlands län - 625-626
Allhelgona. 2. Socken i Södermanlands län. Se Helgona - 625-626
Allhelgona. 3. I Lunds stad nybyggd kyrka - 625-626
Allhelgonadag. Se Alla helgons dag - 625-626
Allhelgona-hjälpen, ett fattigunderstöd - 625-626
Allhelgona-viken, en vik vid Brasiliens östkust - 625-626
Allia, förr namn på en biflod till Tiber - 625-626
Alliage, metallblandning, särskildt guld eller silfver - 625-626
Alliance, fr. Se Allians - 625-626
Alliance française, en förening för franska språket - 625-626
Alliance israélite universelle, en förening af judar från alla länder - 625-626
Allians. 1. Förening, förbund - 625-626
Allians. 2. Ett slags kortspel - 625-626
Allians-maskin, en induktionsmaskin - 625-626
Alliansvapen, her. Se Vapen - 625-626
Alliaria Adans., bot. Se Hvitlöksört - 625-626
Allibone, Samuel Austin, nordamerikansk bibliograf - 627-628
Allier. 1. Flod i mellersta Frankrike - 627-628
Allier. 2. Departement - 627-628
Alliera, förena - 627-628
Alligations-räkning, mat., ett räknesätt - 627-628
Alligator, zool. Se Krokodildjur - 627-628
Alligator-sköldpadda, zool., ett släkte kärr-sköldpaddor - 627-628
Alligator swamp l. Dismal swamp, ett träsk i Nord-Carolina, - 627-628
All’ improvista (it.), mus., oförberedt - 627-628
Allinge, stad på Bornholm - 627-628
Allingham. 1. William A., engelsk skald, irländare - 627-628
Allingham. 2. Helen A., engelsk målarinna - 627-628
Allioli, Joseph Franz, tysk katolsk teolog - 627-628
Allison, William Boyd, nordamerikansk politiker - 627-628
Allitteration , metr., uddrim l. stafrim - 627-628, 629-630
Allium, Lök, bot. Se Lök och Löksläktet - 629-630
Allm., i naturvetenskapliga namn förkortning för Allman - 629-630
Allman, George James, engelsk zoolog - 629-630
Allmannagjá. Se Almannagjá - 629-630
Allmers, Hermann, tysk skald - 629-630
Allmoge, bondfolk - 629-630
Allmogedräkt. Se Nationaldräkt - 629-630
Allmogemål. Se Landsmål - 629-630
Allmosa, gåfva, som frivilligt gifves åt fattiga eller nödlidande - 629-630
Allmoseutdelare - 629-630
Allmän bevillning, förv., en skatt - 629-630, 631-632
Allmän farled. Se Farled - 631-632
Allmän flottled. Se Flottled - 631-632
Allmän klagodag. Se Klagodag - 631-632
Allmänna arbeten, ingenjörsarbeten för det allmännas räkning - 631-632
Allmänna barnbördshuset, i Stockholm - 631-632
Allmänna barnhusinrättningen i Stockholm - 631-632, 633-634
Allmänna besvär. Se Besvär - 633-634
Allmänna besvärsdeputationen. Se Deputation - 633-634
Allmänna besvärs- och ekonomi-utskottet, ett af de 6 ständiga utskotten - 633-634
Allmänna beväringsfonden, för beväringsinrättningens utbildning - 633-634
Allmänna brandförsäkringsverket för byggnader å landet, i Stockholm - 633-634, 635-636
Allmänna diskontverket. Se Diskont - 635-636
Allmänna exportföreningen. Se Sveriges allmänna exportförening - 635-636
Allmänna flickskolemöten. Se Läraremöten - 635-636
Allmänna försvarsföreningen - 635-636
Allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm - 635-636
Allmänna hospitals- och barnhusfonden, en fond - 635-636
Allmänna hus, byggnader det åligger socknen eller häradet att bygga och underhålla - 635-636
Allmänna hypoteksbanken, bankinrättning för jordbruksnäringen - 635-636
Allmänna hypotekskassan för Sveriges städer - 635-636, 637-638
Allmänna indragningsstaten - 637-638
Allmänna institutet för döfstumma. Se Manilla - 637-638
Allmänna journalen, en tidskrift - 637-638
Allmänna kartverket. Se Rikets allmänna kartverk - 637-638
Allmänna kronofisken, förv. Se Fiske - 637-638
Allmänna kronohemman. Se Kronohemman - 637-638
Allmänna läroverk. Se Skolväsende - 637-638
Allmänna magasinsdirektionen. Se Magasinsstaten - 637-638
Allmänna magasinsinrättningen. Se Magasinsstaten - 637-638
Allmänna och sahlgrenska sjukhuset. Se Sahlgrenska sjukhuset - 637-638
Allmänna postföreningen. Se Postväsende - 637-638
Allmänna sköldemärken, her., de sköldemärken som föreställa föremål - 637-638
Allmänna svenska boktryckareföreningen - 637-638
Allmänna svenska elektriska aktiebolaget - 637-638
Allmänna svenska folkskoleläraremöten. Se Läraremöten - 637-638
Allmänna svenska läkareföreningen - 637-638, 639-640
Allmänna svenska läraremöten. Se Läraremöten - 639-640
Allmänna svenska prästföreningen - 639-640
Allmänna sångföreningen. Se Sångföreningar - 639-640
Allmänna tacksägelsedagar. Se Bönedagar - 639-640
Allmänna tidningar, ett i lagen förekommande namn på Post- och inrikes tidningar - 639-640
Allmänna utskylder. Se Onus - 639-640
Allmänna änke- och pupillkassan i Stockholm - 639-640
Allmänning - 639-640, 641-642
Allmänning. Norge - 641-642
Allmänning. Danmark - 641-642
Allmänning. Finland - 641-642
Allmänningsbönder. Se Bonde - 641-642
Allmänningsfiske, jur. - 641-642
Allmänningsgäld. Se Allmänningsöre - 641-642
Allmänningsrannsakning - 641-642
Allmänningsskog, en menighets samfällda skog. Se Allmänning - 641-642
Allmänningsöre, en gammal skattebenämning - 641-642
Allmän rådstuga, jur. - 641-642, 643-644
Allmän rösträtt. Se Rösträtt - 643-644
Allmänt arbete, arbete för det allmännas räkning - 643-644
Allmänt frälse. Se Frälse - 643-644
Allmänt kyrkomöte. Se Kyrkomöte 2 - 643-644
Allmän väg - 643-644
Allmän värnplikt. Se Värnplikt - 643-644
Allmän åklagare, jur. Se Åklagare - 643-644
Allo, mus., förkortning för allegro - 643-644
Alloa, hamnstad i grefsk. Clackmannan - 643-644
Allobroger, ett keltiskt folk - 643-644
Allocutio. Se Allokution - 643-644
Allod l. Alod, den inom släkten ärftliga egendomen - 643-644
Allodialjord, odaljord. Se Allod - 643-644
Allodialrätt. Se Allod - 643-644
Allodifikation. Se Allod - 643-644
Allodium. Se Allod - 643-644
Allogami, bot. Se Autogami - 643-644
Allogen l. Allotigen, som uppkommit på annat ställe - 643-644
Allograf, handskrift af annan hand - 643-644
Allokroisk, färgväxlande, skimrande - 643-644
Allokroism, färgväxling - 643-644
Allokroit, miner., en varietet af granat - 643-644
Alloktoner, härstammande från annat land - 643-644, 645-646
Alloktona, geol., vissa stenkolslager - 645-646
Allokution, tilltal, tal - 645-646
Allombrados. Se Alombrados - 645-646
Allomorf, detsamma som heteromorf - 645-646
Allonge, hand., ett stycke papper hvars baksida är fullskrifven med endossement - 645-646
Allongeperuk, ett slags yfvig peruk - 645-646
Allons, låtom oss gå - 645-646
Allopati. Se Homöopati - 645-646
Allori, Christofano, italiensk målare - 645-646
Allosorus crispus Bernh., bot. Se Krusbräken - 645-646
Allotigen. Se Allogen - 645-646
Allotment-system, föreslaget system - 645-646
Allotria, ej hörande till saken - 645-646
Allotriofag, person som har ett sjukligt begär att förtära saker som äro äckliga - 645-646
Allotriomorf, petrogr. - 645-646
Allotropa blommor, bot., äro anpassade till insekter med korta mundelar - 645-646
Allotropi, kem., elements förmåga att uppträda med olika egenskaper - 645-646
All’ ottava (it.), mus., "i oktaven" - 645-646
Allou, Édouard, fransk advokat - 645-646
Allowance-system, eng. Se Arbetshus - 645-646
Allra heligaste. 1. Den innersta delen af Salomos tempel i Jerusalem - 645-646, 647-648
Allra heligaste. 2. I den katolska kyrkan den invigda och i monstransen utställda hostian - 647-648
Allra kristligaste konung l. majestät, en hederstitel för Frankrikes konungar - 647-648
Allra trognaste konung l. majestät, en titel - 647-648
All right. eng., allt väl! - 647-648
Allshärjarting - 647-648
Allston, Washington, amerikansk målare - 647-648
Allstot, jaktv., jägarerop - 647-648
Allsvinn, nord. myt., en af de hästar som draga solens vagn - 647-648
Allting, Islands lagstiftande församling - 647-648, 649-650
Alludera, anspela på - 649-650
All’ unisono (it.), mus. Se Unisono - 649-650
Allure, fr., gång, sätt att gå (särskildt om en häst) - 649-650
Allusion, anspelning, hänsyftning - 649-650
Allusorisk, anspelande, hänsyftande - 649-650
Alluvial, geol., förd med vatten till en annan plats - 649-650
Alluvial-bildning, geol. Se Alluvium - 649-650
Alluvial-lera och Alluvial-sand, geol., svämlera och svämsand - 649-650, 651-652
Alluvial-sand. Se Alluvial-lera - 651-652
Alluvion, jur., ett egoområde utvidgas genom uppgrundning af stranden - 651-652
Alluvium l. Alluvialbildning, geol., aflagring - 651-652
Allvar, rättare alfvar - 651-652
Allvin, Jonas, topograf - 651-652
Allvis, en dvärg som friar till Tors dotter - 651-652
Allvismal, en af de mytiska sångerna i den äldre Eddan - 651-652
Allyl, kem., en organisk radikal - 651-652
Allyl-alkohol, kem., allyls förening med hydroxyl - 651-652
Alm, Ulmus montana Sm., bot., ett vanligen medelstort träd - 651-652, 653-654
Alm. Skogsh. - 653-654
Alm. Paleont. - 653-654
Alm, märgel - 653-654
Alm, Axel och Sofia. Se Almska stiftelsen - 653-654
Alma l. Almud, turkiskt våtvarumått = 5,2 l - 653-654
Alma, liten flod på Krim - 653-654
Almacks, eng., en sällskapslokal i King’s street i London - 653-654
Almada, en stad i portugisiska prov. Estremadura - 653-654
Almaden, bergstad i spanska prov. Ciudad-Real - 653-654
Almagest, ett arbete af den grekiske astronomen Ptolemaios - 653-654
Almagro, gammal stad i spanska prov. Ciudad-Real - 653-654
Almagro, Diego, spansk eröfrare - 653-654
Almahera. Se Djilolo - 653-654
Almalii l. Elmalu, stad vid floden Myra - 653-654
Almalonga, stad i Guatemala - 653-654
Alma mater (lat.), hedersnamn för högskolor användt uttryck - 653-654
Al-Mamun, kalif af abbasidernas dynasti - 653-654
Almanach de Gotha, en årlig genealogisk-statistisk kalender - 655-656
Almanack, äfven Almanacka - 655-656, 657-658
Almandin, miner., en järn-lerjordsgranat - 657-658
Almannagjá, en 7-8 km. lång lavaklyfta - 657-658
Almansa, stad i spanska prov. Albacete - 657-658
Al-Mansur, den andre kalifen af abbasidernas dynasti - 657-658
Al-Mansur, riksföreståndare i kalifatet Cordoba - 657-658
Al marco (it.), hand., efter vikt - 657-658
Almare Stäke. 1. Sund vid inloppet från Mälaren till fjärden Skarfven - 657-658
Almare Stäke. 2. Berustadt säteri i Stockholms-Näs socken - 657-658, 659-660
Almás, en mängd orter i Ungern och Siebenbürgen - 659-660
Alma-Tadema, Lourens, holländsk-engelsk målare - 659-660
Almati, artistnamn för operasångerskan Alma Adèle Fich - 659-660
Almaty, fordom namn på staden Vjernoje. - 659-660
Almby, socken i Örebro län - 659-660
Alme, Almeh, Almé, sångerskor i orienten - 659-660
Almebergen. Se Dalarna - 659-660
Almedal, fabriksanläggning i Örgryte socken - 659-660, 661-662
Almeh. Se Alme - 661-662
Almeida, stark gränsfästning mot Spanien - 661-662
d’Almeida, Francisco, portugisisk krigare - 661-662
d’Almeida-Garrett, João Baptista da Silva Leitão, portugisisk skald - 661-662
Almeidan (arab.), marknadsplats, basar - 661-662
Almén, August Teodor, kemist - 661-662, 663-664
Almeria. 1. Spansk provins - 663-664
Almeria. 2. Befäst hufvudstad i provinsen Almeria - 663-664
Almesåkra, socken i Jönköpings län - 663-664
Almesåkra-gruppen, geol., en aflagring - 663-664
Almesåkra-sandsten, geol., sandsten tillhörande Almesåkra-gruppen - 663-664
Almfelt, adlig ätt - 663-664
Almfelt. 1. Lorens Peter A., öfverste för Jämtlands regemente - 663-664
Almfelt. 2. Lorens Axel Fredrik A., figurtecknare och kopparstickare - 663-664
Almgren. 1. Knut August A., politiker - 663-664
Almgren. 2. Oskar Maurits A., riksdagsman - 663-664
Almkvist, Herman Napoleon, språkforskare - 663-664, 665-666
Almlöf. 1. Nils Vilhelm A., skådespelare - 665-666
Almlöf. 2. Karl Anders Knut A., skådespelare - 665-666, 667-668
Almlöf. 3. Hedvig Kristina Elisabet (Betty) A., skådespelerska - 667-668
Almnäs, gods i Västergötland - 667-668
Almohader, muhammedansk sekt och dynasti - 667-668, 669-670
Almonacid, by i spanska prov. Toledo - 669-670
Almondbury, fabriksstad i grefsk. York - 669-670
Almonde, Phillip van, holländsk amiral - 669-670
Almonte, Juan Nepomuceno, mexikansk statsman - 669-670
Almoravider, arabisk sekt och dynasti - 669-670
Almosa. Se Allmosa - 669-670
Almquist (ej Almqvist), släkt från Almunge socken - 669-670, 671-672
Almquist. 1. Erik Jonas A., teolog - 671-672
Almquist. 2. Erik Abraham A., teologisk och filosofisk forskare - 671-672
Almquist. 3. Karl Jonas Love (Lovis, Ludvig) A., författare - 671-672, 673-674, 675-676, 677-678, 679-680
Almquist. 4. Gustaf Fridolf A., generaldirektör och chef för fångvården - 679-680, 681-682
Almquist. 5. Erik Viktor A., riksdagsman - 681-682
Almquist. 6. Sigfrid Oskar Immanuel A., skolman, botanist - 681-682
Almquist. 7. Ernst Bernhard A., läkare - 681-682
Almquist, Bror Edvard (af värmländsk släkt), arkitekt - 681-682, 683-684
Almqvist, släkt som härstammar från Ölmsta socken i Småland - 683-684
Almqvist. 1. Johan Magnus A., teolog, riksdagsman - 683-684
Almqvist. 2. Ludvig Teodor A., president i Svea hofrätt - 683-684
Almqvist. 3. Ester Dorotea A., landskapsmålarinna - 683-684
Almqvist, en från Småland härstammande släkt - 683-684
Almqvist. 1. Per Vilhelm A., teknolog - 683-684, 685-686
Almqvist. 2. Herman Napoleon A., språkforskare. Se Almkvist - 685-686
Almroth, Nils Vilhelm, kemist, teknolog - 685-686
Almska stiftelsen (off. Axel och Sofia Alms stiftelse) - 685-686
Almström, Adolf Fredrik Robert, industriidkare, politiker - 685-686
Almud, ett spansk-portugisiskt rymdmått för våta och torra varor - 685-686
Almukantarat, astron., med horisonten parallell cirkel - 685-686
Almundsryd, socken i Kronobergs län - 685-686
Almuñecar, sjöstad i spanska prov. Granada - 685-686
Almunge, socken i Stockholms län - 685-686
Almvik, lastningsplats i Törnfalls socken - 685-686
Aln, en måttbestämning - 685-686, 687-688
Alnæs, Eyvind, norsk tonsättare - 687-688
Alnander, Samuel Johansson, teolog - 687-688
Alnarp, landtbruks- och mejeriinstitut i Lomma socken - 687-688, 689-690
Alne, ångsåg i Västernorrlands län - 689-690
Al numero (it.), hand., efter antalet - 689-690
Alnus, bot. Se Al - 689-690
Alnwick, stad i Northumberland - 689-690
Alnö. 1. Ö i Bottniska viken - 689-690
Alnö. 2. Socken - 689-690
Alnöit, petrogr., en eruptiv-bergart - 689-690
Aloaderna (Aloeiderna l. Aloiderna), grek. myt., två jättar - 689-690, 691-692
Alocasia Schott, bot., växtsläkte - 691-692
Alod. Se Allod - 691-692
Aloe L. 1. Bot. Ett artrikt växtsläkte - 691-692
Aloe. 2. Farm. Den intorkade saften ur bladen af vissa aloearter - 691-692
A. L. O. E., pseudonym. Se Tucker - 691-692
Aloe-hampa, bladfibrer af åtskilliga aloe-arter - 691-692
Aloeiderna, grek. myt. Se Aloaderna - 691-692
Aloepurpur, tekn., oren aloetinsyra - 691-692
Aloeus, grek. myt. Se Aloaderna - 691-692
Aloe-ved. Se Agallocha - 691-692
Aloger, sekt - 691-692
Alogisk, stridande mot förnuftet - 691-692
Aloi, fr., laglig halt af ett mynt - 691-692
Aloiderna, grek. myt. Se Aloaderna - 691-692
Aloin. Se Aloe - 691-692
Alombrados (sp., lat. Illuminati), en mystisk sekt i Spanien - 691-692, 693-694
Alompra (Alaungpaya), grundläggaren af den sista regerande dynastien i Burma - 693-694
Alonsoa R. et Pav., bot., växtsläkte - 693-694
Alopæiska papperen, en samling dagboksanteckningar - 693-694
Alopæus, stor präst- och ämbetsmannasläkt i Finland - 693-694
Alopæus. 1. Magnus Jakob A., finsk biskop - 693-694
Alopæus. 2. Magnus (i Ryssland Maxim) A., rysk diplomat - 693-694
Alopæus. 3. David A., rysk minister i Würtemberg - 693-694
Alopeci, hårlöshet. Se Hårsjukdomar - 693-694
Alopecias vulpes, zool., en haj-art - 693-694
Alopecurus pratensis, bot., ängskafle. Se Ängskafle - 693-694
à l’ordinaire, fr., vanligtvis - 693-694
Alosa, zool. Se Sillfiskar - 693-694
Alost, belgisk stad. Se Aalst - 693-694
Aloysius den helige, italienskt helgon - 693-694, 695-696
Alp (Alb), äfven Rauhe Alp och Schwäbische Alp - 695-696
Alpacca. Se Alpacka - 695-696
Alpacka (Alpacca). 1. Auchenia paco, zool., en lama-art. Se Kameldjuren - 695-696
Alpacka. 2. Ullen af lama-arten - 695-696
Alpacka-silfver, åtskilliga nysilfverlegeringar - 695-696
Alpargatas, ett af espartotåga flätade sandaler - 695-696
Alpari l. Pari, hand., af lika värde - 695-696
Alp Arslan, en af seldsjukernas furstar - 695-696
Alpbana. Se Alpvägar och Bergbana - 695-696
Alpena, stad i Michigan - 695-696
Alpenglühen, Alpglöd, meteor. Se Skymning - 695-696
Alperna. Allmän öfversikt - 695-696, 697-698
Alperna. I. Väst-alperna - 697-698
Alperna. II. Öst-alperna - 697-698, 699-700
Alperna. Klimatet - 699-700, 701-702
Alperna. Befolkning - 701-702
Alperna. Geologi - 701-702, 703-704
Alpes, tre franska departement - 703-704
Alpes. 1. Basses-Alpes - 703-704
Alpes. 2. Hautes-Alpes - 703-704
Alpes. 3. Alpes maritimes - 703-704
Alpes maritimes. Se Alpes - 703-704
Al peso (it.), hand., efter vikt - 703-704
Al pezzo l. Alla pezza (it.), hand., efter stycke - 703-704
Alpflora, bot. Se Alpväxter och Fjällflora - 703-704
Alpföreningar l. Alpklubbar - 703-704, 705-706
Alpgeten, zool. Se Gemsen - 705-706
Alpglöd. Se Skymning - 705-706
Alpgräs, en art starrgräs - 705-706
Alpha. Se Alfa - 705-706
Alphand, Jean Charles Adolphe, fransk ingenjör och arkitekt - 705-706
Alphard l. Hydras hjärta, astron., en stjärna i stjärnbilden Hydra - 705-706
Alpheus. Se Alfeios - 705-706
Alphonse, fr. Se Alfons - 705-706
Alphorn, ett träblåsinstrument - 705-706
Al piacere. Se A piacere - 705-706
Alpin, som tillhör eller har afseende på Alperna - 705-706
Alpine club, eng. Se Alpföreningar - 705-706
Alpini, Prosper, italiensk botanist och läkare - 705-706
Alpinia L., bot., växtsläkte - 705-706
Alpinist, alp- l. fjällbestigare, alpkännare - 705-706
Alpjägare, de af Garibaldi uppsatta frivilliga trupperna - 705-706
Alpklocka, bot. Se Soldanella - 705-706
Alpklubbar. Se Alpföreningar - 705-706
Alpkråkan, Fregilus graculus, zool., en fågelart - 705-706
Alplärkan, detsamma som sandlärkan. Se Lärkor - 705-706
Alpnach l. Altnach, by i Unterwalden ob dem wald - 705-706
Alporama, fjäll-utsikt - 705-706
Alpros, Rhododendron ferrugineum och hirsutum - 705-706
Alprosbältet. Se Alpväxter - 705-706
Alpsalamander, zool. Se Amfibier - 705-706
Alptafjörður, fjord å Islands sydöstra kust - 705-706
Alptanes , liten halfö söder om Reykjavik - 705-706
Alpujarras, de många på södra sidan af Sierra Nevada liggande dalarna - 705-706
Alpviol, bot. Se Cyclamen - 705-706
Alpvägar och Alpbanor - 705-706, 707-708
Alpväxter, bot., växter som hafva sitt hem på Alperna - 707-708, 709-710
Alpörtbältet. Se Alpväxter - 709-710
Alqueire, ett förr i Portugal och Brasilien rymdmått för torra varor - 709-710
Alquier, Charles Jean Marie, fransk politiker och diplomat - 709-710
Alquifoux, fr., pulveriserad blyglans - 709-710
Alrek, nord. sag., konung af ynglingaätten - 709-710
Al rigore (del tempo), it., mus., strängt i takt - 709-710
Alrun l. Alruna, kvinnor som sysselsatte sig med spådomskonst - 709-710, 711-712
Alrun l. Alruna, Mandragora officinarum Vis. - 711-712
Alrutz. 1. Axel Otto A., ingenjör - 711-712
Alrutz. 2. Sydney Gustaf Louis Reinhold A., psykolog - 711-712
Als (ty. Alsen), ö nära Schleswigs östra kust - 711-712, 713-714
Als, Peder, dansk porträttmålare - 713-714
Alsace, det franska namnet på Elsass - 713-714
Alsatia, nylatinskt namn på Elsass - 713-714
Al secco (it.), seckomåleri. Se Freskomåleri - 713-714
Alseda (Alsheda), socken i Jönköpings län - 713-714
Al segno, it., mus., omtagas blott tills tecknet * möter - 713-714
Alsen, socken i Jämtlands län - 713-714
Alsen, det tyska namnet på ön Als. - 713-714
Alsen, Karl von, pseudonym för den tyske författaren K. B. H. Esmarch - 713-714
Al sgraffito (it.). Se Sgraffito - 713-714
Alsheda, socken i Jönköpings län. Se Alseda - 713-714
Alsike, socken i Stockholms län - 713-714
Alsikeklöfver, Trifolium hybridum L., bot., en klöfverart - 713-714
Alsineæ, Stjärnblomstriga växter, bot., afd. af fam. Caryophyllaceæ - 713-714
Al-siska, Fringilla linaria magnirostris, zool., en stornäbbad varietet af grå-siska - 713-714
Alskog, socken i Gottlands län - 713-714
Alsloot, Denijs van, flamsk målare - 713-714
Alsnö, det äldre namnet på ön och socknen Adelsö - 713-714
Alsnöstadgan, en omkr. 1280 utfärdad förordning - 713-714
Alsó, ung., "nedre", ofta i sammansatta ungerska ortnamn - 715-716
Alsol, en förening af aluminium-acetat och -tartrat - 715-716
Alsophila R. Br., bot., växtsläkte - 715-716
Alstad, två socknar i Malmöhus län. Se Fru Alstad och Västra Alstad. - 715-716
Alstahoug, namn på tvenne gårdar i Norge - 715-716
Alstenö, ö vid Norges västkust - 715-716
Alster, bot. Se Benved - 715-716
Alster, socken i Värmlands län - 715-716
Alster, betydande vattenkvarn i Karlstads landsförsamling - 715-716
Alster, biflod till Elbe - 715-716
Alsterfors, glasbruk i Älghults socken - 715-716
Alstern. Se Alsterån - 715-716
Alsterån, vattendrag i Kronobergs och Kalmar län - 715-716
Alstonia R. Br., bot., växtsläkte - 715-716
Alstrin, Erik, biskop - 715-716
Alstringslinje l. Generatris, mat., en linje genom hvars rörelse i rymden en yta hafva uppkommit - 715-716, 717-718
Alstroemeria L., bot., ett sydamerikanskt växtsläkte - 717-718
Alströmer, svensk adlig ätt - 717-718
Alströmer. 1. Jonas A. - 717-718, 719-720
Alströmer. 2. Patrik A., direktör vid Ostindiska kompaniet - 719-720
Alströmer. 3. Klas A. - 719-720
Alströmer. 4. Johan A. - 719-720
Alströmer. 5. Karl Jonas Oskar A., ämbetsman - 719-720
Alt, mus., den djupa kvinno- och goss-rösten - 719-720, 721-722
Alt, biflod till Donau. Se Aluta - 721-722
Alt. 1. Jakob A., tysk litograf och landskapsmålare - 721-722
Alt. 2. Rudolf von A., akvarellist - 721-722
Altai, ett bergsystem i Central-Asien - 721-722
Altair, astron., en stjärna. Se Atair - 721-722
Altaiska språk. Se Ural-altaiska språk - 721-722
Altai-tatarer l. Altajer. Se Tatarer - 721-722
Altamira, Rafael, spansk skriftställare - 721-722
Altamura, stad i italienska prov. Terra di Bari - 721-722
Altan, högt uppburen hvilo- och utsiktsplats - 721-722
Altappen, lastageplats i Neder-Luleå socken - 721-722
Altar. Se Altare - 721-722
Altar de los Collanes l. Capac-Urcù, en vulkan - 721-722
Altarduk, en linneduk som betäcker altarskifvan - 721-722
Altare l. Altar, offerhärd, offerbord - 721-722, 723-724, (blank), Till art. Altare., Till art. Altare. (forts.), (blank), 725-726
Altarets sakrament. Se Nattvarden - 725-726
Altarhafre, gammal utskyld - 725-726
Altarkläde, broderadt kläde - 725-726
Altarläge, en prästen tillkommande skatt eller afgift - 725-726
Altarmat, frivilliga gåfvor af matvaror till prästerskapet - 725-726
Altarnisch. Se Apsis - 725-726
Altaroche, Durand Marie Michel, fransk skriftställare - 725-726
Altarsedel, af präst utfärdadt intyg att någon begått nattvarden - 725-726
Altarskrud. Se Kyrkoskrud - 725-726
Altarskåp. Se Altare - 725-726
Altartafla. Se Altare - 725-726
Altasapakte-fjället - 725-726
Altazimut. Se Astronomiska instrument - 725-726
Altbasun. Se Basun - 725-726
Alt-Breisach. Se Breisach - 725-726
Altdamm, stad. Se Damm 1 - 725-726
Altdorf, stad i Schweiz. Se Altorf - 725-726
Altdorfer, Albrecht, tysk målare - 725-726
Altdorf-Weingarten. Se Weingarten - 725-726
Altea-rot, farm. Se Althæa - 725-726
Altefähr, fiskläge på Rügen - 725-726
Alte land (Das alte land), fruktbar landsträcka på Elbes vänstra strand - 725-726
Alten, den fruktbaraste delen af Finnmarken - 725-726, 727-728
Altén, Mårten, öfversättare - 727-728
Alten, Karl August, grefve, hannoveransk general - 727-728
Altena, fabriksstad i preussiska prov. Westfalen - 727-728
Altenberg. 1. Bergstad i sachsiska reg.-omr. Dresden - 727-728
Altenberg. 2. Det tyska namnet på Moresnet (se d. o.) - 727-728
Altenburg. 1. Tyskt hertigdöme. Se Sachsen-Altenburg - 727-728
Altenburg. 2. Hufvud- och residensstad i hertigdömet Sachsen-Altenburg - 727-728
Altenburg. 3. Stad i Ungern. Se Ungarisch-Altenburg - 727-728
Altenessen, landskommun i preuss. reg.-området Düsseldorf - 727-728
Altenfjord, den västligaste af Finnmarkens stora fjärdar - 727-728
Altengård. Se Alten - 727-728
Altenhus. Se Alten - 727-728
Altenkirchen, by i preuss. prov. Rhenprovinsen - 727-728
Alten-Oetting (-Ötting), köping i Bajern. Se Altötting - 727-728
Altenstein, slott på södra sluttningen af Thüringerwald - 727-728
Altenstein, Karl, friherre von Stein zum A., preussisk statsman - 727-728
Alten-älfven, flod i Finnmarken - 727-728
Alterabel, föränderlig - 729-730
Altera pars (lat.), den andra delen - 729-730
Alteration, sinnesrörelse - 729-730
Alter ego (lat.), andra jag - 729-730
Alterera, förskräcka - 729-730
Altereradt ackord, mus., ett dur- eller mollackord hvari någon ton kromatiskt förändrats - 729-730
Alternanthera Forsk., bot., ett växtsläkte - 729-730
Alternaria, bot., svampsläkte - 729-730
Alternat, inom diplomatien - 729-730
Alternativ, som går i tur - 729-730
Alternator, elektrot., detsamma som växelströmgenerator - 729-730
Alternatvinklar, mat. - 729-730
Alternera, göra något växelvis - 729-730
Alterum tantum, en gång till så mycket - 729-730
Altesse, fr., titel för vissa furstliga personer - 729-730
Alte vand, en långsträckt fjällsjö i Bardo härad - 729-730
Alte Veste, "gamla fästet", öde slott nära Nürnberg - 729-730
Altfiol, ett musikinstrument. Se Viola 1 - 729-730
Altflöjt. Se Flöjt - 729-730
Althæa L., bot., farm., växtsläkte - 729-730, 731-732
Althaia, konung Oineus’ i Kalydon maka - 731-732
Althorn. Se Saxhorn - 731-732
Althorp, viscount, engelsk statsman. Se Spencer, J. Ch. - 731-732
Althusius, Johannes, tysk rättslärd - 731-732
Altichiero da Zevio, italiensk målare - 731-732
Altieri, gammal romersk adelssläkt - 731-732
Altilik, turkiskt silfvermynt, = omkr. 90 öre - 731-732
Altimeter, höjdmätare - 731-732
Altimetri, höjdmätning - 731-732
Altin, ryskt kopparmynt, = 3 kopek - 731-732
Altingia Nor., bot., växtsläkte - 731-732
Altior adversis, upphöjd öfver vedervärdigheterna - 731-732
Altist (jfr Alt), mus., person som utför en altstämma - 731-732
Al-tita, zool., en art af stjärtmessläktet (se d. o.) - 731-732
Altitud, astron., himlakropps höjd öfver horisonten - 731-732
Altklarinett, mus. Se Klarinett - 731-732
Altmark. 1. Provins i det forna Kurmark - 731-732, 733-734
Altmark. 2. Kyrkby nära staden Stuhm i prov. Preussen - 733-734
Altmühl, biflod till Donau - 733-734
Altnach. Se Alpnach - 733-734
Alto, mus. Se Alt - 733-734
Alto Amazonas, stat i Brasilien. Se Amazonas - 733-734
Altobasso (it.), mus., ett äldre venezianskt instrument med tarmsträngar - 733-734
Alto-cumuli, meteor. Se Moln - 733-734
Alto Douro, landsträcka i Portugal längs floden Douro - 733-734
Altomünster, köping i bajerska reg.-området Ober-Bayern - 733-734
d’Alton. 1. Johann Wilhelm Eduard d’A., tysk anatom, arkeolog - 733-734
d’Alton. 2. Johan Samuel Eduard d’A., tysk anatom - 733-734
Altona, handelsstad i preussiska prov. Schleswig-Holstein - 733-734
Alton-tragedien, ett mord - 733-734
Altoona, stad i Pennsylvania - 733-734
Altorf l. Altdorf, hufvudort i kantonen Uri - 733-734
Alto rilievo, konstt. Se Relief - 733-734
Altranstädt, by i preussiska provinsen Sachsen - 735-736
Altringer, österrikisk general. Se Aldringen - 735-736
Altringham, stad i grefsk. Cheshire - 735-736
Altruism, filos. - 735-736
Altruist, anhängare af altruismen (se d. o.) - 735-736
Altruistisk, som öfverensstämmer med altruismen - 735-736
Alt-Ruppin, stad. Se Ruppin - 735-736
Altsohl (ung. Zólyom), stad i ungerska komitatet Sohl - 735-736
Alt-Strelitz, stad. Se Strelitz - 735-736
Altsträng, mus., 2:a strängen på violinen och 1:a på altfiolen - 735-736
Altstämma, mus. Se Alt - 735-736
Altum silentium (lat.), djup tystnad - 735-736
Altuna, socken i Västmanlands län - 735-736
Altwasser, by i preuss. reg.-området Breslau - 735-736
Altwasser (ty.), smala, bågformiga sjöar i en flodbädd - 735-736
Altvater-bergen [-fater]. Se Sudeterna - 735-736
Altötting l. Alten-Ötting, köping och vallfärdsort i Bajern - 735-736
Aludel (sp.), tekn., päronformigt, i båda ändarna öppet kärl - 735-736
Alumbrados (sp.), mystisk sekt. Se Alombrados - 735-736
Alum-cake, tekn., en blandning af aluminiumsulfat och kiselsyra - 735-736
Alumen (lat.), alun - 735-736
Aluminat, kem., salter af aluminiumhydrat med baser - 735-736
Aluminium, kem., en hvit metall - 735-736, 737-738, 739-740
Aluminiumbrons, kem., en legering af aluminium och koppar - 739-740
Aluminiumcell, elektrot., en cell af en aluminium- och en blyplatta nedsatta i svafvelsyra - 739-740
Aluminiumklorid. Se Aluminiumsalter - 739-740
Aluminiumlegering, metall., en legering hvari aluminium ingår - 739-740
Aluminiummässing. Se Aluminiumlegering - 739-740
Aluminium-oxid, kem., lerjord. Se Aluminium. - 739-740
Aluminiumsalter, kem. - 739-740
Aluminiumsilfver, metall., en legering. Se Aluminiumlegering - 739-740
Aluminiumsulfat, svafvelsyrad lerjord. Se Aluminiumsalter och Alun - 739-740
Aluminokoll, kem. tekn., massa som användes till limning af papper - 739-740
Aluminotermi, kem. tekn., åstadkomma hög och koncentrerad temperatur - 739-740, 741-742
Alumn, skyddsling; lärjunge - 741-742
Alumnat l. Alumneum, i Tyskland läroverk, i hvilka lärjungarna få kost och bostad (internat) - 741-742
Alumneum. Se Alumnat - 741-742
Alumnol är [beta]-naftolsulfonsyrans aluminiumsalt - 741-742
Alun kallas ett dubbelsulfat af kalium och aluminium - 741-742, 743-744
Alunda, socken i Upsala län - 743-744
Alunera, kem. tekn., behandla med alunlösning - 743-744
Alunit, ett vattenhaltigt sulfat af kalium och aluminium - 743-744
Alunjord l. Alunlera, geol., en lera - 743-744
Alunlim, alunhaltigt lim. Användes vid hoplimning af papper - 743-744
Alunmjöl, alun i form af mycket små kristaller - 743-744
Alunno, Niccolo (oriktigt kallad så), italiensk målare - 743-744
Alunskiffer, geol., en lerskiffer - 743-744
Alunsten, geol., en trakytisk tuffbergart - 743-744
Al uso (it.), efter bruket - 743-744
Aluta l. Alt, biflod till Donau - 743-744
Alva, hertig af A. Se Alba - 743-744
Alvaldsnuten, ddn högsta bergstoppen vid Aakre-fjorden i Söndhordland - 743-744
Alvaneu l. Alveneu, liten badort i kant. Graubünden - 743-744
Alwar, en radjputstat i engelska Ostindien - 743-744
Alvarado, Pedro de, en eröfrare - 743-744
Alvarenga, Pedro Francesco da Costa, portugisisk läkare - 743-744
Alvarez, Don José, spansk bildhuggare - 743-744, 745-746
Alvarez Quintero, J. och S., spanska teaterförfattare. Se Quintero - 745-746
Alvarez y Catala, Luis, spansk målare - 745-746
Alvargrim (Regnpiparen), zool. Se Pipare-släktet - 745-746
Alvastra. 1. Alvastra gård, fordom kungsgård - 745-746
Alvastra. 2. Alvastra kloster - 745-746, 747-748
Alvend, berg i Persien. Se Elvend - 747-748
Alveneu. Se Alvaneu - 747-748
Alvensleben, Albrecht von, grefve, preussisk statsman - 747-748
Alvensleben. 1. Gustav von A., preussisk general - 747-748
Alvensleben. 2. Konstantin von A., preussisk general - 747-748
Alveol, hålighet - 747-748
Alveolar. 1. Språkv. Språkljud, som bildas med tungspetsen mot tandhålan - 747-748
Alveolar. 2. (Alveolär), hålig - 747-748
Alveolar-ektasi, detsamma som lung-emfysem - 747-748
Alveolarplasma, bot. Se Cell, bot. - 747-748
Alveolär, hålig - 747-748
Alverstone, Richard Everard Webster, baron A., engelsk jurist - 747-748
Alves, Francisco de Paula Rodrigues, president i Brasilien - 747-748, 749-750
Alvik, egendom i Bromma socken - 749-750
Alviks-selet (Älgviks-selet), Ångermanälfvens fagraste sel - 749-750
Alvinczy, Joseph, friherre v. Barberek, österrikisk general - 749-750
Alyattes, konung af Lydien - 749-750
Alyscamps. Se Arles - 749-750
Alyssum L., bot., växtsläkte - 749-750
Alytes, zool. Se Amfibier - 749-750
Alzamento (it.), ena handens förflyttning öfver den andra - 749-750
Alzey, stad i hessiska prov. Rheinhessen - 749-750
Al-zonen, geol., det öfversta lagret i de skånska och danska torfmossarna - 749-750
Am, kemiskt tecken för radikalen ammonium (N.H4) - 749-750
A. M., förkortning för Artium magister (se d. o.) - 749-750
A. M. (a. m.), förkortning för lat. anno mundi - 749-750
Ama, ett pluralprefix i kaffrernas språk - 749-750
Amabile (it.), mus., älskligt, smekande - 749-750
Amadeo, Giovanni Antonio, italiensk bildhuggare och arkitekt - 749-750
Amadeo, medlemmar af huset Savojen. Se Amadeus - 749-750
Amadeus (Amadeo), namn på flera grefvar, furstar och konungar af huset Savojen - 749-750
Amadeus. 1. Amadeus V, den store, stamfader för dynastien Savojen, - 749-750
Amadeus. 2. Amadeus VIII, den fridsamme, sedermera påfve under namn af Felix V - 749-750
Amadeus. 3. Amadeus (Ferdinand Maria), konung af Spanien - 749-750, 751-752
Amadeus-sjön, saltsjö i det inre Australien - 751-752
Amadisromaner är namnet på en hel följd af spanska medeltidsromaner - 751-752
Amador de los Rios, José, spansk författare - 751-752
Ama-fengu. Se Kaffrer - 753-754
Amagasaki, sjöstad i Japan - 753-754
Amager, en liten ö i Öresund - 753-754
A majori ad minus, lat., från det större till det mindre - 753-754
Amalar (Amalarius) af Metz, liturgisk författare - 753-754
Amalarik, konungar af Jerusalem. Se Jerusalem - 753-754
Amalarius. Se Amalar - 753-754
Amalasunta, östgotisk drottning - 753-754
Amalekiter, ett nomadfolk s. v. om Döda hafvet - 753-754
Amaler, goternas förnämsta furstesläkt - 753-754
Amalfi, stad i ital. prov. Salerno - 753-754
Amalgam l. Amalgama, blandning. Förkortas AAA. - 753-754
Amalgam. 1. Kem. En legering af kvicksilfver med annan metall - 753-754, 755-756
Amalgam. 2. Miner. Naturligt amalgam - 755-756
Amalgam. 3. Fig. En mekanisk, oorganisk blandning af olikartade ämnen - 755-756
Amalgamation, blandning. Se vidare Amalgam och Amalgamera - 755-756
Amalgamera. 1. Tekn. Blanda kvicksilfver med annan metall - 755-756
Amalgamera. 2. Fig. Hopblanda (mest om olikartade ämnen) - 755-756
Amalgamist, person, som sysslar med amalgamering - 755-756
Amalia (Marie-Amélie), fransk drottning. Se Ludvig Filip. - 755-756
Amalia, drottning af Grekland. Se Otto, konung af Grekland - 755-756
Amalia (Amelia) Elisabet, landtgrefvinna af Hessen-Kassel - 755-756
Amalia, Anna A., hertiginna af Sachsen-Weimar-Eisenach - 755-756
Amalia, Maria A. Fredrika Augusta, hertiginna af Sachsen, dramatisk författarinna - 755-756
Amalie Heiter, pseudonym för hertiginnan Amalia af Sachsen - 755-756
Amalienborg kallas fyra palats i Köpenhamn - 755-756, 757-758
Amalrik af Bena, panteist - 757-758
Amaltheia, grek. myt., en get, som närde den nyfödde Zeus - 757-758
Amand les Eaux. Se Saint-Amand les Eaux - 757-758
Amand Mont Rond. Se Saint-Amand Mont Rond - 757-758
Amandus, helgon, Belgiens apostel - 757-758
Amang, älskare. Jfr Amant - 757-758
Amanita muscaria, bot. Se Flugsvamp - 757-758
Amanitin, kem. farm. Se Flugsvamp - 757-758
Aman-Jean, Edmond François, fransk målare - 757-758
Amant, fr., älskare - 757-758
Amanuens, biträde - 757-758
Amanvillers, ty. Amanweiler, by i Lothringen - 757-758
Amapala, stad på södra kusten af Honduras - 757-758
Amara, farm. Se Bittermedel - 757-758
Amara George, pseudonym för författarinnan Mathilde Kaufmann. Se Kaufmann - 757-758
Amara-koça, sanskritisk ordbok - 757-758
Amarant, bot., växt - 757-758
Amarantaceæ R. Br., Amarantacéer, bot., en familj - 759-760
Amarantfärg, tekn., röd färg - 759-760
Amarant-orden. 1. En hof-orden vid drottning Kristinas hof 1653-54 - 759-760
Amarant-orden. 2. En sällskaps-orden i Stockholm - 759-760
Amarant-trä, en från ett sydamerikanskt träd härrörande trä-sort - 759-760
Amarantus L., bot., växtsläkte - 759-760
Amarapura, den forna residensstaden i konungariket Burma - 759-760
Amareller, mindre brukligt namn på olika slags surkörsbär - 759-760
Amari. 1. Michele A., italiensk statsman och historieskrifvare - 759-760
Amari. 2. Emerico A., italiensk rättslärd och politiker - 759-760
Amarna (Tell el-Amarna), by i norra Egypten - 759-760, 761-762
Amaru, indisk lyriker - 761-762
Amaru-çataka. Se Amaru - 761-762
Amaryllidaceæ, Amaryllidéer, bot., växtfamilj - 761-762
Amaryllis L., bot., växtsläkte - 761-762
Amasia, stad i vilajetet Sivas i Mindre Asien - 761-762
Amasig, ett europeiskt namn på berber-folket i-mosjar - 761-762
Amasirger. Se I-mosjar - 761-762
Amasis, konung i Egypten. Se Egypten - 761-762
Amasja l. Amasjahu, konung i Juda rike 838-809 f. Kr. - 761-762
Amasoner, grek. myt., krigiskt sagofolk af idel kvinnor - 761-762
Amasonfloden (Rio das Amazonas) l. Marañon, jordens största flod - 761-762, 763-764, 765-766
Amasonsköld, halfcirkelformig skifva med tvenne halfcirkelformiga inskärningar - 765-766
Amasonsten, ett slags fältspat (se d. o.) - 765-766
Amat, en i det holländska Indien förekommande vikt = 2 pikul - 765-766
Ama-tembu. Se Kaffrer. - 765-766
Amathus (Amathunt), forntida stad på södra kusten af Cypern - 765-766
Amati, den äldsta af tre i Cremona bosatta familjer, berömda för sin tillverkning af violiner - 765-766
Amatitlan. 1. Sjö i Guatemala - 765-766
Amatitlan. 2. Stad vid Amatitlan-sjön - 765-766
Ama-tojâ, te beredt af Hortensia Thunbergii - 765-766
Ama-tonga, en kafferstam, bosatt i Tongaland - 765-766
Amatorius musculus (lat.), "kärleksmuskeln", bildar en grop i kinden - 765-766
Amatris, skämtsam eller nedsättande benämning på kvinnlig amatör - 765-766
Amatör, person, som sysslar med eller utöfvar konst, utan att hafva den till yrke - 765-766
Amauros, med. Se Starr - 765-766
Amaury-Duval, Eugène Emmanuel, fransk målare - 765-766
Amaxichi, hufvudstad på den grekiska ön Santa Maura (Leukadia) - 765-766
Ama-xosa, stam bland kaffrerna. Se Kaffrer - 765-766
Amazon. Se Amason - 765-766
Amazonas. 1. (Alto A.). Största staten i Brasilien - 765-766, 767-768
Amazonas. 2. Departement i nordöstra delen af Peru - 767-768
Amazonfloden. Se Amasonfloden - 767-768
Amazonsköld. Se Amasonsköld - 767-768
Amazonsten. Se Amasonsten - 767-768
Amb, dubbelträff i lotteri - 767-768
Amba, de i Abessinien förekommande, branta, isolerade klipporna - 767-768
Ambak-trädet (Ambatsch-trädet), Æschynomene elaphroxylon, bot. Se Æschynomene - 767-768
Ambala l. Stånglack, handelsnamn på renad gummilacka - 767-768
Ambala (Umballa). 1. Distrikt i Punjab - 767-768
Ambala. 2. Hufvudstad i distriktet Ambala - 767-768
Ambalema, stad i Columbia - 767-768
Ambarvalierna, en fornitaliensk bondefest för Ceres - 767-768
Ambassad, diplomatisk beskickning af högsta rangen - 767-768
Ambassadör. Se Ambassad - 767-768
Ambatsch, bot. Se Æschynomene - 767-768
Ambe due pedali, it., mus., båda pedalerna skola samtidigt användas - 767-768
Amberg, stad i Bajern - 767-768
Amberg, Wilhelm, tysk genremålare - 767-768
Amberger, Christoph, tysk porträttmålare - 767-768
Amberley, viscount. Se Russell 4 - 767-768
Ambidexter, en som kan använda vänstra handen lika väl som den högra; väderhane - 767-768
Ambiorix, gallisk furste och frihetskämpe - 767-768
Ambition, ärelystnad - 767-768
Ambitionera. Se Ambition - 767-768
Ambitiös. Se Ambition - 767-768
Ambitus, rom. fornk., kringgående för att värfva valmäns röster - 767-768
Ambjörnarp, socken i Älfsborgs län - 767-768
Amblode (Amblodhe). Se Hamlet - 767-768
Ambloma (grek.), missfall - 767-768
Amblotica, fosterfördrifvande medel - 767-768
Amblygonit Breith., miner., ett mineral - 767-768
Amblyopi, med. Se Ögonsjukdomar - 767-768
Amblyopsis, zool., en mjukfenig fisk från Mammutgrottan i Kentucky - 767-768, 769-770
Amblypoda, zool. Se Ungulata - 769-770
Amblyrhynchus, zool., ett ödlesläkte - 769-770
Amblystegium De Not., bot., släkte pleurokarpa mossor - 769-770
Amblystoma l. Ambystoma, zool., släkte af stjärtamfibier - 769-770, 771-772
Ambo l. Ambon - 771-772
Amboëlla. Se Ambuella - 771-772
Amboina. 1. Ett af de två residentskap, i hvilka Molukkerna l. Kryddöarna äro indelade - 771-772
Amboina. 2. (Ambon) Ö i nämnda residentskap - 771-772
Amboise, gammal stad i franska depart. Indre et Loire - 771-772
d'Amboise, George - 771-772
Ambon. Se Ambo - 771-772
Ambon, geogr. Se Amboina - 771-772
Ambra kallades en i forntiden mycket prisad parfym - 771-772
Ambrakia, en betydande stad i det forna Epirus - 771-772
Ambras l. Amras, kejserligt bergsslott i Tyrolen - 771-772
Ambriz, portugisiskt område på södra delen af Guineakusten - 771-772, 773-774
Ambroid, ett slags sämre bärnsten - 773-774
Ambros, August Wilhelm - 773-774
Ambrosi, Ferdinand - 773-774
Ambrosia, grek. myt. - 773-774
Ambrosia artemisiæfolia L., Bitterambrosia, bot. - 773-774
Ambrosianska biblioteket (Bibliotheca ambrosiana), som fick sitt namn efter den helige Ambrosius - 773-774
Ambrosianska liturgien (Officium ambrosianum, Ritus ambrosianus) - 773-774
Ambrosianska lofsången. Se Ambrosius - 773-774
Ambrosianska sången, den af den helige Ambrosius i Milano införda och sedan i västerlandet länge nuttjade kyrkosången - 773-774
Ambrosiaster l. Pseudo-Ambrosius. Se Ambrosius - 773-774
Ambrosisk (jfr Ambrosia), gudomlig, härlig, ljuflig till smaken - 773-774
Ambrosius, biskop af Milano - 773-774, 775-776
Ambrosius, Johanne, tysk skaldinna. Se Voigt - 775-776
Ambrosius Bogbinder, borgmästare i Köpenhamn - 775-776
Ambrym l. Chinambrym, ö bland Nya Hebriderna - 775-776
Ambuella (Amboëlla), en till bantu-folken hörande stam i sydvästra Afrika - 775-776
Ambulakralfötter (af lat. ambulare, vandra). Se Tagghudingar - 775-776
Ambulans. 1. Allmän benämning för den rörliga sjukvården i fält - 775-776
Ambulans. 2. (Ambulansvagn), för sjuktransport inredd vagn - 775-776
Ambulatorisk, kringvandrande, flyttbar - 775-776
Ambystoma, zool. Se Amblystoma - 775-776
a M. C., förkortning för a mund condito (lat.), från världens början - 775-776
Ameba, zool. Se Amoeba - 775-776
Ameen, släkt - 775-776
Ameen. 1. Georg Fredrik A. - 775-776
Ameen. 2. Elin A. - 775-776
Ameen. 3. Karl Gustaf A. - 775-776
Améen, yngre gren af samma släkt som föregående - 775-776
Améen. 1. Karl Gustaf A. - 775-776
Améen. 2. Märta Augusta Karolina Emma Axelsdotter A., född Sparre - 775-776, 777-778
Ameiva, zool., ett ödlesläkte - 777-778
Amelanchier Medic., Bär-mispel l. Blåhägg, bot. - 777-778
Ameland, ö i Nordsjön - 777-778
Amelia, stad i italienska prov. Umbrien (Perugia) - 777-778
Amélie les Bains, badort i franska depart. Pyrenées orientales - 777-778
Amelioration, detsamma som melioration (se d. o.) - 777-778
Amelot de Chaillou, Jean Jacques - 777-778
Amelungar. Se Amaler - 777-778
Amen, "visserligen, så är det, det vare så, ske alltså" - 777-778
Amendemang, egentl. "förbättring" - 777-778
Amendement, fr. Se Amendemang - 777-778
Amendivi. Se Lakkadiverna - 777-778
Amenemha, konungar i Egypten. Se Egypten - 777-778
Amenofis l. Amonhotep, konungar i Egypten. Se Egypten - 777-778
Amenorre, felande menstruation - 777-778
A mensa et toro (lat.), från bord och bädd - 777-778
Amentaceæ, Amentacéer, Hängeträd l. Hängeväxter, bot. - 777-778
Amentes, greciserad form af de gamle egypternas namn (Amenti) på västerlandet eller underjorden - 777-778
Amentia, vansinne - 777-778
Amentum (lat.), bot., hänge. Se Blomställning - 777-778
Ameria, romarnas namn på staden Amelia - 777-778
American federation of labour. Se Amerikanska arbetareförbundet - 777-778
Amerighi, oriktig form för Amerigi - 777-778
Amerigi, Michel Angelo, italiensk målare. Se Caravaggio - 777-778
Amerigo Vespucci. Se Vespucci - 777-778
Amerika - 777-778, 779-780, (blank), Nord-Amerika. Flod- och bergssystem., Nord-Amerika. Flod- och bergssystem. (forts.), (blank), (blank), Syd-Amerika. Flod- och bergssystem., Syd-Amerika. Flod- och bergssystem. (forts.), (blank), 781-782, 783-784, 785-786, 787-788, 789-790, 791-792, 793-794, 795-796, 797-798, 799-800, 801-802, 803-804, 805-806, 807-808, (blank), Amerikanska folk., Amerikanska folk. (forts.), (blank), 809-810, 811-812, (blank), Nord-Amerika. Politisk öfversiktskarta., Nord-Amerika. Politisk öfversiktskarta. (forts.), (blank), (blank), Syd-Amerika. Politisk öfversiktskarta., Syd-Amerika. Politisk öfversiktskarta. (forts.), (blank), 813-814, 815-816, Amerikanska kulturföremål., (blank), 817-818
Amerikanism, ord eller uttryckssätt, som är egendomligt för den i Förenta staterna skrifna och talade engelskan - 813-814, 815-816
Amerikanist, forskare, som idkar studium af Amerika och dess förhållanden - 815-816
Amerikanskt aloen, bot. Se Agave - 815-816
Amerikanska antislafverisällskapet. Se Abolitionister - 815-816
Amerikanska arbetareförbundet (eng. American federation of labor), Förenta staternas största arbetarorganisation - 815-816
Amerikanska broar - 815-816, Amerikanska kulturföremål., (blank), 817-818
Amerikanska fornlämningar. Se Fornlämningar - 817-818
Amerikanska frihetskriget 1775-83. Se Nord-Amerikas förenta stater - 817-818
Amerikanska gåsen, astron. Se Tukan - 817-818
Amerikanska inbördeskriget 1861-65. Se Nord-Amerikas förenta stater - 817-818
Amerikanska kompaniet. Se Tobakskompaniet - 817-818
Amerikanska krusbär, bot. Se Peireskia - 817-818
Amerikanska partiet (eng. The american party) - 817-818
Amerikanska pesten. Se Gula febern - 817-818
Amerikanska polarhafvet. Se Norra ishafvet - 817-818
Amerikanska rasen. Se Indianer - 817-818
Amerikanska språk - 817-818
Amerikanska vattenpesten, bot. Se Helodea - 817-818
Amerikansk duell. Se Duell - 817-818
Amerikas förenta stater (eng. United states of America), det officiella namnet på Nord-Amerikas förenta stater (se d. o.) - 817-818
Amerinder (af Amerika och Inder), "amerikanska inder", fornamerikaner - 817-818
Amerling, Friedrich - 817-818, 819-820
Amersfoort, stad i nederländska prov. Utrecht - 819-820
À merveille, fr., beundransvärdt, underbart, förträffligt - 819-820
Ames, Fisher - 819-820
A meta (it. a metà), hand., till hälften - 819-820
Ametabolier, zool. - 819-820
Ametist, miner. - 819-820
Ametropi, med. Se Refraktion, med. - 819-820
Ameublement, fr., möblemang - 819-820
A mezza voce, it., mus., "med half röst", med betydligt dämpad sångton - 819-820
Amfiaraos, grekisk sagohjälte och siare - 819-820
Amfiartros, stram led. Se Led - 819-820
Amfibier, Amphibia, Groddjur - 819-820, 821-822, 823-824, 825-826, 827-828, 829-830, 831-832, 833-834, 835-836, 837-838
Amfibiologi, läran om amfibierna - 837-838
Amfibisk, som har afseende på amfibierna - 837-838
Amfibiska växter, bot. - 837-838
Amfiboler, miner., en viktig grupp silikater - 837-838
Amfiboli, tvetydighet, dubbelmening - 837-838
Amfibolitskiffer, petrogr. Se Hornbländeskiffer - 837-838
Amfider, kem. - 837-838
Amfidsalter. Se Amfider - 837-838
Amfigastrier, bot. Se Jungermanniaceæ - 837-838
Amfiguri, meningslöst ordsvall, gallimatias - 837-838, 839-840
Amfikarp, bot., med två slags frukt - 839-840
Amfiktyoner (grek. amfiktyones l. Amfiktiones, kringboende) - 839-840
Amfilochos, grek. sag. - 839-840
Amfimacer, metr., versfot - 839-840
Amfion, grek. myt., son af Zeus och Antiope - 839-840, 841-842
Amfipoder, zool., märldjur - 841-842
Amfipolis, fordom stad i Macedonien - 841-842
Amfiprostyl, bygnk., tempel som bara har en kolonnställning framför hvardera kortsidan - 841-842
Amfissa, nu Salona, grekisk stad i de ozoliske lokrernas land - 841-842
Amfiteater, byggnad med flere trappvis öfver hvarandra upphöjda säten för åskådarna - 841-842, 843-844
Amfiteatralisk, inredd med bakom hvarandra stigande bänk- eller stolrader - 843-844
Amfiteatrov, Aleksej Valentinovitj, rysk publicist och novellist - 843-844
Amfitrite, grek. myt., en af nereiderna, Poseidons maka - 843-844
Amfitropt, bot., när fröämnet är krumböjdt - 843-844
Amfitryon, grek. sag., son af konung Alkaios i Tiryns - 843-844
Amfora, tvåöradt kärl - 843-844, 845-846
Amfoter, som uppträder dubbelt - 845-846
Amhara, mellersta delen af Abessinien - 845-846
Amhariska språket, det sydligaste af de semitiska språken och Abessiniens riksspråk - 845-846
Amherst. 1. Distrikt i Nedre Burma - 845-846
Amherst. 2. Stad i distriktet Amherst - 845-846
Amherst. 3. Stad i staten Massachusetts - 845-846
Amherst. 4. Stad i kolonien New Scotland - 845-846
Amherst. 1. Jeffrey A., baron A., engelsk fältmarskalk - 845-846
Amherst. 2. William Pitt A., earl A., generalguvernör i Ostindien - 845-846, 847-848
Amhersts fasan. Se Fasansläktet - 847-848
Ami (fr.), vän, älskare - 847-848
Ami, ytter-halsduk - 847-848
Amia, zool. Se Ganoidei - 847-848
Amiant, miner. Se Asbest - 847-848
Amianthium A. Gray, bot., växtsläkte - 847-848
Amici, Giovanni Battista, italiensk optiker och astronom - 847-848
Amicis. Se De Amicis - 847-848
Amictus (lat.), detsamma som humerale (se d. o.) - 847-848
Amicus och Amelius, en från medeltiden härstammande romantisk-legendarisk saga - 847-848
Amicus Plato, sed magis amica veritas (lat.), "Platon är mig kär, men sanningen ännu kärare" - 847-848
Amicus veritatis (lat.), pseudonym för L. H. Åberg - 847-848
Amid, kem. Se Ammoniak och Amino-föreningar - 847-848
Amida, stad i Asien. Se Diarbekr - 847-848
Amido-föreningar (Amider), kem. Se Amino-föreningar - 847-848
Amidol, en fotografisk s. k. framkallare - 847-848
Amiel, Henri Frédéric, schweizisk författare - 847-848, 849-850
Amiens, hufvudstad i franska depart. Somme - 849-850
Amikal, vänskaplig, välmenande - 849-850
Amimi, med., rubbning af förmågan att genom åtbörder meddela sig - 849-850
Amin, kem. Se Ammoniak och Amino-föreningar - 849-850
Aminoff, svensk och finsk adelsätt - 849-850
Aminoff. 1. Johan Fredrik A., politiker, krigare - 849-850, 851-852
Aminoff. 2. Gustaf A., krigare - 851-852
Amino-föreningar, kemiska föreningar som innehålla en eller flera amingrupper - 851-852
Aminokapronsyra, kem. Se Leucin - 851-852
A minori ad majus (lat.). Se A majori ad minus - 851-852
Amino-syror. Se Amino-föreningar - 851-852
Aminoättiksyra, kem. Se Glykokoll - 851-852
Amira, Karl Konrad Ferdinand Maria von, tysk rättshistoriker och germanist - 851-852
Amiral, sjöv., högste befälhafvare öfver en flotta - 851-852
Amiral-general, en amiralsgrad - 851-852
Amiralgenerallöjtnant, en amiralsgrad - 851-852
Amiralitet. 1. Högsta styrelsen öfver sjöförsvarets angelägenheter - 851-852
Amiralitet. 2. Flottans samtlige amiraler - 851-852
Amiralitets-församlingen i Karlskrona - 851-852
Amiralitets-kammarrätten, en 1695 i Karlskrona inrättad domstol - 851-852
Amiralitets-kollegium, ett numera upphäfdt ämbetsverk - 851-852, 853-854
Amiralitets-krigsmanskassan. Se Flottans pensionskassa - 853-854
Amiralitetsråd, en ämbetsman i Marinförvaltningen (se d. o.) - 853-854
Amiralitets-rätt, domstol som handlägger till sjökrigsmakten hörande mål - 853-854
Amiralitetsstats- och kammarkontoret, handhafvande af ekonomi och redovisning vid flottan - 853-854
Amiralitets-öarna. Se Admiralitets-öarna - 853-854
Amiralsflagga, sjöv., befälstecken för amirals-personer af alla grader (flaggmän) - 853-854
Amiralskap, sjöv. 1. Amirals ämbete eller värdighet - 853-854
Amiralskap. 2. en samling handelsfartyg jämte de krigsfartyg af hvilka de beledsagades, för att skyddas mot sjöröfvare - 853-854
Amiralsskepp l. Flaggskepp, sjöv., fartyg på hvilket den öfver en flotta befälhafvande amiralen för sin flagga - 853-854
Amiranterna. Se Admiranterna - 853-854
Amisia, det latinska namnet på floden Ems - 853-854
Amisos, nu Samsun, fordom stad i Pontos vid Svarta hafvet - 853-854
Amitos, bot., direkt kärndelning - 853-854
Amixi, biol., ny varietet (eller art) kan uppkomma gemom isolering - 853-854
Amla, en ö bland Aleuterna - 853-854
Amlaträd, bot. Se Phyllanthus - 853-854
Amleth. Se Hamlet - 853-854
Amlungaland. Se Amaler - 853-854
Amlwch, hamnstad på norra kusten af ön Anglesea - 853-854
Amma, med., kvinna som har till åliggande att gifva di åt en annans barn - 853-854
Amman, märkvärdig ruinstad i Syrien - 853-854
Amman, Jost, tysk raderare och formsnidare - 853-854, 855-856
Amman, Johann Konrad, schweizisk döfstumlärare - 855-856
Ammanati, Bartolommeo, italiensk arkitekt och bildhuggare - 855-856
Ammann, en i flere schweiziska kantoner benämning på den högste ämbetsmannen för en krets eller socken - 855-856
Ammarfjället, fjällmassiv nära riksgränsen - 855-856
Ammarnäs (Ammernäs), poststation i Västerbottens län - 855-856
Ammer l. Amper, biflod till Isar - 855-856
Ammeral, sjöv., stor vattenpyts eller vattenämbar - 855-856
Ammergau. 1. Se Ammer - 855-856
Ammergau. 2. Detsamma som Ammerland - 855-856
Ammerland (Ammergau), gammalt landskap i hertigdömet Oldenburg - 855-856
Ammernäs. Se Ammarnäs - 855-856
Ammersee. Se Ammer - 855-856
Ammeter, dets. som ampère-meter (se d. o.) - 855-856
Ammianus Marcellinus, romersk historieskrifvare - 855-856
Ammobium alatum R. Br., bot., en ört - 855-856
Ammocoetes, Linål, zool., ett larvstadium af nejonögon (se d. o.) - 855-856
Ammodytes, zool. Se Tobis - 855-856
Ammon, egyptisk gud. Se Amon - 855-856
Ammon. 1. Christoph Friedrich von A., tysk protestantisk teolog - 855-856
Ammon. 2. Friedrich August von A., tysk ögonläkare - 855-856
Ammon, Otto, tysk antropolog - 855-856
Ammonal, ett explosivt ämne - 855-856
Ammoniak. 1. Kem. En förening af en atom kväfve med tre atomer väte - 855-856, 857-858
Ammoniak. 2. Farm - 857-858
Ammoniakgummi, kem., ett gummiharts af umbellaten Dorema ammoniacum - 857-858
Ammoniakjäsning. Se Jäsning - 857-858
Ammoniakkrut. Se Sprängämnen - 857-858
Ammoniakliniment. Se Liniment - 857-858
Ammoniaksalter, kem. Se Ammoniumsalter - 857-858
Ammoniak-superfosfat, landtbr.-kem., konstgödsel - 857-858
Ammonios Sakkas, stiftaren af den grekiska nyplatonismen - 857-858
Ammonit, Faviers sprängämne - 857-858, 859-860
Ammoniter l. Ammonshorn, paleont., en stor, utdöd underordning af de fyrgälade hufvudfotingarna - 859-860
Ammoniter l. Ammons barn, en folkstam - 859-860
Ammonium, kem. Se Ammoniak - 859-860
Ammonium l. Amons-oasen, nu Siuah, en oas i Libyska öknen - 859-860, Olika arter af ammoniter., (blank), 861-862
Ammonium-alun. Se Alun - 861-862
Ammoniumbromid, kem. farm., hvitt lättlösligt kristallpulver - 861-862
Ammoniumcyanat, kem., ett ammoniumsalt - 861-862
Ammoniumfluorid, kem. farm., namn på tvenne salter - 861-862
Ammoniumjodid, kem. farm., ett hvitt kristallpulver - 861-862
Ammoniumkarbonat, kem., hufvudmassan af hjorthornssalt - 861-862
Ammoniumklorid, kem. farm. Se Salmiak - 861-862
Ammoniumnitrat, kem., ett ammoniumsalt - 861-862
Ammoniumpikrat. Se Sprängämnen - 861-862
Ammoniumsalter l. Ammoniaksalter, kem., föreningar af ammoniak med syror - 861-862
Ammoniumsulfat, kem., ett gödningsämne - 861-862
Ammoniumsulfhydrat l. Svafvelammonium, kem., en förening af ammoniak med svafvelväte - 861-862
Ammonius Saccas. Se Ammonios Sakkas - 861-862
Ammons barn. Se Ammoniter, folkstam - 861-862
Ammonshorn. 1. Paleont. Se Ammoniter - 861-862
Ammonshorn. 2. anat., en större nervmassa i människohjärnan - 861-862
Ammons-oasen. Se Ammonium, geogr. - 861-862
Ammpulver. Se Roséns ammpulver - 861-862
Ammrot, bot., för bevarande af upplagsnäring omdanad rot - 861-862
Ammunition, krigsv., alla de förnödenheter hvilka äro erforderliga till skjutning - 861-862
Ammunitionsfabriken, svenska statens fabrik för tillverkning af ammunitionseffekter - 861-862
Ammunitionsgrop, krigsv. Se Fältbefästning - 861-862
Ammunitionsmagasin, krigsv. Se Ammunition, Fältbefästning och Fästning - 861-862
Ammunitionsutredning, sjöv., den kvantitet ammunition som tilldelas ett örlogsfartyg - 861-862, 863-864
Amn, det gamla namnet på Gullspångsälfven - 863-864
Amnaholm. Se Agneholm - 863-864
Amnehärad, socken i Skaraborgs län - 863-864
Amnelius, Andreas Petri, psalmöfversättare - 863-864
Amnell, Johan, riksdagsman - 863-864
Amnesi, förlust af minnet - 863-864
Amnesti, en statshandling, som utlofvar förgätenhet af det förflutna - 863-864
Amnestisk, som har afseende på förlust af minnet. Se Afasi - 863-864
Amnéus, Axel Johan, medicinsk författare - 863-864
Amnion (grek.) l. Amnios, embr. anat., fosterhinna - 863-864
Amnios. Se Amnion - 863-864
Amniota, zool. Se Ryggradsdjur - 863-864
Amœba l. Ameba, zool., en af de lägsta formerna af djuriskt lif - 863-864, 865-866
Amok. Se Amuk - 865-866
Amol l. Amul, stad i persiska prov. Masenderan - 865-866
A moll, mus., tonart utan företecken och med a till grundton - 865-866
Amomum L., bot. farm., ett växtsläkte - 865-866
Amon l. Ammon, en egyptisk gud - 865-866
Amon. 1. Konung i Juda rike - 865-866
Amon. 2. En ståthållare i Samaria - 865-866
À mon aise, fr., till mitt behag - 865-866
Amonhotep. Se Egypten - 865-866
Amons-oasen. Se Ammonium, geogr. - 865-866
Amontillado, ett slags spanskt vin - 865-866
Amor, rom. myt., kärleksguden. Se Eros - 865-866
Amorbach, stad i bajerska regeringsområdet Nedre Franken - 865-866
Amorce, fr., tändrör, raketsats - 865-866
Amoréer, judiska lärare. Se Rabbinska språket och litteraturen - 865-866
Amore proximi, ett sällskap i den finska staden Lovisa - 865-866, 867-868
Amorett. Se Amorin - 867-868
Amorf, kem. och miner., kropp hvars molekyler ej äro ordnade regelbundet - 867-868
Amorfi, formlöshet, missbildning - 867-868
Amorfism, formlöshet - 867-868
Amorgos l. Amurgo, grekisk ö bland Cykladerna - 867-868
Amorim, Francisco Gomes de, portugisisk skald - 867-868
Amorin, äfven Amorett, liten kärleksgud - 867-868
Amoriter, en folkstam - 867-868
Amoroso (it.), mus., ömt, smäktande - 867-868
Amorpha L., bot., växtsläkte - 867-868
Amorphophallus Blume, bot., växtsläkte - 867-868
Amorphus, lat., "formlös". Se Missbildning - 867-868
Amortera, afbetala en skuld genom smärre afbetalningar - 867-868
Amortering l. Amortissemang, belopp som utöfver ränta årligen afbetalas - 867-868
Amortisation, hvarje förvärf af kyrkan eller en andlig institution - 867-868
Amortissemang. Se Amortering - 867-868
Amor vincit omnia (lat.), kärleken besegrar allt - 867-868
Amos. 1. En af de s. k. mindre profeterna - 867-868
Amos. 2. Fader till profeten Jesaja - 867-868
Amour, fr., kärlek, kärleksaffär - 867-868, 869-870
Amovera, aflägsna, afsätta (från ett ämbete) - 869-870
Amovibel, som kan aflägsnas; afsättlig - 869-870
Amovibilitet, afsättlighet. Se Afsättning - 869-870
Amoy. 1. Ö i Kinesiska hafvet - 869-870
Amoy. 2. Stad på ön Amoy - 869-870
Ampel, stor, riklig - 869-870
Ampel, litet hängande kärl; hänglampa, hängfat för vissa växter - 869-870
Ampelideæ, bot. Se Vitaceæ - 869-870
Ampelis, zool. Se Sidensvansen - 869-870
Ampelografi, beskrifning på vinodlingen och de olika drufsorterna - 869-870
Ampelopsis, bot. Se Vitaceæ - 869-870
Ampelurgi, vinodling, vinförädlingskonst - 869-870
Ampelusia Promontorium, fordom namn på Kap Spartel - 869-870
Ampelväxter, bot., växter som lämpa sig för odling i amplar - 869-870
Amper, geogr. Se Ammer - 869-870
Ampère, fys., enhet för uppmätning af en elektrisk strömstyrka - 869-870
Ampère. 1. André Marie A., fransk matematiker och fysiker - 869-870
Ampère. 2. Jean Jacques Antoine A., fransk historieskrifvare och filolog - 869-870, 871-872
Ampère-hvarf, elektrot., produkten af lindningshvarf och strömstyrka. Se Elektromagnet - 871-872
Ampère-meter, elektrot., instrument, som angifver styrkan af en elektrisk ström - 871-872
Ampère-mätare. Se Ampère-meter - 871-872
Ampères regel, fys., minnesregel - 871-872
Ampèretimme, fys., den mängd elektricitet, som under en timme flyter genom en ledare - 871-872
Ampèretimmemätare, elektrot., instrument som angifver elektricitetsmängd som förbrukats - 871-872
Ampermeter. Se Ampère-meter - 871-872
Ampfing, by i Öfre Bajern - 871-872, 873-874
Amphiaraus. Se Amfiaraos - 873-874
Amphibrachys, metr., versfot - 873-874
Amphicyon, paleont., miocen stamform för hundsläktet. Se Hunden - 873-874
Amphidasis, zool. Se Mätare - 873-874
Amphilochus. Se Amfilochos - 873-874
Amphimixis, biol. - 873-874
Amphion. Se Amfion - 873-874
Amphioxus, zool. Se Lansettfisken - 873-874
Amphipoda, zool. Se Märldjur - 873-874
Amphipolis. Se Amfipolis - 873-874
Amphisbæna, zool., ett släkte masklika ödlor - 873-874
Amphiscii, tvåskuggade. Se Ascii - 873-874
Amphissa. Se Amfissa - 873-874
Amphitherium Owen, paleont., fossilt däggdjur - 873-874
Amphitrite. Se Amfitrite - 873-874
Amphitruo. Se Amfitryon - 873-874
Amphiuma, zool. Se Amfibier - 873-874
Amphora. Se Amfora - 873-874
Amplificera. Se Amplifiera - 873-874
Amplifiera l. Amplificera, utvidga; utföra vidare - 873-874
Amplifikation, utvidgning, - 873-874
Amplissimus, högste, ädlaste - 873-874
Amplitud. 1. Fys., vägstycke som en oscillerande kropp beskrifver - 873-874
Amplitud. 2. Astron. båge af horisonten - 873-874
Ampnaholm. Se Agneholm - 873-874
Ampsivarier, Amsivarier, ett germanskt folk - 873-874
Ampthill, baron. Se Russell 5 - 873-874
Ampulett, ett slags sandur; ett slags tändrör - 873-874
Ampulla. 1. Hos romarna förvaringskärl för vätskor - 873-874
Ampulla. 2. I romersk-katolska kyrkan kärl hvari den heliga oljan förvaras - 873-874
Ampuller, blåsformiga organ eller delar af organ - 873-874
Amputation, kir., afskiljandet af en lem från kroppen - 873-874, 875-876
Amputera, verkställa en amputation (se d. o.) - 875-876
Amrafel, bibelns namn på Hammurabi. Se Hammurabi - 875-876
Amraharts, bot. Se Spondias - 875-876
Amráoti l. Umrawattee. 1. Område i landet Berar - 875-876
Amráoti. 2. Stad i området Amráoti - 875-876
Amras. Se Ambras - 875-876
Amraträ, tekn. Se Spondias - 875-876
Amr ibn al-Assi, äfven kallad Amru ben Aul, arabisk fältherre - 875-876
Amrit, ruinstad på det forna Feniciens kust - 875-876
Amritsar. 1. Distrikt i Punjab - 875-876
Amritsar. 2. Hufvudstad i distriktet Amritsar - 875-876
Amru ben Aul. Se Amr ibn al-Assi - 875-876
Amru-l-kais. Se Imru-l-kais - 875-876
Amrum, ö i Nordsjön - 875-876
Amsbergs kapell, i Kopparbergs län - 875-876
Amsdorf, Nikolaus von, en af Luthers medarbetare - 875-876
Amselfeld, "Trastfältet", det tyska namnet på Kossovo polje - 875-876
Amsivarier. Se Ampsivarier - 875-876
Amsler, Samuel, tysk kopparstickare - 875-876
Amstel, liten flod i prov. Nord-Holland - 875-876
Amstel, nederländsk kopparstickare. Se Ploos - 875-876
Amstelland. Se Amstel (flod) - 875-876
Amsterdam. 1. Hufvudstad i Nederländerna - 875-876, 877-878
Amsterdam-boskap. Se Holländska nötboskapsrasen - 877-878
Amstetten, köping och distriktshufvudort i nedre Österrike - 877-878, 879-880
Amsvartner, nord. myt., den sjö, i hvilken holmen Lyngve var belägen - 879-880
Amt, civilt förvaltningsområde i Danmark och Norge - 879-880
Amt. Danmark - 879-880
Amt. Norge - 879-880
Amtkörperschaft (ty.). Se Würtemberg - 879-880
Amtman, ämbetsman. Se Amt - 879-880
Amtmand, amtman. Se Amt - 879-880
Amtmann (ty.). Se Amtman - 879-880
Amtsausschuss (ty.). Se Amtsbezirk - 879-880
Amtsbezirk (ty.), inom den preussiska lokalförvaltningen en underafdelning - 879-880
Amtsformandskab. Se Amt - 879-880
Amtsforvalter. Se Amt - 879-880
Amtsgericht (ty.), amtsdomstol. Se Tyskland - 879-880
Amtshauptmann (ty.), i Sachsen titel för högste förvaltningsämbetsmannen inom ett bezirk - 879-880
Amtshus. Se Amt - 879-880
Amtsjitka, en af Aleuterna - 879-880
Amtskasse. Se Amt - 879-880
Amtskasserer. Se Amt - 879-880
Amtsråd (Amtsraad). Se Amt - 879-880
Amtsskola. Se Norge (undervisningsväsen) - 879-880
Amtsting. Se Amt - 879-880
Amtstue. Se Amt - 879-880
Amtsvorsteher, ty. Se Amtsbezirk - 879-880
Amu. 1. Flod i Öfre Guinea. Se Rio Volta - 879-880
Amu. 2. Flod i Turkestan. Se Amu Darja - 879-880
Amuck l. Amuk. Se Amuk - 879-880
Amucu, sjö i engelska Guyana - 879-880
Amu Darja. 1. Turkestans hufvudflod - 879-880, 881-882
Amu Darja. 2. (Amu-Darja-området) Sydvästra delen af rysk-asiatiska området Syr-Darja - 881-882
Amuk, ett om bärsärkaraseri påminnande sinnestillstånd - 881-882
Amul, persisk stad. Se Amol - 881-882
Amulett, något som bäres på kroppen såsom skydd mot trolldom - 881-882
Amulius, enligt sagan yngre son till konung Procas i Alba longa - 881-882
Amunden. Se Amungen - 881-882
A mundo condito (lat.), förkortadt a. m. c., från världens skapelse - 881-882
Amungen l. Amunden, sjö på gränsen mellan Dalarna och Hälsingland - 881-882
Amur (eg. Tamur). 1. Flod som är gräns mellan östra Sibirien och Mandsjuriet - 881-882, 883-884
Amur. 2. Rysk-asiatiskt generalguvernement - 883-884
Amur. 3. Provins i generalguvernement Amur - 883-884
Amur. Se Amour - 883-884
Amurett. Se Amour - 883-884
Amurett-trä, den röda, ådriga veden af ett par västindiska Mimosa-arter - 883-884
Amurgo, geogr. Se Amorgos - 883-884
Amur-kosacker. Se Kosacker - 883-884
Amurlandet. på ömse sidor om floden Amur - 883-884
Amusant, roande, rolig; munter - 883-884
Amusera, roa - 883-884
Amusette, fr., ett slags lätt bakladdningskanon - 883-884
Amusi, pat., betecknar en rubbning i den musikaliska förmågan - 883-884
Amusisk, omusikalisk, utan konstsinne - 883-884
Amussat, Jean Zuléma, fransk kirurg - 883-884
Amvas. Se Emmaus 2 - 883-884
Amyclæ. Se Amyklai - 883-884
Amygdalin, kem., - 883-884, 885-886
Amygdalitis, inflammation i mandlarna - 885-886
Amygdaloid, mandelsten - 885-886
Amygdalus L., bot. Se Prunus - 885-886
Amyklai, fordom stad i Lakonien - 885-886
Amykos, grek. myt., son af Poseidon - 885-886
Amykos, kem. Se Aseptin - 885-886
Amyl, en organisk radikal - 885-886
Amylacea, stärkelserika ämnen - 885-886
Amylalkohol. Se Amyl - 885-886
Amylen, kem., ett omättadt kolväte - 885-886
Amylnitrit, nitris amylicus, kem. farm., en blekgul, brännbar vätska - 885-886
Amylodextrin, bot., stärkelse som färgas röd af jodlösning - 885-886
Amyloid, kem., ett cellulosderivat; en gummiart - 885-886
Amyloid-degeneration, en patologisk förändring i mjälten m. fl. organ - 885-886
Amyloidlefver. Se Lefversjukdomar - 885-886
Amyloidnjure. Se Njursjukdomar - 885-886
Amyloplaster, bot. Se Stärkelse, bot. - 885-886
Amylum l. Amylon, kem. och bot. Se Amyl och Stärkelse - 885-886
Amylväte. Se Amyl - 885-886
Amyntas, namn på macedoniska konungar före Alexander den store - 885-886
Amyntor, Gerhard von, pseudonym för den tyske författaren Dag. von Gerhardt - 885-886
Amyosteni, muskelsvaghet - 885-886
Amyot, Jacques, fransk filolog - 885-886, 887-888
Amyot, Joseph, lärd fransk jesuit och missionär - 887-888
Amyotrofi, muskelförtvining - 887-888
Amyraldism. Se Amyraut - 887-888
Amyraldus. Se Amyraut - 887-888
Amyraut, lat. Amyraldus, Moses, fransk reformert teolog - 887-888
Amyrideæ, bot. Se Burseraceæ - 887-888
Amyris L., bot., växtsläkte - 887-888
Amöblemang, vanligare möblemang (se d. o.) - 887-888
An, hand., utmärker i bokföring kreditorn - 887-888
Ana, i sammansättningar: upp, uppåt, ofvanpå, öfver - 887-888
-ana (-iana), en latinsk ändelse - 887-888
Anabæna, bot., växtsläkte - 887-888
Anabaptister l. Vederdöpare kallades flera revolutionära och fanatiska rörelser - 887-888
Anabas, zool. Se Klätterfisken - 887-888
Anabasis. Se Xenofon - 887-888
Anabios, bot., växter som skenbart torra kunna bibehålla sin vitalitet - 887-888, 889-890
Anabiotisk, bot. Se Anabios - 889-890
Anableps, zool., ett amerikanskt släkte af färskvattensfiskar - 889-890
Anacahuite-te, ett af veden af Cordia Boissieri beredt te - 889-890
Anacanthini, zool., mjukfeniga fiskar utan luftgång till simblåsan - 889-890
Anacapri. Se Capri - 889-890
Anacardiaceæ K. Br., bot., naturlig växtfamilj - 889-890
Anacardium, bot. Se Acajou - 889-890
Anacharis Rich., bot. Se Helodea - 889-890
Anacharsis, en skyt af kunglig börd - 889-890
Anacharsis, politisk svärmare. Se Cloots - 889-890
Anacletus l. Anencletus, namn på tvenne påfvar - 889-890
Anacletus. 1. A. I. Hans historia är höljd i dunkel - 889-890
Anacletus. 2. A. II, egentl. Petrus, var först munk - 889-890
Anaconda, zool., en jätteorm af fam. Boidae - 889-890
Anacreon, grekisk skald. Se Anakreon - 889-890
Anacyclus L., bot., växtsläkte - 889-890
Anadiplos, ret., början af en sats utgör upprepning af slutet i föregående sats - 889-890
Anadoli, turkarnas namn på Mindre Asien - 889-890
Anadyomene, grek. myt. binamn till Afrodite (se d. o.) - 889-890
Anadyr, flod i nordöstra Sibirien - 889-890
Anaërob, som utvecklas och verkar utan tillträde af luft - 889-890, 891-892
Anaërobionter l. Anaëroba, bot., bakterier som dö när de komma i kontakt med syre - 891-892
Anafi l. Nanfi (det gamla Anaphe), grekisk ö bland Cykladerna - 891-892
Anafor. 1. (Äfven Epanafora) Retorisk figur - 891-892
Anafor. 2. Hänförande af en sats på ett föregående ord - 891-892
Anafrodisi l. Anafroditism, det tillstånd då könsdriften är utslocknad - 891-892
Anafrodit, dels individ utan könsdrift, dels detsamma som afrodit (se d. o.) - 891-892
Anafroditism. Se Anafrodisi - 891-892
Anagallis L., bot., växtsläkte - 891-892
Anaglypt l. Anaglyf, plastiskt konstverk i half-upphöjdt arbete, basrelief - 891-892
Anaglyptik. Se Anaglypt - 891-892
Anaglyptoskop, en apparat, som visar fördjupade former af en medalj såsom relief - 891-892
Anagni, stad i italienska prov. Roma - 891-892
Anagnost, föreläsare (hos greker och romare vanligen en slaf eller frigifven) - 891-892
Anagoge l. Anagogi, upphöjande, lyftning - 891-892
Anagogisk. Se Anagoge - 891-892
Anagram, en bokstafslek - 891-892
Anahuac, ursprungliga namnet på det forna konungariket Mexico - 891-892
Anaitis, pers. myt., en kärleksgudinna - 891-892, 893-894
Anajaur, fjällsjö i södra Lule lappmark - 893-894
Anakardiaceer, växter af fam. Anacardiaceæ (se d. o.) - 893-894
Anaklet, försvenskning af Anacletus (se d. o.) - 893-894
Anakolut, språkv. och ret., brist på sammanhang eller följdriktighet i konstruktionen af en språklig period - 893-894
Anakoreter 1. Eremiter kallas personer som dragit sig undan från världen - 893-894
Anakoret-ön, en af Admiralitets-öarna - 893-894
Anakreon, grekisk skald - 893-894
Anakreontisk meter, metr., versmått - 893-894
Anakronism, tidbestämningsfel, tidförväxling - 893-894
Anakroti l. Anakrotism, en abnorm puls - 893-894
Anakrus, metr., stafvelser i början af en vers - 893-894
Anaks barn. Se Enakiter - 893-894
Anal, som har afseende på anus (se d. o.) - 893-894
Analcim, miner., ett till zeoliternas grupp hörande mineral - 893-894, 895-896
Analekter, samling af valda stycken, dikter eller uppsatser - 895-896
Analeptica, Upplifvande medel - 895-896
Analeptik, läran om konvalescensen - 895-896
Analfabeter, personer som sakna färdighet i läsning och skrifning - 895-896
Anal-fena, zool., i buk-kant sittande oparig fena - 895-896
Analfistel, ändtarmsfistel - 895-896
Analgen, kem. farm. etoxibenzoylamidokinolin - 895-896
Analgesi, med., förlust af smärtsinnet inom någon del af kroppen - 895-896
Analog - 895-896, 897-898
Analogi, ett tings likhet med ett annat - 897-898
Analogi. 1. Log. - 897-898
Analogi. 2. Teol. - 897-898
Analogi. 3. Språkv. - 897-898
Analogi. 4. Jur. - 897-898
Analogi. 5. Mat. - 897-898
Analogi. 6. Zool. och bot. Se Affinitet och Frändskap - 897-898
Analogia fidei (lat.), trons analogi. Se Analogi 2 - 897-898
Analogi-bevis. Se Analogi 1 - 897-898
Analogi-bildning, språkv. Se Analogi 3 - 897-898
Analogister. Se Analogi 3 - 897-898
Analogon (se Analog), något liknande - 897-898
Analys, upplösning, sönderdelning - 897-898
Analys. 1. Log. - 897-898
Analys. 2. Mat. - 897-898, 899-900
Analys. 3. Kem. - 899-900, 901-902
Analys. 4. Fys. Se Spektralanalys - 901-902
Analysator, fys., mäter huruvida ljus är polariseradt eller icke - 901-902
Analysera, sönderdela ett ämne i dess beståndsdelar - 901-902
Analysör, en förr använd benämning på analysator (se d. o.) - 901-902
Analytik, analysens teori - 901-902
Analytiker, person, som är kunnig i analysen - 901-902
Analytisk, upplösande - 901-902, 903-904
Anam, geogr. Se Annam - 903-904
Anamartesi, teol., syndfrihet - 903-904
Anamba, grupp små öar mellan Borneo och Malakka - 903-904
Anamesit, petrogr., en strukturvarietet af basalt - 903-904
Anamirta Colebr., bot., växtsläkte - 903-904
Anamnes, med., sjukdomshistoria - 903-904
Anamnestik, minneskonst. Kallas vanligen mnemonik - 903-904
Anamnia, anat. Se Amnion - 903-904
Anamorfos, vrängd eller vanskaplig bild - 903-904
Anamorfot. Se Anamorfos - 903-904
Anana l. Anap, befäst handelsstad i ryska Kaukasien - 903-904
Ananas Adans., bot., växtsläkte - 903-904
Ananashampa, text., utgöres af ananasväxtens bladfibrer - 905-906
Ananasolja, kem., smörsyreetyleter - 905-906
Ananasse, berg s. om vattenfallet Harsprånget - 905-906
Ananas-smultron, bot. Se Smultron och Fragaria - 905-906
Ananchytes, paleont. Se Echinocorys - 905-906
Anancites, paleont. Se Echinocorys - 905-906
Anander, Daniel, präst - 905-906
Anania l. Ananias. 1. En i Jerusalem boende judekristen - 905-906
Anania. 2. En i Damaskus lefvande och högt ansedd judekristen - 905-906
Anania. 3. En judisk öfverstepräst - 905-906
Ananias. Se Anania - 905-906
Ananjev, stad i ryska guvern. Cherson - 905-906
Ananke (grek.), lat. Necessitas, nödvändigheten; personifikation af densamma - 905-906
Anap. Se Anana - 905-906
Anapest, metr., versfot - 905-906
Anaphe, latinska namnet på ön Anafi (se d. o.) - 905-906
Anaphora. Se Anafor - 905-906
Anaplastik, detsamma som plastisk kirurgi - 905-906
Anaptyktisk, språkv. Se Anaptyxis - 905-906
Anaptyxis, en nyare språkvetenskaplig term i st. f. epentes - 905-906
Anar (isl. Ánarr l. Ónarr), nord. myt., Nattens andre make - 905-906
Anaradjapura (äfven Anuradja, nu Anuraga), fordom en betydande stad i Ceylon - 905-906
Anarjokka, älf. Se Tana älf - 905-906
Anarki, regeringslöshet, laglöshet, förvirring - 905-906
Anarkisk, regeringslös, laglös, tygellös - 905-906
Anarkism, en mot hvarje form af statsvälde fientlig riktning - 905-906, 907-908, 909-910
Anarkist, befordrare af regeringslöshet och laglöshet - 909-910
Anarrhichas, zool. Se Hafkatt - 909-910
Anartri, oförmåga att frambringa artikulerade ljud - 909-910
Anas, zool. Se Andfåglar och Anka - 909-910
Anas, det latinska namnet på Guadiana - 909-910
Anasarka, hudvattensot - 909-910
Anastaltisk, tillbakadrifvande; blodstillande - 909-910
Anastas, uppståndelse, återuppståndelse - 909-910
Anastasia, namn på flere helgon - 909-910
Anastasia. 1. Anastasia den yngre - 909-910
Anastasia. 2. En grekinna som likaledes var af hög börd - 909-910
Anastasij, Bratanovskij, rysk predikant och homiletisk skriftställare - 911-912
Anastasios, två östromerska kejsare - 911-912
Anastasius, namn på fyra påfvar - 911-912
Anastasius. 1. A. I (398–401) - 911-912
Anastasius. 2. A. II (496–498) - 911-912
Anastasius. 3. A. III (911–913) - 911-912
Anastasius. 4. A. IV (1153–54) - 911-912
Anastasius, präst i Konstantinopel - 911-912
Anastasius, abbot och påflig bibliotekarie i Rom - 911-912
Anastasius Grün, pseudonym för österrikiske skalden A. A. v. Auersperg - 911-912
d’Anastasy, Giovanni, grekisk-egyptisk donator och samlare - 911-912
Anastatica L., bot. Se Jeriko-rosen - 911-912
Anastatiskt tryck, tekn., framställa trogna kopior af kopparstick - 911-912
Anastigmat, ett fotografiskt objektiv där astigmatismen är upphäfd - 911-912
Anastomos, anat., inmynnandet af två eller flere blod- eller lymfkärl - 911-912
Anastomosera, inmynna i hvarandra - 911-912
Anastrof, retorisk figur - 911-912, 913-914
Anatas, miner., ett af titansyra bestående mineral - 913-914
Anatem, vigdt åt undergång och tillintetgörelse - 913-914
Anatidæ, andfamiljen. Se Andfåglar - 913-914
Anatinæ, zool. Se Andfåglar - 913-914
Anatolien (turk. Anadoly, "österlandet"), ett namn på Mindre Asien - 913-914
Anatolier, invånare i Anatolien - 913-914
Anatom, mera sällan Anatomiker, person, som har anatomien till yrke - 913-914
Anatomi, vetenskapen om de organiska kropparnas byggnad - 913-914, 915-916
Anatomiker. Se Anatom - 915-916
Anatomisk, som tillhör eller har afseende på anatomi - 915-916
Anatomisk teater, byggning inrättad för anatomiska dissektioner - 915-916
Anatomiskt preparat. Se Anatomi och Preparat - 915-916
Anatres, genomborrning (näml. af hufvudskålen) - 915-916
Anatropt, bot., fröämnet, då det är fäst vid frösträngen - 915-916
Anatto (Annotto), ett färgämne, framställdt ur fruktmärgen af Bixa orellana - 915-916
Anaxagoras (grek. Anaxagoras, grekisk filosof af den joniska skolan - 915-916
Anaximander, grekisk filosof af den joniska skolan - 915-916
Anaximenes, grekisk filosof af den joniska skolan - 915-916
Ancelot. 1. Jacques Arsène Polycarpe François A., fransk dramatiker - 915-916, 917-918
Ancelot. 2. Marguerite Louise Virginie A., dramatiker - 917-918
Anceps (lat.), i grammatiken en stafvelse hvilken kan vara lång eller kort - 917-918
Ancher, dansk rättslärd. Se Kofod-Ancher - 917-918
Ancher, Michael Peter, dansk målare - 917-918
Anchietea salutaris, bot., en slingrande buske i Brasilien - 917-918
Anchietin. Se Anchietea salutaris - 917-918
Anch' io sono pittore, it., "Äfven jag är målare" - 917-918
Anchises. Se Ankises - 917-918
Anchitherium, paleont., fossilt släkte af hästfamiljen - 917-918, 919-920
Anchusa L., bot., ett växtsläkte - 919-920
Anchusin l. Alkannarödt. Se Alkanna - 919-920
Anchylostomum, med. Se Masksjukdom - 919-920
Anciennetet, ålder i tjänsten, särskildt inom militärståndet - 919-920
Ancien régime, fr., ett uttryck som efter en statshvälfning betecknar det förut bestående regeringssättet - 919-920
Ancile (lat.), en långrund, på båda sidorna urringad bronssköld - 919-920
Ancillon, en ansedd hugenottsläkt i Metz - 919-920
Anckarhjelm (Thijsen), Martin (egentl. Maerten Thyssens), holländsk-svensk amiral - 919-920
Anckarstierna (Thijsen), Cornelius Didrikson, amiral - 919-920, 921-922
Anckarström, adlig ätt - 921-922
Anckarström. 1. Jakob Johan A., öfverstelöjtnant - 921-922
Anckarström. 2. Jakob Johan A., Gustaf III:s mördare - 921-922, 923-924
Anckarsvärd, svensk adelssläkt - 923-924
Anckarsvärd. 1. Mikael A. (före adlandet Cosswa), grefve, militär, civil ämbetsman och politiker - 923-924
Anckarsvärd. 2. Karl Henrik A., grefve, militär, politiker - 923-924, 925-926, 927-928
Anckarsvärd. 3. Johan August A., grefve, militär, riksdagsman - 927-928, 929-930
Anckarsvärd. 4. Mikael Gustaf A., artist, grefve - 929-930
Anckerska legatet, en af danske godsegaren C. A. Ancker 1857 stiftad fond - 929-930
Ancona. 1. Provins i mellersta Italien - 929-930
Ancona. 2. Hufvudstad i provinsen Ancona - 929-930
Ancona, Alessandro d’. Se D’Ancona - 929-930
d’Ancre, fransk marskalk och minister - 929-930
Ancud l. San Carlos de Ancud, stad på ön Chiloe - 929-930
Ancus (lat.), städ, ett af hörbenen. Se Hörselorgan - 929-930
Ancus Marcius, enligt sagan Roms fjärde konung - 929-930
Ancyloceras, paleont., ammonitisk biform - 929-930, 931-932
Ancyloglossum, med. Se Tunghäfta - 931-932
Ancylus, zool., ett släkte lungsnäckor - 931-932
Ancylus-höjningen. Se Ancylussjön - 931-932
Ancylus-lera. Se Ancylussjön - 931-932
Ancylus-sand. Se Ancylussjön - 931-932
Ancylus-sjön, geol., en stor sötvattenssjö som sträckte sig öfver Östersjön - 931-932
Ancylus-vallar. Se Ancylussjön - 931-932
Ancyra, fordom stad i Mindre Asien. Se Angora - 931-932
And, skörd, skördetid - 931-932
And, zool. Se Andfåglar - 931-932
And, Andreas, domprost i Uppsala. Se Andreas Andreasson And - 931-932
Anda. Se Ande - 931-932
Anda Gomesii Juss. Se Joannesia princeps - 931-932
Andakt, det själstillstånd då människan fullt hängifver sig åt tanken på Gud - 931-932
Andaktsöfning. Se Andakt - 931-932
Andalusien, den sydligaste delen af den pyreneiska - 931-932, 933-934
Andalusit, miner., basisk kiselsyrad lerjord - 933-934
Andamanerna (Andaman-öarna), asiatisk ögrupp i Bengaliska viken - 933-934
Andaman-öarna. Se Andamanerna - 933-934
Andamento (it.), fortskridning; mus., mellansats i en fuga - 933-934
Andante (it.), tämligen långsam - 933-934
Andantino (it.), mus. Se Andante - 933-934
Andchoi, stad i norra Afganistan - 933-934, 935-936
And-damm-musslan. Se Damm-musslor - 935-936
Ande l. Anda, andedräkt - 935-936
Ande. 1. Den helige Ande - 935-936
Ande. 2. Principen för det högre, sedliga och religiösa lifvet - 935-936
Andebesvärjelse. Se Besvärjelse - 935-936
Andecavum (Andegavum), det äldsta namnet på staden Angers - 935-936
Andechs, benediktin-kloster och vallfärdsort i Oberbajern - 935-936
Andegaverna. Se Anjou (provins) - 935-936
Andegavum. Se Andecavum - 935-936
Andelsföretag (Andelsmejeri, Andelsslakteri, Andelssockerfabrik o. s. v.). Se Kooperation och Vinstandel - 935-936
Andelssystem. Se Vinstandel - 935-936
Andelys, Les, gammal stad i franska depart. Eure - 935-936
Anden examen kallas i Norge en till ämbetsexamen vid universitetet förberedande pröfning - 935-936
Andens stridsmän. Se Dukoborzer - 935-936
Ander., i naturvetenskapliga namn förkortning för J. Anderson - 935-936
Ander, Aloys, tysk operasångare - 935-936
Anderberg, Axel Johan, arkitekt - 935-936
Anderbergit l. Cyrtolit, miner., en pseudomorfos af zirkon - 935-936
Anderi, inhägnadt område där man uppdrager gräsänder för utplantering - 935-936, 937-938
Anderlecht, fabriksort i belgiska provinsen Syd-Brabant - 937-938
Anderledy, Antonius, jesuitgeneral - 937-938
Anderloni. 1. Faustino A., italiensk kopparstickare - 937-938
Anderloni. 2. Pietro A., en af Italiens bäste kopparstickare i nyare tid - 937-938
Andermatt l. Urseren (it. Orsera), by i schweiziska kantonen Uri - 937-938
Anderna, sp. Cordilleras de los Andes, del af Kordillererna - 937-938
Anderna. A. Sydliga A. - 937-938
Anderna. B. Mellersta A. - 937-938
Anderna. C. Norra A. - 937-938
Andernach, en af de äldsta städerna vid Rhen - 937-938
Anders., i naturvetenskapliga namn förkortning för botanisten N. J. Andersson - 937-938
Anders (Hellig Anders), präst i Slagelse - 937-938
Andersen, Jens (Beldenak). Se Jens Andersen Beldenak - 937-938
Andersen, Hans Kristian (Christian), dansk skald - 937-938, 939-940
Andersen, Klara Elisabet, dansk författarinna - 939-940
Andersen, Karl, dansk författare - 939-940, 941-942
Andersen, Anton Jörgen, norsk tonsättare - 941-942
Andersen, Karl Joachim, dansk musiker - 941-942
Andersen, Vilhelm, dansk litteraturhistoriker - 941-942
Andersen-Lundby, Anders, dansk målare - 941-942
Anders Larsson (Anders målare), målare, arkitekt, fält- och fästningsingenjör - 941-942
Anders Lennartsson, krigare. Se Forstena-släkten - 941-942
Anderslöf, socken i Malmöhus län - 941-942
Anders målare. Se Anders Larsson - 941-942
Anderson, James, skotsk nationalekonom och jordbrukare - 941-942
Anderson, Alexander, nordamerikansk xylograf - 941-942
Anderson. 1. Salomon A., militär, målare - 941-942
Anderson. 2. Gustaf A., miniatyrmålare - 941-942, 943-944
Anderson, Sir George William, angloindisk ämbetsman - 943-944
Anderson, Arthur, brittisk affärsman och filantrop - 943-944
Anderson, Robert, nordamerikansk krigare - 943-944
Anderson, Anders, läkare, skald - 943-944
Anderson, Frans Albert, ämbetsman, riksdagsman - 943-944
Anderson, Hedda Elisabet, född Freudenthal, pedagogisk skriftställarinna - 943-944, 945-946
Anderson, Joseph, skotsk arkeolog - 945-946
Andersen, Oskar Leonard, bataljmålare - 945-946
Andersen, Rasmus Björn, nordamerikansk skriftställare - 945-946
Anderson, John Fredrik, svensk-amerikansk brobyggare - 945-946
Anders Persson på Rankhyttan - 945-946, 947-948
Anders R-n (Anders R.....n), signatur för författaren A. A. E. Flodman - 947-948
Anderssen, Adolph, tysk schackspelare - 947-948
Andersson, Kristofer, en af Gustaf I:s sekreterare. Se Kristofer Andersson - 947-948
Andersson, Skinnar Per, bonde från Sollerön och riksdagsombud - 947-948
Andersson, Jonas (i Häckenäs), riksdagsman - 947-948
Andersson, Oskar, skådespelare, teaterledare - 947-948
Andersson, Nils, målare - 947-948
Andersson, Johan, skolman, präst, skriftställare - 947-948, 949-950
Andersson. 1. Nils Johan A., botanist - 949-950
Andersson. 2. Johan Axel (Acke) Gustaf A., målare - 949-950
Andersson, Karl Johan (Charles), Afrikaresande, naturforskare - 949-950, 951-952
Andersson, Ola (A. i Nordanå, A. i Burlöf), riksdagsman - 951-952
Andersson, Peter (i Högkil), riksdagsman - 951-952
Andersson, Sven, bildhuggare - 951-952
Andersson, Hans (i Nöbbelöf), riksdagsman - 951-952, 953-954
Andersson, Lars Aksel, bibliograf - 953-954
Andersson, Ernst Kristian Richard, pianist - 953-954
Andersson, Vendela Linnea, operasångerska. Se Sörensen - 953-954
Andersson, Karl Filip Gunnar, botanist, geolog - 953-954
Andersson, Johan Gunnar, geolog - 953-954
Anders Sunesön. Se Hvideätten - 953-954
Anderstorp. 1. Socken i Jönköpings län - 953-954
Anderstorp. 2. Bomullsspinneri i Lindome socken, Hallands län - 953-954
Anders Torstensson, ingenjör - 953-954
Andersö skans l. Sunne skans, på södra udden af Andersön - 953-954, 955-956
Andes. Se Anderna - 955-956
Andesin, miner., ett till fältspatsgruppen hörande mineral - 955-956
Andesit, petrogr., en ung vulkanisk bergart - 955-956
Andeskådning l. Andeskåderi. Att en person ser andar - 955-956
Andesvaga, en benämning på idioter l. sinnesslöa - 955-956
Andfrid, en af de perioder, hvilka på grund af de göromål som då upptogo folket, voro fritagna - 955-956, 957-958
Andfåglar, Lamellirostres, underordning af ordningen Anseriformes - 957-958, 959-960, Till art. Andfåglar., (blank), 961-962, 963-964, 965-966, 967-968
Andhåla, bot. Se Blad - 967-968
Andidsjan. Se Andishan - 967-968
Andier, en afdelning af lesgerna (se d. o.) - 967-968
Andira Lam., bot., växtsläkte - 967-968
Andiroba-olja, tekn., en bittert smakande, fet olja ur fröen af Carapa guayanensis - 967-968
Andishan (Andidsjan), förut stad i ryska central-asiatiska prov. Ferghana - 967-968
Andjakt. Se Andfåglar, sp. 967 - 967-968
Andlau, Gaston Hardouin Joseph, grefve d’A., fransk officer - 967-968
Andlaw, urspr. Andlau, gammal adlig ätt från Elsass - 967-968
Andlaw. 1. Peter von A., professor i kanonisk rätt vid universitetet i Basel - 967-968
Andlaw. 2. Franz Xaver von A.-Birseck, friherre, diplomat och politisk författare - 967-968
Andlaw. 3. Heinrich Bernhard von A.-Birseck, friherre, politiker - 967-968
Andliga förbehållet (lat. Reservatum ecclesiasticum, ty. Geistlicher vorbehalt) - 967-968
Andliga riddarordnar. Se Riddarordnar - 967-968
Andliga skådespel. Se Mysterier - 967-968
Andliga ståndet. Se Prästeståndet - 967-968
Andlig domsrätt. Se Domsrätt - 967-968
Andlig lekamen. Se Förklaring - 967-968
Andlig släktskap, enligt katolska kyrkans lära hinder för äktenskap - 967-968, 969-970
Andligt frälse. Se Frälse - 969-970
Andmat, Lemna, bot., växtsläkte - 969-970
Andning l. Respiration. 1. Fysiol. Lefvande väsens utbyte af gasformiga ämnen med luften - 969-970, 971-972
Andning. 2. Bot. - 971-972, 973-974, 975-976
Andningsljud, fysiol., ett ljud, som iakttages vid auskultation af lungorna - 975-976
Andnings-organ (Andningsredskap). Se Andning 1 - 975-976
Andningsrör, zool. Se Trakéer - 975-976
Andningsväfnad, bot. Se Blad - 975-976
Andnöd l. Dyspné, svårighet att andas - 975-976, 977-978
Andocides. Se Andokides - 977-978
Andokides, grekisk talare - 977-978
Andorfjället, vackert fjäll i Nordre Trondhjems amt - 977-978
Andorgö l. Andörja, en bergig ö i Tromsö amt - 977-978
Andorra, republik på gränsen mellan Frankrike och Spanien - 977-978
Andover, stad i nordamerikanska staten Massachusetts - 977-978
Andr., i naturvetenskapliga namn förkortning för Henry Andrews - 977-978
Andrada, portugisiskt släktnamn - 977-978, 979-980
Andrade, Ignacio, venezuelansk president - 979-980
d’Andrade, Francesco, portugisisk sångare - 979-980
Andræ, Karl Kristoffer Georg, dansk statsman och matematiker - 979-980
Andragsknapp, mus. Se Orgel - 979-980
Andragsregering, mus. Se Orgel - 979-980
Andra Göta artilleriregemente (n:r 6) - 979-980
Andra Göta trängkår (n:r 6) - 979-980
Andra kammaren, benämning på den ena af representationens afdelningar i Sverige etc - 979-980
Andrake, zool. Se Anka - 979-980
Andraki, hamnstad till Myra (se d. o.) - 979-980
Andral, Gabriel, berömd fransk läkare - 979-980
Andra lifgardet. Se Göta lifgarde - 979-980
Andra lifgrenadjär-regementet - 979-980
Andrarum. 1. Socken i Kristianstads län - 979-980
Andrarum. 2. Sveriges äldsta alunbruk - 979-980, 981-982
Andrassy, en af Ungerns förnämsta magnatfamiljer - 981-982
Andrassy. 1. Julius (Gyula) A., grefve, ungersk statsman - 981-982
Andrassy. 2. Julius (Gyula) A., grefve, ungersk statsman - 981-982
Andra Svea artilleriregemente (n:r 5) - 981-982
Andra Svea trängkår (n:r 5) - 981-982
André (Michel) François, fransk historiemålare m. m. Se Bardon - 981-982
André. 1. Johann A., tysk pianist, tonsättare och musikförläggare - 981-982
André. 2. Johann Anton A., musikförläggare - 981-982
André, John, engelsk militär af schweizisk börd - 981-982
André, Jules, fransk landskapsmålare - 981-982
André, Louis Joseph Nicolas, fransk militär - 981-982, 983-984
Andrea del Sarto. Se Sarto - 983-984
Andrea di Cione. Se Orcagna - 983-984
Andreæ, Sankt (fi. Antrea), imperiellt pastorat af 2:a kl. i Viborgs län - 983-984
Andreæ, Laurentius. Se Laurentius Andreæ - 983-984
Andreæ, Abrahamus. Se Abrahamus Andreæ Angermannus - 983-984
Andreæ. 1. Jakob A., tysk teolog - 983-984
Andreæ. 2. Johann Valentin A., tysk teolog - 983-984
Andreæ, August Heinrich, tysk arkitekt - 983-984
Andreæaceæ, bot., en familj bladmossor - 983-984
Andreas, fäste. Se Bommel - 983-984
Andreas, en af Jesu tolf apostlar - 983-984, 985-986
Andreas, namn på tre ungerska konungar af Arpáds ätt - 985-986
Andreas. 1. A. I, reg. 1046–61 - 985-986
Andreas. 2. A. II, reg. 1205–35 - 985-986
Andreas. 3. A. III, reg. 1290–1301 - 985-986
Andreas Andreasson And, lärd, mecenat - 985-986
Andreas Arvidi, estetiker - 985-986
Andreasberg, Sankt, bergsstad i preussiska reg.-området Hildesheim - 985-986
Andreasdukat. Se Andreasmynt - 985-986
Andreaskors (lat. crux decussata l. andreana) ett lutande kors - 985-986
Andreasmynt, mynt, som bära aposteln Andreas’ bild bakom det stora Andreaskorset - 985-986
Andreas-orden. 1. Rysslands högsta orden. Se Ordnar - 985-986
Andreas-orden. 2. Skotsk orden. Se Ordnar och Tistelorden - 985-986
Andreas Sunonis. Se Hvide-ätten - 985-986
Andree. 1. Karl Theodor A., tysk tidningsman och geograf - 985-986
Andree. 2. Richard A., tysk geograf och etnograf - 985-986, 987-988
Andrée. 1. Fredrika A., sångerska. Se Stenhammar - 987-988
Andrée. 2. Elfrida A., tonsättarinna - 987-988
Andrée, Salomon August, ingenjör, luftseglare - 987-988
Andreen, Gustav, svensk-amerikansk skolman - 987-988, 989-990
Andrejev, Leonid, rysk novellist - 989-990
Andrejevskij, Sergjej Arkadjevitj, modern rysk lyriker och estetisk kritiker - 989-990
Andrén, Anders Viktor, målare, illustratör - 989-990
Andrena, zool. Se Gräfbi - 989-990
Andrenidæ, zool., en till biens familj hörande grupp. Dit höra gräfbien - 989-990
Andréossy, Antoine François, fransk general - 989-990
Andresen, Kjeld Nikolai Gotthard, norsk nykterhetsförkämpe - 989-990
Andresen, Karl Gustaf, tysk germanist - 989-990
Andresen, Andreas, tysk skriftställare på kopparstickarkonstens område - 989-990
Andrésson, Guðmundur (Gvöðmöndör Andrjesson), isländsk filolog - 989-990
Andrewes, Lancelot, en af den engelska kyrkans ypperste teologer - 989-990, 991-992
Andrews, S:t, kuststad i grefskapet Fife. Under katolska tiden säte för Skottlands ärkebiskop - 991-992
Andrews, Thomas, engelsk fysiker och kemist - 991-992
Andrews, Christopher Columbus, nordamerikansk diplomat - 991-992
Andria, välbyggd stad i italienska prov. Terra di Bari - 991-992
Andriaka, hamn till Myra (se d. o.) - 991-992
Andrias, paleont., ett fossil, beskrifvet 1726 såsom syndaflodsmänniskan, homo diluvii testis - 991-992
Andrienne eller Adrienne, fr., en vid, framtill öppen fruntimmersklänning - 991-992
Andrieu, Bertrand, fransk stämpelsnidare och medaljgravör - 991-992
Andrieux. 1. François Guillaume Jean Stanislas A., fransk författare - 991-992
Andrieux. 2. Louis A., fransk politiker - 991-992
Andrik, zool. Se Anka - 991-992
Andrimner (isl. Andhrímnir), nord. myt., den kock som hvarje dag kokar galten Särimner - 991-992, 993-994
Andro, fordom Andros, den nordligaste och näst Naxos den största bland Cykladerna - 993-994
Androad, mek. Se Android - 993-994
Androclus, en slaf hvilken rymde och lefde en tid i samma håla som ett lejon - 993-994
Androdioeci, bot., det förhållande, som eger rum hos androdioika växter (se d. o.) - 993-994
Androdioika växter, bot., polygama växter af hvilka ega endast hanblommor, andra endast tvåkönade blommor - 993-994
Androeceum, bot., sammanfattningen af ståndarna uti en blomma - 993-994, 995-996
Androfag, människoätare - 995-996
Androfobi, skygghet för män - 995-996
Androgeni, mannens eller människans uppkomst (skapelse); manlig släktföljd - 995-996
Androgeos, grek. sag., son af konung Minos på Kreta - 995-996
Androgyn, anat., varelse med både manliga och kvinnliga könsorgan - 995-996
Android l. Androad, mek., sådan automat som har människoskapnad - 995-996
Andromache, grek. sag., Hektors maka - 995-996
Andromachos, från Kreta, Neros lifmedikus - 995-996
Andromani, detsamma som nymfomani (se d. o.) - 995-996
Andromeda, grek. myt., dotter af den etiopiske konungen Kefeus - 995-996
Andromeda, astron., en på norra stjärnhimmelen belägen stjärnbild - 995-996, 997-998
Andromeda L., bot., växtsläkte - 997-998
Andromeda-nebulosan, astron., en med blotta ögat synlig nebulosa - 997-998
Andromeda-toxin l. Andrometoxin. Se Andromeda, bot. - 997-998
Andromonoeci, bot., det förhållande, som eger rum hos andromonoika växter (se d. o.) - 997-998
Andromonoika växter, bot., de växter, som bära både hanblommor och tvåkönade blommor - 997-998
Andronicus, Livius, romersk skald. Se Livius - 997-998
Andronikos, tre bibliska personligheter - 997-998
Andronikos. 1. En Antiochos Epifanes’ ståthållare i Antiokia - 997-998
Andronikos. 2. En befälhafvare på Garizim - 997-998
Andronikos. 3. En till kristendomen omvänd jude i Rom - 997-998
Andronikos, forngrekisk arkitekt från Kyrrhe i Syrien - 997-998
Andronikos, namn på fyra östromerska kejsare - 997-998
Andronikos. 1. A. I, reg. 1183-85, den siste af Komnenernas ätt - 997-998
Andronikos. 2. A. II, reg. 1282–1328, af Palaiologernas ätt - 997-998
Andronikos. 3. A. III, reg. 1328–41 - 997-998
Andronikos. 4. A. IV Palaiologos (Palæologus), reg. 1376–79 - 997-998
Andronikos, forngrekisk filosof - 997-998, 999-1000
Andronitis, manbyggnaden i det äldre grekiska boningshuset - 999-1000
Andropogon L., Skägg-gräs, bot., växtsläkte af fam. Gramineæ - 999-1000
Andros, grekisk ö. Se Andro - 999-1000
Andros, Sir Edmund, brittisk ämbetsman - 999-1000
Androsace Tourn., bot., ett till fam. Primulaceæ hörande växtsläkte - 999-1000
Androspor, bot. Se Spor - 999-1000
Androuet, Jacques. Se Cerceau - 999-1000
Andrusovo. Se Andrussov - 999-1000
Andrussov (Andrusovo), by i ryska guvern. Smolensk - 999-1000
Andry, Nicolas, fransk läkare - 999-1000
Andryane, Alexandre Philippe, fransk skriftställare - 999-1000
Andrz., i naturvetenskapliga namn förkortning för A. L. Andrzejovski, professor i Vilna - 999-1000
Andrötter l. Pneumatoforer, bot., rotbildningar hos en del i sumpiga trakter förekommande växter - 999-1000
Andslägtet, zool. Se Andfåglar - 999-1000
Andtid, skördetid. Jfr And - 999-1000
Andtäppa, med., liktydigt med andnöd. Se Andnöd - 999-1000
Andujar, stad i spanska prov. Jaén i Andalusien - 999-1000
Andvake, ett i Kristiania 1890 stiftadt sällskap - 999-1000
Andvare, nord. myt., en dvärg hvilken i en gäddas skepnad lefde i en fors - 999-1000
And-älfven, flod i Romerike, Norge - 999-1000
Andö (fno. Andey, Amdey), en af Norges största öar - 1001-1002
Andörja. Se Andorgö - 1001-1002
Ane, nord. sag. Se Aun - 1001-1002
Aneboda, socken i Kronobergs län - 1001-1002
Anecdotes de Suède, fr., en beryktad pamflettartad historisk skrift - 1001-1002
Anegada, en af de brittiska Jungfruöarna i Väst-Indien - 1001-1002
Anekdot, urspr. skrift, som icke blifvit offentliggjord - 1001-1002
Anekdotisk (se Anekdot), anekdotartad - 1001-1002
Anemi, med. Se Blodbrist - 1001-1002
Anemisk, som lider af blodbrist, som har afseende på blodbrist - 1001-1002
Anemobarometer, meteor. Se Anemometer - 1001-1002
Anemofil, "vindkär". – Om anemofila blommor (anemofiler) se Blomma och Pollination - 1001-1002
Anemograf, fys. Se Anemoskop - 1001-1002
Anemokora växter, bot., sådana växter, hvilkas frukter eller frön spridas genom vinden - 1001-1002
Anemokord, mus., tangentinstrument, ett sinnrikt mellanting emellan pianoforte och eolsharpa - 1001-1002
Anemologi, meteor., läran om vinden - 1001-1002
Anemometer, meteor., ett instrument, med hvilket vindens styrka eller hastighet uppmätes - 1001-1002, 1003-1004
Anemometrograf, meteor. Se Anemometer - 1003-1004
Anemone, Sippa, bot., växtsläkte hörande till nat. fam. Ranunculaceæända - 1003-1004
Anemoskop - 1003-1004, 1005-1006
Anencletus. Se Anacletus - 1005-1006
Anenkefali, frånvaro af hjärna - 1005-1006
Anepigraf, skrift utan titel - 1005-1006
Anepu. Se Anubis - 1005-1006
Anerio, Felice, italiensk tonsättare - 1005-1006
Aneroid, fys. Se Barometer - 1005-1006
Aneroidbarometer, fys. Se Barometer - 1005-1006
Anerytroblepsi, oförmåga att urskilja den röda färgen - 1005-1006
Anesot (fno. anasótt). Se Aun - 1005-1006
Anestesi, med., det tillstånd då förmågan att uppfatta sinnesintryck saknas eller är nedsatt - 1005-1006
Anestetiska medel, farm. Se Bedöfningsmedel - 1005-1006
d’Anethan, Jules Joseph, baron, belgisk politiker - 1005-1006
Anethum L., bot., släkte af nat. fam. Umbelliferæ - 1005-1006, 1007-1008
Anetol, kem. farm., aniskamfer, finns anis- och fänkålsolja - 1007-1008
Aneurin, kymrisk bard i 6:e eller 7:e årh. - 1007-1008
Aneurysm, med., en svulst som uteslutande innehåller blod - 1007-1008
Anfall, krigsv., sträfvan att i krig uppsöka och besegra sin motståndare - 1007-1008, 1009-1010
Anfallsflygel, krigsv. Se Anfall - 1009-1010
Anfallsfront, krigsv. Se Fästningskrig - 1009-1010
Anfallsfält, krigsv. Se Anfall och Fästningskrig - 1009-1010
Anfallsgraf, krigsv. Se Fästningskrig - 1009-1010
Anfallskrig kallas ett krig, som framkallas af en viss part genom ett anfall i politisk bemärkelse - 1009-1010
Anfallsordning l. Triangelordning, sjöv., en numera föråldrad taktisk formering - 1009-1010
Anfallsstrid, krigsv., med anfall börjad strid. Jfr Anfall - 1009-1010
Anfallsvapen, krigsv., de vapen, med hvilka man afser att skada motståndaren - 1009-1010
Anfallsverk, krigsv. Se Fästningskrig - 1009-1010
Anfang. 1. Bygnk. Det lutande plan på ett hvalfs vederlag mot hvilket den första hvalfstenen har sitt stöd - 1009-1010
Anfang. 2. (Anfangsbokstaf), boktr., en utsirad eller större bokstaf, hvarmed texten börjas - 1009-1010
Anfangsbokstaf, boktr. Se Anfang 2 - 1009-1010
Anflog, kem., miner., namn på tunna, hinnartade öfverdrag af oxider - 1009-1010
Anfossi, Pasquale, italiensk tonsättare - 1009-1010
Anfäktelse. Se Frestelse - 1009-1010
Anföringstecken l. Citationstecken, skriftecken, som utmärker ordagrant återgifvande - 1009-1010
ang., förkortning för angående; äfven för "angeläget" (på bref) - 1009-1010
Anga, socken i Gottlands län - 1009-1010
Angakok l. Angekok (plur. angakut), de grönländske folkhöfdingarna under den hedniska tiden - 1009-1010
Angamos, udde på Syd-Amerikas västkust - 1009-1010
Angantyr (isl. Angantýr), namn på flera hjältar i den nordiska fornsagan - 1009-1010
Angantyr. 1. A., den äldste af de tolf sönerna till Arngrim bärsärk i Bolmsö - 1009-1010
Angantyr. 2. och 3. A., en broder och en son till Heidrek - 1009-1010, 1011-1012
Angara, äfven kallad Öfre Tunguska, flod i södra Sibirien - 1011-1012
Angaria. Se Angrivarier - 1011-1012
Angariation. Se Angarier - 1011-1012
Angarier, ett folkslag. Se Angrivarier - 1011-1012
Angarier, sjöv., tjänster, som handelsfartyg på regeringens befallning måste lämna staten - 1011-1012
Angarn, socken i Stockholms län - 1011-1012
Angasija (Ngasija) l. Stora Komoro, den största af Komoro-öarna - 1011-1012
Angekok. Se Angakok - 1011-1012
Angel (af lat. angulus), vinkel - 1011-1012
Angel. 1. Fisk. Metkrok, särskildt om en vid vinterfiske använd sort - 1011-1012
Angel. 2. Tekn. Skaftjärn, tånge, i skaftet sittande del af en såg - 1011-1012
Angel (Angeln), den bördiga halfö, som ligger mellan Flensburgsfjärden och Schlei - 1011-1012
Angel, Philips, holländsk målare - 1011-1012
Angela Merici. Se Ursulinnorna - 1011-1012
Angelboskapen, husdjurssk., har sitt hemland i Angel - 1011-1012, 1013-1014
Angeldorff, Kristoffer Olsson, publicist - 1013-1014
Angeli, Heinrich von, österrikisk målare - 1013-1014
Angelica L., Angelika, bot. farm., släkte af nat. fam. Umbelliferæ - 1013-1014
Angelica salutatio (lat.), "änglahälsning". Se Ave Maria - 1013-1014
Angelicin, farm. Se Angelika-rot - 1013-1014
Angelico, Fra Giovanni, italiensk målare - 1013-1014
Angelika-rot, Radix Angelicæ, farm., fås af umbelliferen Archangelica sativa - 1013-1014
Angelin, Nils Peter, paleontolog - 1013-1014, 1015-1016
Angelini, Giuseppe, italiensk bildhuggare - 1015-1016
Angélique, fr., bot. Se Angelica - 1015-1016
Angeliter. Se Damianus - 1015-1016
Angell, en till Norge från Angel inflyttad familj - 1015-1016
Angeln, geogr. Se Angel - 1015-1016
Angelniemi, kapell under Halikko pastorat, Åbo och Björneborgs län - 1015-1016
Angelo da Siena. Se Agostino da Siena - 1015-1016
Angelofani, änglauppenbarelse - 1015-1016
Angelolatri, ängladyrkan - 1015-1016
Angelologi, läran om änglarna; stundom läran om de gode änglarna - 1015-1016
Angelsachser, riktigare Angelsaxar (se d. o.) - 1015-1016
Angelsaxar (Anglosaxar), namnet på det folk i England som uppkom genom den germanska invandringen - 1015-1016
Angelsaxiska litteraturen. Se Engelska litteraturen - 1015-1016
Angelsaxiska språket, äfven kalladt Forn-engelskan. Se Engelska språket - 1015-1016
Angelstad, socken i Kronobergs län - 1015-1016
Angelus , kallas en från Johan XXII:s tid härstammande bönformel hos katolikerna - 1015-1016
Angelus Silesius, egentl. Johannes Scheffler, tysk mystiker och skald - 1015-1016, 1017-1018
Angely, Louis, tysk teaterförfattare af fransk börd - 1017-1018
Angera. Se Anghiera - 1017-1018
Angerboda, nord. myt., hette en jättekvinna i Jotunhem - 1017-1018
Angerdshestra, socken i Jönköpings län - 1017-1018
Angered, socken i Älfsborgs län - 1017-1018
Angered-Strandberg, Hilma Kristina Elisabet, författarinna - 1017-1018
Angermanni (nlat.), "ångermanländingar", en af två afdelningar för de norrländska landskapens studerande vid Uppsala universitet - 1017-1018
Angermannus. Se Abrahamus Andreæ Angermannus - 1017-1018
Angers, hufvudstad i franska depart. Maine et Loire - 1017-1018
Angerstein, en om svenska bergsbruket förtjänt släkt - 1017-1018
Angerstein. 1. Anders A. - 1017-1018, 1019-1020
Angerstein. 2. Johan A., upptog Bispbergs rika järngrufva - 1019-1020
Angerstein. 3. Johan A. d. y., direktör vid Stora Kopparberget - 1019-1020
Angerstein. 4. Reinhold Rücker A., "direktör öfver rikets gröfre svartsmide" - 1019-1020
Anghiera (Angera, mlat. Angleria), grefskap i Italien - 1019-1020
Angi- l. Angio- nyttjas i flere sammansättningar, i synnerhet i medicinska ord - 1019-1020
Angiapteris erecta. Se Marattiaceæ - 1019-1020
Angiektasi, med., kärlutvidgning - 1019-1020
Angifvare, jur., den som anmäler en person såsom skyldig till ett brott - 1019-1020
Angilbert. Se Berta - 1019-1020
Angilram (A. af Metz), en af prelaterna i frankiska riket under Karl den store - 1019-1020
Angina (lat.), med., fordom sjukdomar i matsmältnings- och andningsorganen - 1019-1020
Angina pectoris (lat.), sjukdom: ytterst våldsamma smärtor i hjärttrakten - 1019-1020
Angiograf, pulsmätare, detsamma som sfygmograf; person, som beskrifver vaser - 1019-1020
Angiokarpa lafvar l. Pyrenolichenes, bot. Se Lichenes - 1019-1020
Angiokeratom, kärlsvulst med hornartad öfverhud - 1019-1020
Angiologi, läran om blodkärlens fördelning i kroppen; vetenskapen om vasers tillverkning - 1019-1020
Angiom, kärlsvulst - 1019-1020
Angioneuros, sjukdom i de nerver, som betinga blodfördelningen i blodkärlen - 1019-1020
Angiopati, sjukdom i kärlsystemet - 1019-1020
Angiosarkom, elakartad kärlsvulst - 1019-1020
Angiospermæ l. Metaspermæ, bot., den ena af hufvudafdelningarna bland fanerogamerna - 1019-1020
Angiospermia (jfr Angiospermæ), bot., den andra ordningen af klassen Didynamia - 1019-1020
Angiostenos, sammandragning af blodkärlen - 1019-1020
Angiostomata, en afdelning ormar. Se Ormar - 1019-1020, 1021-1022
Angiotomi, ådersystemets anatomi - 1021-1022
Angiulli, Andrea, italiensk filosof - 1021-1022
Anglaise, fr., "engelsk". 1. En dans. Se Angläs - 1021-1022
Anglaise. 2. Boktr. En bakåtlutad skrifstil för accidenstryck - 1021-1022
d’Anglemont, Édouard Hubert Scipion, fransk skald - 1021-1022
Angler, ett forngermanskt folknamn - 1021-1022
Anglerboskap, dets. som angelboskap (se d. o.) - 1021-1022
Anglerius. Se Anghiera - 1021-1022
Anglesea. Se Anglesey - 1021-1022
Anglesey l. Anglesea, ö och grefskap i Irländska sjön - 1021-1022
Anglesey l. Anglesea, engelsk adelstitel inom släkterna Annesley och Paget - 1021-1022
Anglesit Beudant, miner., en ganska vanlig förvittringsprodukt af blyglans - 1021-1022
Angleterre, fr., England - 1021-1022
Anglia, en tidskrift för engelsk filologi - 1021-1022
Anglicism, idiomatiskt engelskt ord då det nyttjas i ett annat språk - 1021-1022
Anglikanismen l. Anglo-katolicismen. Se Pusey - 1021-1022
Anglikanska kyrkan. Se Episkopalkyrkan - 1021-1022
Anglikanska nationen. Se Dacia - 1021-1022
Anglisera, göra till engelsk - 1021-1022
Anglist (jfr Angler), person som studerar engelskt - 1021-1022
Anglo-amerikaner, de Nord-Amerikas inbyggare, som äro af engelsk härkomst - 1021-1022
Anglofobi, skräck för allt engelskt - 1023-1024
Anglo-franska språket. Se Anglo-normandiska språket - 1023-1024
Anglo-indiska riket, gemensam benämning för de engelska besittningarna i Ostindien - 1023-1024
Anglo-katolicism. Se Pusey - 1023-1024
Angloman, som hyser öfverdrifven förkärlek för allt engelskt - 1023-1024
Anglo-normandiska hästen. Se Normandiska hästen - 1023-1024
Anglo-normandiska språket (äfven Anglo-franska språket), det franska språket som af de normandiske eröfrarna 1066 infördes i England - 1023-1024
Anglosachser, riktigare angelsaxar (se d. o.) - 1023-1024
Anglosaxar. Se Angelsaxar - 1023-1024
Angls., förkortning för Anglosaxiska - 1023-1024
Angläs (fr. anglaise, engelsk), äldre benämning på en serie kontradanser - 1023-1024
Angmagsalik, stor fjord på Grönlands östkust - 1023-1024
Angola, portugisiskt generalguvernement i Väst-Afrika - 1023-1024
Angola-ärta, bot. Se Voandzeia - 1023-1024
Angora (turk. Engyrijeh). 1. Vilajet i det inre Mindre Asien - 1023-1024
Angora. 2. Hufvudstad i nämnda vilajetet Angora - 1023-1024
Angora-get, Capra (Hircus) angorensis, zool., en get-varietet - 1023-1024, 1025-1026
Angora-kanin l. Silkeshare, zool., en i trakten af Angora inhemsk varietet af kanin - 1025-1026
Angora-katt, zool., en i nejden af Angora inhemsk kattvarietet - 1025-1026
Angora-ull, text., den tämligen fina ullsort som vinnes af angorageten - 1025-1026
Angornu, riktigare Ngornu, stad i riket Bornu i Sudan - 1025-1026
Angoscioso, it., mus., med ängsligt, tveksamt föredrag - 1025-1026
Angostura, nu Ciudad Bolivar, hufvudstad i staten Bolivar i Venezuelas förenta stater - 1025-1026
Angostura-bark, farm., fås af Galipea Cusparia St. Hil. - 1025-1026
Angoulême, hufvudstad i franska dep. Charente - 1025-1026
Angoulême. 1. Charles de Valois, grefve af Auvergne - 1025-1026
Angoulême. 2. Louis Antoine de Bourbon, hertig af A. - 1025-1026
Angoulême. 3. Marie Thérèse Charlotte, "Madame royale" - 1025-1026
Angoumois, gammalt franskt feodallandskap med titel af grefskap - 1025-1026, 1027-1028
Angra (do Heroismo), hufvudstad på ön Terceira bland Azorerna - 1027-1028
Angra Pequena, hamn på Afrikas sydvästra kust - 1027-1028
Angrarier. Se Angrivarier och Sachsare - 1027-1028
Angrecum Thouars, bot., växtsläkte af nat. fam. Orchideæ - 1027-1028
Angreppsmoment, tekn., produkten af den verkande kraften och dess häfstångsarm - 1027-1028
Angri, stad i italienska prov. Salerno - 1027-1028
Angrivarier, ett germanskt folk - 1027-1028
Anguilla, zool. Se Ål - 1027-1028
Anguilla, på grund af sin form af engelsmännen kallad Snake’s island - 1027-1028
Anguillula aceti, zool. Se Rundmaskar - 1027-1028
Anguis, zool., ett ödlesläkte. Se Ormslå - 1027-1028
Anguisciola, Sofonisba, italiensk porträttmålarinna - 1027-1028
Angularsystem, en sällan förekommande benämning på s. k. tenalj-systemet - 1027-1028
Angurvadel, i "Fritiofs saga" namnet på Fritiofs svärd - 1027-1028
Angus, grefskap i Skottland. Se Forfar - 1027-1028
Angus, earl of. Se Douglas - 1027-1028
Angöra land l. Göra an land, sjöv., från öppna sjön segla mot land för att få det i sikte - 1027-1028
Anhalonium, bot. Se Cactaceæ - 1027-1028
Anhalt, tyskt hertigdöme - 1027-1028, 1029-1030
Anhaltska Albrekt-Björnorden. Se Ordnar - 1029-1030
Anhalt-station, hållplats - 1029-1030
Anhelation (lat. anhelitus), andfåddhet - 1029-1030
Anhidros, dets. som anidros (se d. o.) - 1029-1030
Anhiman, zool. Se Värnfåglar - 1029-1030
Anhinga, zool., den amerikanska och den märkligaste arten af släktet Plotus - 1029-1030
Anholt, dansk ö midt i Kattegatt - 1029-1030
Anhydrid, kem., en oxid, som uppstår ur ett hydrat genom vattenförlust - 1029-1030
Anhydrit (jfr Anhydrid), miner. , ett vattenfritt kalciumsulfat - 1029-1030
Anhydrobios, tillstånd af förtorkning hos växter och lägre djur - 1029-1030
Ani, zool., en art af släktet Crotophaga, gökartade fåglar - 1029-1030
Ani, ruinstad i ryska asiatiska guvern. Erivan - 1029-1030, 1031-1032
Anianpelto, ansenlig by och marknadsplats i Tavastehus län - 1031-1032
Anicet-Bourgeois, Auguste, fransk dramatisk författare - 1031-1032
Anicetus, påfve omkr. 154–165 - 1031-1032
Aniche, stor by i franska depart. Nord - 1031-1032
Anidros, ett sjukligt upphäfvande af svett-afsöndringen - 1031-1032
Aniello, Maso. Se Masaniello - 1031-1032
Anien. Se Anio - 1031-1032
Aniene. Se Anio - 1031-1032
Anil, käringaktig - 1031-1032
Anilein, handelsnamn på vissa anilinfärger, särskildt fuksin och mauvein - 1031-1032
Anilin, kem. tekn., en organisk bas - 1031-1032
Anilinfärger (jfr Anilin), kem., de organiska färgämnen, som härleda sig från anilin och toluidin - 1031-1032
Anilinfärger. 1. Rosanilingruppen - 1031-1032, 1033-1034
Anilinfärger. 2. Safraningruppen - 1033-1034
Anilinfärger. 3. Induliner och nigrosiner - 1033-1034
Anilinfärger. 4. Azo-gruppen. Denna grupp omfattar de s. k. azofärgämnena - 1033-1034
Anilinförgiftning. Se Anilin - 1033-1034
Anilin-olja, tekniskt använd blandning af anilin och toluidin - 1033-1034
Anilintryck, ett af Willis uppfunnet ljus-kopieringsförfarande - 1033-1034
Anilism, anilinförgiftning. Se Anilin - 1033-1034
Anima (lat), eg. luft, andedräkt; själ - 1033-1034
Animal (lat.), lefvande varelse, väsende, djur - 1033-1034
Animal l. Animalisk, som tillhör, är hämtadt från djurvärlden - 1033-1034
Animala lifsförrättningar, fysiol., de lifsförrättningar som äro egendomliga för djuren - 1033-1034
Animalia, zool. Se Djurriket - 1033-1034
Animalisation, tekn., bomullsfibrer impregneras med ett ämne för att kunna fixera färg - 1033-1034
Animaliska bad, med., bad i animaliska ämnen: blod, mjölk o. d. - 1033-1034
Animalism, inbegreppet af det för djuret karakteristiska - 1033-1034
Animalkulism, fysiol., djurens utveckling ligger innesluten i zoospermerna (sädesdjuren) uti spermat - 1033-1034
Animalkulist, anhängare af animalkulismen - 1033-1034
Animal magnetism, en benämning kommen i bruk genom Anton Mesmer, läkare i Wien - 1033-1034, 1035-1036, 1037-1038
Animal sociale (lat.), sällskapsdjur, ett sällskapligt väsende - 1037-1038
Animal vaccination, med., ympämnet tages från naturliga kokoppor. Se Kokoppympning - 1037-1038
Animando (it.), dets. som animato (se d. o.) - 1037-1038
Animato (it.), mus., besjäladt, med lif och värme - 1037-1038
Anime l. Animi, farm., urspr. ett slags Olibanum-harts - 1037-1038
Animellt genus, språkv. Se Genus - 1037-1038
Animera, lifva, uppelda, uppmuntra - 1037-1038
Animi, farm. Se Anime - 1037-1038
Animism. 1. Människokroppen är en konstrik mekanism som drifs av anima - 1037-1038
Animism. 2. Etnol. Allt, utan äfven växter och oorganiska föremål tros lefva - 1037-1038, 1039-1040
Animist, anhängare af animismen (se d. o.) - 1039-1040
Animocorde, Animokord, mus., dets. som anemokord (se d. o.) - 1039-1040
Animositet, häftighet, vrede, agg - 1039-1040
Animoso l. Con animo (it.), mus., med lif och kraft - 1039-1040
Animuccia, Giovanni, italiensk tonsättare - 1039-1040
Animus (lat.), själ, ande; böjelse, afsikt - 1039-1040
Animus injuriandi, jur., afsikt att medvetet angripa en annans ära. Jfr Injurie - 1039-1040
Aning, en uppfattning af något framtida - 1039-1040
Anio l. Anien, numera kallad Aniene l. Teverone, en lång flod i mellersta Italien - 1039-1040
Anion, fys., den beståndsdel i hvarje af den elektriska strömmen sönderdelbart ämne, som afskiljer sig vid stapelns positiva pol - 1039-1040
Aniran. Se Iran - 1039-1040
Aniridi l. Irideremi, fullständig saknad af ögats regnbågshinna - 1039-1040
Anis, Pimpinella Anisum L., bot. farm., en ettårig ört af nat. fam. Umbelliferæ - 1039-1040
Anisett (fr. anisette), med anis beredd likör - 1039-1040
Anisofyll, bot. Se Anisofylli - 1039-1040
Anisofylli, bot., växter med blad olika på skottets öfver- och undersida - 1039-1040
Anis-olja, farm. Se Anetol - 1039-1040
Anisol-rödt, en i vatten löslig, röd anilinfärg - 1041-1042
Anisometrisk, motsats till isometrisk (se d. o.) - 1041-1042
Anisometropi, ögonen hos en person ej hafva samma refraktion (se d. o.) - 1041-1042
Anisosperma Passiflora Manso, bot. farm., en klättrande buske af nat. fam. Cucurbitaceæ - 1041-1042
Anisotrop l. Heterotrop, fys., kroppar hvilka hafva olika fysikaliska egenskaper i olika riktningar - 1041-1042
Anis-trä, det ljusgrå virket af Illicium anisatum Lour. - 1041-1042
Anisum stellatum, farm., stjärn-anis (se d. o.) - 1041-1042
Aniuman, zool. Se Värnfåglar - 1041-1042
Anjala, imperiellt pastorat af 3:e kl., Iittis kontrakt, Nylands län - 1041-1042
Anjala-förbundet kallas en sammansvärjning 1788 bland svenska härens officerare - 1041-1042, 1043-1044
Anjer, holländsk hamnstad och fäste på ön Java - 1043-1044
Anjeskutan, fjäll i norra Jämtland - 1043-1044
Anjou, en af Frankrikes gamla provinser - 1043-1044
Anjou, en af de vallonsläkter, som med Louis De Geer inkommo till Sverige på 1630-talet - 1043-1044
Anjou. 1. Nils Jakob A., präst, riksdagsman - 1043-1044
Anjou. 2. Lars Anton A., biskop, kyrkohistorisk författare - 1043-1044, 1045-1046
Anjou. 3. Kristofer Ludvig A., pedagog - 1045-1046
Anjouan, Njouana l. Johanna, en af Komoro-öarna - 1045-1046
Anjou-viner, viner från Anjou - 1045-1046
Anjovis, zool. Se Ansjovis - 1045-1046
Anka l. Tam gräsand, Anas boschas domestica - 1045-1046, 1047-1048
Ankar. Se Ankare - 1047-1048
Ankaratra, bergsträcka. Se Madagaskar - 1047-1048
Ankarboj l. Vakare, sjöv., ett af trä eller järnplåt tillverkadt flöte - 1047-1048
Ankarbult l. Grundankare, maskinb., den för en maskins fästande vid dess grund använda bult - 1047-1048
Ankarcrona, svensk adlig ätt, som härstammar från Böhmen - 1047-1048
Ankarcrona. 1. Teodor A., förut Christophers, sjökrigare - 1047-1048
Ankarcrona. 2. Henrik August A., målare - 1047-1048
Ankarcrona. 3. Sten Gustaf Herman A., målare - 1047-1048
Ankardäfvert, sjöv., ett slags lyftkran - 1047-1048, 1049-1050
Ankare l. Ankar, förr i flere länder mått för våta varor (hufvudsakligen vin, sprit o. d.) - 1049-1050
Ankare l. Ankar. 1. Sjöv. Redskap hvilken tjänar att fasthålla ett fartyg - 1049-1050, 1051-1052
Ankare. 2. Fys. Ett stycke mjukt järn hvilken bilda en sluten magnetisk krets - 1051-1052
Ankare. 3. Elektrot. (Äfven kalladt Induktor och Armatur) Den ena af de båda hufvuddelarna i en dynamo - 1051-1052
Ankare. 4. Bygnk. Se Förankring - 1051-1052
Ankargrund l. Ankarsättning, sjöv., där djupet och sjöbottnens beskaffenhet medgifva ankring - 1051-1052
Ankargång, mek., mekanism för att gifva en så jämn gång som möjligt i ur - 1051-1052
Ankarjärn, bygnk. Se Förankring - 1051-1052
Ankarkors. Se Kors - 1051-1052
Ankarkätting, sjöv., en järnkedja hvilken fasthåller ett fartyg vid ett ankare - 1051-1052
Ankarlanterna, sjöv. Se Lanterna - 1053-1054
Ankarordning, sjöv., ett bestämdt läge som förankrade örlogsfartyg intaga - 1053-1054
Ankarpejling, sjöv., en vid ett fartygs ankring noggrann ortbestämning - 1053-1054
Ankarplatta, maskint. Se Ankarbult - 1053-1054
Ankarreaktion, elektrot., den magnetiska återverkan, som ankarets lindningar utöfva på hufvudfältet - 1053-1054
Ankarslut, bygnk. Se Förankring - 1053-1054
Ankarspel, sjöv., mekanisk inrättning hvarmed ankaret upplyftes från sjöbottnen - 1053-1054
Ankarsrum, stort järnbruk, beläget i Kalmar län - 1053-1054
Ankarstek. Se Ankarkätting. - 1053-1054
Ankarstock. 1. Sjöv. Se Ankare - 1053-1054
Ankarstock. 2. Ett slags syrligt bröd, som begagnas i synnerhet inom, armén och flottan - 1053-1054
Ankarsvik, ångsåg på Alnön utanför Sundsvall - 1053-1054
Ankarsättning, sjöv. Se Ankargrund - 1055-1056
Ankarsökare, sjöv., för uppsökning af förlorade ankaren, trearmad dragg utan flyn - 1055-1056
Ankartåg, sjöv. Se Ankarkätting - 1055-1056
Ankarur, mek., fickur med ankargång. Se Ur - 1055-1056
Ankarvakt, sjöv., den del af besättningen, som har vakt på däck då fartyget ligger till ankars - 1055-1056
Ankbonde, zool. Se Anka - 1055-1056
Ankel (fsv. ankol) l. Fotknöl, anat., den nedre, uppsvällda delen af underbenets båda knotor - 1055-1056
Anker, en ansedd norsk släkt - 1055-1056
Anker. 1. Bernt A., affärsman, donator - 1055-1056
Anker. 2. Peder A., vägbyggare, statsman - 1055-1056
Anker. 3. Peter A., ämbetsman - 1055-1056
Anker. 4. Karsten A., statsman - 1055-1056, 1057-1058
Anker. 5. Karl Johan A., författare - 1057-1058
Anker, Albert, schweizisk genremålare - 1057-1058
Anker, Johan, dansk krigare - 1057-1058
Ankerit Haid., ett karbonat af kalcium, magnesium och järn - 1057-1058
Ankises, grek.-rom. myt., en ättling af Dardanos - 1057-1058
Anklagelse-jury (eng. grand jury, "stor jury") - 1057-1058
Anklam, kretsstad i preussiska reg.-området Stettin - 1057-1058
Ankobar var förr hufvudstad i Sjoa i Abessinien - 1057-1058
Ankogel, den östligaste bergsgruppen i Hohe tauern, i Salzburg - 1057-1058
Ankole l. Nkole (äfven Ankori), landskap vid östra stranden af Albert-Edvardsjön - 1057-1058
Ankori. Se Ankole - 1057-1058
Ankra (Fälla ankar, Kasta ankar l. Låta gå ankaret), sjöv. - 1057-1058, 1059-1060
An-kult, etnol., dyrkan af förfäderna - 1059-1060
Ankvicka, tekn., öfverdraga med kvicksilfver. Jfr Amalgamera - 1059-1060
Ankyloblefaron, ögonlockskanterna helt eller delvis hopvuxit - 1059-1060
Ankyloglossum, tungan vuxit fast, vanligen vid munhålans botten - 1059-1060
Ankylometer, krökningsradie - 1059-1060
Ankylos, med., styfhet i en ledgång - 1059-1060
Ankyra. Se Angora - 1059-1060
Anlag. 1. Psyk. De medfödda möjligheterna eller benägenheterna - 1059-1060, 1061-1062
Anlag. 2. Pedag. - 1061-1062
Anlag. 3. I medicinsk (patologisk) mening - 1061-1062, 1063-1064
Anlag, Lutnings-anlag l. Dosserings-anlag, väg- o. vattenb. - 1063-1064
Anlaut (ty.), "begynnelseljud", uddljud (se d. o.) - 1063-1064
Anlete. Se Ansikte - 1063-1064
Anlofning l. Upplofning, sjöv., en fartygsmanöver - 1063-1064
Anläggningshöjd, krigsv., ett bröstvärns inre öfre kants höjd - 1063-1064
Anlöpa. 1. Sjöv. För en kort tid segla in i en hamn, som ej är destinationsorten - 1063-1064
Anlöpa. 2. Metall. Förändra färg eller glans - 1063-1064
Anlöpning. Se Anlöpa - 1063-1064
anm., förkortning för anmärkning - 1063-1064
Anmärkaren, den svenska periodiska pressens första egentliga oppositionsblad - 1063-1064, 1065-1066
Anmärkarne, tidning. Se Anmärkaren - 1065-1066
Anmärkning, förv., framställning af fel som blifvit funna vid granskning af en allmän räkenskap - 1065-1066
Anmärknings-anledning, statsr. - 1065-1066
Anmärkningsbok, skolv., anteckningsbok som skall egas af hvarje särskild lärjunge i en skola - 1065-1066
Anmärkningsmål, förv. Se Anmärkning - 1065-1066
Anmärkningsprocent, förv. Se Anmärkning - 1065-1066
Anna, ett räknemynt i Brittiska Indien - 1065-1066
Anna, drottning Didos syster. Se Anna Perenna - 1065-1066
Anna, helgon, jungfru Marias moder - 1065-1066
Anna, svenska furstinnor - 1065-1066
Anna. 1. Gustaf I:s dotter - 1065-1066, 1067-1068
Anna. 2. Johan III:s dotter - 1067-1068
Anna. 3. Sigismunds första gemål - 1067-1068
Anna, danska furstinnor - 1067-1068
Anna. 1. Prinsessa af Brandenburg - 1067-1068
Anna, engelska furstinnor - 1067-1068
Anna. 1. A. af Böhmen, Rikard II:s första gemål - 1067-1068
Anna. 2. A. Boleyn, Henrik VIII:s andra gemål - 1069-1070
Anna. 3. A. af Kleve, Henrik VIII:s fjärde gemål - 1069-1070
Anna. 4. A., Jakob I:s gemål - 1069-1070
Anna. 5. A. Stuart, drottning af Storbritannien och Irland 1702–14 - 1069-1070, 1071-1072
Anna, franska furstinnor - 1071-1072
Anna. 1. A. af Frankrike, äfven kallad A. de Beaujeu - 1071-1072
Anna. 2. A. af Bretagne, dotter till Frans II - 1071-1072
Anna. 3. A. af Österrike, dotter till konung Filip III af Spanien - 1071-1072
Anna, ryska furstinnor - 1071-1072
Anna. 1. A. Ivanovna, rysk kejsarinna 1730–40 - 1071-1072
Anna. 2. A. Petrovna f. 1708, äldsta dotter till Peter den store - 1071-1072
Anna. 3. A. Leopoldovna (rättare än benämningen A. Karlovna), rysk regentinna 1740–41 - 1071-1072
Anna, kurfurstinna af Sachsen - 1071-1072, 1073-1074
Anna A., pseudonym. Se Wästberg - 1073-1074
Annaberg, bergstad i Erzgebirge - 1073-1074
Annabon, rättare Annobon (se d. o.) - 1073-1074
Annaburg (fordom Lochau), köping i preussiska reg.-området Merseburg - 1073-1074
Annæ-orden, S:t, rysk orden. Se Ordnar - 1073-1074
Anna Fikkesdotter. Se Bülow - 1073-1074
Anna Ivanovna. Se Anna, ryska furstinnor 1 - 1073-1074
Anna Karlovna. Se Anna, ryska furstinnor 3 - 1073-1074
Anna Komnena, kejsar Alexios I Komnenos’ äldsta barn - 1073-1074
Anna Leopoldovna. Se Anna, ryska furstinnor 3 - 1073-1074
Annaler (lat. annales, af annus, år), årsböcker - 1073-1074, 1075-1076
Annalin, bränd och finmalen naturlig gips - 1075-1076
Annalist (jfr Annaler), författare af annaler - 1075-1076
Annam l. Anam, ett under Frankrikes protektorat stående rike på Östra Indiska halfön - 1075-1076
Annam. Historia och förvaltning - 1075-1076, 1077-1078
Annamiter. Se Annam - 1077-1078
Annandale, Charles, engelsk lexikograf - 1077-1078
Anna Perenna, rom. myt., en gudinna - 1077-1078
Anna Petrovna. Se Anna, ryska furstinnor 2 - 1077-1078
Annapolis. 1. Hufvudstad i Maryland - 1077-1078
Annapolis. 2. Hamnstad i Nova Scotia - 1077-1078
Ann-Arbor, stad i staten Michigan - 1077-1078
Annas l. Hannas, son af Seth - 1077-1078
Annater, urspr. biskopens årsinkomst af under honom vakanta kyrkliga ämbeten - 1077-1078
Annatto, bot. Se Bixa - 1077-1078
Annbok l. Afvenbok (da. avnbög), Carpinus Betulus - 1077-1078
Anneberg, tändsticksfabrik i Jönköpings län - 1077-1078
Annecin, slott. Se Béthune - 1077-1078
Annecy, hufvudstad i franska depart. Haute-Savoie - 1077-1078, 1079-1080
Annedal, arbetarförstad vid Göteborg. Se Göteborg - 1079-1080
Annefors kapell i Gäfleborgs län - 1079-1080
Anne kapell, Sankt. Se Sankt Anna - 1079-1080
Anneklef, fyndort för pelarformigt afsöndrad basalt - 1079-1080
Annektera, taga i besittning, inkorporera; orättmätigt tillegna sig - 1079-1080
Annelida, Annelider, zool. Se Ringmaskar - 1079-1080
Annelöf, socken i Malmöhus län - 1079-1080
Annenkov. 1. Pavel Vasiljevitj A., rysk kritiker - 1079-1080
Annenkov. 2. Michail Nikolajevitj A., rysk ingenjör-general - 1079-1080
Annerstad, socken i Kronobergs län - 1079-1080
Annerstedt, svensk släkt - 1079-1080
Annerstedt. 1. Daniel A., teolog - 1079-1080
Annerstedt. 2. Ture A., teolog, riksdagsman - 1079-1080, 1081-1082
Annerstedt. 3. Per Samuel Ludvig A., rättslärd, ämbetsman - 1081-1082
Annerstedt. 4. Claes A., historiker, biblioteksman - 1081-1082, 1083-1084
Annesium, under medeltiden namn på Annecy (se d. o.). - 1083-1084
Annesley. 1. Sir Francis A., engelsk politiker - 1083-1084
Annesley. 2. Arthur A., engelsk politiker - 1083-1084
Annetorp, kalkbrott i Malmöhus län - 1083-1084
Annex, bihang, nyttjas mest i sammansättningar - 1083-1084
Annexbatteri, krigsv., utanför ett forts graf anlagdt batteri för gröfre pjäser. - 1083-1084
Annex-celler, bot. Se Följeceller. - 1083-1084
Annexförsamling, kam. De i ett pastorat som inte är moderförsamling - 1083-1084
Annexhemman, kam., såsom aflöningsförmåner anslagna åt kyrkoherdar - 1083-1084, 1085-1086
Annexion, vidfogning. Se Annektera - 1085-1086
Annexkyrka, kyrka i en annexförsamling - 1085-1086
Anni (lat.), årets (af annus, år) - 1085-1086
Anni, finsk sag. Se Aino - 1085-1086
Anniceris. Se Annikeris - 1085-1086
Annihilera, tillintetgöra, förklara ogiltigt - 1085-1086
Annikeris, en af den cyrenaiska skolans medlemmar - 1085-1086
Anniston, stad i staten Alabama - 1085-1086
Anniversarium, i allmänhet årsfest; särskildt själamässa - 1085-1086
Anno (lat., abl. sing. af annus, år), under (det) året - 1085-1086
Anno (Hanno), den helige, ärkebiskop af Köln 1056–75 - 1085-1086
Anno ab urbe condita (lat.), under året (det) från stadens (Roms) grundläggning - 1085-1086
Anno æræ vulgaris (lat.), i den vanliga tideräkningen - 1085-1086
Anno ante Christum natum (lat.), året före Kristi födelse - 1085-1086
Annobom. Se Annobon - 1085-1086
Annobon l. Annobom, den minsta af de fyra Guinea-öarna - 1085-1086
Anno Christi (lat.), under Kristi år (d. v. s. efter Kristi födelse) - 1085-1086
Anno currente (lat.), under det löpande året - 1085-1086
Anno Domini (lat.), under Herrans år. Jfr Anno Christi - 1085-1086
Anno Domini nostri Jesu Christi (lat.), under vår Herres Jesu Kristi år - 1085-1086
Anno hegiræ (lat.), året (det) från hedjra (lat. hegira). Se Hedjra - 1085-1086
Anno ineunte (lat.), vid årets början - 1085-1086
Anno mundi (lat.), under världens år (d. v. s. efter världens skapelse) - 1085-1086
Annonay, gammal stad i franska depart. Ardèche - 1085-1086
Annons, tillkännagifvande - 1085-1086, 1087-1088
Annonsagent. Se Agent - 1087-1088
Annonsbyrå, byrå eller kontor för upptagande af annonser - 1087-1088
Annonsera, tillkännagifva, sätta in annons i en tidning - 1087-1088
Annonsplakat. Se Annons - 1087-1088
Annonsör, person, som infört annons (se d. o.) - 1087-1088
Anno orbis conditi (lat.), året (det) efter världens skapelse - 1087-1088
Anno orbis redempti (lat.), året (det) efter världens återlösning - 1087-1088
Anno passato (it.), under förflutna året - 1087-1088
Anno post Christum natum (lat.), året (det) efter Kristi födelse - 1087-1088
Anno post Romam conditam (lat.), året (det) efter Roms grundläggning - 1087-1088
Anno præcedente (lat.), under föregående år - 1087-1088
Anno præsente (lat.), under innevarande år - 1087-1088
Anno præterito (lat.), under förflutna året - 1087-1088
Anno recuperatæ salutis (lat.), i den återvunna salighetens tid - 1087-1088
Annotanda. Se Annotera - 1087-1088
Annotation. Se Annotera - 1087-1088
Annotera, anteckna, anmärka - 1087-1088
Annotto, Se Anatto - 1087-1088
Anno urbis (lat.), i stadens år, d. v. s. från stadens (Roms) grundläggning - 1087-1088
Anno urbis conditæ (lat.), efter stadens (Roms) grundläggning - 1087-1088
Annuarium, årsbok - 1087-1088
Annuell, fr., årlig, ettårig - 1087-1088
Annuitet, det penningebelopp som årligen af en låntagare gäldas till skuldens afbetalning - 1087-1088
Annularia, paleont. Se Calamites - 1087-1088
Annulata, Annulater, zool. Se Ringmaskar - 1087-1088
Annullera, tillintetgöra, utplåna, upphäfva, förklara ogiltig - 1087-1088
Annulus (lat.), ring - 1087-1088
Annulär, ringformigt - 1087-1088
Annunciater kallas två manliga och tre kvinnliga ordnar - 1087-1088
Annunciater. 1. Italiens förnämsta riddareorden, Ordine supremo dell’ annunziata - 1087-1088
Annunciater. 2. Ett Maria bebådelses broderskap - 1087-1088
Annunciater. 3. En fransk nunneorden, kallat "Marie bebådelses systrar" eller "Systrarna af vår kära frus tio dygder" - 1087-1088
Annunciater. 4. En italiensk nunneorden, kallat "Marie bebådelses systrar" eller "De himmelska" - 1087-1088
Annunciater. 5. Lombardiska annunciater, äfven den hel. Ambrosius’ eller den hel. Marcellinas nunnor - 1087-1088
d’Annunzio, Gabriele, egentl. Rapagnetta, italiensk skald och författare - 1087-1088, 1089-1090
Annus (lat.), år - 1089-1090
Annus bissextilis (lat.), skottår - 1089-1090
Annus civilis (lat.), borgerligt år - 1089-1090
Annus communis (lat.), vanligt år - 1089-1090
Annus confusionis kallades året 46 f. Kr., vid införandet af julianska kalendern - 1089-1090
Annus ecclesiasticus (lat.), kyrkoår - 1089-1090
Annus intercalaris (lat.), skottår - 1089-1090
Annus lunaris (lat.), mån-år - 1089-1090
Annus solaris (lat.), sol-år - 1089-1090
Annweiler, stad i Bajern - 1089-1090
Anoan, Probubalus depressicornis, zool., hör till fam. Bovidæ, ordn. Ungulata (hofdjur) - 1089-1090
Anobium, zool. Se Döds-uret - 1089-1090
Anod, fys., den positiva polen i en stapel - 1089-1090
Anodonta, zool. Se Damm-musslor - 1089-1090
Anoftalmi, saknad af ögonglober - 1089-1090
Anogen, som uppstår ofvanifrån - 1089-1090
Anoket. Se Anukis - 1089-1090
Anolis, zool. Se Iguanidæ - 1089-1090
Anomal l. Anomalisk, afvikande från en lag - 1089-1090, 1091-1092
Anomal dispersion, fys. Se Dispersion - 1091-1092
Anomali (jfr Anomal), afvikelse från en lag - 1091-1092
Anomali. 1. Astron. - 1091-1092
Anomali. 2. Meteor. Termisk anomali, skillnaden emellan orts medeltemperatur och breddgradens medeltemperaturen - 1091-1092
Anomali. 3. Språkv. Oregelmässighet, afvikelse från regeln; ord med oregelbunden bildning - 1091-1092
Anomalisk. Se Anomal - 1091-1092
Anomalister, språkv. Se Analogi 3 - 1091-1092
Anomalistisk månad (jfr Anomal). Se Astronomisk månad - 1091-1092
Anomalon. 1. Språkv. Se Anomal - 1091-1092
Anomalon. 2. Zool. Se Parasitsteklar - 1091-1092
Anoméer (Anomöer, Anomoeer), en ariansk sekt. Jfr Aëtius 1 - 1091-1092
Anomia, zool. Se Sadelmussla - 1091-1092
Anomism, laglöshet. Jfr Antinomism - 1091-1092
Anomit Tschermak, miner., en varietet af magnesiaglimmer - 1091-1092
Anomodontia, paleont., tandreptilier från Syd-Afrikas och Indiens triassystem - 1091-1092
Anomoeer. Se Anoméer - 1091-1092
Anomozamites Schimp., paleont., ett till cycadofyterna hörande fossilt växtsläkte - 1091-1092
Anomura, zool., en afdelning af de tiofotade kräftdjuren - 1091-1092
Anomöer. Se Anoméer - 1091-1092
Anona L., bot. och farm., växtsläkte, tillhörande nat. fam. Anonaceæ - 1091-1092, 1093-1094
Anonaceæ Juss., Anonacéer, bot., naturlig växtfamilj närsläktad med Ranunculaceæ - 1093-1094
A non esse ad non posse non valet consequentia (lat.) - 1093-1094
Anonym , utan namn, onämnd - 1093-1094
Anonymitet, namnlöshet. Se Anonym - 1093-1094
Anonymt bolag, jur., bolag, hvars delegare icke äro personligen ansvariga för bolagets förbindelser - 1093-1094
Anoplotherium, paleont., ett fossilt - 1093-1094
Anor, Antaflor och Anträd. Anor äro en persons förfäder å fädernet och mödernet i jämna led - 1093-1094
Anordning, förv., myndighets skriftliga befallning att utbetala ett belopp - 1093-1094
Anorexi, bristande begär (efter mat), brist på aptit - 1093-1094
Anorganisk, oorganisk, liflös - 1093-1094
Anorganologi, läran om det oorganiska. Kallas äfven abiologi - 1093-1094
Anorki l. Anorkism, frånvaro af testiklar - 1093-1094
Anormal, regelvidrig. Jfr Normal - 1093-1094
Anortit Rose, miner., kalkfältspat - 1093-1094
Anortoklas, miner., natronrik mikroklin - 1093-1094
Anortosit St. Hunt, petrogr., af fältspat bildad gabbroart - 1093-1094
Anortoskop, en optisk leksak - 1093-1094, 1095-1096
Anosmi, frånvaro af luktsinnet - 1095-1096
Anpreja, sjöv. Se Preja - 1095-1096
Anprejare, zool. Se Nejonögon - 1095-1096
Anquetil, Louis Pierre, fransk historieskrifvare - 1095-1096
Anquetil-Duperron, Abraham Hyacinthe, fransk orientalist - 1095-1096
Anrep. 1. Johan Gabriel A., genealog - 1095-1096
Anrep. 2. Alef A., tekniker - 1095-1096
Anrikning, bergsv., ur det i grufvan lösbrutna berget skiljer malmen - 1095-1096
Anrop. 1. Krigsv. Det rop, med hvilket en post hejdar en mot honom kommande - 1095-1096, 1097-1098
Anrop. 2. Sjöv. Inom alla örlogsflottor finnas reglementerade anrop och svar - 1097-1098
Ansats. 1. Mus. Äldre benämning för "anblåsningen" på flöjt och bleckblåsinstrument - 1097-1098
Ansats. 2. Tekn. En utspringande, mindre kant - 1097-1098
Ansatsränna. Se Ansatsrör - 1097-1098
Ansatsrör, Ansatsränna, kort rör eller ränna, hvarigenom vätskor aftappas från kärl - 1097-1098
Ansatsstycke, mus., del af ett blåsinstrument - 1097-1098
Ansbach, hufvudstad i bajerska reg.-området Mittel-Franken - 1097-1098
Anschütz, Heinrich, tysk skådespelare - 1097-1098
Anschütz, Ottomar, tysk fotograf - 1097-1098
Ansedonia. Se Vulci - 1097-1098
Anseele, Edward, belgisk socialdemokrat - 1097-1098
Anselm, ärkebiskop af Canterbury, "skolastikens fader" - 1097-1098
Anser, zool. Se Andfåglar - 1097-1098
Anseres, zool., den af Linné använda benämningen på simfåglar - 1097-1098
Anseridæ. Se Andfåglar - 1097-1098
Anseriformes, zool. Se Fåglar - 1097-1098
Ansfrid. Se Ansgarius - 1097-1098
Ansgar (Anskar), västfrankiskt mansnamn - 1097-1098
Ansgarii-förening. Se Ansgariusförening. - 1097-1098
Ansgarius (Ansgar, Anskar), Nordens apostel - 1099-1100, 1101-1102
Ansgarius-förening (Ansgarii-förening) - 1101-1102
Ansiaux, Jean Joseph Eléonore Antoine, fransk målare - 1101-1102, 1103-1104
Ansikte l. Anlete kallas hufvudets främre del - 1103-1104, 1105-1106, 1107-1108
Ansiktsbjudning. Se Förlossning - 1107-1108
Ansiktsnerven, nervus facialis, anat. Se Hjärnnerver - 1107-1108
Ansiktsros, med. Se Rosfeber - 1107-1108
Ansiktssmärta, Fothergills ansiktssmärta - 1107-1108
Ansiktsvinkeln - 1107-1108
Ansjovis (Anjovis), zool., Engraulis enchrasicholus L., en vid Sveriges kuster sällsynt sillfisk - 1107-1108
Ansjuan, dets. som Anjouan (se d. o.) - 1107-1108
Anskar. Se Ansgar och Ansgarius. - 1107-1108
Anslag. 1. Jur. a) Offentliggörande af en ämbetsmyndighets beslut - 1107-1108
Anslag. b) En sålunda offentliggjord underrättelse - 1107-1108, 1109-1110
Anslag. 2. Statsr. (Anslagssumma) - 1109-1110
Anslag. 3. Mus. (fr. touche). Det sätt hvarpå man nedtrycker tangenterna - 1109-1110
Anslag. 4. Skjutk. En projektils slående mot ett föremål - 1109-1110
Anslagsmaskin, text., en maskin för kontinuerlig torkning af tyger - 1109-1110
Anslagsskena (äfven Stödräl), järnv., i en järnvägsväxel den fasta skenan - 1109-1110
Anslagssumma. Se Anslag 2 - 1109-1110
Anslagstid, jur. Se Anslag 1 - 1109-1110
Anslagsvinkel. 1. Ett vinkelmått - 1109-1110
Anslagsvinkel. 2. Krigsv. Den vinkel som kulbanans tangent i anslagspunkten gör med målets yta - 1109-1110
Anslutningsbangård, järnv., sådan bangård, vid hvilken två eller flera järnvägar förenas - 1109-1110
Anslutningsspår, järnv., spår, som till hufvudspår anlägges från fabrik, lagerplats o. d. - 1109-1110
Anslutningstrafik, järnv. Se Samtrafik - 1109-1110
Anson, George, lord A., engelsk amiral - 1109-1110, 1111-1112
Ansonia, stad i staten Connecticut - 1111-1112
Ansorge, Konrad, tysk pianist - 1111-1112
Ansted, David Thomas, berömd engelsk geolog - 1111-1112
Anstey, F., pseudonym för engelske romanförfattaren Thomas Anstey Guthrie - 1111-1112
Anstiftare (lat. auctor intellectualis), jur., den som uppsåtligen förleder annan till brott - 1111-1112
Anstruther, hamnstad i skotska grefsk. Fife - 1111-1112
Anstruther, Sir Robert, brittisk diplomat - 1111-1112
Anstående, geol., en bergart hvilken ej uppträder endast såsom isolerade spridda block - 1111-1112
Ansvarighet, skyldighet att stå till svars - 1111-1112
Ansvarig utgifvare, person, som erhållit tillståndsbevis för en periodisk skrift - 1111-1112
Ansvaring, person, som erhållit tillståndsbevis för utgifvande af en periodisk skrift - 1111-1112
Ansvarsstyrman. Se Styrman - 1111-1112
Ansätta. 1. Krigsv. Med fart framföra en projektil till dess läge i ett skjutvapen - 1111-1112
Ansätta. 2. Sjöv. Med tillhjälp af taljor styfhala "stående riggen" - 1111-1112, 1113-1114
Ansättare, krigsv. Se Ansätta - 1113-1114
Ansökan l. Ansökning, jur., en framställd begäran - 1113-1114
Ansökning, jur. Se Ansökan - 1113-1114
Ant, plur. Anter, bygnk., den pilasterartade afslutningen af framdragna sidomurarna - 1113-1114
Antab, stad i Syrien. Se Aintab - 1113-1114
Antæus. Se Antaios - 1113-1114
Antaflor. Se Anor - 1113-1114
Antafrodisiaca l. Antafroditiska medel, medel mot en sjukligt stegrad könsdrift - 1113-1114
Antagonism, motstånd, strid, fiendskap - 1113-1114
Antagonism. 1. Farm. Inbördes motverkan i fråga om läkemedel - 1113-1114
Antagonism. 2. Anat. Muskler hvilka motverka hvarandra - 1113-1114, 1115-1116
Antagonist, motståndare (mest i fråga om åsikter). Se vidare Antagonism. - 1115-1116
Antaios, grek. myt., son till Poseidon och Gaia - 1115-1116
Antakia. Se Antiokia - 1115-1116
Antakijeh. Se Antiokia - 1115-1116
Antalcidas. Se Antalkidas - 1115-1116
Antalcidiska (Antalkidiska) freden. Se Antalkidas - 1115-1116
Antalja, stad i det asiatiska Turkiet. Se Adalja - 1115-1116
Antalkidas, lakedaimonier, en af det forna Greklands slugaste diplomater - 1115-1116
Antalkidiska freden. Se Antalkidas - 1115-1116
Antanaklasis, ret., ett ords upprepande i olika betydelser - 1115-1116
Antananarivo. Se Madagaskar - 1115-1116
Antaradus. Se Aradus - 1115-1116
Antarah (af stammen Abs), en bland Arabiens äldste och mest prisade skalder - 1115-1116
Antarctic, ett fartyg af den norska sälfångst-fartygstypen - 1115-1116, 1117-1118
Antares (a Scorpii), astron., en röd stjärna i stjärnbilden Skorpionen - 1117-1118
Antarktis (jfr Antarktisk), sydpolarområdet - 1117-1118
Antarktisk, belägen midt emot nordpolen - 1117-1118
Antartritica l. Antartritiska medel, medel mot gikt - 1117-1118
Antastmatisk, mot andtäppa - 1117-1118
Ante (lat.), före - 1117-1118
Antecedentia l. Antecedentier, föregåenden, föregående tilldragelser - 1117-1118
Ante Christum natum (lat.), förk. a. Chr. n., före Kristi födelse - 1117-1118
Antecipation. Se Antecipera - 1117-1118
Antecipationsförteckning, förteckning öfver alla oersatta förskott - 1117-1118
Antecipera l. Anticipera, uppbära något i förskott - 1117-1118
Antedatera, på en skrifvelse teckna ett äldre datum än det rätta - 1117-1118
Ante diem (lat.), före dagen, före (den utsatta) tiden, i förtid - 1117-1118
Antediluviansk, om hvad som skall hafva funnits före "syndafloden" - 1117-1118
Antedon, zool. Se Hårstjärnor - 1117-1118
Antefix, bygnk., afslutningen af de nedersta täckpannorna på ett täckt tak - 1117-1118
Anteflexion, böjning framåt, krökning framåt - 1117-1118
Antejustinianska rätten - 1117-1118
Antell, Herman Frithiof, finsk donator - 1117-1118
Ante lucem (lat.), före dagningen - 1117-1118
Anteludium (lat.), detsamma som preludium (se d. o.) - 1117-1118
Antemensale. Se Antependium - 1117-1118
Ante meridiem (lat.), före middagen - 1117-1118
Antemetica, medel mot kräkning - 1117-1118
Antemundan, före världen (befintlig) - 1117-1118
Antenacum, det latinska namnet på Andernach - 1117-1118
Antenn, zool., pannspröt, känselhorn; telegr., lång, vertikal tråd - 1117-1118
Antennaria, Kattfot, bot. Se Kattfot - 1117-1118
Antennarias, zool., ett ganska artrikt släkte taggfeniga fiskar - 1117-1118, 1119-1120
Antenner. Se Antenn och Pannspröt - 1119-1120
Antenor. 1. Grek. sag. Den försiktigaste bland Trojas äldste - 1119-1120
Antenor. 2. Grekisk bildhuggare i Aten - 1119-1120
Antenuptial, som tillhör tiden före bröllopet - 1119-1120
Anteoccupatio (lat.), retorisk figur - 1119-1120
Ante omnia (lat.), framför allt - 1119-1120
Antependium, förhänge framför altarbordets framsida - 1119-1120
Antepenultima (lat.), språkv., tredje stafvelsen från slutet i ett ord - 1119-1120
Antepilani kallades det manskap som tillhörde legionens båda främsta linjer - 1119-1120
Anteponera, ställa framför. Se Inteckning - 1119-1120
Anteposition, ställning framför. Jfr Anteponera - 1119-1120
Antequera, det gamla Anticarium, stad i spanska prov. Malaga - 1119-1120
Anter. Se Ant - 1119-1120
Anteros, grek. myt., yngre broder till Eros - 1119-1120, 1121-1122
Anterotica l. Anterotiska medel, detsamma som afrodisiaka (se d. o.) - 1121-1122
Anterozoid, bot. Se Antheridium - 1121-1122
Antes. Se Blomning - 1121-1122
Antesessor (lat.), företrädare (i ett ämbete) - 1121-1122
Antesignani, de romerske soldater som bevakade härens hederstecken - 1121-1122
Anteversion, vändning framåt (särskildt om lifmodern). Se Kvinnosjukdomar - 1121-1122
Antheli, meteor. Se Halofenomen - 1121-1122
Anthelmintiska medel, farm. Se Maskfördrifvande medel - 1121-1122
Anthem, eng., en speciellt engelsk art af kyrkomusik - 1121-1122
Anthemion, bygnk. Se Pelarordning - 1121-1122
Anthemios, arkitekt från Tralles i Lydien - 1121-1122
Anthemis, Kullor, bot., växtsläkte af fam. Compositæ - 1121-1122
Anthemius, Flavius, från Galatien, västromersk kejsare 467–472. Se Romerska riket - 1121-1122
Anthera, bot. Se Ståndare - 1121-1122
Anthericum, bot. Se Sandlilja - 1121-1122
Antheridium, hanorgan uti hvilka bildas befruktande själfrörliga celler - 1121-1122
Antherofylli, bot., ombildning af ståndare till bladskifvor - 1121-1122
Antherozoid, bot. Se Antheridium och Hanorgan (växternas) - 1121-1122
Anthes (Antes), bot. Se Blomning - 1121-1122
Anthes, Georg, tysk sångare - 1121-1122
Anthesteria, en i det forna Aten om våren firad fest - 1121-1122
Anthesterion, blomstermånad, den åttonde månaden af det fornattiska året - 1121-1122
Antheunis, Gentil Theodoor, flamländsk skald - 1121-1122
Anthimus, patriark i Konstantinopel - 1121-1122
Anthistiria, bot. Se Themeda - 1121-1122
Anthoceros. Se Anthocerotaceæ - 1121-1122
Anthocerotaceæ, bot., en af de 4 familjer i hvilka lefvermossorna indelas - 1121-1122
Anthodium, bot., blomkorg - 1121-1122
Antholithus l. Antholithes, paleont. Se Cordaites - 1121-1122
Anthologion, "blomstersamling", vald diktsamling - 1123-1124
Antholys, bot. Se Virescens - 1123-1124
Anthomyia, zool. Se Blomsterfluga - 1123-1124
Anthonissen, Hendrik van, holländsk marinmålare - 1123-1124
Anthonomus pomorum, zool., äpplevifveln. Se Snabelbaggar - 1123-1124
Anthony, geogr. Se Axim - 1123-1124
Anthony, Susan Brownell, nordamerikansk förfäktarinna af kvinnans rättigheter - 1123-1124
Anthophora, zool. Se Muraregetingar - 1123-1124
Anthoxanthum, bot., ett till fam. Gramineæ hörande släkte - 1123-1124
Anthozoa, zool., "blomsterdjur". Se Koraller - 1123-1124
Anthracosis pulmonum, med., en sjukdom i lungorna. Se Yrkessjukdomar - 1123-1124
Anthracotherium, paleont., sump- och vattendjur, ett fossilt däggdjurssläkte - 1123-1124
Anthraknos, bot., en farlig sjukdom hos vinrankan förorsakad af Gloeosporium - 1123-1124
Anthrax, brandböld. Se Mjältbrand - 1123-1124
Anthriscus Hoffm., bot., ett släkte inom fam. Umbelliferæ - 1123-1124
Anthropo-. Se Antropo- - 1123-1124
Anthropomorpha l. Antropoider, zool., den grupp bland Primates som mest öfverensstämmer med människan - 1123-1124
Anthropopithecus gorilla. Se Gorillan - 1123-1124
Anthurium Schott, bot., ett släkte inom nat. fam. Araceæ - 1123-1124, 1125-1126
Anthus, zool. Se Piplärksläktet - 1125-1126
Anthyllis L., bot., växtsläkte af fam. Leguminosæ - 1125-1126
Anthypnotisk, mot sömnsjuka - 1125-1126
Anti, grek., emot, i stället för - 1125-1126
Antiabolitionist, i allmänhet motståndare till afskaffandet af en sak - 1125-1126
Antialkoholism-rörelsen (jfr Alkohol), detsamma som nykterhetsrörelsen - 1125-1126
Antiapex, astron. Se Apex - 1125-1126
Antiarin, kem. farm., den giftiga beståndsdelen i mjölksaften af Antiaris toxicaria - 1125-1126
Antiaris Leschen., bot., växtsläkte af fam. Moraceæ - 1125-1126
Anti-Atlas, bergskedja. Se Atlas och Afrika, sp. 249 - 1125-1126
Antibacchius l. Palimbacchius, metr., antik versfot - 1125-1126
Antibarbarus, vissa arbeten af lexikaliskt och grammatiskt innehåll - 1125-1126
Antibarum. Se Antivari - 1125-1126
Antibes, befäst hamnstad i franska depart. Alpes maritimes - 1125-1126
Antibios, bot. Se Symbios - 1125-1126
Antiburghers. Se Seceders - 1125-1126
Anticarium. Se Antequera - 1125-1126
Antichambre, fr., yttre rum, förmak, mottagningsrum, anmälningsrum - 1125-1126
Anticipera. Se Antecipera - 1125-1126
Anti-corn-law league, eng., "förbundet mot spannmålslagarna" - 1125-1126, 1127-1128
Anticosti, till provinsen Quebec hörande ö - 1127-1128
Anticrepusculum (lat.), Motskymning, meteor. Se Skymning - 1127-1128
Anticyklon, meteor. Se Väderlek - 1127-1128
Anticyra. Se Antikyra - 1127-1128
Antidifteri-serum, med., blodserum användt mot difteri - 1127-1128
Antidikomarianiter, bland de arabiske kristne rådande åskådning - 1127-1128
Antidot, motgift - 1127-1128
Antidysenterica, medel mot rödsot (dysenteri) - 1127-1128
Antienne, fr., mus., antifoni (se d. o.). Jfr Anthem - 1127-1128
Anti-epileptica, medel mot fallandesot (epilepsi) - 1127-1128
Antier-Chevrillon, Benjamin, fransk teaterförfattare (pseud. Benjamin) - 1127-1128
Antietam, smal, men djup flod i staten Maryland - 1127-1128
Antifanes, grekisk lustspelsförfattare i Aten - 1127-1128
Antifarmakon, motgift - 1127-1128
Antifebrilia (lat.), feberfördrifvande medel. Se Febermedel - 1127-1128
Antifebrin är gängse namnet på acetanilid - 1127-1128
Antifederalister, i Förenta staterna författningens motståndare - 1127-1128
Antifellos, i forntiden stad på Lyciens kust - 1127-1128
Antifilos, framstående målare i det gamla Grekland - 1127-1128
Antiflogistiska medel, farm., medel mot inflammation - 1127-1128
Antiflogistiska skolan - 1127-1128, 1129-1130
Antiflogos, behandling med antiflogistiska medel. Se Antiflogistiska medel - 1129-1130
Antifluktuator, gastekn., apparat som ska oskadliggöra fluktuationer i gastrycket - 1129-1130
Antifon. 1. Grekisk talare - 1129-1130
Antifon. 2. Grekisk sorgespelsförfattare - 1129-1130
Antifonale (lat.) l. Antifonarium (lat.), romersk-katolska mässboken - 1129-1130
Antifonarium. Se Antifonale - 1129-1130
Antifoni, motsång, växelsång - 1129-1130
Antifoni. 1. Växelsången emellan en enda stämma och en kör - 1129-1130
Antifoni. 2. En enstaka, från bibeln hämtad strof, som sjöngs af en ensam stämma - 1129-1130
Antifoni. 3. I den evangelisk-lutherska kyrkan - 1129-1130
Antifoni. 4. En musikalisk komposition - 1129-1130
Antifoni. 5. betydelsen oktav och dubbeloktav - 1129-1130
Antifrasis, ret. Se Antiphrasis - 1129-1130
Antifriktionsmetall (Lagermetall), tekn., metallegering - 1129-1130
Anti-frimurarepartiet (eng. Anti-masons), ett parti i staterna New York och Pennsylvania - 1129-1130
Antiftisiska medel, farm., medel mot lungsot (phthisis) - 1129-1130
Antigalactica. Se Mjölkhämmande medel - 1129-1130
Antigna, Jean Pierre Alexandre, fransk genremålare - 1129-1130
Antigoa, ö. Se Antigua - 1129-1130
Antigone, grek. sag., dotter af Oidipus - 1129-1130, 1131-1132
Antigonia, det äldsta namnet på Nicæa - 1131-1132
Antigonos 1. A. Kyklops (den enögde), en af Alexander den stores fältherrar - 1131-1132
Antigonos 2. A. Gonatas - 1131-1132
Antigonos 3. A. Doson - 1131-1132
Antigonos från Karystos (på Euboia), biografisk, grammatisk och naturhistorisk skriftställare - 1131-1132
Antigonos, judarnas siste konung af Makkabéernas ätt - 1131-1132
Antigonus. Se Antigonos. - 1131-1132
Antigorit, miner., svartgrön, fintrådig serpentin - 1131-1132
Antigua l. Antigoa, ö bland Små Antillerna - 1131-1132
Antihektisk, mot lungsot (hektik). - 1131-1132
Antik. 1. Adj. Som tillhör eller liknar den grekiska eller romerska forntiden - 1131-1132
Antik. 2. Subst., konstverk från den grekiska eller romerska forntiden - 1131-1132
Antikaglier, smärre grekiska och romerska - 1131-1132, 1133-1134
Antikatod, fys. Se Röntgenstrålar - 1133-1134
Antiken, den grekiska och romerska forntiden - 1133-1134
Antikisera, efterbilda antiken - 1133-1134
Antiklimax, ret., ordningsföljd af samordnade uttryck, där det starkare sättes före det svagare - 1133-1134
Antiklin l. Antiklinal, som lutar emot (någonting) - 1133-1134
Antiklinallinje, geol. Se Antiklin - 1133-1134
Antiklor, kem., ämnen hvilka oskadliggör öfverskott af klor - 1133-1134
Antikohorerer. Se Antikohärer - 1133-1134
Antikohärer l. Antikohorerer, elektrot., för upptäckande af elektriska vågor - 1133-1134
Antikres l. Antikretisk pant, jur., pant hvars afkastning går i godtgörelse för räntorna - 1133-1134
Antikrist, ”Kristi motståndare”, djäfvulen i människogestalt - 1133-1134
Antikritik, motkritik, gendrifvande af en granskning. Jfr Kritik - 1133-1134
Antikropp. Väfnadsvätskor hvilka förhindra eller motverka fysiologisk-kemiska reaktioner - 1133-1134
Antiktoner, människor, som bo på samma breddgrader, men på motsatta hälfter af jordklotet - 1133-1134
Antikva, boktr., den upprättstående, latinska tryckstilen - 1133-1134
Antikvariat (jfr Antikvarie), bod, där fornsaker uppköpas och säljas. Se Bokhandel - 1133-1134, 1135-1136, 1137-1138, 1139-1140
Antikvarie, person, som är kännare och samlare af fornsaker; fornforskare - 1139-1140
Antikverad, föråldrad, utdömd - 1139-1140
Antikvitet, fornsak. Se Fornlämningar - 1139-1140
Antikvitets-akademien. Se Vitterhets historie och antikvitetsakademien - 1139-1140
Antikvitets-arkivet. Se Antikvitets-kollegium - 1139-1140
Antikvitets-intendent. Att hafva vård om fäderneslandets fornlämningar - 1139-1140
Antikvitetskollegium - 1139-1140
Antikyra, forngrekisk stad i landskapet Fokis - 1139-1140
Antik-ärg. Se Ærugo nobilis - 1139-1140
Antilegomena (grek.), böcker i Nya testamentet, om hvilkas äkthet man ej var öfverens - 1139-1140
Antilibanon (arab. Djebel-es-Sjerki), bergskedja i Syrien - 1139-1140
Antillerna kallas en mängd öar mellan Nord- och Syd-Amerika - 1139-1140, 1141-1142
Antillerna Befolkningen - 1141-1142, 1143-1144
Antillerna Öar och ögrupper - 1143-1144
Antillgrodan, zool. Se Amfibier, sp. 836 - 1143-1144
Antilliska landtkrabban, Gecarcinus Latr., zool., släkte bland de tiofotade kräftdjuren - 1143-1144
Antilocapra americana, zool. Se Gaffelantilopen - 1143-1144
Antilocapridæ, Gaffelhornsdjur, zool., en familj inom ordn. hofdjur - 1143-1144
Antilochos, grek. sag., son af Nestor - 1143-1144
Antiloper, zool., en del hofdjursformer tillhörande fam. Cavicornia - 1143-1144, 1145-1146
Antimachos, grekisk skald och grammatiker - 1145-1146
Antimagnetisk, tekn., oförmögen att antaga magnetism - 1145-1146
Antimakassar. Se Mankassarolja - 1145-1146
Antimefitisk, luftrensande - 1145-1146
Antimensium (lat.), den inom grekiska kyrkan särskildt invigda altarduk - 1145-1146
Antimerkurialism, principiellt förkastar syfilis behandling med kvicksilfver - 1145-1146
Antiministeriell, fientlig mot ministären - 1145-1146
Antimon, kem. Mindre allmänt förekommande metall - 1145-1146, 1147-1148
Antimonblomma, kem., dets. som antimonoxid - 1147-1148
Antimonbly. Se Antimon - 1147-1148
Antimonblände Jameson, en körsbärsröd oxisulfid af antimon - 1147-1148
Antimoncinnober. Se Antimon - 1147-1148
Antimonglans, Antimonit l. Spetsglans, miner., ett rombiskt mineral - 1147-1148
Antimoniat. Se Antimon-syra - 1147-1148
Antimonit Haid. Se Antimonglans - 1147-1148
Antimonium. Se Antimon - 1147-1148
Antimonlegering, förening af antimon och annan metall - 1147-1148
Antimon-nickelglans, miner. Se Ullmannit - 1147-1148
Antimon-ockra, miner. Se Antimon - 1147-1148
Antimon-oxid. Se Antimon - 1147-1148
Antimon-oxiklorid. Se Antimon - 1147-1148
Antimon-pentaklorid. Se Antimon - 1147-1148
Antimon-pentasulfid, kem. Se Antimon - 1147-1148
Antimon-pentoxid. Se Antimon - 1147-1148
Antimon-regulus. Se Antimon - 1147-1148
Antimon-silfverblände, miner. Se Pyrargyrit - 1149-1150
Antimon-smör, kem. Se Antimon - 1149-1150
Antimon-svafla, föråldrad benämning på antimonpentasulfid. Se Antimon - 1149-1150
Antimon-syra, antimonpentoxidens hydrat - 1149-1150
Antimon-syrehydrat. Se Antimon - 1149-1150
Antimon-triklorid, kem. Se Antimon - 1149-1150
Antimon-trisulfid. Se Antimon - 1149-1150
Antinational, Se Antinationell - 1149-1150
Antinationell l. Antinational, fientlig mot det nationella - 1149-1150
Anti-Nebraska-män, motståndarna till den 1854 antagna Kansas-Nebraska-act - 1149-1150
Antinomi, filos. motsatta påståenden hvilka hvar för sig hafva lika goda skäl - 1149-1150
Antinomism, teol., hvarje lifsriktning som under sken af kristlig frihet ringaktar sedelagens betydelse - 1149-1150
Antinomistiska striden, en rad af stridigheter mellan lutherska teologer - 1149-1150
Antinori, Orazio, italiensk patriot och naturforskare - 1149-1150, 1151-1152
Antinous från Bitynien, kejsar Hadrianus gunstling - 1151-1152
Antiochia. Se Antiokia - 1151-1152
Antiochos, namn på 13 syriska konungar af seleukidernas dynasti - 1151-1152
Antiochos. 1. A. I (Soter), 293-261 f. Kr. - 1151-1152
Antiochos. 2. A. II, 261–246 f. Kr. - 1151-1152
Antiochos. 3. A. III (den store) - 1151-1152, 1153-1154
Antiochos. 4. A. IV, med tillnamnet Epifanes (den lysande), 175–164 f. Kr. - 1153-1154
Antiochos. 5. A. XIII, Asiaticus, 69–64 f. Kr. - 1153-1154
Antiochus. Se Antiochos - 1153-1154
Antioco (San Antioco), vid Sardiniens västkust belägen ö - 1153-1154
Antiokenska skolan, ur den hellenisk-syriska kyrkan framgången teologisk riktning - 1153-1154
Antiokia. 1. Stad i Syrien, på vänstra stranden af floden Orontes - 1153-1154
Antiokia. 2. (Antiochia Cæsarea) Fordom stad i Pisidien i Mindre Asien - 1153-1154
Antiokia. 3. Andra städer med namnet A. - 1153-1154
Antiope, grek. myt. 1. En dotter af flodguden Asopos - 1153-1154, 1155-1156
Antiope. 2. En amason. Se Hippolyte - 1155-1156
Antioquia, departement i sydamerikanska republiken Columbia - 1155-1156
Antipapa, motpåfve - 1155-1156
Antipapism och Antipapist. Se Antipapa - 1155-1156
Antiparalytica, medel mot förlamning - 1155-1156
Antiparasitica, Antiparasitiska medel, farm., ämnen till att fördrifva ohyra - 1155-1156
Antiparasitisk. Se Antiparasitica - 1155-1156
Antiparnelliter, irländskt politiskt parti. Se Parnelliter - 1155-1156
Antiparos (fordom Oliaros), ö bland Cykladerna - 1155-1156
Antipassad, meteor. Se Passadvind - 1155-1156
Antipater. Se Antipatros - 1155-1156
Antipati, afsky eller motvilja - 1155-1156
Antipatros. 1. Macedonisk fältherre - 1155-1156
Antipatros. 2. Herodes den stores fader. Se Makkabéer - 1155-1156
Antipaxo. Se Paxo - 1155-1156
Antiperiodiska medel, farm., läkemedel hvilka häfva sjukdomsanfall - 1155-1156
Antiperistaltisk. Se Peristaltisk - 1155-1156
Antiphanes. Se Antifanes - 1155-1156
Antiphilus. Se Antifilos - 1155-1156
Antiphon. Se Antifon - 1155-1156
Antiphrasis, Antifras, ret., en ironisk talfigur - 1155-1156
Antiphthisica, farm., medel mot lungsot (phthisis) - 1155-1156
Antiplanet. Se Aplanat - 1155-1156
Antipod, en punkt af jordklotet som är diametralt motsatt en annan punkt - 1155-1156
Antipod-öarna, brittisk ögrupp s. ö. om New Zealand - 1155-1156
Antipolis. Se Antibes - 1155-1156
Antipyretica l. Antipyretiska medel, farm., feberfördrifvande medel. Se Febermedel - 1155-1156
Antipyrin, farm., fenyldimetylpyrazolon - 1155-1156
Antipyrotica, Antipyrotiska medel, medel mot brännsår - 1155-1156, 1157-1158
Antiqvarisk tidskrift för Sverige - 1157-1158
Antirenters, ett social-politiskt parti i staten New York - 1157-1158
Antirrhinum, Lejongap, bot. Se Lejongap - 1157-1158
Antisabbatarier (grek.), i den gamla kristna kyrkan de, som icke gillade firandet af den judiska sabbaten - 1157-1158
Antisana l. Antisuyu, en vulkan i Anderna - 1157-1158
Antiscii. Se Ascii - 1157-1158
Antiscorbutica l. Antiskorbutiska medel, medel mot skörbjugg. Se Skörbjugg - 1157-1158
Antisemit, judefiende. Se Antisemitism - 1157-1158
Antisemitism (jfr Antisemit), en socialpolitisk rörelse - 1157-1158
Antisemitism. Tyskland - 1157-1158, 1159-1160
Antisemitism. Österrike - 1159-1160
Antisepsin, farm. Ett bromderivat af antifebrin - 1159-1160
Antiseptica (lat.), farm. Se Antiseptiska medel - 1159-1160
Antisepticum (lat.), antiseptiskt medel - 1159-1160
Antiseptik, konsten att hindra förruttnelse - 1159-1160, 1161-1162, 1163-1164
Antiseptiska medel (lat. antiseptica), farm., ämnen som verka dödande på mikrober - 1163-1164
Antiskorbutiska medel, farm. Se Antiscorbutica och Skörbjugg - 1163-1164
Antispasmin , farm., ett kramp- och smärtstillande medel - 1163-1164
Antispasmodiska medel, farm. Se Kramp - 1163-1164
Antispast, metr., versfot - 1163-1164
Antistes, "föreståndare", i äldsta kristna tiden prästerna af första rangen - 1163-1164
Antisthenes, grekisk filosof, stiftare af den "cyniska skolan" - 1163-1164
Antistrof, metr., en grupp af verser som bildar en större rytmisk afdelning - 1163-1164, 1165-1166
Antisuyu, geogr. Se Antisana - 1165-1166
Antisyphilitica, medel mot syfilis - 1165-1166
Antitakter, en grupp gnostiska antinomister i 2:a årh. - 1165-1166
Antitaurus, bergskedja i asiatiska Turkiet - 1165-1166
Antites, ret., ett sammanställande af motsatser - 1165-1166
Antithenar, anat. Se Thenar - 1165-1166
Antitorped-kanon. Se Kanon - 1165-1166
Antitoxiner, farm. medel mot mikroorganismernas toxiner - 1165-1166, 1167-1168
Antitrinitarier, motståndare till treenighetsläran - 1167-1168
Antityp, motbild, afbild, afskrift - 1167-1168
Antium, urgammal stad i Latium - 1167-1168
Antivari l. Bar (fordom Antibarum), stad i Montenegro - 1167-1168
Antivari, Christoph Theodor, österrikisk diplomat och kejserligt hofråd - 1167-1168, 1169-1170
Antivivisektion. Se Vivisektion - 1169-1170
Antocyan, kem. Se Antokyan - 1169-1170
Antofagasta. 1. Provins i Chile (innan 1884 i Bolivia) - 1169-1170
Antofagasta. 2. Hufvudstad i provinsen Antofagasta - 1169-1170
Antofalla, vulkan i Chile - 1169-1170
Antoftalmiska medel, läkemedel mot ögonsjukdomar - 1169-1170
Antofyllit Schum., miner., nejlikebrun, därb, rombisk amfibol - 1169-1170
Antogast, en liten by i badensiska kretsen Schwarzwald - 1169-1170
Antoiker l. Antiktoner, människor, som bo under samma längd- och breddgrader - 1169-1170
Antoine, André, fransk teaterledare och skådespelare - 1169-1170
Antokolskij, Markov Matvejevitj, rysk bildhuggare - 1169-1170
Antokyan l. Antocyan, bot., det röda, blåa eller violetta färgämne som är upplöst i cellsaften - 1169-1170
Antologi, samling af valda (smärre) skaldestycken - 1169-1170, 1171-1172
Antommarchi, Francesco, Napoleon I:s läkare på S:t Helena - 1171-1172
Anton, konung af Sachsen, 1827-36 - 1171-1172
Anton af Bourbon, stamfader för den franska konungaätten Bourbon - 1171-1172
Anton (A. Günther), den siste grefven af den äldre oldenburgska linjen - 1171-1172
Antona-Traversi, Camillo, grefve, italiensk litteraturhistoriker - 1171-1172
Antonelli, Giacomo, kardinal och påflig statssekreterare - 1171-1172
Antonello da Messina, italiensk målare - 1171-1172
Antonianer, en antinomistisk sekt i Schweiz - 1171-1172, 1173-1174
Antonierherrar. Se Antonius-orden - 1173-1174
Antoninus, Marcus Aurelius, romersk kejsare. Se Marcus Aurelius - 1173-1174
Antoninus (Antoninus Pius, A. den fromme), romersk kejsare 138–161 - 1173-1174
Antoninus’ vall (vanligen kallad Graham’s dyke), gränsvall mot Skottland - 1173-1174
Antoniter, ett namn på medlemmarna af Antonius-orden (se d. o.) - 1173-1174
Antonius, släktnamn för flere frejdade romare af plebejisk börd - 1173-1174
Antonius. 1. Marcus A., talare - 1173-1174
Antonius. 2. Cajus A. (Hybrida), Ciceros ämbetsbroder 63 f. Kr. - 1173-1174
Antonius. 3. Marcus A., triumvir - 1173-1174, 1175-1176
Antonius den helige, det kristna munkväsendets fader - 1175-1176
Antonius af Padova, helgon - 1175-1176, 1177-1178
Antonius-eld, Sankt Antons eld, medeltida benämning på flere olika sjukdomar - 1177-1178
Antonius-kors. Se Kors - 1177-1178
Antonius-orden, en af lekmän bestående kongregation för sjukvård - 1177-1178
Antonomasi, retorisk figur - 1177-1178
Antonsriddare. Se Antonius-orden - 1177-1178
Anton Ulrik, hertig af Braunschweig-Wolfenbüttel, roman- och psalmförfattare - 1177-1178
Anton Ulrik, prins af Braunschweig - 1177-1178
Antonym, uttryck för motsats - 1177-1178
Antracen, ett kolväte - 1177-1178
Antracit är det äldsta och mest förkolade af våra stenkolsslag - 1177-1178
d’Antraigues, Emmanuel Louis Henri de Launay, grefve, fransk publicist och diplomat - 1177-1178, 1179-1180
Antrakolit I. v. Born, miner., synonym till antracit samt också en variant af antrakonit - 1179-1180
Antrakonit, Stinkkalk, Orsten, miner., en af bituminösa ämnen orenad kalkstensvarietet - 1179-1180
Antrakos, en lungsjukdom orsakad af kolstoft - 1179-1180
Antrakotypi, ett ljuskopieringsförfarande - 1179-1180
Antrea (fi.). Se Andreæ (Sankt) - 1179-1180
Antrim. 1. Grefskap i irländska prov. Ulster - 1179-1180
Antrim. 2. Stad i ofvannämnda grefskap - 1179-1180
Antrodocco, furste af. Se Frimont, J. M. - 1179-1180
Antrofor, kir., ett instrument för behandling af sjukdomar i öfverkäkshålan - 1179-1180
Antropocentrisk, med människan som medelpunkt - 1179-1180
Antropofag, människoätare, kannibal - 1179-1180
Antropofagi, människoätning. Se Kannibalism - 1179-1180
Antropofobi, med., människoskygghet, en form af melankoli - 1179-1180
Antropogeografi, luftens, vattnets och ortförhållandenas inflytande på olika folks kroppsliga och andliga - 1179-1180
Antropognosi, människokännedom - 1179-1180
Antropognost (jfr Antropognosi), människokännare - 1179-1180
Antropoider, zool., detsamma som anthropomorpha (se d. o.) - 1179-1180
Antropokorer, bot. Omfatta alla åkerogräs och ruderatväxter - 1179-1180
Antropolatri, människotillbedjan - 1179-1180
Antropolit, paleont., förstenad lämning af människa - 1179-1180
Antropologi, vetenskapen om människan eller människosläktet - 1179-1180, 1181-1182
Antropologisk, som har afseende på läran om människan eller människosläktet - 1181-1182
Antropologiska kongresser, kongresser för förhistorisk antropologi - 1181-1182
Antropologiska sällskap, samfund som sprida kännedom om de nyaste om antropologien - 1181-1182
Antropometri, läran om människokroppens måttförhållanden - 1181-1182
Antropomorfism, gudarna äro med människorna likartade - 1181-1182, 1183-1184
Antropopatism, den åsikt, som tillägger Gud mänskliga känslor och lidelser - 1183-1184
Antropoteism, människoförgudning - 1183-1184
Antropotomi, människans anatomi - 1183-1184
Antropozoisk, med mänskligt lif; som röjer spår af mänskligt lif - 1183-1184
Antrustioner, hos de merovingiske konungarna de franker som voro i den kungliga hirden - 1183-1184
Anträd. Se Anor - 1183-1184
Antskog, bruk i Finland. Se Fiskars - 1183-1184
Anttola, imperiellt pastorat af 3:e kl. i S:t Michels län - 1183-1184
Antverp, en brädsort. Se Bräder - 1183-1184
Antwerpen, fr. Anvers. 1. Hufvudstad i provinsen Antwerpen - 1183-1184, 1185-1186
Antwerpen. 2. Belgisk provins - 1185-1186
Antvorskov, ett 1164 stiftadt johannit-kloster nära Slagelse - 1185-1186
Antyllos, grekisk läkare - 1185-1186
Antändningsmedel, krigsv. Se Förstörings-arbeten - 1185-1186
Anu, "himmel", en af babyloniernas största gudomligheter - 1185-1186
Anubis, egyptisk gudomlighet - 1185-1186
Anukis (egypt. Anoket), egyptisk gudinna - 1185-1186
Anund, namn på flere svenska furstliga personer i äldre tider - 1185-1186
Anund. 1. A. Yngvarsson, en af Ynglingasagans Uppsalakonungar, kallad Braut-Anund - 1185-1186, 1187-1188
Anund. 2. En svensk konung - 1187-1188
Anund. 3. A. Jakob, svensk konung, äfven kallad Anund Kolbränna - 1187-1188
Anund. 4. En son till konung Emund gamle - 1187-1188
Anund Jonsson, vigd till biskop i Strängnäs 1277 - 1187-1188
Anundshögen. Se Badelundsås - 1187-1188
Anundsjö, socken i Västernorrlands län - 1187-1188
Anunnaki, bab. myt. Se Babylonien - 1187-1188
Anura, zool., en afdelning groddjur. Se Amfibier - 1187-1188
Anuradja. Se Anaradjapura - 1187-1188
Anuraga. Se Anaradjapura - 1187-1188
Anuri, med., urinafsöndringens upphörande - 1187-1188
Anus (lat.), anat., tarmkanalens bakre (nedre) öppning hos djuren - 1187-1188
Anvari, persisk skald. Se Enveri - 1187-1188
Anvers. Se Antwerpen - 1187-1188
d’Anville, Jean Baptiste Bourguignon, fransk geograf och kartritare - 1187-1188
Anvisning l. Assignation, hand., ett dokument: assignanten anmodar en assignaten att åt en assignataren utbetala penningar inom en viss angifven tid - 1187-1188
Använd botanik, botaniken i dess tillämpning på medicinen, trädgårdskonsten etc - 1187-1188, 1189-1190, 1191-1192
Anxur. Se Terracina - 1191-1192
Anzengruber, Ludwig, österrikisk dramatiker och novellförfattare - 1191-1192
Anzer, Johann Baptist von, tysk katolsk missionsledare - 1191-1192
Anzin, köping i franska depart. Nord - 1191-1192
Anzio. Se Antium - 1191-1192
Aoba, en af Nya Hebriderna - 1191-1192
a. o. c., förkortning för anno orbis conditi (lat.), året (det) från världens skapelse - 1191-1192
A och O. Se A, sp. 3 - 1191-1192
Aoide (Aoide, eg. sång). Se Muser - 1191-1192
Aokena, en af Gambier-öarna - 1191-1192
Aoki, Sjuzo, japansk statsman - 1191-1192
Aoner, invånarna i Aonien. Se Aonider - 1191-1192
Aonider, ett binamn på muserna - 1191-1192
Aonien. Se Aonider - 1191-1192
Aonius Palearius. Se Paleario - 1191-1192
Aoos, fordom namn på floden Vojutsa - 1191-1192
a. o. r., förkortning för anno orbis redempti (lat.), året (det) efter världens återlösning - 1191-1192
Aorist l. Aoristus, språkv., en det grekiska verbet tillhörande tempusform för förfluten tid - 1191-1192
Aoristus (lat.). Se Aorist - 1191-1192
Aorta, Stora kroppspulsådern, anat., den största pulsådern hos människan - 1191-1192
Aortit (lat. aortitis), inflammation i stora kroppspulsådern (aorta) - 1191-1192
Aos. Se Åhus och Ås - 1193-1194
Aosta. 1. Distrikt (circondario) i ital. prov. Torino - 1193-1194
Aosta. 2. Hufvudstad i nämnda distrikt - 1193-1194
À outrance, fr., till det yttersta - 1193-1194
a. p., förkortning antingen för innevarande årets, eller det förflutna årets - 1193-1194
Apa, zool., släktet Simia i Linnés system - 1193-1194
Apa, sjöv., tvenne slags stormsegel - 1193-1194
Apacherna (Apatsjerna), en krigisk indianstam - 1193-1194
Apafi (Apafy). 1. Mikael I, furste af Siebenbürgen - 1193-1194
Apafi. 2. Mikael II, den föregåendes son - 1193-1194
Apafy. Se Apafi - 1193-1194
Apage (grek.), vik hädan! gå bort! Jfr Vade retro me, satana - 1193-1194
Apagoge, log., indirekt bevis för ett påstående genom att uppvisa falskheten af alla andra möjligheter - 1193-1194
Apagogiskt bevis (Apagoge), log. Se Apagoge - 1193-1194
Apalacher l. Appalacher, eg. apalachtschi okli, en gren af stammen markoki l. creek - 1193-1194
Apalachicola. Se Appalachicola - 1193-1194
Apanage, fr., underhåll - 1193-1194
Apanage-bönder. Se Apanage - 1193-1194
Apart, vid sidan, afsides, för sig själf, särskildt - 1193-1194
A parte ante (lat.), skolastiska term - 1193-1194
Apartemang, afsides beläget rum; afskild del af ett hus; hemlighus - 1193-1194
Apartement. Se Apartemang - 1193-1194
Apati, frihet från sinnesrörelse (affekt), sinneslugn - 1195-1196
Apatin, köping i ungerska komitatet Bács-Bodrog - 1195-1196
Apatit Werner, miner., kristalliserar i hexagonala prismor - 1195-1196
Apatsjerna. Se Apacherna - 1195-1196
Apaturierna, en årlig fest hos forntidens atenare - 1195-1196
Apavatn (Apsjön), en insjö på södra Island - 1195-1196
A. p. C. eller A. p. C. n., förkortn. för Anno post Christum natum (lat.) - 1195-1196
Apebrödsträdet, bot. Se Adansonia - 1195-1196
Apeiron (grek.), "det oändliga", Anaximandros’ beteckning för alltings urämne - 1195-1196
Apel (Äppleträd), Pyrus malus, bot., af nat. fam. Rosaceæ - 1195-1196, 1197-1198
Apel, Johann August, tysk författare - 1197-1198
Apelblad, Jonas, resebeskrifvare - 1197-1198
Apeldoorn, köping i nederländska provinsen Geldern - 1197-1198
Apelles, den grekiska konstens utmärktaste målare - 1197-1198
Apelsin (Söt orange), frukten af orangeträdet (Citrus aurantium. Se Citrus) - 1197-1198
Apelsinolja, kem. farm., den eteriska oljan ur skalen af apelsinen - 1197-1198
Apelsinträd, bot. Se Citrus - 1197-1198
Apenninerna, ett till Alpsystemet hörande veckberg - 1199-1200
Apenrade. Se Aabenraa - 1199-1200
Apensten. Se Opensten - 1199-1200
Apepsi, frånvaro af pepsin i magsaften. Jfr Dyspepsi och Magsjukdomar - 1199-1200
Aperçu, fr., hastig öfverblick - 1199-1200
Aperea, zool. Se Marsvin - 1199-1200
Aperientia l. Aperitiva, afförande medel - 1199-1200
Aperiodisk, fys. - 1199-1200
Aperitif (fr.), likör eller sup före måltiden. Jfr Aperientia - 1199-1200
Aperitiva. Se Aperientia - 1199-1200
Apertorium, kir. - 1199-1200
Apertur, öppning. -- Fys. - 1199-1200
Apetalæ, Apetaler, bot. - 1199-1200, 1201-1202
Apetaler, bot. Se Apetalæ - 1201-1202
À peu près, fr., i det närmaste - 1201-1202
Apex (lat.), spets. 1. Her. Se Hjälmprydnad - 1201-1202
Apex. 2. Astron. - 1201-1202
Aphæresis, språkv. - 1201-1202
Aphaniptera, zool. - 1201-1202
Aphanizomenon Morren., bot. - 1201-1202
Apelandra, bot. Se Acanthaceæ - 1201-1202
Aphelium, astron. - 1201-1202
Aphidæ, zool. Se Bladlöss - 1201-1202
Aphidiphaga, zool., bladlössätare - 1201-1202
Aphis, zool. Se Bladlöss - 1201-1202
Aphlebior, paleont. - 1201-1202
Aphodius, zool. Se Dyngbillar - 1201-1202
Aphomia sociella, zool., humlemalen. Se Vaxmal - 1201-1202
Aphrodisiaca (lat.), dets. som Afrodisiaka (se d. o.) - 1201-1202
Aphrodite, grek. myt. Se Afrodite - 1201-1202
Aphrodite, zool. - 1201-1202
Aphronitrum (lat.) Se Mursalt - 1201-1202
Aphrophora spumaria, zool. Se Stritar - 1201-1202
Aphthæ. 1. Med. Se Munsjukdomar och Torsk - 1201-1202
Aphthæ. 2. Veter. Se Mul- och klöfsjuka - 1201-1202
Aphthonius. Se Afthonios - 1201-1202
Api, en af Nya Hebriderna. 507 kvkm. 7-8 tusen inv. - 1201-1202
Apia, hufvudstaden på Samoa-öarna - 1201-1202
Apiaca, en stam bland guarani (se d. o.) - 1201-1202
A piacere l. Al piacere (it.), mus. - 1201-1202
A pioanus, Petrus (eg. Bienewitz) - 1201-1202
Apiarium (lat.), bikupa - 1201-1202
Apicius, Marcus Gabius - 1201-1202
À pied, fr., till fots - 1201-1202
Apikal l. Apikalt tungljud, språkv. Se Kontaktsläge - 1201-1202
Apilari, bot. - 1201-1202
Apiol, kem. farm. - 1201-1202
Apion, zool. Se Fruktvifvelsläktet - 1201-1202
Apis, egypt. myt. - 1201-1202, 1203-1204
Apis, zool. Se Bi - 1203-1204
Apis-cykel, en 25 år omfattande tidräkning - 1203-1204
Apium graveolens L., Selleri, bot. - 1203-1204
Apium petroselium, bot. Se Persilja - 1203-1204
Aplanat, ett af Ad. Steinheil 1866 konstrueradt fotografiskt objektiv - 1203-1204
Aplanatisk, fys. - 1203-1204
Aplanogamet, bot. - 1203-1204
Aplanospor, bot. Se Chlorophyceæ - 1203-1204
Aplesti. Se Akori - 1203-1204
Aplit, petrogr. - 1203-1204
Aplomb, säker hållning - 1203-1204
Aplotaxis, bot. Se Kost-rot - 1203-1204
Aplysia, zool. Se Sjöharen - 1203-1204
Apmänniska, zool. Se Pithecanthropus - 1205-1206
Apné, fysiol., andningsstillestånd - 1205-1206
A poco a poco (it.), mus., småningom - 1205-1206
Apocope. Se Apokope - 1205-1206
Apocynaceæ, bot., dets. som Apocyneæ. Se Nerium - 1205-1206
Apocyneæ, bot. Se Nerium - 1205-1206
Apocynin och Apocynein, kem. farm. - 1205-1206
APocynum L., Hundkål, bot. - 1205-1206
Apoderus, zool. Se Viflar - 1205-1206
Apodia. Se Missbildning - 1205-1206
Apodiktisk, log. - 1205-1206
Apodisk, utan fötter; utan bukfenor - 1205-1206
Apodyterion, af- och påklädningsrum i de grekiska och romerska badanstalterna - 1205-1206
Apofoni, förändring af rotvokalen i ett ord - 1205-1206
Apoftegma, sentens, tänkespråk - 1205-1206
Apofyllit Hauy, miner. - 1205-1206
Apofys. 1. Anat. Detsamma som epifys (se d. o.) - 1205-1206
Apofys. 2. Geol. - 1205-1206
Apofyter, bot. - 1205-1206
Apogami, bot. - 1205-1206, 1207-1208
Apogeum, astron. - 1207-1208
Apoikist. Se Klerucher - 1207-1208
Apok., förkortning för Apokalypsen - 1207-1208
Apokalyps, uppenbarelse, särskildt Johannes' uppenbarelse. Se vidare Apokalyptik - 1207-1208
Apokalyptik, den litteratur, som efterträder den profetiska litteraturen - 1207-1208
Apokalyptiker, författare eller tolkare af skrifter med apokalyptiskt innehåll. Se Apokalyps och Apokalyptik - 1207-1208
Apokalyptisk, som tillhör Apokalypsen - 1207-1208
Apokarp, bot. Se Gynæceum - 1207-1208
Apokatastasis, eg. åter- l. tillbakaförsättning i sitt ursprungliga skick - 1207-1208, 1209-1210
Apoklasma, benbrott - 1209-1210
Apokope, språkv. - 1209-1210
Apokromat, ett fotografiskt objektiv - 1209-1210
Apokromatisk, fys. Se Akromatism - 1209-1210
Apokryf, detsamma som apokryfisk bok. Se Apokryfiska böcker - 1209-1210
Apokryfisk, förborgad, hemlig - 1209-1210
Apokryfiska böcker - 1209-1210, 1211-1212
Apolda, fabriksstad i storhertigdömet Sachsen-Weimar - 1211-1212
Apolepsi, afbrott - 1211-1212
Apolices (port.), benämning på brasilianska statsskuldförskrifningar - 1211-1212
Apollinaris, en i den på alkalisk-salinska källor rika Ahr-dalen belägen källa - 1211-1212
Apollinaris, Claudius - 1211-1212
Apollinaris, sektstiftare - 1211-1212
Apollini sacra, ett vittert samfund i Uppsala - 1211-1212
Apollinopolis, fordom namn på flere städer i Egypten - 1211-1212
Apollo, rom. myt. Se Apollon - 1211-1212
Apollodoros. 1. Berömd ateniensisk målare - 1211-1212
Apollodoros. 2. Grekisk komediförfattare från Karystos - 1211-1212, 1213-1214
Apollodoros. 3. A. från Aten - 1213-1214
Apollodoros. 4. A. från Damaskos - 1213-1214
Apollo-fjäril, Parnassius Apollo, zool. - 1213-1214
Apollon, grek. rom. myt. - 1213-1214, 1215-1216, 1217-1218
Apollonia, namn på flera städer i forntiden - 1217-1218
Apollonia, romersk-katolskt helgon - 1217-1218
Apollonios. 1. A., grekisk matematiker - 1217-1218
Apollonios. 2. A. Rhodios, episk skald och grammatiker - 1217-1218
Apollonios. 3. Grekisk bildhuggare - 1217-1218
Apollonios. 4. Grekisk bildhuggare - 1217-1218
Apollonios. 5. A., med binamnet Dyskolos ("den svårmodige") - 1217-1218, 1219-1220
Apollonios. 6. Aposteln Paulus' medarbetare. Se Apollos - 1219-1220
Apollonios. 7. A. från Tyana - 1219-1220
Apollonios. 8. A. af Tyros - 1219-1220
Apollonius. Se Apollonios - 1219-1220
Apollos l. Apollonios, aposteln Paulus' medarbetare - 1219-1220
Apollyon. Se Abaddon - 1219-1220
Apologet, person, som i tal eller skrift uppträder till försvar - 1219-1220
Apologetik. Se Apologi - 1219-1220
Apologi, försvarsskrift - 1219-1220, 1221-1222, 1223-1224
Apologisera, genom tal eller skrift försvara (mot en anklagelse) - 1223-1224
Apologist, egentl. räknemästare - 1223-1224
Apologist-klass. För att tillgodose borgerskapets bildningsbehof - 1223-1224
Apologistskola. Se Apologist-klass - 1223-1224
Apomorfin, kem. farm. - 1223-1224
Aponeuros, anat. - 1223-1224
Aponogeton Thunb., bot. - 1223-1224
Apophoreta, egentl. gåfvor, som medfördes hem från gästabud - 1225-1226
Apophysis, bot. - 1225-1226
Apoplektisk, som har fallenhet för blodslag; slagartad - 1225-1226
Apoplexi, med., slag. Se Apoplexia - 1225-1226
Apoplexia, med. - 1225-1226
Aporia Cratægi, zool. Se Hagtornsfjärilen - 1225-1226
Aporti, Ferrante - 1225-1226
Aposiopesis, ret. - 1225-1226
Apospori, bot. - 1225-1226
A posse ad esse non valet consequentia (lat.), log. Se Ab esse etc. - 1225-1226
Apostasi, i allmänhet affal från ett parti, en lära m. m. - 1225-1226
Apostasis, bot. - 1225-1226
Apostat, affälling. Se Apostasi - 1225-1226
Apostel - 1225-1226, 1227-1228
Apostel-orden. Se Apostlabröder - 1227-1228
A posteriori, filos. - 1227-1228
Apostill, tillägg till en urkund - 1227-1228
Apostlabröder, Apostel-orden l. Apostolikernas sekt - 1227-1228
Apostladagar och Apostlafester - 1227-1228
Apostlafester. Se Apostladagar - 1227-1228
Apostlagärningarna, lat. Acta apostolorum, den sista af Nya testamentets historiska böcker - 1227-1228, Apostlarna (efter Thorvaldsen)., (blank), 1229-1230
Apostlakrus, ett slags låga, cylindriska muggar - 1229-1230
Apostlarnas delning, i den kristna kalendern benämning på 15 juli - 1229-1230
Apostolat l. Apostoliskt ämbete - 1229-1230
Apostolicitet, öfverensstämmelse med apostlarnas lära - 1229-1230
Apostolicum. Nya testamentets böcker, med undantag af evangelierna - 1229-1230
Apostolikernas sekt. Se Apostlabröder - 1229-1230
Apostolisk - 1229-1230
Apostoliska fäder (lat. patres ævi apostolici) - 1229-1230
Apostoliska kammaren. Se Camera apostolica - 1229-1230
Apostoliska kanones (lat. canones apostolici) - 1229-1230
Apostoliska konstitutioner (lat. constitutiones apostolicæ) - 1229-1230, 1231-1232
Apostoliska kyrkoordingen - 1231-1232
Apostoliska män, apostlarnas lärjungar och medhjälpare - 1231-1232
Apostoliska stolen, den påfliga regeringen. Jfr Apostolat - 1231-1232
Apostolisk församling - 1231-1232
Apostolisk konung - 1231-1232
Apostolisk kyrka, benämning på den kristna kyrkan i 1:a årh. - 1231-1232
Apostolisk succession (lat. successio apostolica) - 1231-1232
Apostoliskt symbolum - 1231-1232, 1233-1234
Apostoliskt ämbete. Se Apostolat - 1233-1234
Apostolisk vikarie - 1233-1234
Apostolisk välsignelse - 1233-1234
Apostool, Samuel - 1233-1234
Apostrof, bortvändande. 1. Det hos fornklassiska rättegångstalare - 1233-1234
Apostrof. 2. Ett skriftecken - 1233-1234
Apostrofera, förse ett ord med utlämningstecken; ret. - 1233-1234
Apotek, anstalt för läkemedels beredning och försäljning - 1233-1234, 1235-1236
Apotekare - 1235-1236, 1237-1238
Apotekarekårens lifränte- och pensionskassa - 1237-1238
Apotekaresocieteten, ett 1821 stiftadt samfund - 1237-1238
Apotekaretaxa. Se Medicinaltaxa - 1237-1238
Apoteksinspektion. Se Apotek - 1237-1238
Apotekslåda. Se Apoteksprivilegium - 1237-1238
Apoteksprivilegium. Intet apotek får anläggas i Sverige utan k. m:ts tillstånd - 1237-1238, 1239-1240
Apoteksvikt. Se Medicinalvikt - 1239-1240
Apoteksvisitation. Se Apotek - 1239-1240
Apotem l. Apothema, mat. - 1239-1240
Apoteos, förgudande - 1239-1240
Apoteosera. Se Apoteos - 1239-1240
Apothecium, bot. - 1239-1240
Apothema. Se Apotem - 1239-1240
A potiori, "af den mäktigare (större, bättre) delen" - 1239-1240
Apotome, mus. - 1239-1240
Apotrop, bot. Se Fröämne - 1239-1240
Apoxyomenos, "Skraparen" - 1239-1240
App., förkortning för romerska förnamnet Appius - 1239-1240
Appalacher, indianfamilj. Se Apalacher - 1239-1240
Appalacherna, bergskedja. Se Alleghanny-bergen - 1239-1240
Appalachicola l. Apalachicola, segelbar flod - 1239-1240
Apparans (fr. apparence), utseende - 1239-1240
Apparat, fys. - 1239-1240, 1241-1242
Apparelj, samtliga de för en konst eller ett yrke erforderliga redskap - 1241-1242
Apparelj-gymnastik - 1241-1242
Apparelj-trän, krigsv. - 1241-1242
Apparent, skenbar - 1241-1242
Apparition, framträdande - 1241-1242
Appartemang. Se Apartemang - 1241-1242
Appassionato (it.), mus., med passion, lidelsefullt - 1241-1242
Appel, Karl - 1241-1242
Appelberg, Karl Magnus - 1241-1242
Appelberg, Ossian Fabian - 1241-1242
Appelboom, Harald - 1241-1242
Appel comme d'abus, fr., "vad till följd af maktmissbruk" - 1241-1242
Appell, egentl. tillrop. 1. Fäktk. Se Fäktkonst - 1241-1242
Appell. 2. Jaktv. - 1241-1242
Appell. 3. Jur. - 1241-1242
Appell. 4. Krigsv. - 1241-1242
Appell. 5. Sjöv. - 1241-1242, 1243-1244
Appell. 6. Spelt. Ny insats - 1243-1244
Appell, Paul - 1243-1244
Appellant, person, som vädjar - 1243-1244
Appellanter, inom den franska kyrkan - 1243-1244
Appellation, jur. - 1243-1244
Appellations-domstol (ty. appellationsgericht, fr. cour d'appel), jur. - 1243-1244
Appellativ, språkv. - 1243-1244
Appellera, vädja från lägre till högre domstol - 1243-1244
Appellöf, Jakob Johan Adolf - 1243-1244
Appendicitis, med. Se Blindtarmsinflammation - 1243-1244
Appendicularidæ, zool. Se Tunicata - 1243-1244
Appendini, Francesco Maria - 1243-1244
Appendix, bihang - 1243-1244
Appenzell, kanton i nordöstra Schweiz - 1243-1244
Apperception, psyk. - 1243-1244, 1245-1246
Appert. 1. François A. - 1245-1246
Appert. 2. Benjamin Nicolas Marie A. - 1245-1246
Appertinens. Se Adpertinens - 1245-1246
Appertska metoden. Se Appert 1 - 1245-1246
Appetit. Se Aptit - 1245-1246
Appian, Adolphe - 1245-1246
Appianus, grekisk-romersk historieskrifvare - 1245-1246
Appiska vägen (lat. Via appia), den berömda, 120 rom. mil långa väg - 1245-1246
Appius Claudius. Se Claudius - 1245-1246
Applaudera. Se Applådera - 1245-1246
Applaudissement. Se Applåd - 1245-1246
Applegathska maskiner, boktr. - 1245-1246
Appleton, nordamerikansk bokförläggarfamilj - 1245-1246
Applicera, tillpassa, anbringa - 1245-1246
Applikabel, användbar, tillämplig - 1245-1246
Applikation, tillpassning, anbringande, tillämpning - 1245-1246
Applikationsskola, dets. som tillämpningsskola. Föga brukligt - 1245-1246
Applikationssöm. Se Sömnad - 1245-1246
Applikationstryck, text. - 1245-1246
Applikatur, mus. - 1245-1246
Appliqué, fr., påläggssöm. Se Sömnad - 1245-1246
Applåd l. Applådissemang, handklappning - 1247-1248
Applådera, genom handklappningar tillkännagifva sitt bifall - 1247-1248
Applådissemang. Se Applåd - 1247-1248
Appoggiato, it., mus. - 1247-1248
Appoggiatura, it., mus., långt för-slag - 1247-1248
Appoint, fr. l. Appunto (it.), hand., fyllnadsväxel - 1247-1248
Appomattox, grefskap i Virginia - 1247-1248
Apponyi, ungersk adelssläkt. 1. Anton Georg A. - 1247-1248
Apponyi. 2. Georg A. - 1247-1248
Apponyi. 3. Albert A. - 1247-1248
Apport. 1. Frambärning - 1247-1248
Apport. 2. Bär hit! tag hit! (till hundar) - 1247-1248
Apportera, frambära, tillföra - 1247-1248
Apportez!, fr., bär hit! tag hit! (till hundar) - 1247-1248
Apposition, språkv. - 1247-1248
Appositionsteori, bot. Se Cell, bot. - 1247-1248
Appreciation (fr.), värdering - 1247-1248
Appreciera, värdera - 1247-1248
Apprehension, jur. - 1247-1248
Appretera, text. - 1247-1248, 1249-1250, 1251-1252, 1253-1254
Appretering, text. Se Appretera - 1253-1254
Appretur. Se Appretyr - 1253-1254
Appretyr l. Appretur l. Appretering - 1253-1254
Appretör, person som har till yrke att appretera tyg - 1253-1254
Approbation, godkännande, antagande; bifall - 1253-1254
Approbatur, "han eller hon godkännes, antages" - 1253-1254
Approbera, godkänna, antaga, bifalla - 1253-1254
Approche, fr., krigsv., löpgraf - 1253-1254
Approchera, framgå med approcher (se Approche) - 1253-1254
Approfondera, fördjupa, fördjupa sig i - 1253-1254
Appropriation, tillegnande, inkräktande. Verb: Appropriera - 1253-1254
Appropriationsbill (eng. appropriation bill) - 1253-1254
Appropriera. Se Appropriation - 1253-1254
Approvisionera, förse med lifsmedel - 1253-1254
Approximation. Se Approximera - 1253-1254
Approximativ. Se Approximera - 1255-1256
Approximera, komma nära - 1255-1256
Appui (fr.), stödjepunkt (för trupper) - 1255-1256
Appulejus (Apulejus), forntida filosof - 1255-1256
Appuna, socken i Östergötlands län - 1255-1256
Appunto (it.), hand. Se Appoint - 1255-1256
a. pr., förkortning för anni præsentis (lat.), det innevarande året - 1255-1256
a. præc., förkortning för anni præcedentis (lat.), det föregående året - 1255-1256
Apraksin, förnäm rysk adelssläkt. 1. Maria Apraksina - 1255-1256
Apraksin. 2. Peter Matvejevitj A. - 1255-1256
Apraksin. 3. Fedor Matvejevitj A. - 1255-1256
Apraksin. 4. Stepan Fedorovitj A. - 1255-1256
Apraxi, patol. - 1255-1256
Apraxin. Se Apraksin - 1255-1256
a. p. R. c. (äfven endast p. R. c.), förkortning för anno post Romam conditam - 1255-1256
À prendre, fr., att taga - 1255-1256
À présentation, fr., hand. - 1255-1256
Après la lettre, fr., de vanliga, billigaste, aftrycken från en koppargravyr eller etsning. Se Aftryck - 1255-1256
Après nous le déluge, fr. Se Déluge - 1255-1256
Apries, grekiskt namn på den egyptiske konungen Uahabra - 1255-1256
Aprikosträd, bot. Se Prunus - 1255-1256
April, i nyare tider den fjärde af årets månader - 1255-1256
A prima vista (it.), mus., vid första påseendet - 1255-1256
A priori, "från den förra" - 1255-1256
Apriorisk. Se A priori - 1257-1258
A-pris, detsamma som enhetspris (se d. o.) - 1257-1258
A privativum. Se Alfa - 1257-1258
À prix fix, fr., till bestämdt pris - 1257-1258
À propos. Se Apropå - 1257-1258
Apropå (fr. à propos), i rätt tid, väl till pass - 1257-1258
Aprutium, medeltidens namn på staden Teramo - 1257-1258
Apsider l. Absider. 1. Bygnk. Se Apsis - 1257-1258
Apsider l. Absider. 2. Astron. - 1257-1258
Apsidial. Se Apsis - 1257-1258
Apsidlinje. Se Apsider - 1257-1258
Apsis l. Apsid, äfven Absis l. Absid, äfven Concha, bygnk. - 1257-1258
Apsjeron. Se Absjeron - 1257-1258
Apsras, ind. myt. - 1257-1258
Apsyrtos. Se Absyrtos - 1257-1258
Apt, stad i franska depart. Vaucluse - 1257-1258
Apta, bot. Se Bauhinia - 1257-1258
Aptenodytes, zool. Se Pingvinerna - 1257-1258
Aptera, passa, foga - 1257-1258
Aptera, zool., en af Linnés insektsordningar - 1257-1258
Apteryx, zool. - 1257-1258
Aptien l. Aptien-etagen, geol. Se Kritsystemet - 1257-1258
Aptit, begär, lystnad; matlust - 1257-1258
Aptychus, paleont. - 1257-1258
Apuaniska alperna, berg i Italien, n. om Serchiodalen - 1257-1258
Apuchtin, Aleksej Nikolajevitj - 1257-1258
Apulejus. Se Appulejus - 1257-1258
Apulien (it. Puglia), landskap (compartimento) i sydöstra delen af konungariket Italien - 1257-1258, 1259-1260
A punta d'arco, it., mus., med stråkspetsen - 1259-1260
Apure, biflod till Orinoco i Venezuela - 1259-1260
Apurimac. 1. En källflod till Ucayali (se d. o.) - 1259-1260
Apurimac. 2. Departement i sydamerikanska republiken Peru - 1259-1260
Apus, zool. - 1259-1260
Apyretisk, feberfri - 1259-1260
Apyrexi, feberfritt tillstånd - 1259-1260
Apyrisk, oförbrännelig, eldfast - 1259-1260
Apyrit. 1. Miner. En varietet af turmalin - 1259-1260
Apyrit. 2. (Gråkrut) Tekn. - 1259-1260
Aq., förkortning för aqua (lat.), vatten - 1259-1260
Aqua, vatten. -- Kem. farm. - 1259-1260
Aquæ, namn på flere romerska städer med bad och mineralkällor - 1259-1260
Aquæ Mariæ ("Marienbad"), ett birgittinkloster - 1259-1260
Aquæ mortuæ (lat.). Se Aigues-Mortes - 1259-1260
Aquæ Statiellæ. Se Acqui - 1259-1260
Aqua fortis (lat.), "starkt vatten" - 1261-1262
Aquamanile (af lat. aqua, vatten, och manus, hand), ett vattenkärl - 1261-1262
Aqua Marcia, en vattenledning i Rom. Se Marcia aqua - 1261-1262
Aqua regis (lat.), "kungsvatten" - 1261-1262
Aquarius (af lat. aqua, vatten), astron. - 1261-1262
Aquatinta-gravyr. Se Akvatinta-gravyr - 1261-1262
À quatre mains, fr., mus., för fyra händer, fyrhändigt - 1261-1262
A quattro voci, it., mus., för fyra röster, fyrstämmigt - 1261-1262
Aqua vitæ (lat.), "lifsvatten". Se Akvavit - 1261-1262
Auaviva, Claudio - 1261-1262
Aquafoliaceæ l. Ilicineæ, bot. - 1261-1262
Aquila (Örnen), astron. - 1261-1262
Aquila, zool. Se Landörnsläktet - 1261-1262
Aquila, italiensk provins i landskapet Abruzzi e Molise - 1261-1262
Aquila, aposteln Paulus' vän - 1261-1262
Aquila, bibelöfversättare - 1261-1262
Aquila, Kaspar - 1261-1262
Aquila alba. Se Kalomel - 1263-1264
Aquila degli Abruzzi, hufvudstad i prefekturen Aquila i italienska prov. Aquila - 1263-1264
Aquilaria Agallocha Roxb., bot. Se Agallocha - 1263-1264
Aquilegia L., bot. - 1263-1264
Aquileja, romersk stad - 1263-1264
Aquilo (lat.), nordanvinden, nordöstvinden - 1263-1264
Aquinas. Se Tomas (från Aquino) - 1263-1264
Aquincum, latinskt namn på Gamla Ofen, en del af Budapest - 1263-1264
Aquino, lat. Aquinum, stad i italienska prov. Caserta - 1263-1264
Aquisgranum, senlatinskt namn på Aachen - 1263-1264
Aquitania (lat.). Se Akvitanien - 1263-1264
À quoi bon, fransk öfversättning af lat. cui bono (se d. o.) - 1263-1264
Aqv-. Ord, som icke finnas under Aqv-, sökas under Akv- eller Aqu- - 1263-1264
AR, förkortning för ascensio recta (lat.), astron., rektascension - 1263-1264
A. R., förkortning för Academiæ Rector (lat.) - 1263-1264
Ar, plur. ar (fr. are, af lat. area, se d. o.), enheten för ytmåttet - 1263-1264
Ar (fsv.), "åra", i Uppland fordom benämning på en del af ett skeppslag. Jfr Hamna - 1263-1264
A. R. A., förkortning för Associate of the Royal academy (eng.) - 1263-1264
Ara (lat.), altare. -- Ara pacis, "fredsaltare" - 1263-1264
Ara (egentl. Arara och Ararauna), zool. - 1263-1264
Araba, Vadi el, vattenfattig och obebodd, af branta klippväggar innesluten dal - 1263-1264
Arabat, by i östra delen af halfön Krim - 1263-1264
Arabat-el-Madfun. Se Abydos - 1263-1264
Arabat-viken. Se Arabat - 1263-1264
Arab-byråer. Se Algeriet, sp. 578 - 1263-1264
Araber - 1263-1264, 1265-1266, 1267-1268
Arabesk, ett efter sina uppfinnare, araberna, uppkalladt fantastiskt linjeornament - 1267-1268
Arabi (achmed A. pasja), egyptisk general - 1267-1268, 1269-1270
Arabien - 1269-1270, 1271-1272, 1273-1274
Arabin l. Arabin-syra, kem. farm. - 1275-1276
Arabinos, en sockerart. Se Pentos - 1275-1276
Arabis L., bot. - 1275-1276
Arabiska hafvet - 1275-1276
Arabiska hästen - 1275-1276
Arabiska kamelen, zool. Se Kameldjuren - 1275-1276
Arabiska litteraturen - 1275-1276, 1277-1278, 1279-1280, 1281-1282, 1283-1284
Arabiska siffror. Se Siffra - 1283-1284
Arabiska språket - 1283-1284
Arabiska viken. Se Röda hafvet - 1283-1284
Arabisk konst. 1. Bildande konst - 1283-1284, 1285-1286
Arabisk konst. 2. Arabisk musik - 1285-1286
Arabisk musik. Se Arabisk konst 2. - 1285-1286
Arabiskt gummi, Gummi arabicum, farm. - 1285-1286, 1287-1288
Arabism, arabisk språkegendomlighet - 1287-1288
Arabist. 1. I västerlandet förr namn på läkare - 1287-1288
Arabist. 2. Person, som egnar sig åt det arabiska språkets studium - 1287-1288
Arabistan, persisk provins. Se Kusistan - 1287-1288
Arabit, kem. Se Socker - 1287-1288
Aracá, bot. Se Psidium - 1287-1288
Aracajú, hufvudstad i brasilianska staten Sergipe - 1287-1288
Aracaty, stad i brasilianska staten Ceara - 1287-1288
Araceæ, Aracéer, Aroidéer, bot. - 1287-1288, Till art. Araceæ., (blank), 1289-1290
Aracéer, bot. Se Araceæ - 1289-1290
Aracena, stad i spanska prov. Huelva - 1289-1290
Arachis L., bot. farm. - 1289-1290
Arachne, grek. myt. - 1289-1290
Arachnitis, inflammation i en af hjärnhinnorna - 1289-1290
Arachnoidea. 1. Zool. Se Spindeldjur - 1289-1290
Arachnoidea. 2. Fysiol. Spindelväfshinnan. Se Hjärnhinnor - 1289-1290
Arachnologi l. Araknologi, läran om spindlarna - 1289-1290
Arachosia, provins i det gammalpersiska riket - 1289-1290
Arachova (fordom Anemoria), köping i Fokis i Grekland - 1289-1290
Arack. Se Arrak - 1289-1290
Arad. 1. Komitat i Ungern - 1289-1290
Arad. 2. Stad i nämnda komitat - 1289-1290
Aradus (Arvad), den nordligaste och tillika en af de äldsta bland Feniciens städer - 1289-1290, 1291-1292
Araf (arab.) betecknar inom islam en skiljemur mellan himmel och helvete - 1291-1292
Arafat (Arafa). Se Mekka - 1291-1292
Arafura-sjön l. Alfura-sjön (jfr Alfurer) - 1291-1292
Arafurer (haraforer), dets. som alfurer (se d. o.) - 1291-1292
Arago. 1. François Jean Dominique A. - 1291-1292
Arago. 2. Jacques Etinenne Victor A. - 1291-1292
Arago. 3. Etinenne Vincent A. - 1291-1292
Arago. 4. Emanuel A. - 1291-1292, 1293-1294
Aragon. 1. Biflod till Ebro - 1293-1294
Aragon. 2. Spanska namnet på Aragonien (se d. o.) - 1293-1294
Aragona (A. di Sicilia), stad i provinsen Girgenti på Sicilien - 1293-1294
Aragonien (sp. Aragón), under medeltiden ett själfständigt spanskt konungarike - 1293-1294
Aragoni Hauy (af Aragonien, där det först träffades), miner. - 1293-1294, 1295-1296
Aragua (äfven Guzman Blanco), förr namnet på en provins i Venezuela - 1295-1296
Araguaya l. Rio grande, sydamerikansk flod - 1295-1296
Araisj (äfven El-Araisj l. Larasj), hamnstad i nuv. Marokko - 1295-1296
Arak. Se Arrak - 1295-1296
Arakan, en smal landsträcka utmed östra kusten af Bengaliska viken - 1295-1296
Araki (Ráki), ett slags arabisk arrak - 1295-1296
Araknologi. Se Arachnologi - 1295-1296
Araktjejev, Aleksej Andrejevitj - 1295-1296
Aralia L., bot., växtsläkte af fam. Araliaceæ (se d. o.) - 1295-1296
Araliaceæ, Araliacéer, bot. - 1295-1296
Araliacéer, bot. Se Araliaceæ - 1295-1296
Aral-sjön (urspr. Aral-dingisi, "sjön med öarna") - 1295-1296
Aram l. Aramea - 1295-1296, 1297-1298
Aram, Eugène - 1297-1298
Aramea. Se Aram - 1297-1298
Araméer. Se Babylonien och Semiter - 1297-1298
Arameiska språket - 1297-1298
Aramina, en i Brasilien förekommande, till malvacéerna hörande växt - 1297-1298
Aram-naharim, flodlandet. Se Assyrien - 1297-1298
Aran (Valle d'A.), dal i Pyreneerna - 1297-1298
Aranda, Pedro Pablo Abaraca de Bolea - 1297-1298
Araneæ, zool. Se Spindedjur - 1297-1298
Araneologi, läran om spindlarna. Jfr Arachnologi - 1297-1298
Aranjuez, stad i spanska prov. Madrid - 1297-1298
Arany, János - 1297-1298, 1299-1300
Aranyaka, fornindiska teologiska afhandlingar. Se Indiens språk och litteratur - 1299-1300
Aranäs. 1. Ort i Halland - 1299-1300
Aranäs. 2. Gård i Forshems socken, Kinne härad i Västergötland - 1299-1300
Arapahoes (Arapahu), en till algonkinerna hörande indianstam - 1299-1300
Arapahu. Se Arapahoes - 1299-1300
Arapiles, by i Spanien - 1299-1300
Arar, romarnas namn på floden Saône - 1299-1300
Arara, zool. Se Ara - 1299-1300
Ararat. 1. I bibeln namn på den delen af det nuvarande Armenien - 1299-1300
Ararat. 2. Det väldiga bergparti - 1299-1300
Ararauna, zool. Se Ara - 1299-1300
Araribá, bot. - 1299-1300
Araroba, bot. farm. Se Krysarobin - 1299-1300
Araruta, dets. som arrow-rot. Se Arrow-rot - 1299-1300
Aras, flod i Armenien - 1299-1300
Araslöf, gammalt gods i Färlöfs socken, Östra Göinge härad, Kristianstads län - 1299-1300
Arason, Jón - 1299-1300, 1301-1302
Arason, Magnús - 1301-1302
Arassarin, zool. Se Pepparätarna - 1301-1302
Aratos. 1. A. från Soloi i Cicilien - 1301-1302
Aratos. 2. Grekisk statsman från Sikyon - 1301-1302
Aratus. Se Aratos - 1301-1302
Arauan, oas i västra Sahara - 1301-1302
Araucania. Se Araukaner - 1301-1302
Araucaria Juss., bot. Se Araucariaceæ - 1301-1302
Araucariaceæ, Araucariacéer, bot. - 1301-1302, 1303-1304
Araucariacéer, bot. Se Araucariaceæ - 1303-1304
Araucarixylon Kraus, paleont. - 1303-1304
Araucarites Sternb., paleont. - 1303-1304
Arauco, provins i Chile. Se Araukaner - 1303-1304
Araucos. Se Araukaner - 1303-1304
Araujo Porto Alegre, Manoel de - 1303-1304
Araukaner l. Araucos, en krigisk indianstam i republiken Chile - 1303-1304
Arausio, romarnas namn på staden Orange - 1303-1304
Araxes. Se Aras - 1303-1304
Arazzo, plur. arazzi. Se Haute-lisse - 1303-1304
Arbailu, tempelstad i Assyrien. Se Arbela - 1303-1304
Arbat, stad på västra kusten af Marokko. Se Rabat - 1303-1304
Arbe (slav. Rab), "Isola grossa Scardona" - 1303-1304
Arbedo, by i schweiziska kantonen Ticino (Tessin) - 1303-1304
Arbela (Arbailu), assyrisk tempelstad - 1303-1304
Arber, det högsta berget i Böhmerwald i Bajern - 1303-1304
Arber, Edward - 1303-1304
Arbes, Jakub - 1303-1304
Arbeta hårdt och Arbeta illa i sjön, sjöv. Se Gräfva - 1303-1304
Arbetar-akademi (no. Arbeider-akademi). Se Arbetar-institut - 1305-1306
Arbetarbostadsfonden, "till minne af 9 febr. 1835" - 1305-1306
Arbetarbostäder, för arbetsklassen afsedda boningshus - 1305-1306, 1307-1308, 1309-1310, 1311-1312, 1313-1314, 1315-1316, 1317-1318, 1319-1320, 1321-1322, 1323-1324
Arbetarbörs, af arbetarsyndikatens delegerade förvaltad byrå - 1323-1324
Arbetarfrågan - 1323-1324, 1325-1326, 1327-1328, 1329-1330, 1331-1332, 1333-1334, 1335-1336
Arbetarförening - 1335-1336, 1337-1338
Arbetarförsäkring - 1337-1338
Arbetarförsäkringsråd - 1337-1338
Arbetar-institut - 1337-1338, 1339-1340
Arbetarkammare - 1339-1340
Arbetarkoalition. Se Koalition - 1339-1340
Arbetarkoloni. 1. I allmänhet samhälle utanför städernas område - 1339-1340
Arbetarkoloni. 2. I trängre mening på landet belägen anstalt - 1339-1340
Arbetarkommitté. Se Arbetsstatistik - 1339-1340
Arbetarkommun - 1339-1340
Arbetarlagstiftning l. Arbetarskyddslagstiftning - 1339-1340, 1341-1342
Arbetar-marseljäsen, de tyske socialdemokraternas älsklingssång - 1341-1342
Arbetarnas byggnadsförening, i Göteborg. Se Arbetarbostäder - 1341-1342
Arbetarnas ring - 1341-1342
Arbetarpensionering - 1341-1342
Arbetarsekretariat och Arbetarsekreterare. Se Arbetsstatistik - 1341-1342
Arbetarskyddskommittén. Se Arbetsstatistik - 1341-1342
Arbetarskyddskonferens (jfr Arbetarlagstiftning) - 1341-1342
Arbetarskyddskongresser, Internationella - 1341-1342, 1343-1344
Arbetarskyddslagstiftning. Se Arbetarlagstiftning - 1343-1344
Arbetarstatistik, en stundom bruklig, från Tyskland införd, men olämplig språkform i st. f. arbetsstatistik - 1343-1344
Arbete - 1343-1344
Arbetet, en i Malmö sedan 27 aug. 1887 utkommande söckendaglig tidning - 1343-1344
Arbetets riddare (eng. The noble order of the knights of labor) - 1343-1344, 1345-1346
Arbetsafstängning. Se Lockout - 1345-1346
Arbetsaftal - 1345-1346
Arbetsanstalt. Se Arbetshus och Fattigvård - 1345-1346
Arbetsanvisning, dets. som arbetsförmedling (se d. o.) - 1345-1346
Arbets-axel, maskinb. Se Axel - 1345-1346
Arbetsbeting, jur. - 1345-1346
Arbetsbetyg. Se Betyg. Jfr Arbetsbok - 1345-1346
Arbetsbok är en af polismyndigheten i vissa länder utfärdad bok - 1345-1346
Arbetsboskap - 1345-1346, 1347-1348
Arbetsbyrå, stundom namn på byrå för anskaffande af arbete. Se Arbetsförmedling. -- Internationella arbetsbyrån. Se Arbetarskyddskongresser - 1347-1348
Arbetsdelning. Se Arbetsfördelning och Differentiering - 1347-1348
Arbetsdepartement (eng. Department of labour l. Labour department, fr. Office du travail), ämbetsverk för undersökning af arbetarfrågor. Se Arbetsstatistik. Jfr äfven Arbetsminister - 1347-1348
Arbetseffekt (Mekanisk effekt). Se Arbetsförmåga - 1347-1348
Arbetsenhet, fys. Se Absoluta enheter, sp. 66, och Arbete - 1347-1348
Arbetsfängelse, namn på korrektionsinrättningar i Finland. Se Fängelse - 1347-1348
Arbetsfördelning, nationalek. - 1347-1348, 1349-1350
Arbetsförening, benämning på vissa välgörenhetsföreningar - 1349-1350
Arbetsförmedling - 1349-1350, 1351-1352
Arbetsförmåga, Mekanisk, eller Mekanisk effekt - 1351-1352
Arbetsgifvarförening - 1351-1352, 1353-1354
Arbetshem, benämning på smärre välgörenhetsinrättningar - 1353-1354
Arbetshus (eng. workhouse), anstalt, där fattiga underhållas och sättas till arbete - 1353-1354
Arbetshygien. Se Yrkeshygien - 1353-1354
Arbetsinrättning. Se Arbetshus och Fattigvård - 1353-1354
Arbetsinställelse. Se Strejk - 1353-1354
Arbetskammare. 1. Se Arbetsråd - 1353-1354
Arbetskammare. 2. Väg- och vattenb. - 1353-1354
Arbetskoloni, på landet belägen anstalt, där arbete beredes arbetslösa personer. Se Arbetarkolonier - 1353-1354
Arbetskommendering, den kommendering ur armén - 1353-1354
Arbetskompani, krigsv. Se Pioniär och Kronoarbetskåren - 1353-1354
Arbetskontor. Se Arbetsförmedling - 1353-1354
Arbetslön (ty. arbeitslohn, eng. wage, fr. salaire) - 1353-1354, 1355-1356, 1357-1358
Arbetslöshet - 1357-1358
Arbetslöshetsförsäkring - 1357-1358, 1359-1360
Arbetsmaskin, dets. som verktygsmaskin - 1359-1360
Arbetsminister - 1359-1360
Arbetsordning. 1. Reglemente för arbetets bedrifvande - 1359-1360
Arbetsordning. 2. (Verkstadsreglemente) - 1359-1360
Arbetsparad. Se Arbetskommendering - 1359-1360
Arbetspenningar, kam. - 1359-1360
Arbetspremie - 1359-1360
Arbetsråd (Arbetskammare), af staten organiserad representation för det industriella arbetet i dess helhet - 1359-1360, 1361-1362
Arbetsskola. Se Förbättringsanstalt - 1361-1362
Arbetsspärrning. Se Lockout - 1361-1362
Arbetsstatistik - 1361-1362, 1363-1364, 1365-1366
Arbetsström, elektrot. - 1365-1366
Arbetsstuga (för barn), ett slags praktisk skola - 1365-1366, 1367-1368
Arbetstid. Se Arbetarfrågan (sp. 1331-32), Fabrikslagstiftning och Normalarbetsdag - 1367-1368
Arbets-transmission, maskinb. - 1367-1368
Arbets-tryck. 1. Tekn. Det högsta tillåtna tryck (t. ex. i en ångpanna) - 1367-1368
Arbets-tryck. 2. Konstt. Sådant afdrag af graverade eller etsade plåtar - 1367-1368
Arbetsvals, text. Se Kardning - 1367-1368
Arbetsöfverföring (äfven, ehuru mera oegentligt, Kraftöfverföring) - 1367-1368
Arbil, stad i turkisk-asiatiska vilajetet Bagdad - 1367-1368
Arbin, Axel Magnus von - 1367-1368
Arbiter l. Arbitrator (lat.), skiljeman, kompromissarie - 1367-1368
Arbitrage, fr. (af lat. arbitrium), utslag af skiljedomare - 1367-1368
Arbitrageur, fr., person, som verkställer arbitrage (se d. o.) - 1367-1368
Arbitration (jfr Arbiter) kallar man fastställandet af den ersättning - 1369-1370
Arbitrator (lat.). Se Arbiter - 1369-1370
Arbitrium (lat.), godtfinnande - 1369-1370
Arbiträr (jfr Arbitrium), godtycklig, egenmäktig - 1369-1370
Arbo. 1. Peter Nikolai A. - 1369-1370
Arbo. 2. Karl Oskar Eugen A. - 1369-1370
Arboga, uppstad i Västerås län - 1369-1370, 1371-1372
Arboga artiklar, en stadga af 14 april 1561 - 1371-1372, 1373-1374
Arboga graf. Se Hjälmare kanal - 1373-1374
Arboga kontrakt, i Västerås stift - 1373-1374
Arboga landsförsamling, i Västerås län - 1373-1374
Arbogast. Se Arbogastes - 1373-1374
Arbogaste, Louis - 1373-1374
Arbogastes (Arbogast), en i romersk tjänst varande fältherre af frankisk börd - 1373-1374
Arboga å l. Oppboga å, ett af mellersta Sveriges större vattendrag - 1373-1374
Arboga öl - 1373-1374
Arbois, stad i franska depart. Jura - 1373-1374
d'Arbois de Jubainville, Marie Henri - 1373-1374
Arbol a brea (sp.), "beckträdet". Se Icica - 1373-1374
Arbol de léche (sp.), bot., "mjölkträdet". Se Brosimum - 1373-1374
Arbor day, eng., "träd-dag", i nord-amerikanska skolor en festdag - 1373-1374
Arbor Dianæ (lat.), "Dianas (silfrets) träd", kem. - 1373-1374
Arborelius. 1. Olof Ulrik A. - 1373-1374, 1375-1376
Arborelius. 2. Olof Per Ulrik A. - 1375-1376
Arborelius. 3. Karl Rudolf Teodor A. - 1375-1376
Arboretum, trädg. - 1375-1376
Arbor Saturni, "Saturnus' (blyets) träd" - 1375-1376
Arbor vitæ (at.), "lifsträdet" - 1375-1376
Arbrissel, Robert från A. - 1375-1376
Arbroath, stad i Skottland. Se Aberbrothock - 1375-1376
Arbrå. 1. Socken i Gäfleborgs län - 1375-1376
Arbrå. 2. Mekanisk verkstad och gjuteri i Arbrå socken - 1375-1376
Arbrå och Järfsö tingslag, Gäfleborgs län - 1375-1376
Arbus (ry. karbus), vattenmelon - 1375-1376
Arbuthnot, John - 1375-1376
Arbutin, kem. Se Arctostaphylos - 1375-1376
Arbutus L., bot. Se Ericaceæ och Arctostaphylos - 1375-1376
Arby, socken i Kalmar län - 1375-1376
Arc., mus., förkortn. för arcato (it.), dets. som coll'arco (se d. o.) - 1375-1376
d'Arc, Jeanne. Se Jeanne d'Arc - 1375-1376
Arca, Niccolò dell' - 1375-1376
Arcaceæ, zool. Se Arca Noæ - 1375-1376
Arcachon, stad i franska depart. Gironde - 1375-1376
Arcachon-viken. Se Arcachon - 1375-1376
Arcadelt, Jakob - 1375-1376, 1377-1378
Arcadia, Accademia d'Arcadia l. Accademia degli Arcadi - 1377-1378
Arcadius, den förste östromerske kejsaren - 1377-1378
Arca-lera, geol. - 1377-1378
Arcani disciplina (lat.), Arkan-disciplin, "hemlighetslära" - 1377-1378
Arca Noæ (lat.), "Noaks ark", zool., en mussla - 1377-1378
Arcanum (lat.), "hemligt medel" - 1377-1378
Arcato (it.), mus., liktydigt med coll'arco (se d. o.) - 1377-1378
Arcature, fr., blind-arkader. Se Arkad - 1377-1378
Arcesilaus. Se Arkesilaos - 1377-1378
d'Arcets metall. Se Newtons metall - 1377-1378
Arch, Joseph - 1377-1378
Archæocalamites. Se Asterocalamites - 1377-1378
Archæocidaris M'Coy, paleont. - 1377-1378
Archæopteris Dawson, paleont. - 1377-1378, 1379-1380
Archæopteryx, Urfågeln, paleont. - 1379-1380
Archagathos, forngrekisk läkare. Se Medicin - 1379-1380
Archangel (Arkangel) l. Archangelsk 1. Det största och nordligaste guvernementet i det egentliga Ryssland - 1379-1380, 1381-1382
Archangel. 2. Hufvudstad i nämnda guvernement - 1381-1382
Archangelica, bot. Se Angelica - 1381-1382
Archangeliter l. Arkangeliter (fi. laukkuryssät, reppuryssät, "ränselryssar") - 1381-1382
Archangelsk. Se Archangel - 1381-1382
Archegoniater, bot. Se Arkegoniater - 1381-1382
Archegonium l. Arkegon, bot. - 1381-1382
Archegosaurus Goldf., paleont. - 1381-1382
Archelaos. 1. En heraklid - 1381-1382
Archelaos. 2. En filosof af den joniska skolan - 1381-1382
Archelaos. 3. En macedonisk konung - 1381-1382, 1383-1384
Archelaos. 4. Mithridates den stores fältherre - 1383-1384
Archelaos. 5. Den föregåendes son - 1383-1384
Archelaos. 6. Den föregåendes sonson - 1383-1384
Archelaos. 7. En son till konung Herodes - 1383-1384
Archena, badort i spanska prov. Murcia - 1383-1384
Archenholz, Johann Wilhelm von - 1383-1384
Archer. 1 James A. - 1383-1384
Archer. 2. William A. - 1383-1384
Archer, fr., bågskytt - 1383-1384
Archers, fr., "bågskyttar" - 1383-1384
Archespor, bot. Se Arkespor - 1383-1384
Archeus (trol. af grek. arche, regering) - 1383-1384
Archi- l. Arki-, grek., ar archein, "vara den förste, den förnämste" - 1383-1384
Archias, Aulus Licinius - 1383-1384
Archibald, Sir Adams George - 1383-1384
Archicembalo (it.), dets. som arcicembalo (se d. o.) - 1383-1384
Archicymbal. Se Arcicembalo - 1383-1384
Archidamiska kriget. Se Archidamos - 1383-1384
Archidamos, konungar i Sparta. -- A. II, Zeuxidamos' son - 1385-1386
Archidamos, konungar i Sparta. -- A. III, den förres sonson - 1385-1386
Archidiaconus, den förnämste diakonen, ärkedjäkne - 1385-1386
Archiepiscopus, ärkebiskop - 1385-1386
Archigenes, fornromersk läkare. Se Pulslära - 1385-1386
Archilichenes, bot. Se Lafvar - 1385-1386
Archilochisk, metr. - 1385-1386
Archilochos, grekisk skald - 1385-1386
Archimedes, antikens mest betydande matematiker - 1385-1386, 1387-1388
Archimediska axiomet. Se Archimedes - 1387-1388
Archimediska principen, mek. - 1387-1388
Archimediska skrufven, mek. Se Archimedes och Vattenuppfordringsverk - 1387-1388
Archiogenesis, uralstring - 1387-1388
Archiopoeta, "ärkepoeten" - 1387-1388
Archipresbyter, öfverpresbyter - 1387-1388
Archispermæ, bot. Se Gymnospermæ - 1387-1388
Architectura militaris (lat.), "krigsbyggnadskonst", befästningskonst - 1387-1388
Architecture ogivale, fr., fransk benämning på spetsbågsstilen - 1387-1388
Archives nationales, det franska "nationalarkivet" - 1387-1388, 1389-1390
Archli, Archly. Se Arkli - 1389-1390
Archytas, en pythagoré - 1389-1390
Arcicembalo, it., l. Archicymbal ("ärkeklavér") - 1389-1390
Arcimboldi. Se Arcimboldus - 1389-1390
Arcimboldo, Giuseppe - 1389-1390
Arcimboldus (Arcimboldi), Johannes Angelus - 1389-1390, 1391-1392
Arcis sur Aube, gammal stad i franska depart. Aube i Champagne - 1391-1392
Arckenholtz, Johan - 1391-1392
Arco, stad i södra Tyrolen - 1391-1392
d'Arco, Carlo - 1391-1392
Arco, grefve von A. - 1391-1392
Arc ogive, fr., spetsbåge - 1391-1392
Arcole, by i den italienska prov. Verona - 1393-1394
Arco-mässing. Se Arko-mässing - 1393-1394
d'Arçon, Jean Claude Éléonore Lemicaud - 1393-1394
Arcos de la Frontera, stad i spanska prov. Cadiz - 1393-1394
Arctander, Sofus Anton Birger - 1393-1394
Arctinus, lat. Se Arktinos - 1393-1394
Arctium L., bot. Se Lappa - 1393-1394
Arctomys, zool. Se Murmeldjur - 1393-1394
Arctopitheci, zool. Se Primates - 1393-1394
Arctopolis, "björnstaden", latiniseradt namn på Bern och Björneborg - 1393-1394
Arctostaphylos Adans., bot. farm. - 1393-1394, 1395-1396
Arcturus, astron. - 1395-1396
Arcueil, by vid Bièvre, i franska depart. Seine - 1395-1396
Arcus (lat.), båge, hvalf - 1395-1396
Arcy-sur-Cure, by i franska depart. Yonne - 1395-1396
Ardabil l. Ardebil, befäst stad i persiska prov. Aserbeidjan - 1395-1396
Ardacker, bot. Se Cyperus - 1395-1396
Ardagan. Se Ardahan - 1395-1396
Ardahan l. Ardagan, befäst stad i Kaukasus - 1395-1396
Ardal l. Arendal, by i Lundby socken, på Hisings strand - 1395-1396
Ardasjir (ARdesjir), konungar i nypersiska riket. Se Persien - 1395-1396
Ardea, zool. Se Hägrar - 1395-1396
Ardea, liten stad i närheten af Albano i Italien - 1395-1396
Ardeb, ett gammalt, ännu brukligt spannmålsmått - 1395-1396
Ardebil. Se Ardabil - 1395-1396
Ardèche. 1. Biflod till Rhône - 1395-1396
Ardèche. 2. Departement i sydöstra Frankrike - 1395-1396
Ardell, James Mac - 1395-1396
Ardenner-hästen - 1395-1396
Ardennerna (fr. Ardennes). 1. Ett bergland - 1395-1396, 1397-1398
Ardennerna. 2. Franskt departement - 1397-1398
Ardennes-kanalen. Se Ardennerna - 1397-1398
Ardente (it.), mus., eldigt - 1397-1398
Ardeola, zool. Se Hägrar - 1397-1398
Ardesjir (Ardasjir), konungar i nypersiska riket. Se Persien - 1397-1398
Ardfjället, ett till Stuoravare-gruppen hörande fjäll i Lycksele lappmark, nära riksgränsen - 1397-1398
Ardgar, kristen predikant i Birka. Se Ansgarius, sp. 1101 - 1397-1398
Ardigò, Roberto - 1397-1398
Ardiscus. Se Ardsjisj - 1397-1398
Ardisia Swartz., bot. - 1397-1398
Arditi, Luigi - 1397-1398
Ardito (it.), mus., käckt, dristigt - 1397-1398
Ardrar, Ardrar-n'Deren, marokkanernas namn på Atlas - 1397-1398
Ardre, socken i Gottlands län - 1397-1398
Ardres, befäst stad i Frankrike - 1397-1398
Ardrossan, hamnstad i skotska grefsk. Ayr - 1397-1398
Ardsjisj (fordom Ardiscus). 1. Stad i Valakiet - 1397-1398
Ardsjisj. 2. Flod - 1397-1398
Ardsjisj. 3. Mindre Asiens högsta berg - 1397-1398
Are, fr. Se Ar - 1397-1398
Area (lat.), fri plats, slätt yta; her., fältet i en vapensköld - 1397-1398
Areal (af lat. area, yta), ytvidd, ytinnehåll - 1397-1398
Areca L., bot. - 1397-1398, 1399-1400
Arecibo, hamnstad på norra kusten af Portorico - 1399-1400
Are Frode (Torgilsson), den isländske häfdateckningens fader - 1399-1400
Areia l. Aria, landskap i östra delen af det fornpersiska riket - 1399-1400
Areios (Arius). Se Arianism - 1399-1400
Areka-nöt, Semen Arecæ, farm. - 1399-1400
Areka-palm, bot. Se Areca - 1399-1400
Arelat, ett konungarike - 1399-1400
Aremberg. Se Arenberg - 1399-1400
Are Måsson (Ari Másson), en isländsk höfding - 1399-1400
Arén, Erik - 1399-1400, 1401-1402
Arena (lat.), eg. "sand" - 1401-1402
Arenaberg. Se Arenenberg - 1401-1402
Arenacum, romarnas namn på staden Arnhem - 1401-1402
Arena'l de Garcia Carrasco, Concepción - 1401-1402
Arenaria L., bot. - 1401-1402
Arenarium (lat.), sandbad - 1401-1402
Arena-teatern (se Arena) - 1401-1402
Arénation, fr., den franska benämningen på sandbad. Se Bad - 1401-1402
Arenberg, tysk hertiglig släkt - 1401-1402
Arenberg. 1. Furst August Maria Raimund af A. - 1401-1402
Arenberg. 2. Furst Auguste-Louis-Albéric af A. - 1401-1402, 1403-1404
Arenberg. 3. Furst Franz Ludwig af A. - 1403-1404
Arendal, by i Lundby socken. Se Ardal - 1403-1404
Arendal, stad i Norge - 1403-1404
Arends, Leopold Alexander Friedrich - 1403-1404
Arendt Persson till Ornäs - 1403-1404
Arène. 1. Paul Auguste A. - 1403-1404
Arène. 2. Emmanuel A. - 1403-1404
Arenenberg (Arenaberg), slott i schweiziska kantonen Thurgau - 1403-1404
Arenfeldt, Kristian Ditlef Adolf - 1403-1404
Arenga Labill., bot. - 1403-1404
Arenicola, zool. Se Sandmask - 1403-1404
Arenicolites (af Arenicola), paleont. - 1403-1404
Arenius, Olof - 1403-1404, 1405-1406
Arensburg. 1. Fordom befäst stad i ryska guvern. Livland - 1405-1406
Arensburg. 2. Grefskap - 1405-1406
Arensky, Anton Stepanovitj - 1405-1406
Arenstorff, danska generaler. 1. Karl von A. - 1405-1406
Arenstorff. 2. Friedrich von A. - 1405-1406, 1407-1408
Arent, Wilhelm - 1407-1408
Arentz, Frederik Kristian Holberg - 1407-1408
Arentzen, Kristian - 1407-1408
Areografi, beskrifning på Mars - 1407-1408
Areola, "liten plats" - 1407-1408
Areometer, fys. - 1407-1408, 1409-1410
Areopagen, en kal och skroflig klippmassa i Aten - 1409-1410
Arequipa. 1. Departement i sydamerikanska republiken Peru - 1409-1410
Arequipa. 2. Hufvudstad i nämnda departement - 1409-1410, 1411-1412
Ares, grek. myt. - 1411-1412
Aresch., vid växtnamn förkortning för J. E. Areschoug - 1411-1412
Areschoug, släkt - 1411-1412
Areschoug. 1. John Erhard A. - 1411-1412, 1413-1414
Areschoug. 2. Fredrik Vilhelm Kristian A. - 1413-1414
Arese-Visconti, Francesco - 1413-1414
Aretaios, från Kappadocien - 1413-1414
Arete, dotter till filosofen Aristippos (se d. o.) - 1413-1414
Arethas, ärkebiskop af Cæsarea - 1413-1414
Arethusa, grek. myt. - 1413-1414
Aretin, bajersk friherrlig släkt - 1413-1414
Aretin. Johann Georg von A. - 1413-1414
Aretin. Johann Christoph von A. - 1413-1414
Aretin. Karl Maria von A. - 1413-1414, 1415-1416
Aretino (d'Arezzo). 1. Guido A. - 1415-1416
Aretino. 2. Niccolò A. - 1415-1416
Aretino. 3. Spinello A. - 1415-1416
Aretino. 4. Pietro A. - 1415-1416
Aretinska stafvelserna, mus. - 1415-1416
Arezzo. 1. Provins i konungariket Italien - 1415-1416
Arezzo. 2. Hufvudstad i nämnda provins - 1415-1416
Arf, jur. - 1415-1416
Arf, bot. Se Stellaria - 1415-1416
Arfak-bergen. Se Nya Guinea - 1415-1416
Arffurste - 1415-1416
Arffurstens palats, en vid Gustaf Adolfs torg i Stockholm belägen fastighet - 1415-1416, 1417-1418
Arfföljd, den ordning, enligt hvilken arfsrätten till en tron beräknas. Se Tronföljd - 1417-1418
Arfföljdskrig. Se Tronföljdskrig - 1417-1418
Arfförbrödning (lat. pactum confraternitatis, ty. erbe-verbrüderung) - 1417-1418
Arfförening - 1417-1418
Arfland - 1417-1418
Arflös, jur. - 1417-1418
Arfprins (ty. erbprinz) - 1417-1418
Arfprinsessa. Se Arfprins - 1419-1420
Arfrike, monarki - 1419-1420
Arfsbyggnadsrätt (ty. erbbaurecht) - 1419-1420
Arfsförening, jur. - 1419-1420
Arfskifte, jur. - 1419-1420, 1421-1422
Arfskiftesinstrument, jur. Se Arfskifte - 1421-1422
Arfslösen, jur. Se Arfsförening - 1421-1422
Arfsordning, jur. - 1421-1422, 1423-1424
Arfspastorat - 1423-1424
Arfsrätt, jur. - 1423-1424
Arfsskatt, finansv. - 1423-1424, 1425-1426, 1427-1428
Arfstorhertig. Se Prins - 1427-1428
Arfsynd (lat. peccatum hereditarium), teol. - 1427-1428, 1429-1430
Arfve, bot. Se Arv - 1429-1430
Arfwedsson. 1. Karl Kristoffer A. - 1429-1430
Arfwedsson. 2. Johan August A. - 1429-1430
Arfwedsson. 3. Karl David A. - 1429-1430
Arfvedsonit Brooke, miner. - 1429-1430
Arfvejord, jur. - 1429-1430, 1431-1432
Arfvidsson, Anna - 1431-1432
Arfwidsson, Nils - 1431-1432
Arfvinge, jur. - 1431-1432
Arfvode (Arvode; jfr Arbete), ersättning för arbete - 1431-1432
Arfvodist, e. o. tjänsteman i åtskilliga förvaltande verk - 1431-1432
Arföl - 1431-1432
Arg., förkortning af argon (se d. o.) - 1431-1432
Argali, Ovis argali, zool. - 1431-1432
Argall, Sir Samuel - 1431-1432, 1433-1434
Argand, Aimé - 1433-1434
Argand, Jean Robert - 1433-1434
Argania Röm. et Schult., bot. - 1433-1434
Argas, zool., ett fästing-släkte - 1433-1434
Argelander, Fredrik Vilhelm August - 1433-1434
Argemone, bot. farm. - 1433-1434
d'Argens, Jean Baptiste de Boyer - 1433-1434
Argenson. 1. René de Voyer, grefve d'A. - 1433-1434
Argenson. 2. Marc René, markis d'A. - 1433-1434, 1435-1436
Argenson. 3. René Louis, markis d'A. - 1435-1436
Argenson. 4. Marc Pierre, grefve d'A. - 1435-1436
Argenson. 5. Marc Antoine René, markis de Paulmy d'A. - 1435-1436
Argenson. 6. Marc René de Voyer, markis d'A. - 1435-1436
Argenson. 7. Charles Marc René de Voyer, markis d'A. - 1435-1436
Argentamin, kem. farm. - 1435-1436
Arentan, nysilfver (se d. o.) - 1435-1436
Argentan, hufvudort i ett arrondissement i franska depart. Orne - 1435-1436
Argent anglais, fr., "engelskt silfver", försilfradt nysilfver - 1435-1436
Argent d'Allemagne, fr., "tyskt silfver", ett namn på nysilfver - 1435-1436
Argenteuil, stad i franska depart. Seine-et-Oise - 1435-1436
Argentiera, en af Cykladerna i grekisk arkipelagen. Se Kimolo - 1435-1436
Argentière, Col d', ett viktigt alppass - 1435-1436
Argentin, tekn., finfördeladt tenn - 1435-1436
Argentina, zool. Se Silfverfisken - 1435-1436
Argentina, Argentinska republiken (República Argentina), förr Rio de la Platas förenta stater - 1435-1436, 1437-1438, 1439-1440, 1441-1442, 1443-1444
Argentino, argentinskt guldmynt - 1443-1444
Argentinska konfederationen. Se Argentina - 1443-1444
Argentinska republiken. Se Argentina - 1443-1444
Argentit, miner. Se Silfverglans - 1443-1444
Argentoratum (nuv. Strassburg), befäst romerskt municipium vid Rhen - 1443-1444, 1445-1446
Argentotypi-papper, ett ljuskänsligt papper - 1445-1446
Argentum, lat., silfver - 1445-1446
Arges, grek. myt., en af cykloperna (se d. o.) - 1445-1446
Argesu, rumänska benämningen på staden och floden Ardsjisj (se d. o.) - 1445-1446
Argi dag. Se Ardsjisj - 1445-1446
Argillit, lerskiffer - 1445-1446
Arginin, bot. - 1445-1446
Arginusiska öarna, i Egeiska hafvet - 1445-1446
Argisj, arabiska namnet på sjön Van - 1445-1446
Argiver, inbyggarna i landskapet Argolis - 1445-1446
Argles, Mrs. Margaret - 1445-1446
Argo, grek. myt. - 1445-1446
Argolis (Argos, Argeia) - 1445-1446
Argoliska viken l. Nauplia-viken, den vik af Egeiska hafvet - 1445-1446
Argon, kem., ett grundämne - 1445-1446
Argonauta Argo, zool. Se Papperssnäcka - 1445-1446
Argonauterna, grek. myt. - 1445-1446, 1447-1448, 1449-1450
Argonin, kem. farm., en förening af silfver och kasein - 1449-1450
Argonne, skogig bergstrakt i nordöstra Frankrike - 1449-1450
Argonne-skogen. Se Argonne - 1449-1450
Argos, grek. myt. - 1449-1450
Argos. 1. Urgammal grekisk stad - 1449-1450
Argos. 2. Se Argolis - 1449-1450
Argostoli. Se Argostolion - 1449-1450
Argostolion (it. Argostoli), hufvudstad på ön Kefalonia - 1449-1450
Argot, fr., rotvälska - 1449-1450
Argotism, uttryck, som tillhör ett slangspråk. Jfr Argot - 1449-1450
Argoulets, fr., en kår af lätt kavalleri - 1449-1450
d'Argout, Anoine Maurice Apollinaire - 1449-1450, 1451-1452
Arguelles, Agostin - 1451-1452
Argument, bevisningsgrund - 1451-1452
Argumentation (jfr Argument), bevis, bevisföring - 1451-1452
Argumentera (jfr Argument), söka bevisa, göra slutledningar - 1451-1452
Argumentum (lat.). Se Argument - 1451-1452
Argun, fold. Se Amur - 1451-1452
Arguri, fordom blomstrande by i ryska Armenien - 1451-1452
Argus, grek. myt. Se Argos, sp. 1449 - 1451-1452
Argus, veckoskrift. Se Dalin - 1451-1452
Argus, "Politisk, Litterär och Commerciell Tidning" - 1451-1452, 1453-1454
Argus IV, en mot Argus III utgifven veckotidning i Stockholm - 1453-1454
Argus-fjärilen, äfven kallad Allmänna blåvingen, Lycæna argus, zool. - 1453-1454
Argus giganteus, zool. - 1453-1454
Argus-ögon - 1453-1454
Argylshire. Se Argyllshire - 1453-1454
Argyll l. Argyle - 1453-1454
Argyllshire l. Argyleshire, grefskap på Skottlands västra kust - 1453-1454
Argyri, äfven Argyros, aflagring af silfver i organismen - 1453-1454
Argyrion. Se Argyro-Kastro - 1453-1454
Argyrit, miner. Se Silfverglans - 1453-1454
Argyrodit, miner., monsymmetriskt kristalliserande, stålgrått mineral - 1453-1454
Argyrofan. Se Argyroid - 1453-1454
Argyroid l. Argyrofan, namn på vissa slag af nysilfver (se d. o.) - 1453-1454
Argyro-Kastro l. Ergeri Kastri, stad i europeisk-turkiska vilajetet Janina - 1453-1454
Argyroneta, zool., vattenspindel - 1453-1454
Argyropulos, Johannes - 1453-1454
Argyropulos, Perikles - 1453-1454
Argyros. Se Argyri - 1453-1454
Arhippa, en af de berömdaste bland de runosångare - 1453-1454
Arholma-inloppet. Se Stockholms skärgård - 1453-1454
Arhusiander, Magnus - 1453-1454, 1455-1456
Aria, mus. - 1455-1456
Aria, geogr. Se Areia - 1455-1456
Aria cattiva (it.), "fördärfvad, skämd luft" - 1455-1456
Aridne, grek. myt. - 1455-1456
Ariana, ett med Iran liktydigt, först under sasanidernas regering användt, forntida namn - 1455-1456
Arianer. Se Ariana och Arianism - 1455-1456
Arianism, en i 4:e årh. uppkommen kristologisk lära - 1455-1456, 1457-1458, 1459-1460
Ariano (A. di Puglia), stad i italienska prov. Avellino - 1459-1460
Arianska striden. Se Arianism - 1459-1460
Aria palus, latinska namnet på träsket Hamun - 1459-1460
Aribert, langobardiska konungar. Se Langobarder - 1459-1460
Arica, kuststad i chilenska prov. Tacna - 1459-1460
Ariccia, stad uti italienska prov. Roma - 1459-1460
Arici, Cesare - 1459-1460
Aridæus (Arridæus). Se Arridaios - 1459-1460
Ariège. 1. Flod i södra Frankrike - 1459-1460
Ariège. 2. Departement i sydvästra Frankrike - 1459-1460
Ariel, astron., en af planeten Uranus' fyra månar - 1459-1460
Ariel (hebr.), vanligt tolkadt: "Guds lejon" - 1459-1460
Arier l. Ariska folk - 1459-1460
Aries (lat.), "vädur". Se Djurkretsen och Murbräcka - 1459-1460
Arieten-lias, geol. - 1459-1460
Arietites Waagen, paleont., ett släkte ammoniter - 1459-1460
Arietta (it.), mus., en mindre aria - 1459-1460
Arild, Arilds fiskläge, Arilds läge l. Arilsläje - 1459-1460
Arilds fiskläge. Se Arild - 1461-1462
Arillus, bot., fröhylle. Se Frösträng - 1461-1462
Arimasper, ett sagolikt folk - 1461-1462
Ari Masson. Se Are Månsson - 1461-1462
Arimatia, en i Nya test. omnämnd ort - 1461-1462
Arminum, det gamla namnet på staden Rimini - 1461-1462
Arinbjörn (A. herse), norsk skald och krigare - 1461-1462
Arignsås, socken i Kronobergs län - 1461-1462
Ariobarzanes, stiftare af riket Pontos (se d. o.) - 1461-1462
Ariocarpus, bot. Se Cactaceæ - 1461-1462
Ario-europeisk - 1461-1462
Arion, zool., ett snigelsläkte. Se Sniglar - 1461-1462
Arion, grekisk skald och citterspelare - 1461-1462
Arioso, mus. - 1461-1462
Ariosto, Lodovico - 1461-1462, 1463-1464, 1465-1466
Ariovistus l. Ariovist, en på Cæsars tid lefvande mäktig germansk (svebisk) konung - 1465-1466
Arisj l. Kalat el-Arisj, stad i nedre Egypten - 1465-1466
Ariska folk. Se Arier - 1465-1466
Ariska språk - 1465-1466, 1467-1468
Arista, bot. Se Agnborst - 1467-1468
Aristæus. Se Aristaios - 1467-1468
Aristagoras, envåldshärskare i Miletos - 1467-1468
Aristaios, grek. myt. - 1467-1468
Aristarchos, från Samos, grekisk astronom - 1467-1468
Aristarchos. 1. A. från Samothrake, berömd kritiker och grammatiker - 1467-1468
Aristarchos. 2. A. från Tessalonika - 1467-1468
Aristarchus. Se Aristarchos - 1467-1468
Aristeides. 1. A. från Aten - 1467-1468, 1469-1470
Aristeides. 2. A. från Miletos - 1469-1470
Aristeides. 3. Publius Ælius A. (Aristides), äfven kallad Theodoros - 1469-1470
Aristides. Se Aristeides - 1469-1470
Aristillos, en af de äldste astronomerna - 1469-1470
Aristippos, stiftaren af den sokratiska skola, som blifvit kallad de cyrenaiska - 1469-1470
Aristippus. Se Aristippos - 1469-1470
Aristobulus. 1. En judisk filosof i Alexandria - 1469-1470
Aristobulus. 2. A. I, en af makkabéerna - 1469-1470
Aristobulus. 3. A. II - 1469-1470
Aristobulus. 4. A., hasmoneisk prins - 1469-1470
Aristobulus. 5. En son af Herodes den store - 1469-1470
Aristobulus. 6. En broder till konung Agrippa - 1469-1470
Aristobulus. 7. En son till Herodes af Chalkis - 1469-1470
Aristocles. Se Aristokles - 1469-1470
Aristodemos. 1. En heraklid - 1469-1470
Aristodemos. 2. Grekisk krigare - 1469-1470, 1471-1472
Aristodemus. Se Aristodemos - 1471-1472
Aristofanes. 1. Grekisk komediförfattare i Aten - 1471-1472
Aristofanes. 2. A. från Bysans, berömd grammatiker - 1471-1472, 1473-1474
Aristogiton. Se Harmodius - 1473-1474
Aristokles, grekisk bildhuggare från Aten - 1473-1474
Aristokrat, medlem af adeln - 1473-1474
Aristokrati, de starkes välde - 1473-1474
Aristokratism, ett aristokratiskt regeringssystem - 1473-1474
Aristol, Ditymoldijodid, kem. farm. - 1473-1474
Aristolochia, bot. Se Aristolochiaceæ - 1473-1474
Aristolochiaceæ, bot. - 1473-1474, 1475-1476
Aristomenes, grekisk krigare - 1475-1476
Ariston, mus. - 1475-1476
Ariston, grekisk tragediförfattare - 1475-1476
Aristopapper, ett med klorsilfverhalting gelatin preparerat papper - 1475-1476
Aristophanes. Se Aristofanes - 1475-1476
Aristoteles, den klassiska forntidens störste polyhistor - 1475-1476, 1477-1478, 1479-1480, 1481-1482
Aristoteles' lykta, zool. - 1481-1482
Aristotelia l'Hérit, bot. - 1481-1482
Aristoxenos från Tarent, grekisk filosof - 1481-1482
Aristoxenus. Se Aristoxenos - 1481-1482
Aritmetik, läran om tal - 1481-1482
Aritmetisk progression. Se Aritmetisk serie - 1483-1484
Aritmetisk serie l. Aritmetisk progression - 1483-1484
Aritmetiskt medium. Se Medevärde - 1483-1484
Aritmogrif, en genom tal uttryckt gåta - 1483-1484
Aritmologi, läran om talen - 1483-1484
Aritmometer, räknemaskin - 1483-1484
Arius, arianismens stiftare. Se Arianism - 1483-1484
Arizona, territorium i Nord-Amerikas förenta stater - 1483-1484
Arjepluog, socken i Norrbottens län - 1483-1484
Arjelpuogs lappmarks tingslag, i Norrbottens län - 1483-1484
Ark., förkortning för staten Arkansas - 1483-1484
Ark. 1. Förbundets l. vittnesbördets ark - 1483-1484
Ark. 2. Noaks ark - 1483-1484
Ark. 1. Ett fyrkantigt blad papper - 1483-1484
Ark. 2. Boktr. - 1483-1484
Arkad, bygnk. - 1483-1484, 1485-1486
Arkadien, i forntiden landskap i midten af Peloponnesos - 1485-1486
Arkadiernas akademi. Se Arcadia - 1485-1486
Arkadisk (af Arkadien), landtlig, till herdelifvet hörande - 1485-1486
Arkaiserande. Se Arkaistisk - 1485-1486
Arkaism (jfr Arkaisk) - 1485-1486
Arkaistisk l. Arkaiserande (jfr Arkaisk), till formen föråldrad - 1485-1486
Arkan-disciplin. Se Arcani disciplina - 1485-1486
Arkangel. Se Archangel - 1485-1486
Arkangeliter. Se Archangeliter - 1485-1486
Arkanist, innehafvare af ett hemligt medel - 1485-1486
Arkansas. 1. Biflod till Mississippi - 1485-1486
Arkansas. 2. En af de sydvästra staterna i nordamerikanska förbundet - 1485-1486
Arkansas City, stad i nordamerikanska staten Kansas - 1485-1486
Arkansas Hot Springs, stad i nordamerikanska staten Arkansas - 1487-1488
Arkas, grek. myt. - 1487-1488
Arka-tag, namn på en af de centrala kedjorna af Kven-lun (se d. o.) - 1487-1488
Arkebuse, fr. arquebuse, namn på de lättare hakebössor - 1487-1488
Arkebusering, dödsstraff - 1487-1488
Arkebusierer. Se Arkebuse - 1487-1488
Arkegon. Se Archegonium - 1487-1488
Arkegoniater, bot. - 1487-1488
Arkeisk, geol. - 1487-1488
Arkeiska formationsserien, äfven kallad Azoiska serien, Urformationen och Urberget, geol. - 1487-1488
Arkelstorp, järnvägsstation i Oppmanna socken, Kristianstads län - 1487-1488
Arkeografi, beskrifning af fornlämningar - 1487-1488
Arkeolitiska perioden, den äldre stenåldern - 1487-1488
Arkeolog. Se Arkeologi - 1487-1488
Arkeologi, vetenskapen om det forna - 1487-1488
Arkeologiska institut - 1487-1488, 1489-1490
Arkeologiska kommissionen i Finland - 1489-1490
Arkeologiska kongresser - 1489-1490
Arkeologiska museer. Se Museum - 1489-1490
Arkesilaos. 1. Grundläggare af den filosofiska skola, som kallas Mellersta akademien - 1489-1490
Arkesilaos. 2. Grekisk bildhuggare - 1489-1490
Arkespor, Urmodercell, bot. - 1489-1490
Arketyp, urbild, mönster - 1489-1490
Arki-. Se Archi- - 1489-1490
Arkiater, förste läkare, öfverläkare - 1489-1490
Arkiko, stor by i italienska kolonien Eritrea - 1489-1490
Arkimandrit, öfverabbot - 1489-1490, 1491-1492
Arkipelag, geogr. - 1491-1492
Arkitekt. 1. Person, som vetenskapligt studerat byggnadskonsten - 1491-1492
Arkitekt. 2. Tjänsteman - 1491-1492
Arkitektonik (jfr Arkitekt), byggnadskonst - 1491-1492
Arkitektonisk (jfr Arkitekt), som har afseende på byggnadskonsten - 1491-1492
Arkitektur (jfr Arkitekt), byggnadskonst - 1491-1492
Arkitektur-måleri, den art af målarekonsten - 1491-1492
Arkitrav, "hufvudbjälke", bygnk. - 1491-1492
Arkiv, urkund-samling - 1491-1492, 1493-1494, 1495-1496
Arkiv, Medicinskt och Nordiskt medicinskt. Se Nordiskt medicinskt arkiv - 1495-1496
Arkivalier, de i ett arkiv bevarade handlingar och urkunder - 1495-1496
Arkivarie, föreståndare för ett arkiv - 1495-1496
Arkiv-exemplar - 1495-1496, 1497-1498
Arkiv för nordisk filologi, tidskrift - 1497-1498
Arkivolt, bygnk. - 1497-1498
Arkiv-vetenskap - 1497-1498
Arkli, fordom Archly l. Archli, urspr. benämning på ett förvaringsrum - 1497-1498, 1499-1500
Arklimästare. Se Arkli - 1499-1500
Arklow, stad i irländska grefsk. Wicklow - 1499-1500
Arko-mässing, metall. - 1499-1500
Arkona, den mest bekanta af Rügens befästa tempelplatser - 1499-1500
Arkont kallades den högste ämbetsmannen i vissa grekiska stater - 1499-1500
Arkos, petrogr. - 1499-1500
Ark-signatur, boktr. Se Ark - 1499-1500
Arksjön, Stor-Arksjön, sjö i Åsele lappmark - 1499-1500
Arktinos, grekisk författare från Miletos - 1499-1500
Arktisk, belägen mot nordpolen - 1499-1500
Arktiska expeditioner (jfr Arktisk), nordpols-expeditioner - 1499-1500
Arktiska motströmmen, en fortsättning af Labradorströmmen (se d. o.) - 1499-1500
Arktiska rasen. Se Hyperboréer - 1499-1500
Arktisk fauna, de norra polarländernas djurvärld. Se Polarländer - 1499-1500
Arktisk flora, de norra polarländernas växtvärld. Se Polarländer - 1499-1500
Arktonnesos, det grekiska namnet på den i Marmarasjön utskjutande Artaki-halfön - 1499-1500
Arktopiteker, zool., klo-apa. Se Primates - 1499-1500
Arkwright, Sir Richard - 1499-1500, 1501-1502
Arkö - 1501-1502
Arkösund. Se Arkö - 1501-1502
Arland (äringsland) - 1501-1502
Arlberg (ej Adlerberg), ett 1,802 m. högt alppass - 1501-1502
Arlberg, Georg Efraim Fritz - 1501-1502
Arlbergbanan - 1501-1502, 1503-1504
Arlechino, it. Se Harlekin - 1503-1504
Arlekin (it. arlechino). Se Harlekin - 1503-1504
Alrenningja hundare. Se Arland - 1503-1504
Arles, stad i franska depart. Bouches du Rhône - 1503-1504
Arles-kanalen. Se Arles - 1503-1504
d'Arlincourt, Charles Victor Prévost - 1503-1504
Arlington, Henry Bennet - 1503-1504
Arloing, Saturnin - 1503-1504
Arlon, ty. Arel, välmående, fordom befäst hufvudstad - 1503-1504
Arlt, Ferdinand, "ritter von A." - 1503-1504
Arlöf, fabrik för tillverkning af hvitbetsocker - 1503-1504
Arm - 1503-1504, 1505-1506, 1507-1508, 1509-1510
Arma (lat.), vapen - 1509-1510
Armada (af lat. arma, vapen), sp. - 1509-1510
Armadill, zool. - 1509-1510
Armadilla, sp., diminutivum af armada, liten flotta - 1509-1510
Ármaðr (isl.). Se Arman - 1509-1510
Armagh. 1. Grefskap uti irländska prov. Ulster - 1509-1510
Armagh. 2. Hufvudstad i nämnda grefskap - 1509-1510
Armagnac, fr. Se Armanjak - 1509-1510
Armagnac, ett f. d. grefskap i sydvästra Frankrike - 1509-1510
Armagnac. 1. Bernhard VII - 1509-1510
Armagnac. 2. Johan V - 1509-1510
Armagnac. 3. Karl - 1509-1510
Armagnaker - 1509-1510, 1511-1512
Armamentarium, tyghus - 1511-1512
Arman (isl. ármaðr), norsk benämning under medeltiden - 1511-1512
Armanjak (fr. armagnac, af ortnamnet Armagnac), franskt drufbrännvin - 1511-1512
Armansperg, Josef Ludwig, grefve von A. - 1511-1512
Armarium (lat., af arma, vapen), rustkammare; bokskåp - 1511-1512
Arma suecica ("de svenska vapnen") - 1511-1512
Armati, Salvino - 1511-1512

Project Runeberg, Tue Dec 18 04:03:28 2012 (aronsson) (diff) (history) (download) Next >>
https://runeberg.org/nfba/

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free