NORDISK FAMILJEBOK
KONVERSATIONSLEXIKON
OCH
REALENCYKLOPEDI

Ny, reviderad och rikt illustrerad upplaga

Redaktionskommitté:
Leche, V., professor vid Stockholms högskola
Meijer, B., fil. doktor
Nyström, J. F., lektor vid högre realläroverket i Stockholm
Warburg, K., professor, bibliotekarie vid Svenska Akademiens Nobel-institut
Westrin, Th., arkivarie i Riksarkivet, kommitténs ordförande

Huvudredaktör: Bernhard Meijer

FÖRSTA BANDET
A - ARMATI

Stockholm 1904
Nordisk familjeboks förlags aktiebolag
Iduns Kungl. Hofboktryckeri

Förord till den elektroniska upplagan

Detta är 1:a bandet av andra utgåvan ("uggleupplagan") av Nordisk familjebok. Bandet presenteras här som en faksimilutgåva i svartvitt. Planscher ur bandet redovisas inte separat, utan finns tillgängliga som PDF-filer i färg från respektive faksimilsida.

Några intressanta artiklar ur detta band: Afrika, Amerika, Arabien, Arbetarbostäder, Arbetarfrågan.

The above contents can be inspected in scanned images: smutstitel, titelsida, titelbladets baksida

Korrstapel / Proof bar for this volume

Innehåll / Table of Contents

Titel och innehåll - smutstitel, titelsida, titelbladets baksida
Ordinarie medarbetare - v, vi, vii
Tillfälliga medarbetare i detta band - vii
I detta band förekomma signerade artiklar af följande bland den första upplagans ej ofvan nämnde medarbetare - vii
Signering af artiklarna - vii
Uttalsbeteckning - vii
Förteckning öfver illustrationer i första bandet - viii, ix
Förkortningar - x, xi
Rättelser - xii

A

A är den första bokstafven - 1-2, 3-4
A, latinsk preposition. Se Ab. - 3-4
À, fr. (lat. ad), för, till - 3-4
Aa, namn på en mängd floder - 3-4
aa l. aa, på recept - 3-4
a. a., förkortning af lat. ad acta. Se Acta. - 3-4
A A A., förkortning för Amalgam (se d. o.). - 3-4
Aabenraa, ty. Apenrade, stad i Schleswig (Slesvig) - 3-4
A. a. C., förkortning för Anno ante Christum natum - 3-4
Aach. Se Aa. - 3-4
Aachen. 1. Regeringsområde i preussiska Rhenprovinsen - 3-4
Aachen. 2. Hufvudort i nyssnämnda område - 3-4, 5-6
Aachen, Hans von - 5-6
A. a. C. n., förkortning för Anno ante Christum natum - 5-6
A. ær. vulg., förkortning för Anno ærae vulgaris - 5-6
Aagaard, Karl Frederik - 5-6
Aagesen, Andreas - 5-6
Aagesön, Svend (lat. Sveno Agonis) - 5-6
Aak - 5-6
Aakirkeby l. Åkirkeby, stad på Bornholm - 5-6
Aalbæk-bukten, på Jyllands östra kust - 5-6
Aalberg, Ida Emilia - 5-6
Aalborg, stad i norra Jylland - 5-6, 7-8
Aalborg, Niels Mikkelsen - 7-8
Aalborg amt, på halfön Jylland - 7-8
Aalborg stift - 7-8
Aalesund l. Ålesund, stad i Norge - 7-8
Aalholm - 7-8
Aall, ansedd norsk familj - 7-8
Aall. 1. Niels A. - 7-8
Aall. 2. Jörgen A. - 7-8
Aall. 3. Jakob A. - 7-8
Aall. 4. Hans Jörgen Kristian A. - 7-8, 9-10
AA. LL. M. l. AA. M., förkortning för Artium liberalium magister (se d. o.). - 9-10
Aallotar, finsk myt. - 9-10
Aalst l. Aelst, fr. Alost - 9-10
AA. M. Se AA. LL. M. - 9-10
Aanrud, Hans - 9-10
Aar l. Aare - 9-10
Aarau - 9-10
Aarburg - 9-10
Aare, flod i Schweiz. Se Aar. - 9-10
Aarestrup, Karl Ludvig Emil - 9-10
Aarflot, norsk bondesläkt. - 9-10
Aarflot. Sivert Knudsen A. - 9-10
Aarflot. Berthe Canutte A. - 9-10
Aarflot. Rasmus Sivertsön A. - 9-10
Aarflot. Mauritz Andreas Rasmussen A. - 9-10
Aargau - 9-10, 11-12
Aargletscherna - 11-12
Aarhus - 11-12
Aarhus amt - 11-12
Aarhus stift - 11-12
Aarni, äfven Haarni, finsk myt. - 11-12
Aaron, Moses' broder. Se Aron. - 11-12
Aars. 1. Jakob Jonatan A. - 11-12
Aars. 2. Sophus Christian Munk A. - 11-12
Aars. 3. Kristian Birch-Reichenwald A. - 11-12
Aarsleff, Karl Vilhelm Olaf Peter - 11-12
Aarö, liten ö i Lilla Belt - 11-12
Aas l. Ås, Norges landtbrukshögskola - 11-12, 13-14
Aas, Ingeborg, norsk sångerska. Se Björnson. - 13-14
Aasen, Ivar Andreas - 13-14
Aasgaardsstrand (Åsgårdsstrand), ladested i Jarlsbergs fogderi - 13-14
Aasi. Se El Asi. - 13-14
A. a. U. C., förkortning för Anno ab urbe condita - 13-14
Aavasaksa, ett berg nära polcirkeln - 13-14
A. B., förkortning för artium baccalaureus - 13-14
A. b., förkortning för Aurea bulla - 13-14
Ab, lat. prep. - 13-14
Ab, kaldéernas namn på årets första månad - 13-14
Aba (Abba, Abbats, Abbajehs), ett slags groft, brunt tyg - 13-14
Ababde, folkstam i Öst-Afrika - 13-14
Ab (Ex) absurdo (lat.), från det orimliga - 13-14
Abaca. Se Manilhampa. - 13-14
Abach. Se Abbach. - 13-14
Abacist. Se Abacus. - 13-14
Abactio partus (lat.), fosterfördrifning. - 13-14
Abacus (lat.; grek. abax). 1. Hos greker och romare: i allmänhet en fyrkantig skifva - 13-14
Abacus. 2. Bygnk. - 13-14
Abaddon (hebr.) 1. I Gamla testamentet: undergång, afgrund - 13-14
Abaddon 2. I Nya testamentet namn på "afgrundens" ängel - 13-14
Abadie, Paul - 15-16
Abaditerna. Se Abbadiderna. - 15-16
Abadsjer l. Abadsecher, tjerkessisk folkstam (ej att förväxla med abchaser). Se Tjerkesserna. - 15-16
Abai, det i Abessinien brukliga namnet på Bahr-el-asrak l. Blå Nilen. - 15-16
Abailard, Pierre (äfven Abeilard och Abélard; lat. Petrus Abælardus) - 15-16
Abajour, fr. Se Abat-jour. - 15-16
Abakan-tatarer. Se Tatarer. - 15-16
Abalienation - 15-16
Abalienera - 15-16
Abaliget-grottan (också kallad Paplika) - 15-16
A ballata (it.), mus., i balladstil. - 15-16
Abalus - 15-16
Abandon, fr. - 15-16
Abandonnera (fr. abandonner) - 15-16
Abaned, riktigare Abnet (hebr.), lifgördel - 15-16, 17-18
Abano - 17-18
Abano, Pietro d'A., äfven kallad Petrus de Padua - 17-18
Abanterna - 17-18
Abaptiston (af grek. nekande a och baptizein, nedsänka). Se Trepanation. - 17-18
Abarbanel. Se Abravanel. - 17-18
À bas, fr., ned med, bort med. - À bas les tyrans! Ned med tyrannerna! - 17-18
Abas, persisk pärlvigt = 0.1458 gr. - 17-18
Abascal, José Fernando, markis af Concordia - 17-18
Abasi (af grek. nekande a och basis, gång), oförmåga att gå. Se vidare Astasi-abasi. - 17-18
Abasî (Abassi, Abbasi), persiskt silfvermynt - 17-18
Abasie, landskap i Kaukasus. Se Abchasien. - 17-18
Abasso (it.), eg. ned; hand., prisfall. - 17-18
Abate (it.), ung andlig. Se Abbate. - 17-18
Abate (Abbate), Niccolò dell' - 17-18
Abat-jour l. Abajour, fr., takfönster - 17-18
Abaton (grek.), "det otillgängliga" - 17-18
Abat-sons, fr. Se Abat-vent. - 17-18
Abattant, fr., ett slags fäll-lucka för bodfönster. - 17-18
Abattoir, fr., slakthus. - 17-18
A battuta, it. ("efter taktslaget", af battere, slå), mus., strängt efter taktbeteckningen. - 17-18
Abat-vent l. Abat-sons, fr., snedt tak öfver fönster och dörrar - 17-18
Abauj. Se Abauj-Torna. - 17-18
Abauj-Torna - 17-18
Abazia. Se Abbazia. - 17-18
Abb., mus., förkortning för Abbassamento (se d. o.). - 17-18
Abba - 17-18
Abbach l. Abach - 17-18
Abbadiderna (Abaditerna), arabisk dynasti - 17-18
Abbadie, Jacques - 17-18
d'Abbadie, Antoine Thompson - 19-20
Abbadona - 19-20
Abbandonatamente - 19-20
Abbas - 19-20
Abbasi. Se Abasi. - 19-20
Abbasiderna, afkomlingarna af Abbas - 19-20
Abbas Mirsa - 19-20
Abbas pasja. 1. A., vice-konung i Egypten - 19-20
Abbas pasja. 2. A., kediv af Egypten - 19-20
Abbassamento (it.), "sänkning" - 19-20
Abbate (it.), äfven Abate - 19-20
Abbate, Niccolo dell'. Se Abate. - 19-20
Abbazia (Abazia), kurort i Istrien - 19-20
Abbe, Ernst - 19-20
Abbé, fr., prästerlig titel (jfr Abbot) - 19-20, 21-22
Abbé***, d. v. s. Abbé trois étoiles - 21-22
Abbedissa, föreståndarinna i ett nunnekloster - 21-22
Abbekås. Se Abekås. - 21-22
Abbellimento (it.), mus., prydnad, fioritur - 21-22
Abbema, Wilhelm von - 21-22
Abbeokuta (Abeokuta), hufvudstad i Egbariket - 21-22
Abbeska apparaten. Se Abbe och Belysningsapparat. - 21-22
Abbeville. 1. Förr befäst stad i Frankrike - 21-22
Abbeville. 2. Distrikt i Syd-Carolina, Förenta staterna - 21-22
Abbiategrasso l. Abbiagrasso, befäst stad i Italien - 21-22
Abborfors, by vid västligaste grenen af Kymmene älf - 21-22
Abborre l. Aborre, Perca fluviatilis Lin., zool. - 21-22, 23-24
Abborrnate, bot. Se Potamogeton. - 23-24
Abbot (jfr Abba), en hederstitel - 23-24
Abbot. 1. George A. - 23-24
Abbot. 2. Robert A. - 23-24
Abbot, Charles, lord Colchester. Se Colchester. - 23-24
Abbotgrefve. Se Abbot. - 23-24
Abbotsford, en liten by i skotska grefskapet Roxburgh - 23-24
Abbotstift. Se Abbot. - 23-24
Abbott, Francis Lemuel - 23-24
Abbott, Charles - 23-24
Abbott. 1 Jacob A. - 23-24
Abbott. 2. John Stevens Cabot A. - 23-24
Abbott, Edwin - 23-24
Abbreviation l. Abbreviering (af lat. brevis, kort), förkortning. - 23-24
Abbreviator, påflig kansliskrifvare - 23-24
Abbreviatur, förkortning i skrift - 23-24
Abbreviera, förkorta - 23-24
Abbuna, riktigare Abuna. Se Abba. - 25-26
A-B-C-code, eng., hand. Se Chiffer. - 25-26
Abcdarius l. Abcdarie, en som håller på att lära sig alfabetet - 25-26
Abchaserna, som själfva kalla sig abssua - 25-26
Abchasien l. Abasien, fruktbart land i västra Asien - 25-26
Abctuorium l. Abgatorium - 25-26
Abd, ett arabiskt ord, som betyder "tjänare", "slaf" - 25-26
Abdallah, "Guds tjänare". 1. A., Muhammeds fader - 25-26
Abdallah. 2. A., farbroder till de båda förste kaliferna - 25-26
Abdallah. 3. A.-ben-Jasin - 25-26
Abdallah. 4. Se Kalifat. - 25-26
Abd al-latif. Se Abd-ul-latif. - 25-26
Abd al-mumin. Se Abd-ul-mumin. - 25-26
Abd al-vahhab. Se Abd-ul-vahhab. - 25-26
Abd-ar-rahman (Abd-ur-rhaman). 1. Arabisk fältherre - 25-26
Abd-ar-rahman. 2. Den ende af omaijadernas dynasti, som undkom - 25-26
Abd-ar-rahman. 3. Sultan i Marocko 1823-59 - 25-26
Abd-ar-rahman. 4. Emir af Afganistan - 25-26
Abd-el-kader, berömd arabhöfding - 25-26, 27-28
Abdera, stad på Traciens kust - 27-28
Abderit, person, som tänker eller handlar förvändt. Se Abdera. - 27-28
Abderitisk. Se Abdera och Abderit. - 27-28
Abdest (pers.), namn på muhammedanernas religiösa tvagningar - 27-28
Abdikation, afsägelse eller nedläggande af ett ämbete - 27-28
Abdikera (se Abdikation), afsäga sig eller nedlägga ett ämbete - 27-28
Abdomen. 1. Anat. Buk, isterbuk. Se Buk. - 27-28
Abdomen. 2. Zool. Den bakre delen af leddjurens kropp. Se Leddjur. - 27-28
Abdominal, hörande till abdomen (se d. o.). - 27-28
Abdominal-bihang, zool. - 27-28
Abdominales, Bukfeniga, zool. - 27-28
Abdominal-fötter, zool. - 27-28
Abdominalplethora, blodöfverflöd i underlifvet. - 27-28
Abdominal-tyfus, med. Se Tyfoidfeber. - 27-28
Abdominoskopi, undersökning af underlifvet. - 27-28
Adbon, "tjänare", en af Israels domare - 27-28
Abducens, fysiol. Se Hjärnnerver - 27-28
Abducera, bortleda - 27-28
Abduktion, en muskelverkan - 27-28
Abduktor, anat. - 27-28
Abd-ul-asis, emir. Se Vahhabiterna. - 27-28
Abd-ul-asis, turkisk sultan - 27-28, 29-30
Abd-ul-hamid turkiska sultaner. 1. A. I - 29-30
Abd-ul-hamid. 2. A. II. - 29-30
Abd-ul-kerim, pasja, turkisk general - 29-30
Abd-ul-lah ibn Seijid-Muhammed, kalif - 29-30
Abd-ul-latif (Abd al-latif), arabisk författare - 29-30
Abd-ul-medjid, turkisk sultan - 29-30, 31-32
Abd-ul-mumin (Abd al-mumin), grundläggare af almohadernas dynasti, sultan i Marokko - 31-32
Abd-ul-vahhab (Abd al-vahhab), stiftare av vahhabiternas sekt, f. 1691, d. 1787 - 31-32
Abd-ur-rhaman. Se Abd-ar-rahman - 31-32
A'Beckett, engelska skriftställare. Gilberg Abbot A. - 31-32
A'Beckett. Gilbert Arthur A. och Arthur William A. - 31-32
Abeele, Peter van - 31-32
Abegg, Julius Friedrich Heinrich - 31-32
Abeilard. Se Abailard - 31-32
Abeille, Johann Christian Ludwig - 31-32
Abekås (Abbekås), stort fiskeläge i Skifarps socken - 31-32
Abel, Adams andre son - 31-32
Abel, konung i Danmark - 31-32
Abel, Karl Friedrich - 31-32
Abel, Josef - 31-32
Abel, Karl von - 31-32
Abel, Niels Henrik - 31-32, 33-34
Abel, Heinrich Friedrich Otto - 33-34
Abel, sir Frederick - 33-34
Abélard. Se Abailard - 33-34
Abel de Pujol, Alexandre Denis - 33-34, 35-36
Abelia R. Br., bot. Se Linnæa - 35-36
Abelianer. Se Abeliter - 35-36
Abelin, eg. Abele (lat. Abelinus), Johan Philipp - 35-36
Abelin, svensk släkt. 1. Hjalmar August A. - 35-36
Abelin. 2. Gustaf Rudolf A. - 35-36
Abelin. 3. Rudolf A. - 35-36
Abeliter (äfven Abelonier, Abelianer och Abeloniter). 1. Kristen sekt - 35-36
2. Abeliter kallades i midten af 18:de årh. ett ordenssällskap (Abels-orden) - 35-36
Abella (no Avella vecchia), fordom stad i Kampanien - 35-36
Abellinum. Se Avellino 2 - 35-36
Abelmoschus, bot. - 35-36, 37-38
Abelonier, Abeloniter. Se Abeliter - 37-38
Abels apparat, för undersökning af eldfarliga oljor. Se Bergolja - 37-38
Abels-orden. Se Abeliter 2 - 37-38
Abekaniks, en nu nästan utdöd nordamerikansk indianstam - 37-38
Abendberg, berg i Schweiz - 37-38
A bene placito, it., mus. - 37-38
Aben-Esra, judisk lärd. Se Ibn-Esra - 37-38
Abensberg, liten stad i Nieder-Baiern - 37-38
Abenserragerna, högättad morisk familj - 37-38
Abeokuta, stad i Afrika. Se Abbeokuta - 37-38
Aber, keltiskt ord - 37-38
Aber (ty.), men (prep.); fig. invändning, hinder - 37-38
Aberayron, hamnstad i Wales - 37-38
Aberbrothock eller Arbroath, hamnstad i Skottland - 37-38
Aberconway. Se Conway - 37-38
Abercorn, adelstitel för en gren af den skotska ätten Hamilton (se d. o.) - 37-38
Abercrombie, John - 37-38
Abercromby. 1. Sir Ralph A. - 37-38
Abercromby. 2. James A. - 37-38
Aberdare, stad i engelska grefsk. Glamorgan (Wales) - 37-38
Aberdare, Henry Austin Bruce - 37-38
Aberdare-bergen, Lord Aberdare range - 37-38
Aberdeen. 1. Grefskap på Skottlands östra kust - 37-38
Aberdeen. 2. Hufvudstad i grefskapet - 37-38
Aberdeen, George Hamilton Gordon, earl of A. - 37-38, 39-40
Abergavenny, stad i England - 39-40
Abernethy, by i Skottland - 39-40
Aberratio ictus (lat.), "slagets afvikning", l. Aberratio delicti l. criminis, jur. - 39-40
Aberration (lat. aberratio), afvikning från en bestämd riktning. 1. Astron. - 39-40
Aberration. 2 Fys. Sfärisk aberration och Kromatisk aberration. Se Lins - 39-40
Aberrera (lat. aberrare), förirra sig - 39-40
Abersychan, stad i England - 39-40
Abert, Johann Joseph - 39-40
Aberystwith, hamnstad i Wales - 39-40
Abesje l. Abesjr, hufvudstad i Wadai - 39-40
Ab esse ad posse valet, a posse ad esse non valet consequentia (lat.), log. - 39-40
Abessinien (äfven Abyssinien), arabiska Habesch - 39-40, 41-42, 43-44, 45-46
Abessinisk brunn, äfven Nortorns brunn l. Rörbrunn - 45-46
Abessivus, en kasus i finskan - 45-46
Abeville, vanligen Abbeville (se d. o.) - 45-46
Abgar (lat. Abgarus), namn på flera konungar - 45-46
Abgatorium. Se Abctuorium - 45-46
Abgeordneter (ty.), deputerad - 45-46
Abgregation, afsöndring från ett sällskap - 45-46
Abguss (ty.), afgjutning - 45-46
Ab hinc (lat.), härifrån - 45-46
Abhorrers (eng.), "de som känna afsky", partinamn i England - 45-46
Abib ("axmånad", senare kallad Nisan), första månaden i året - 45-46
Abich, Wilhelm Hermann - 45-46
Abies, bot., växtsläkte af klassen Coniferæ L. - 45-46, 47-48
Abietineæ, bot., familj inom växtklassen Coniferæ - 47-48
Abietinsyra. Se Terpentin - 47-48
Abigajil. 1. Den rike Nabals hustru - 47-48
Abigajil. 2. En styfsyster till Daniel - 47-48
Abijá, Abijáhu l. Abijám. 1. Konung af Juda - 47-48
Abijá. 2. En son af Samuel - 47-48
Abijá. 3. En son af Jerobeam I - 47-48
Abijá. 4. En af släkthufvudmännen - 47-48
Abijá. 5. En sonson af Benjamin - 47-48
Abijá. 6. Namn äfven på kvinnor - 47-48
Abild, socken i Hallands län - 47-48
Abildgaard, gammal dansk, nu utdöd adlig ätt. Tyge A. - 47-48
Abildgaard. 1. Sören A. - 47-48
Abildgaard. 2. Peder Kristian A. - 47-48
Abildgaard. 3. Nikolai Abraham A. - 47-48
Abimelek. 1. Konung i Gerar - 47-48
Abimelek. 2. Konung i Gat - 47-48
Abimelek. 3. Gideons härsklystne och grymme son - 47-48
Abimelek. 4. En präst - 47-48
Abiner. Se Abner - 47-48
Abingdon. 1. Stad i England - 47-48
Abingdon. 2. Stad i Förenta staterna, Väst-Virginien - 47-48
Ab initio (lat.), från början - 47-48
Ab intestato (lat.). jur. - 47-48
Abiogenesis, lefvande varelsers omedelbara uppkomst ur liflösa kroppar. Se Uralstring - 47-48
Abiologi, detsamma som anorganologi (se d. o.) - 47-48
Abiponer, argentinsk indianstam - 47-48
Abisalom. Se Absalom - 47-48
d'Abisbal, spansk general. Se O'Donnell - 47-48
Abiturient, lärjunge, som är färdig att lämna ett läroverk - 47-48
Abjatar, son af öfversteprästen Ahimélek - 47-48, 49-50
Abjuration, afsvärjande - 49-50
abl., förkortning för ablativ - 49-50
Ablaktera, afhålla från modersmjölken - 49-50
Ablast, bot. - 49-50
Ablation, geol. - 49-50
Ablations-teori, jur. - 49-50
Ablativ, en kasus i nominas deklination - 49-50
Ablaut (ty.), språkv., afljud - 49-50
Ablefari, saknad af ögonlock - 49-50
Ablegat, sändebud - 49-50
Ablesimov, Aleksandr Onisimovitj - 49-50
Abluentia, rensande, afförande medel - 49-50
Abluera, aftvätta, skölja - 49-50
Ablution, tvagning - 49-50
Abner l. Abiner, Sauls syskonbarn och härförare - 49-50
Abnet. Se Abaned - 49-50
Abnorm, afvikande från det lagbundna - 49-50
Abnormitet (jfr Abnorm), afvikelse från det lagbundna - 49-50
Abnorm-skola, läroanstalt för abnorma barn - 49-50
Abo l. Ibu, stad i Afrika - 49-50
Aboa, latinska namnet på Åbo - 49-50
Abodriter. Se Obotriter - 49-50
Abolera, afskaffa - 49-50
Abolition, jur. - 49-50
Abolitionister - 49-50, 51-52
Abomasus l. Abomasum (lat.), anat., löpmage. Se Idisslare - 51-52
Abome l. Abomi, hufvudstad i det ena af de två vasallriken - 51-52
Abomi. Se Abome - 51-52
Abominabel, afskyvärd - 51-52
Abongo, Obongo l. Babongo, ett litet afrikanskt folk - 51-52
Abonnemang, fr. abonnement, beställning - 51-52
Abonnent, en, som på förhand betingat sig eller betalt något - 51-52
Abonnera, på förhand betinga sig eller betala - 51-52
Aboral, från munnen (vänd) - 51-52
Abordabel, tillgänglig - 51-52
Ab origine, från början - 51-52
Aborigines, ur-invånare - 51-52
Aborras. Se Chabur - 51-52
Aborre. Se Abborre - 51-52
Abort. 1. Bot. - 51-52
Abort. 2. Med. - 51-52
Abortera, framföda för tidigt - 51-52
Abortiv, fosterfördrifvande - 51-52
Abortivform af en sjukdom - 51-52
Abortivkur, en kraftkur som afser att kväfva en sjukdom redan i dess början - 51-52
Abortivmedel, fosterfördrifvande medel - 51-52
Abouchouchou, ett slags groft ylletyg - 51-52
About, Edmond François Valentin - 51-52
Ab ovo, "från ägget" - 51-52, 53-54
A. Br., i naturvetenskapliga namn förkortning för botanisten Alexander Braun - 53-54
Abrabanel. Se Abravanel - 53-54
Abrachia, armlöshet. Jfr Missbildning - 53-54
Abraham, urspr. Abram - 53-54
Abraham a Sancta Clara, klosternamnet på augustin-munken Ulrik Megerle - 53-54
Abraham Brodersson, danskt riksråd - 53-54
Abrahamiter, medlemmarna af en deistisk sekt i Böhmen - 53-54
Abrahamsbuske. Se Agnus castus - 53-54
Abrahamsfrön. Se Vitex Agnus castus - 53-54
Abrahamson, Verner Hans Frederik - 53-54
Abrahamson. 1. August A. - 53-54
Abrahamson. 2. Eufrosyne A. - 53-54, 55-56
Abrahamsson, Petter - 55-56
Abrahamstrup, den forna benämningen på det å Själland belägna slottet Jægerspriis - 55-56
Abrahamus Andreæ Angermannus - 55-56, 57-58
Abrakadabra - 57-58
Abram. Se Abraham - 57-58
Abramidopsis Leuckartii, zool. Se Mört - 57-58
Abramis, Braxen-släktet, zool. - 57-58
Abranchiata, lat, zool., gällösa (maskar och snäckor) - 57-58
Abrantes, befäst stad i Portugal - 57-58
Abrantès, Andoche Junot d'A. och Laure Junot d'A. Se Junot - 57-58
Abrányi, Kornel - 57-58
Abrasion, geol. - 57-58
Abrastol, farm. Se Asaprol - 57-58
Abravanel (Abarbanel, Abrabanel), Don Isaac ben Jehudah - 57-58
Abraxas-stenar l. Abraxas-gemmer - 57-58, 59-60
Abrégé, fr., förkortning - 59-60
Abrenuntiation (af lag. abrenuntiare, afsäga sig) - 59-60
Abrial, André Joseph - 59-60
Abrin, kem. farm., ett giftigt ämne - 59-60
Abrogation, afskaffande, upphäfvande - 59-60
Abrolhos. 1. (S:t Barbaras öar) - 59-60
Abrolhos. 2. Grupp af klippor - 59-60
Abroma, bot. - 59-60
A. Brong., i naturvetenskapliga namn förkortning för botanisten A. T. Brongniart - 59-60
Abronia Juss., bot. - 59-60
Abrudbanya, bergstad i Siebenbürgen - 59-60
Abrupt, tvärt afbruten - 59-60
Abrus precatorius L., bot. - 59-60
Abruzzerna, försvenskadt namn på det italienska landskapet Abruzzo - 59-60
Abruzzo, landskap i mellersta Italien - 59-60, 61-62
Absalom l. Abisalom, Davids tredje son - 61-62
Absalon, dansk prelat - 61-62, 63-64
Absalon Pederssön, norsk författare. Se Beyer - 63-64
Abscess, kir. - 63-64
Abschatz, Hans Assmann von - 63-64
Abscissa l. Abskissa, mat. - 63-64
Absence, fr., frånvaro - 63-64
Absenspenningar - 63-64
Absentera sig, aflägsna sig - 63-64
Absentism, egentl. frånvaro från en ort - 63-64
Absider, astron. Se Apsider - 63-64
Absidial, bygnk., halfcirkelformig. Jfr Apsis - 63-64
Absint, en med malört tillredd likör - 63-64
Absinthium. Se Malört - 63-64
Absis, bygnk., rättare Apsis (se d. o.) - 63-64
Absit, vare det fjärran - 63-64
Absit omen, må häri icke ligga något dåligt förebud! - 63-64
Absjeron l. Apsjeron, en i Kaspiska hafvet från väster utskjutande halfö - 63-64
Abskissa. Se Abscissa - 63-64
Absolon, John - 63-64
Absolut, adj. - 63-64
Absoluta enheter, fys. - 63-64, 65-66
Absoluta nollpunkten. Se Nollpunkt - 65-66
Absolut elektrometer. Se Elektrometer - 65-66
Absolut fuktighet. Se Atmosfär - 65-66
Absolution, lösande, frigörande, frikännelse; theol. - 65-66
Absolutism. 1. Den styrelseform - 65-66, 67-68
Absolutism. 2. Fullkomlig afhållsamhet från rusdrycker, helnykterhet - 67-68
Absolutist, anhängare af den absolutistiska styrelseformen; person, som af grundsats afhåller sig - 67-68
Absolut konstruktion, språkv. - 67-68
Absolut musik, mus. - 67-68
Absolut rörelse, mek. - 67-68
Absolut tal, mat. - 67-68
Absolut temperatur, temperatur räknad från absoluta nollpunkten - 67-68
Absolut värde. Se Modyl - 67-68
Absolvent, i vissa delar af Tyskland benämning på hvad i allmänhet kallas abiturient - 67-68
Absolvera, frigöra - 67-68
Absorbentia, uppsugande medel - 67-68
Absorbera, egentl. uppsupa, insuga - 67-68
Absorptiometer, instrument för angifvande af vätskors förmåga att upptaga gaser - 67-68
Absorption. 1. Fys. kem. - 67-68
Absorption. 2. Fysiol. - 67-68
Absorption. 3. Fys. Ljusets och värmets absorption - 67-68, 69-70, 71-72
Absorption. 4. Landtbr. Jordarternas absorptionsförmåga - 71-72
Absorptionshygrometer, fys. Se Hygrometer - 71-72
Absorptionskoefficient, enligt Bunsens definition - 71-72
Absorptionsspektrum. 1. Kem. Se Spektralanalys - 71-72
Absorptionsspektrum. 2. Fys. Se Absorption - 71-72
Abssua. Se Abchaserna - 71-72
Abstergentia, med. - 71-72
Abstinens, återhållsamhet. -- Abstinens-symtom - 71-72
Abstractum, det innehållsfattiga; språkv. - 71-72
Abstrahera, se bort från något - 71-72, 73-74
Abstrakt. Se Abstrahera - 73-74
Abstrakter, mus. - 73-74
Abstrakt frihet. Se Moralisk - 73-74
Abstraktion - 73-74
Abstrus, dunkel, svårfattlig - 73-74
Absurd, orimlig - 73-74
Absurditet, orimlighet - 73-74
Absurdum (lat.). Se Ad absurdum - 73-74
Absyrtos, äfven Apsyrtos, grek. myt. - 73-74
Abt, Franz - 73-74
Abts kuggstångssystem, järnv. Se Kuggstångsbana - 73-74
Abu (arab.), "fader" - 73-74
Abuam, handelsplats i oasen Tafilet i Marokko - 73-74
Abu-arisch, vattenfattigt landskap i Arabien - 73-74
Abu-bekr, en rik och ansedd man af kureisjiternas stam - 73-74
Abu-djafar (El-Mansur), kalif - 73-74
Abu-Fazl. Se Abu-l-fasl - 73-74
Abukir (det forna Kanopos), by och hamn i Nedre Egypten - 73-74
Abu Klea, ort i Egypten - 73-74
Abu-l-abbas, kalif 750-754. Se Kalifat - 73-74
Abu-l-chair, Abu Said, sufismens stiftare. Se Sufism - 73-74
Abu-l-faradsch, Gregor A. Ben-el-arun, äfven kallad Barhebräus - 73-74
Abu-l-fasl (Abu-Fazl), stormogol Akbars storvesir och historieskrifvare - 73-74
Abu-l-fida, Ismael - 73-74
Abu-l-ghazi Bahadur, tatarisk kan - 73-74, 75-76
Abu-l-Hassan. Se Jehuda ha-Levi - 75-76
Abuli, psyk. - 75-76
Abu Musa Djabir, arabisk kemist. Se Geber - 75-76
Abuna. Se Abba - 75-76
Abundantia (lat.), en personifikation af öfverflödet - 75-76
Abu-nuvas, arabisk skald - 75-76
Ab urbe condita (lat.), från stadens (Roms) grundläggning - 75-76
Abu-rôf, den förnämsta nomadiserande arabstammen på Sennaars stäpper - 75-76
Abury. Se Avebury - 75-76
Abu Said Abu-l-chair. Se Sufism - 75-76
Abu-simbel, ort på vänstra Nilstranden inom Nubien - 75-76
Abusir. Se Busiris - 75-76
Abusjer l. Busjir, hamnstad i en fullkomligt öde trakt i Persien - 75-76
Abusus (lat.), missbruk - 75-76
Abuta Aubl., bot. - 75-76
Abu-temam (l. -temmam), berömd arabisk skald - 75-76
Abutilon Gärtn., bot. - 75-76
Abydos. 1. Stad vid Hellesponten - 75-76
Abydos. 2. Stad i det fornegyptiska landskapet Thebais - 75-76
Abyssinien. Se Abessinien - 75-76
Abyssisk, geol. - 75-76
Abyssisk aflagring, geol. - 75-76
Abyssisk bergart l. Djupbergart, geol. - 75-76
Abyssodynamisk. Se Abyssos - 75-76
Abyssus, afgrund - 75-76
Ac., förkortning för academia (lat.), akademi - 77-78
A. C., förkortning för Anno Christi (lat.), "under Kristi år" - 77-78
a. c., förkortning för anno currente - 77-78
Acacia Willd., Akasia, bot. - 77-78
Academia Stockholmensis (lat.), en af Johan III år 1576 upprättad högskola i Stockholm - 77-78
Académie, fr. Se Akademi - 77-78
Académie des félibres, fr. Se Félibreförbundet - 77-78
Acadia, Akadien (fr. Acadie), forna namnet på de nuvarande provinserna Nova Scotia och New Brunswick i brittiska Nord-Amerika - 77-78
Acadiska bergssystemet, eng. Acadian mountains - 79-80
Acajou, bot. - 79-80
Acalephæ, zool., maneter. Se Coelenterater - 79-80
Acanthaceæ, Akantacéer, bot. - 79-80
Acanthia lectularia, Vägglus, zool. - 79-80, 81-82
Acanthias vulgaris, zool. Se Pigghaj - 81-82
Acanthis, zool. Se Finksläktet - 81-82
Acanthocephali, zool. Se Rundmaskar - 81-82
Acantholabrus, zool. Se Grässnultran - 81-82
Acanthopterygil, Taggfeniga fiskar, zool. - 81-82
Acanthosicyos Welw., bot. - 81-82
Acanthus, Björnkloört, bot. Se Acanthaceæ - 81-82
A capella, mus., riktigare a cappella (se d. o.) - 81-82
A cappella (it.), mus. - 81-82
A capriccio, it., mus. - 81-82
Acapulco, hamnstad i Mexico - 81-82
Acardiacus (lat.), Se Akardi - 81-82
Acari, zool. Se Spindeldjur - 81-82
Acarocecidier, bot., zool. Se Gallbildning - 81-82
Acarodomatier, bot., zool. Se Domatier - 81-82
Acca, stad i Syrien. Se Acre (S:t Jean d') - 81-82
Accademia d'Arcadia. Se Arcadia - 81-82
Acca Larentina (Larentia), hjältinnan i åtskilliga romerska sagor - 81-82
Accaparement, fr., hand. - 81-82
Accelerando, it., mus. - 81-82
Acceleration, påskyndande, tilltagande hastighet. 1. Astron. - 81-82
Acceleration. 2. Mek. Se Fallrörelse - 81-82
Accelerera, påskynda, forta sig - 81-82
Accent. 1. Språkv. - 81-82, 83-84, 85-86
Accent. 2. Mus. - 85-86
Accentor, Järnsparf, zool. Se Järnsparf - 85-86
Accentuation (se Accent) l. Accentuering, betoning - 85-86
Accentuera (se Accent), betona - 85-86
Accentus (lat.), "accent", kallas en del af den katolska ritualsången - 85-86
Accepisse, eg. att hafva emottagit - 85-86
Accept, jur., hand. - 85-86, 87-88
Acceptabel, som kan antagas - 87-88
Acceptant, den person, på hvilken en växel är dragen - 87-88
Acceptation, antagande - 87-88
Acceptera, erkänna - 87-88
Acceptilation. 1. Jur. - 87-88
Acceptilation. 2. Dogm. - 87-88
Acceptprovision, den ersättning, som köpmän pläga beräkna - 87-88
Access, tillträde - 87-88
Accessibel, lätt tillgänglig - 87-88
Accessibilitet, tillgänglighet - 87-88
Accession, tillökning, förvärf. -- 1. Jur. - 87-88
Accession. 2. Statsr. - 87-88
Accessionsfördrag (-traktat). Se Accession - 87-88
Accessions-katalog, förteckning öfver ett biblioteks eller arkivs successive tillkomna förvärf - 87-88
Accessit, "han har kommit nära" - 87-88
Accessoire, fr., bihang, tillbehör - 87-88
Accessorisk, som utgör bihang - 87-88
Accessoriska organ l. Biorgan, bot. - 87-88
Accessorium (lat.), Se Accessoire - 87-88
Accessorius (lat.), fysiol. Se Hjärnnerver - 87-88
Acciaccatura, it., mus., kort för-slag - 87-88
Acciajoli l. Acciajouli, berömd florentisk familj - 87-88
Acciajoli. 1. Niccolò A. - 87-88
Acciajoli. 2. Donato A. - 87-88
Acciajoli. 3. Zanobi A. - 87-88
Accidens. 1. Filos. - 87-88
Accidens. 2. Boktr. - 87-88
Accidental l. Accidentell (se Accidens), tillfällig, oväsentlig - 87-88
Accidentalia (lat.) l. Accidentalier, tillfälligheter; mus. - 87-88
Accidentier (se Accidens), tillfälliga egenskaper - 89-90
Accipitres, zool. Se Roffåglarna - 89-90
Accis, en benämning på vissa skatter - 89-90
Accismedel, ersättning till staten - 89-90
Accisrätt, en domstol - 89-90
Accius (Attius), Lucius - 89-90
Accolade, fr. Se Ackolad - 89-90
Accolti, toskansk släkt. 1. Benedetto A. - 89-90
Accolti. 2. Francesco A. - 89-90
Accolti. 3. Bernardo A. - 89-90
Accolti. 4. Pietro A. - 89-90
Accomp., mus. - 89-90
Accompagnato, it., mus. - 89-90
Accorso. Se Accursius - 89-90
Accouchement. fr., förlossning, nedkomst - 89-90
Accoucheur. Se Ackuschör - 89-90
Accrescens-rätt, lat. jus accrescendi, jur. - 89-90
Accrington, stad i engelska grefsk. Lancashire - 89-90
Accursius (it. Accorso), Franciscus - 89-90
Accusativus. Se Ackusativ - 89-90
Accusticus (lat.), fysiol. Se Hjärnnerver - 89-90
Acefal l. Akefal, hufvudlös - 89-90
Acefalisk, hufvudlös, utan början - 89-90
Acefalocysta. Se Hydatidsjukdom - 89-90
Acephala, Musslor, zool. Se Blötdjur - 89-90
Acer, bot. Se Lönn - 89-90
Aceraceæ, bot. - 89-90
Acerbi, Giuseppe - 89-90, 91-92
Acerina, zool. Se Gärssläktet - 91-92
Acerocare Angelin. paleont., trilobitsläkte - 91-92
Acerra, urgammal stad i Italien - 91-92
Acervus (lat.) l. Sorites (grek.), "hop", "hög" - 91-92
Acet., förkortning för acetum - 91-92
Acetabulum, eg. ättikkärl - 91-92
Acetal, kem. - 91-92
Acetanilid, farm., dets. som antifebrin - 91-92
Acetat, kem. - 91-92
Acetometer, ättikmätare - 91-92
Aceton, kem. - 91-92
Acetonemi, närvaro af aceton i blodet - 91-92
Acetonuri, närvaro af aceton i urinen - 91-92
Acetum, förkortadt Acet., ättika - 91-92
Acetyl, kem. Se Ättiksyra - 91-92
Acetylen, en vid vanlig temperatur och tryck gasformig förening af kol och väte - 91-92, 93-94
Acetylin-gasverk - 93-94, 95-96
Achab. Se Ahab - 95-96
Achæer, forngrekisk folkstam. Se Akéer - 95-96
Achæmenider. Se Akemenider - 95-96
Achæus, grek. myt. Se Achaios - 95-96
Achaios, grek. myt. - 95-96
Achaja, forngrekisk stat - 95-96
Achal Tekke, oas och krets i det ryska, 1883 upprättade transkaspiska distriktet - 95-96
Achalzik l. Achiska, befäst stad i asiatiska Ryssland - 95-96
Achamot, ett gnostiskt ord - 95-96
Achard, Franz Karl - 95-96
Achard, Louis Amédée Eugène - 95-96
Acharius, Erik - 95-96
Acharius, pseudonym för F. V. Scholander - 95-96
Acharnar, stjärna af första storleken. Se Eridanus och Stjärna - 95-96
Achates, grek. myt. - 95-96
Achatina, zool. - 97-98
Achaz. Se Ahas - 97-98
Acheiropita. Se Akeiropoiet - 97-98
Acheiropoiet. Se Akeiropoiet - 97-98
Acheloos, nu Aspropotamo, Greklands mest betydande flod - 97-98
Achem (Atjem), malajiskt rike och stad i norra delen af Sumatra. Se Atjsin - 97-98
Achen, Georg Nikolaj - 97-98
Achenbach. 1. Andreas A. - 97-98
Achenbach. 2. Oswald A. - 97-98
Achenbach, Heinrich von - 97-98
Achenium, bot., skalfrukt - 97-98
Achensee, sjö i nordöstra Tyrolen, 950 m. öfver hafvet - 97-98
Achenwall, Gottfried - 97-98
Acheron, d. ä. suckarnas flod - 97-98
Acherontia atropos, zool., en aftonfjäril, kallad dödskallefjäriln (se d. o.) - 97-98
Acherusia, namn på flere sjöar i det gamla Grekland och Italien - 97-98
Acheson, sir Archibald, engelsk guvernör i Canada. Se Gosford - 97-98
Acheta, Syrsa, zool. Se Syrsa - 97-98
À cheval, fr., till häst - 97-98
Achillea L., bot. - 97-98
Achillein. Se Millefolium - 97-98
Achilles. Se Akilles - 97-98
Achilleus Tatios, grekisk författare från Alexandria - 97-98, 99-100
Achillini, Alessandro - 99-100
Achimeleh. Se Ahimelek - 99-100
Achimenes R. Br., bot. - 99-100
Achiska. Se Achalzik - 99-100
Achitofel. Se Ahitofel - 99-100
Achlath, stad i Armenien. Se Aklath - 99-100
Achlya prolifera Nees ab Es., bot. - 99-100
Achmed (Ahmed), turkiska sultaner. 1. A. I - 99-100
Achmed. 2. A. II - 99-100
Achmed. 3. A. III - 99-100
Achmed (Ahmed) Sjah, grundläggare af afganernas l. duranernas rike - 99-100
Achmed (Ahmed) Wefik pasja - 99-100
Achmim, stad i öfre Egypten - 99-100
Achorion, bot. och med. Se Favus och Skorf - 99-100
a. Chr. och a. Chr. n., förkortningar - 99-100
Achras L., bot. - 99-100
Achrelius, Acrelius l. Akrelius, en gammal svensk prästsläkt. Ericus Helsingius - 101-102
Achrelius, Daniel - 101-102
Achrelius, Abraham - 101-102
Achro-. Se Akro- - 101-102
Achsjarumov, Nikolaj Dmitrievitj - 101-102
Achté. 1. Emmy Charlotta A. - 101-102
Achté. 2. Aino A. - 101-102
Achtermann, Wilhelm - 101-102
Achterwal. Se Aru-öarna - 101-102
Achtschellinck, Lucas - 101-102
Achtuba. Se Volga - 101-102
Achtyrka, befäst stad i Ryssland - 101-102
Achyranthes L. Se Alternanthera och Iresinæ - 101-102
Acid., förkortning för acidum - 101-102
Acid-albuminat, farm. Se Albuminat - 101-102
Acidifiering, metod för framställandet af stearin (se d. o.) - 101-102
Acidimetr l. Syrmätning, kem. Se Analys - 101-102
Acidit, petr. Se Basit - 101-102
Aciditet, kem. - 103-104
Acidum, förkortadt Acid., kem., latinska namnet på syra - 103-104
Acipenser, Stör, zool. Se Störfiskar - 103-104
Aci Reale, hamnstad på Siciliens östra kust - 103-104
Acis, grek. myt. Se Akis - 103-104
ack., förkortning för ackusativ - 103-104
Acka (vanl. skrifvet Akka), dvärgfolk i Central-Afrika - 103-104
Ackablera (fr. accabler), betunga, nedtrycka - 103-104
Ackad. Se Akkad - 103-104
Acker, ty. (egentl. åker, teg) - 103-104
Ackermann, Konrad Ernst. Hans hustru, Sophie Charlotte A. - 103-104
Ackermann, Louise Victorine, född Choquet - 103-104
Ackja l. Akja, gammal svensk benämning på de af lapparna brukade åkslädarna - 103-104
Acklamation, ljudeligt bifallsrop - 103-104
Acklimatisation, äfven Acklimatisering - 103-104, 105-106
Acklimatisera, vänja vid ett främmande luftstreck - 105-106
Acklinga, socken i Skaraborgs län - 105-106
Ackolad, egentl. omarmning af någons hals - 105-106
Ackommodation, lämpande efter någons bekvämlighet. 1. I teologisk betydelse - 107-108
Ackommodation. 2. Fysiol. - 107-108
Ackommodationsobligation, hand. - 107-108
Ackomodationsteorien. Se Ackomodation 1. - 107-108
Ackommodationsväxel, hand. - 107-108
Ackommodera (jfr Ackommodation), anpassa - 107-108
Ackompanjera l. Ackompagnera, fr. accompagner, beledsaga, mus. - 107-108
Ackord, öfverensstämmelse. 1. Jur. - 107-108
Ackord. 2. Kam. - 107-108
Ackord. 3. Krigsv. - 107-108
Ackord. 4. Mus. - 107-108, 109-110
Ackordera (se Ackord), öfverensstämma, passa; jur. och hand. - 109-110
Ackordion, mus., dragharmonika - 109-110
Ackordsafsägelse, kam. - 109-110
Ackordsamortering, en åtgärd, som vid tjänsteköpens definitiva afskaffande blef nödvändig - 109-110
Ackordsarbete, betings-arbete, i motsats till arbete för daglön - 109-110
Ackordsränta. Se Ackordsamortering - 109-110
Ackordsumma - 109-110
Ackreditera, anförtro - 109-110
Ackreditiv. Se Ackreditera - 109-110
Ackumulation. Se Ackumulera - 109-110
Ackumulationsterrass, geol. Se Terrass - 109-110
Ackumulator (se Ackumulera), fys., kallas ett slags galvaniska element - 109-110, 111-112
Ackumulatorbatteri, tekn. - 111-112
Ackumulera, hopa, uppstapla - 111-112
Ackurat, adj. - 111-112
Ackuratess, noggrannhet - 111-112
Ackusativ, namn på en kasus i nominas deklination - 111-112
Ackusatorisk process, jur. Se Brottmålsprocess - 111-112
Ackuschör, konstförfaret manligt biträde vid förlossning - 111-112, 113-114
Ackuschörska, kvinnligt förlossningsbiträde. Se Barnmorska - 113-114
Ackvisition, förvärf - 113-114
Ackvisitum, plur. Ackvisita, förvärfvad egendom - 113-114
Acocanthera G. Don., bot. - 113-114
Acoka. Se Asoka - 113-114
Acolhuacan. Se Tezcuco - 113-114
Acollas, Emile - 113-114
Aconcagua. 1. Bergig, i dalarna fruktbar provins i republiken Chile - 113-114
Aconcagua. 2. Stad i provinsen A. - 113-114
Aconcagua. 3. Amerikas högsta berg - 113-114
À condition l. A kondition, villkorligt - 113-114
Aconitum L., Stormhatt, bot. - 113-114
A conto (it.) l. A konto, hand. - 113-114
Acores. Se Azorerna - 113-114
Acorus. Se Kalmusrot - 113-114
d'Acosta, José - 113-114
Acosta, Gabriel (l. Uriel) - 113-114, 115-116
A costi l. Costì, it., hand. - 115-116
Acotyledoneæ, Akotyledoner, bot. - 115-116
Acqua, Césare Dell' - 115-116
Acqui, stad i Italien - 115-116
Acquit, fr., hand. - 115-116
Acquit à caution, fr., hand. - 115-116
Acrania, zool. Se Lansettfisken - 115-116
Acraspeda, zool. Se Coelenterater - 115-116
Acre l. Acre of land, eng., engelskt och nordamerikanskt ytmått - 115-116
Acre, fr., äldre franskt ytmått - 115-116
Acre, S:t Jean d', nu vanligen kalladt Akka, bibelns Akko, en starkt befäst sjöstad - 115-116
Acre, sydamerikanskt område. Se Acre-området - 115-116
Acredula, zool., stjärtmessläktet - 115-116
Acrel (se Achrelius). 1. Olof A., adlad af Acrel - 115-116, 117-118
Acrel. 2. Johan Gustaf A. - 117-118
Acrelius, släkt. Se Achrelius - 117-118
Acrelius (jfr Achrelius), Israel - 117-118
Acre-området, ett till omfång och gränser omtvistadt område väster om Madeirafloden - 117-118
Acria (lat.), skarpt retande läkemedel - 117-118
Acridioidea, zool. Se Gräshoppor - 117-118
Acridium, zool., ett släkte gräshoppor - 117-118
Acrisius (grek. myt.). Se Akrisios - 117-118
Acroclinium A. Gray. bot. Se Helipterum - 117-118
Acrogeneæ, bot. - 117-118
Acrolein, kem. Se Akrolein - 117-118
Act, handling, bann. Se Akt - 117-118
Act, i engelskt och nordamerikanskt lagspråk hvarje beslut af en offentlig myndighet - 117-118
Acta, urkunder - 117-118
Acta apostolorum (se Acta), det lantiska namnet på Apostlagärningarna - 117-118
Acta diurna, lat., "Dagens tilldragelser" - 117-118, 119-120
Actæa, Trolldrufva, bot. - 119-120
Actæon, grek. myt. Se Aktaion - 119-120
Acta eruditorum (se Acta), lat., titeln på Tysklands äldsta tidskrift - 119-120
Acta mathematica, internationell matematisk tidskrift - 119-120
Acta Pilati, lat., en apokryfisk berättelse om Jesu dom och död - 119-120
Act. apost., förkortning för Acta apostolorum - 119-120
Acta sanctorum l. martyrum - 119-120
Acta senatus l. patrum, lat., "Senatens förhandlingar" - 119-120
Acta societatis regiæ scientiarum upsaliensis - 119-120
Acta societatis scientiarum fennicæ - 119-120
Actia Nicopolis. Se Nikopolis - 119-120
Actinia, Aktinier, Hafsrosor l. Sjöanemoner, zool. - 119-120, 121-122
Actinocamax Mill., paleont. - 121-122
Actinomyces, bot. Se Aktinomyklos - 121-122
Actinonema rosæ Fr., bot. - 121-122
Actinozoa, zool. Se Coelenterater - 121-122
Actiska spelen. Se Aktinska spelen - 121-122
Actitis, zool. Se Drillsnäppsläktet - 121-122
Actium, stad och udde. Se Aktion - 121-122
Activa, hand. Se Aktiv - 121-122
Acton. 1. Sir John Francis Edward A. - 121-122
Acton. 2. Charles Januarius Edward A. - 121-122
Acton. 3. John Emerich Edward Dalberg-A. - 121-122
Actor (lat.). Se Aktor - 121-122
Actu (lat.), filos. - 121-122
Actum, det skedda - 121-122
Actus, handling - 121-122
Aculeata, zool. - 121-122
Acumincum. Se Peterwardein - 121-122
Acuta, den skarpa - 121-122
Acyanoblepsi. Se Akyanoblepsi - 121-122
Acykliska blommor, bot. - 121-122
A. D., förkortning för anno Domini - 121-122
a. D., efter tyska titlar - 121-122
a. d., förkortning för a dato (se d. o.) - 121-122
Ad (lat.), prep., till - 121-122
Ad (In) absurdum (lat.), till det orimliga - 121-122
Ad acta. Se Acta - 121-122
Adad, förut kallad Ramman, babylonisk-assyrisk regn- och åskgud. Se Babylonien - 121-122
Adæqvat, öfverensstämmande. Se Adekvat - 121-122
Adagietto, it., mus. - 121-122
Adagio, it., mus. - 121-122
Adagiolog och Adagiologi. Se Adagium - 121-122
Adagissimo, it., mus. - 121-122
Adagium (lat.), ordspråk - 121-122
Adair, Sir Robert - 121-122, 123-124
Adak, ö. Se Aleuterna - 123-124
Adal l. Adel, öde kustlandskap i östra Afrika - 123-124
Adalbero, ärkebiskop af Hamburg-Bremen - 123-124
Adalbert l. Adelberg, Magdeburgs förste ärkebiskop - 123-124
Adalbert af Prag, helgon - 123-124
Adalbert, ärkebiskop af Hamburg-Bremen - 123-124
Adalbert, Henrik Vilhelm, prins af Preussen - 123-124
Adaldag, ärkebiskop i Hamburg och Bremen - 123-124
Adalhard, abbot - 123-124
Adalhending (isl.), metr. Se Assonans - 125-126
Adalja, Adalia l. Antalja (l. Satalieh), stad i asiatiska Turkiet - 125-126
Adalkona (da. Adelkone), i gamla svenska och danska lagar uttrycket för "äkta hustru" - 125-126
Adalstein. Se Ethelstan - 125-126
Adalvard. Tvenne biskopar. 1. A. den äldre - 125-126
Adalvard. 2. A. den yngre - 125-126
Adam (hebr. adam, människa). Så benämnes i bibeln den första människan - 125-126
Adam, Lamberg Sigisbert - 125-126
Adam, Robert - 125-126
Adam. 1. Louis A. - 125-126
Adam. 2. Adolphe Charles A. - 125-126
Adam, bajersk konstnärsfamilj. Albrecht A. - 125-126, 127-128
Adam, Jean Victor - 127-128
Adam, Juliette, född Lamber (mest benämnd madame Edmond Adam) - 127-128
Adam, Paul - 127-128
Adam af Bremen - 127-128, 129-130
Adamante. Se Segelsten - 129-130
Adamantius. Se Origenes - 129-130
Adamaua, fordom Fumbina, land i mellersta Afrika - 129-130
Adam de la Hale l. Halle, kallad le bossu d'Arras - 129-130
Adamellit, petrogr. - 129-130
Adamello, en af tonalit uppbyggd bergsgrupp - 129-130
Adam Homo, ett ironisk-satiriskt epos af Fr. Paludan-Müller - 129-130
Adamiter, namn på åtskilliga sekter. 1. En gnostisk sekt i 2:dra årh. - 129-130
Adamiter. 2. En sekt i Österrike - 129-130
Adamiter. 3. Picarderna, vilda svärmare - 129-130
Adamiter. 4. Ett parti, som 1849 uppträdde i Böhmen - 129-130
Adamitisk, som har afseende på Adam - 129-130
Adamo, Max - 129-130
Adams, en nordamerikansk släkt. 1. Samuel A. - 129-130
Adams. 2. John A. - 129-130, 131-132
Adams. 3. John Quincy A. - 131-132
Adams. 4. Charles Francis A. - 131-132
Adams. 5. Charles Francis A. j:r - 131-132, 133-134
Adams. 6. Henry A. - 133-134
Adams. 7. Herbert Baxter A. - 133-134
Adams, John Couch - 133-134
Adams, Charles Kendall - 133-134
Adams-Acton, John - 133-134
Adams bok - 133-134
Adamsbron (af bramanerna kallad Ramas bro) - 133-134
Adams pik, eng. Adams Pike, bergstopp på Ceylon - 133-134
Adamsäpple. 1. Bot. Paradisäpple - 133-134
Adamsäpple. 2. Anat. - 133-134
Adamus Bremensis. Se Adam af Bremen - 133-134
Adan l. Edan. Se Mueddin - 133-134
Adana, hufvudstad i vilajetet A. i sydöstra Mindre Asien - 133-134
Adans., förkortning för botanisten M. Adanson - 133-134
Adanson, Michel - 133-134, 135-136
Adansonia, bot. - 135-136
Adapa, "den vise från Eridu" - 135-136
Adaptabel, användbar - 135-136
Adaption, anpassning. Fysiol. - 135-136
Adaptera, lämpa efter - 135-136
Adar (hebr.), tolfte månaden - 135-136
Adar (Ninib), en assyrisk gud - 135-136
Adaraj, Adari. Se Hárar - 135-136
Ad arma (lat.), till vapen! - 135-136
Adarmamalik. Se Adrammelek - 135-136
Adarme, en äldre spansk och spansk-amerikansk guld-, silfver- och myntvikt - 135-136
A dato (äfven Dato), förkortadt a. d., från denna dag. Jfr Datum - 135-136
Adaua. Se Adua - 135-136
Adauctus, den helige, katolskt helgon - 135-136
Ad bene placitum (lat.), efter behag - 137-138
Ad calendas græcas (lat.) Se Calendæ - 137-138
Adcitant. Se Adcitation - 137-138
Adcitat. Se Adcitation - 137-138
Adcitation, jur. - 137-138
add., på recept förkortning för adde l. addatur (se d. o.) - 137-138
Adda (lat. Addua), biflod till Po - 137-138
Addatur (lat.), "det må tilläggas" - 137-138
Addax, zool. Se Mendes-antilopen - 137-138
Adde-namma-kastates. Se Lapsk mytologi - 137-138
Addenda (lat.), tillägg, bilagor - 137-138
Addender (sing. Addend), mat. - 137-138
Ad depositum, till laga förvar - 137-138
Addera, mat. - 137-138
Adderley, engelsk statsman. Se Norton - 137-138
Adder-maskin. Se Räknemaskin - 137-138
Addington, Henry, engelsk statsman. Se Sidmouth - 137-138
Addio (it.), adjö. Jfr Adjö - 137-138
Addis-Abeba, den mest betydande staden i Sjoa, Abessinien - 137-138
Addison, Joseph - 137-138, 139-140
Addison, Thomas - 139-140
Addisons sjukdom, med. - 139-140
Additatment, tillägg - 139-140
Addition, mat. - 139-140
Additional l. Additionell, som tillägges - 139-140
Additional-aktein, den författning, hvilken Napoleon I utfärdade 22 apr. 1815 - 139-140
Additionell (se Addition), som tillägges - 139-140
Additionella artiklar, jur. - 139-140
Additionella rotskott, bot. - 139-140
Additionsteorem. Se Abel, N. H. - 139-140
Additiv, som kan tilläggas - 139-140
Additiv egenskap, fys. och kem. - 139-140
Addled parliament, det "tomma" l . "ofruktbara" parlamentet - 139-140
Addua, rom. namn på floden Adda (se d. o.) - 139-140
Adduktor, anat. Se Abduktor - 139-140
Adeciduata, zool. Se Däggdjur - 139-140
À decouvert, fr., obetäckt - 139-140
Adefagi, glupskhet - 139-140
Adekvat, log., follt passande - 139-140
Adel, samhällsklass eller stånd - 139-140, 141-142, 143-144, 145-146, 147-148
Adel, kuststräcka i östra Afrika. Se Adal - 147-148
Adelaer l. Adeler, Kort Sivertsen - 147-148
Adelaide, hufvudstad i Syd-Australien - 147-148
Adelaide, Eugénie Louise af Bourbon, prinsessa af Orléans - 147-148
Adelaide-öarna. Se Patagonien - 147-148
Adelantado (sp.), ståthållare i en provins - 147-148
Adelbert. Se Adalbert - 147-148
Adelborg, Eva Ottilia - 147-148
Adelcrantz, svensk adlig ätt - 147-148
Adelcrantz. 1. Göran Josuæ A. (urspr. Törnquist) - 147-148, 149-150
Adelcrantz. 2. Karl Fredrik A. - 149-150
Adeler, dansk amiral. Se Adelaer - 149-150
Adeler, Max, pseudonym för nordamerikanske humoristen Ch. H. Clark - 149-150
Adelersborg, baroni i Odsherred i norra Själland - 149-150
Adelfi, bot. - 149-150
Adelheid, tysk kejsarinna - 149-150
Adelheidsquelle (Adelheidskällan), mineralkälla vid byn Ober-Heilbrunn - 149-150
Adelhus. Se Borg - 149-150
Adélies land. Se Polarland - 149-150
Adelkone. Se Adalkona - 149-150
Adelsberg-grottan, en vid by Adelsberg, mellan Triest och Laibach belägen, mycket besökt grotta - 149-150
Adelsbetjänte. Se Betjänte - 149-150
Adelsfana kallades från Gustaf I:s tid hvar och en af de ryttarefanor - 149-150, 151-152
Adelskaldener. Se Adelsmatrikel - 151-152
Adelsköld, svensk adlig ätt. Klas (Claes) Adolf A. - 151-152
Adelsmatrikel, förteckning öfver de till ett lands adel hörande personer - 151-152
Adelsmöte - 151-152, 153-154
Adelsnäs, till 1777 kalladt Näs, frälse säteri i Åtvids socken, Linköpings län - 153-154
Adelsprivilegier - 153-154, 155-156
Adelstitlar - 155-156, 157-158
Adelswärd, Sveriges enda baroni - 157-158
Adelswärd, svensk adlig ätt - 157-158
Adelswärd. 1. Johan A. - 157-158
Adelswärd. 2. Erik Reinhold A. - 157-158, 159-160
Adelswärd. 3. Georg Nicolaus A. - 159-160
Adelswärd. 4. Renauld Oscar d'A. - 159-160
Adelsö, socken i Stockholms län - 159-160
Adelung, Johann Christoph - 159-160
Adelöf, socken i Jönköpings län - 159-160
Adémar. Se Adhémar - 159-160
Ademption, fråntagande - 159-160
Aden, engelsk stad och befästning på Arabiens södra kust, i Jemen - 159-160
Adenin, kem. - 161-162
Adenit, med. - 161-162
Adenoid, med. - 161-162
Adenoida vegetationer. Se Nässjukdomar - 161-162
Adenom. Se Tumör - 161-162
Adenophora Fisch., bot. - 161-162
Adenos, sjöbomull - 161-162
Adenoskleros, med. - 161-162
Aden-viken, den del af Arabiska hafvet - 161-162
Adeodatus, påfve - 161-162
A deo rex, a rege lex, från Gud konungen, från konungen lagen - 161-162
Adeps, fett - 161-162
Adept, under medeltiden: en som föregaf sig hafva funnit "de vises sten" - 161-162
Aderbejdjan, provins i Persien. Se Aserbejdjan - 161-162
Aderer l. Adrar, ett af berber och araber bebodt bergland i västra Sahara - 161-162
Aderno, stad på Sicilien - 161-162
Adersbach-klipporna - 161-162
Aders telefon, en hörtelefon, utmärkt af en ringformad stålmagnet - 161-162
Adessivus, en kasus i finskan - 161-162
Adesso (it.), hand., strax - 161-162
A detto l. Ditto (it.), hand. - 161-162
À deux, på tu man hand - 161-162
À deux crayons. Se Handteckning - 161-162
À deux mains, fr., mus., för två händer - 161-162
À deux usances. Se À usance - 161-162
Ad extremum (lat.), till det yttersta; slutligen - 161-162
Ad futuram memoriam (lat.), till framtida erinran - 161-162
Adhatoda, bot. Se Justicia - 161-162
Adhémar l. Adémar, biskop - 161-162
Adhémar, Alphonse Joseph - 161-162
Adherbal, konung i Numidien, mördad 112 f. Kr. Se Jugurtha - 161-162
Adherens, med. - 161-162
Adherera, hänga vid; vidhålla - 161-162
Adhesion, fys. - 161-162, 163-164
Adhesionsbana, sådan järnväg - 163-164
Adhesionsprocess, jur. - 163-164
Adhesiv, vidhängande, vidhäftande - 163-164
Ad hominem (lat.), log. Se Argument - 163-164
Ad honorem (lat), till ära för (någon) - 163-164
Adhärens. Se Adherens - 163-164
A di (it.), hand. - 163-164
Adiabatisk, fys. - 163-164
Adiabene (grek.) l. Hadjab, urspr. området mellan två östliga bifloder till Tigris - 163-164
Adiafan, ogenomskinlig - 163-164
Adiafon, mus. - 163-164
Adiafora, likgiltiga ting - 163-164
Adiaforister och Adiaforistisk. Se Adiafora - 165-166
Adiantum L., bot. - 165-166
Adiaterman, fys. - 165-166
A die (lat.), hand. - 165-166
Adieu, fr. Se Adjö - 165-166
Adige, ty. Etsch, flod - 165-166
Adige (Adighe), inhemskt namn på tjerkesserna - 165-166
Adils, sveakonung - 165-166
Ad inferos. Se Inferi - 165-166
Ad (In) infinitum (lat.), "till det oändliga", i oändlighet, utan ända - 165-166
Adinol Hausmann, petrogr. - 165-166
Ad interim (lat.), tills vidare. Jfr Interim - 165-166
Adipin-syra, kem. - 165-166
Adipocire, fr., fettvax l. likvax - 165-166
Adipos, allmän hypertrofi i fettväfnaden - 165-166
Adipös, fet, smörjig - 165-166
Adire. Se Rio Volta - 165-166
A dirittura l. A drittura, hand. 1. Vid transport af gods - 165-166
A dirittura. 2. Betecknar i växelaffärer, att en växel blifvid direkt utställd - 165-166
Adirondacks. Se New York - 165-166
À discretion, fr., efter godtfinnande på nåd och onåd - 165-166
A ditto (it.), hand. Se A detto - 165-166
Adityas. Se Varuna - 165-166
adj., förkortning för adjektiv, adjunkt eller adjutant - 165-166
Adjan. Se Ajan - 165-166
Adjanta. Se Ajanta - 165-166
Adjectivus (lat.), i finskan - 167-168
Adjektiv. 1. Språkv. - 167-168
Adjektiv. 2. Tekn. Adjektiv färg. Se Färgning - 167-168
Adjmir. Se Ajmere-Merwara - 167-168
Adjoint, fr., medhjälpare - 167-168
Adjudikation, tillerkännande genom dom - 167-168
Adjungera, tillfälligt uppltaga någon som biträde - 167-168
Adjunkt, biträde - 167-168
Adjunktion, förordnande - 167-168
Adjunktur, en adjunkts befattning eller tjänst - 167-168
Adjuration, beedigande - 167-168
Adjurera, beediga - 167-168
Adjust-. Se Ajust- - 167-168
Adjutant (af lat. adjutare, hjälpa) - 167-168
Adjutantfågel, Ciconia (Leptoptilus) argala, zool. - 167-168
Adjutantur. Se Adjutant - 167-168
Adjutor (lat.), medhjälpare. Se Officium - 167-168
Adjuvantia, farm. - 167-168
Adjö, farväl! - 167-168
Ad latus. Se Legat - 167-168
Adler, Jakob Georg Kristian - 167-168
Adler, Johan Gunder - 167-168
Adler, David Baruch - 167-168, 169-170
Adler, Friedrich - 169-170
Adler, Bror Viktor - 169-170
Adler, Guido - 169-170
Adlerberg, bergsträcka. Se Arlberg - 169-170
Adlerberg, en ursprp. svensk ätt - 169-170
Adlerberg. 1. Edvard Ferdinand (Vladimir Fedorovitj) A. - 169-170
Adlerberg. 2. Nikolaj A. - 169-170
Adlerbeth, svensk adlig ätt - 169-170
Adlerbeth. 1. Gudmund Jöran (Georg) A. - 169-170, 171-172
Adlerbeth. 2. Jakob A. - 171-172, 173-174
Adlercreutz, svensk adlig ätt - 173-174
Adlercreutz. 1. Karl Johan A. - 173-174
Adlercreutz. 2. Axel Gustaf A. - 173-174, 175-176
Adlerfelt, svensk adlig ätt - 175-176
Adlerfelt. 1. Gustaf A. - 175-176
Adlerfelt. 2. Per A. - 175-176
Adlerfelt. 3. Karl Maximilian Emanuel Johan A. - 175-176
Adlerfelt. 4. Karl A. - 175-176
Adler Salvius, Johan - 175-176, 177-178
Adlersfeld, Eufemia von, född grefvinna Ballestrem - 177-178
Adlersparre, svensk adlig ätt - 177-178
Adlersparre. 1. Karl A. - 177-178, 179-180
Adlersparre. 2. Georg A. - 179-180, 181-182
Adlersparre. 3. Axel A. - 181-182
Adlersparre. 4. Sofia Adolfina A. - 181-182
Adlersparre. 5. Karl August A. - 181-182
Adlersparre. 6. Axel A. - 181-182
Adlersparre. 7. Karin Sofie A., född Leijonhufvud - 181-182, 183-184
Adlerz, Gottfrid Agaton - 183-184
Ad libitum (lat.), förkortadt Ad lib., mus., efter behag. Jfr A piacere - 183-184
Adlie l. Adlin, ett äldre turkiskt silfvermynt - 183-184
Ad literam (lat.), efter bokstafven - 183-184
Adlumia, bot. - 183-184
Ad (In) majorem Dei gloriam, "till Guds större ära" - 183-184
Ad mand., förkortning för ad mandatum - 183-184
Ad manus (lat.), till handa - 183-184
Ad marginem (lat.). Se Marginal - 183-184
Admetos, grek. myt. - 183-184
Administration, förvaltning - 183-184
Administrativ, som har afseende på förvaltning - 183-184
Administrator l. Administratör, person, som leder förvaltningen - 183-184
Administrera, förvalta; jur. - 183-184
Admirabel, beundransvärd - 183-184
Admiralitetet, ett 1660 upprättadt danskt regeringskollegium - 183-184
Admiralitets-öarna l. Amiralitets-öarna, en grupp öar i Stora oceanen - 183-184
Admiranterna l. Amiratnerna, en grupp små skogbevuxna korallöar i Indiska oceanen - 183-184
Admiration, beundran - 183-184
Admiratör, beundrare, tillbedjare - 183-184
Admirera, beundra - 183-184
Admissibel, möjlig att lämnas tillträde, antaglig - 183-184
Admission, tillträde - 183-184
Admittera, lämna företräde åt - 183-184
Admittitur (lat.), han framsläppes. Se Examensbetyg - 183-184
Ad modum Minellii. Se Minell - 183-184
Admonition, påminnelse - 183-184
Admonitör, påminnare - 183-184
Admont, köping i Österrike - 183-184, 185-186
Ad notam, "till anteckning" - 185-186
Ad notitiam, till underrättelse - 185-186
Ado, lärd benediktinermunk - 185-186
Adoa. Se Adua - 185-186
Adobe, sp., soltorkadt byggnadstegel - 185-186
Ad oculos, för ögonen - 185-186
Adolf, namn på 8 grefvar af Holstein - 185-186
Adolf, herti af Slesvig-Holstein-Gottorp - 185-186
Adolf, Wilhelm August Karl Friedrich, hertig af Nassau - 185-186
Adolf af Nassau, tysk konung - 185-186
Adolf Fredrik, församling i Stockholm - 185-186
Adolf Fredrik, hertig af Mecklenburg - 187-188
Adolf Fredrik, konung af Sverige - 187-188, 189-190
Adolfin, namn på ett svenskt mynt - 189-190
Adolf Johan. 1. A. J., pfalzgrefve vid Rhen, hertig till Stegeborg - 189-190
Adolf Johan. 2. A. J., den förres äldste son, pfalzgrefve, hertig till Stegeborg - 189-190
Adolfsberg, hälsobrunn, belägen 3 1/2 km. söder om Örebro - 189-190
Adolfsborg, en i k. br. af 14 febr. 1614 förekommande benämning på staden Jönköping - 189-190
Adolfsd'or uppgifves hafva varit ett guldmynt i svenska Pommern - 189-190
Ad omnia paratus (lat.), beredd till allt - 189-190
Adonaj (hebr.), af ordet adonim - 189-190
Adonidin, kem. farm. - 189-190
Adonija (hebr., "Jahve är herre"), Davids fjärde son - 189-190
Adonis, grek. myt. - 189-190, 191-192
Adonis L., bot. - 191-192
Adonisk vers, versslag - 191-192
Adoptera, utvälja, upptaga såsom egen - 191-192
Adoptianer kallades anhängarna af den s. k. adoptianismen - 191-192
Adoptianism. Se Adoptianer - 191-192
Adoption, upptagande såsom egen - 191-192
Adoptiv-, som genom adoption kommit i förhållande till någon - 191-192
Adorabel, tillbedjansvärd, dyrkansvärd - 191-192
Adoral, i närheten af munnen - 191-192
Adorant, bedjare; konstverk, föreställande en bedjande - 191-192
Adoration, tillbedjan, dyrkan. 1. I romersk-katolska kyrkan - 191-192
Adoration. 2. I lutherska kyrkan - 191-192
Adoratör, tillbedjare (särskildt en kvinnas) - 191-192
Adorera, tillbedja, dyrka - 193-194
Adour, lat. Aturus, flod i södra Frankrike - 193-194
Adova. Se Adua - 193-194
Adoxa L., Myskört, bot. - 193-194
Ad perpetuam memoriam, till ständig åminnelse - 193-194
Adpertinens l. Appertinens, tillbehör - 193-194
Ad pias causas (lat.) l. Ad pios usus (lat.), till fromma ändamål - 193-194
Ad protocollum, till protokollet - 193-194
adr., förkortning för adress - 193-194
Adra, stad i Spanien - 193-194
Adragantin, detsamma som bassorin - 193-194
Adramiti l. Edremit, hamnstad på Mindre Asiens västra kust - 193-194
Adrammelek l. Adarmalik (hebr.). 1. En af de assyriske kolonisterna i Samarien dyrkad gud - 193-194
Adrammelek. 2. En son af den assyriske konungen Sanherib - 193-194
Adramyttion. Se Adramiti - 193-194
Adrar, distrikt i västra Sahara. Se Aderer - 193-194
Adrasteia, grek. myt. - 193-194
Adrastos, konung i Argos - 193-194
Adrastus. Se Adrastos - 193-194
Ad referendum (lat.). Se Referendum - 193-194
Ad rem (lat.), log. Se Argument - 193-194
Adrenalin, kem. farm. - 193-194
Adress. 1. Anvisning om hvar man kan träffa eller finna en person eller sak - 193-194
Adress. 2. Skrift, som innehåller flere personers lyckönskan - 193-194
Adress. 3. På statslifvets område: ett uttalande - 193-194, 195-196
Adressant, afsändare - 195-196
Adressat, den, till hvilken ett bref eller en skrifvelse är ställd - 195-196
Adressbyrå l. Adresskontor, anvisningskontor - 195-196
Adressera, gifva anvisning på en person eller ett ställe - 195-196
Adresskalender, anvisningsbok - 195-196
Adresskontor. Se Adressbyrå - 195-196
Adrett. Se Adrätt - 195-196
Adria, stad i den italienska provinsen Rovigo - 195-196
Adriaenssen, Alexander - 195-196
Adrian, stad i nordamerikanska staten Michigan - 195-196
Adrian, den helige - 195-196
Adrian, namn på flere påfvar. Se Hadrianus - 195-196
Adranopel (turk. Edrene), hufvudstad i turk. vilajetet Adrianopel - 195-196
Adrianopelrödt, tekn., dets. som turkiskt rödt - 195-196
Adrianus. Se Hadrianus - 195-196
Adriatiska hafvet, en vik af Medelhafvet - 195-196, 197-198
A drittura (it.), hand. Se A dirittura - 197-198
Adrätt (ty. adrett, af fr. adroit, flink, behändig), tillrop till hund - 197-198
Adschmir. Se Ajmere-Merwara - 197-198
Adscriptus glebæ (lat.), "till torfvan hörande" (bunden), lifegen - 197-198
Adsel, fordom befäst slott i Livland - 197-198
Adser. Se Asser Svensson - 197-198
Adsjanta. Se Adjanta - 197-198
Adsjur, rysk flottstation i Kaspiska hafvets sydöstra hörn - 197-198
Adsorption, fys. kem., "tillsugning" - 197-198
Adspersorium l. Aspersorium (lat., af adspergere, bestänka), vigvattenskärl - 197-198
Adstriktion, sammandragning - 197-198
Adstringerande medel l. Sammandragande medel, farm. - 197-198
Adua (Adoa, Adova, Adaua), hufvudstad i abessinska landskapet Tigre - 197-198
Aducera, förljufva, mildra - 197-198
Aducering, metall. - 197-198, 199-200
A due (it.), mus. - 199-200
Adula, bergsgrupp i schweiziska kantonen Grisons - 199-200
Adular, ett mineral. Se Fältspat - 199-200
Adulation, smicker - 199-200
Adulis, i forntiden en af egyptierna grundlagd sjöstad i Etiopien - 199-200
Adullam, urgammal kanaanitisk stad i Juda - 199-200
Adullamiter, öknamn på de liberaler af den palmerstonska fraktionen - 199-200
Adulterium, äktenskapsbrott - 199-200
A dur, mus. - 199-200
Adustion, förbränning - 199-200
Ad usum, till bruk - 199-200
Ad utrumque paratus, beredd till bäggedera - 199-200
adv., förkortning för adverb - 199-200
Advaita (ind.), "icke-dualism", monism - 199-200
Ad valorem, "efter värde" - 199-200
Advent kallas i den kristna kyrkan den tid, hvarmed kyrkoåret börjar - 199-200
Adventister l. Milleriter - 199-200
Adventiv, senare tillkommande. Se Biknopp - 199-200
Adventsrim. Se Julsånger - 199-200
Adverb l. Adverbium, språkv. - 201-202
Adverbial, språkv. - 201-202
Adverbium. Se Adverb - 201-202
Adversativ, språkv. - 201-202
Advocatus Dei och Advocatus diaboli, (lat.) - 201-202
Advocatus diaboli (lat.) Se Advocatus dei - 201-202
Advocatus ecclesiæ (lat.), "en kyrkans försvarare" - 201-202
Advocera, lämna biträde vid rättegångar - 201-202
Advokat, jur. - 201-202, 203-204
Advokat-fiskal, en ämbetsman i hofrätterna, Kammarkollegium och Kammarrätten - 203-204
Advokatorisk, beteende sig som en advokat - 203-204
Advokat-päron. Se Persea - 203-204
Advokatträdet. Se Persea - 203-204
Advokat-tvång, jur. - 203-204
Advokatur, rättegångars utförande - 203-204
Advokatyr. Se Advokatur - 203-204
Adye, Sir John Miller - 203-204
Adynamandrisk, bot. - 203-204
Adynami, med., kraftlöshet - 203-204
Adyton (grek.) l. Adytum (lat.), det innersta, blott för prästerna tillgängliga rummet i ett tempel - 203-204
A. E., förkortning för Archiepiscopus (lat.), ärkebiskop - 203-204
Æa, grek. myt. Se Aia - 203-204
Æaciderna. Se Aiakos - 203-204
Æacus, grek. myt. Se Aiakos - 203-204
Aeby. Se Äby - 203-204
Æchmea R. et P., bot. - 203-204
Æcidium, bot. - 203-204, 205-206
Ædesius och Frumentius, tvänne grekiska ynglingar från Tyrus - 205-206
Ædil, ett slags ämbetsman i Rom. Se Edil - 205-206
Aedon, grek. myt. - 205-206
Æduer l. Hæduer, galliskt folkslag - 205-206
Æetes, grek. myt. Se Aietes - 205-206
Ægadiska öarna. Se Egadiska öarna - 205-206
Ægæ. Se Aigai - 205-206
Ægæon, grek. myt. Se Aigaion - 205-206
Ægeiska hafvet. Se Egeiska hafvet - 205-206
Ægeus, grek. myt. Se Aigeus - 205-206
Ægialea, geogr. Se Aigialeia - 205-206
Ægid, Zeus' och Athenes sköld. Se Egid - 205-206
Ægidius, den helige (fr. Gilles, ty. Gilgen, Gilijen, Ilgen, sv. Ilian) - 205-206
Ægidius a Columnis l. Egidio de Colonna (äfven kallad Æ. Romanus efter sin hemstad Rom) - 205-206
Ægidius de Columna, latinsk form för Guido de Columna, italiensk författare från 1200-talet - 205-206
Ægilops, bot. Se Triticum - 205-206
Ægina. Se Egina - 205-206
Æginetisk konst. Se Eginetisk konst - 205-206
Ægion. Se Aigion - 205-206
Ægir. Se Ägir - 205-206
Ægirin, miner. Se Akmit - 205-206
Ægisthus, grek. myt. Se Aigisthos - 205-206
Ægle Correa, bto. - 205-206
Ægopodium L., bot. - 205-206
Ægospotamos, geogr. Se Aigospotamoi - 205-206
Ægusa. Se Egadiska öarna - 205-206
Ægyptus, grek. myt. Se Aigyptos - 205-206
A. E. I. O. U. Se Austria - 205-206
Aeken, Hieronymus van. Se Bosch - 205-206
Ælfric. 1. Æ., ärkebiskop af Canterbury - 205-206
Ælfric. 2. Æ., ärkebiskop af York - 205-206
Ælfric. 3. Æ. Grammaticus - 205-206
Ælfric. 4. Æ. Bata - 205-206
Ælia capitolina, romersk koloni - 205-206
Aëllo, grek. myt., en af harpyorna. Se Harpyor - 205-206
Aelst, stad i Belgien. Se Aalst - 205-206
Æelst, Willem (Guillielmo) van - 205-206
Æmilianus, Marcus Julius - 205-206
Æmilius Paullus, Lucius - 207-208
Ænaria, det latinska namnet på ön Ischia - 207-208
Æneas, grek.-rom. myt. - 207-208
Æneas-råttan, Didelphis murina Lin., zool. - 207-208
Æneas Sylvius. Se Pius II - 207-208
Æneiden, lat. Æneis, berömdt fornromerskt epos. Se Æneas och Vergilius - 207-208
Æoler. Se Eoler - 207-208
Æolipil. Se Eolipil - 207-208
Æolisk. Se Eolisk - 207-208
Æolus, grek. myt. Se Aiolos - 207-208
Æon (grek.). Se Eon - 207-208
Æpyornis. Se Æpyornithes - 207-208
Æpyornithes, zool. - 207-208
Æqu-. Se Ekv- - 207-208
Æquer, ett öster om latinerna bosatt fornitaliskt bergsfolk - 207-208
Æquitas, rom. myt. - 207-208
Æra (lat.), tidräkning; tidehvarf - 207-208
Ærarii, i det forntida Rom, den lägsta klassen af medborgare - 207-208, 209-210
Ærarium (lat.), romarnas offentliga skattkammare - 209-210
Aërera, kem., impregnera med en luftart - 209-210
Aërides Lour., bot. - 209-210
Aërius, presbyter - 209-210
Aërob l. Aërobiont, varelse, som lefver i luften - 209-210
Aërobat, luftspringare, lindansare - 209-210
Aërobiont. Se Aërob - 209-210
Aërobomb, en med brännbara ämnen fylld bomb, som lyftes upp af en luftballong - 209-210
Aërodensimeter, instrument för mätning af luftens täthet. Jfr Densimeter - 209-210
Aërodynamik, fys. - 209-210
Aërofobi, afsky för (frisk) luft - 209-210
Aërofon, en af Edison konstruerad signalapparat - 209-210
Aërofor, en luftväxlingsapparat - 209-210
Aërofyt, i luften aflad och utvecklad organism - 209-210
Aërogamer, bot. - 209-210
Aërogen, geol. - 209-210
Aërografi, luftbeskrifning - 209-210
Aërogram, "luftskrift", telegram genom telegrafering utan tråd - 209-210
Aërokarp, "med luftfrukt", bot. - 209-210
Aëroklinoskop, en i Holland använd semafor - 209-210
Aërolit, ur luften nedfallen sten. Se Meteorsten - 209-210
Aërologi, läran om luften och företeelserna där - 209-210
Aëromanti, "luftspådomskonst" - 209-210
Aëromekanik, fys. - 209-210
Aëromekanisk, som har afseende på aëromekaniken - 209-210
Aëromel, honungsdagg, manna - 209-210
Aërometri, "luftmätning" - 209-210
Aëronaut, luftseglare - 209-210
Aëronautik, luftseglingskonst - 209-210
Aëronautiska sällskapet. Se Svenska aëronautiska sällskapet - 209-210
Aëronef, luftskepp - 209-210
Aëroplan, mek., en flygmaskin - 209-210, 211-212
Aërostat, luftballong - 211-212
Aërostatik, fys. - 211-212
Aërostatisk, som har afseende på aërostatiken - 211-212
Aërostatiska lampan - 211-212
Aërostatiska pressen - 211-212
Aërostier, fr., luftseglare - 211-212
Aërozoer, detsamma som aërober - 211-212
Aerschot, stad i belgiska prov. Brabant - 211-212
Aertsen, Pieter - 211-212
Ærugo nobilis l. Patina, ädel-ärg - 211-212
Ærö. Se Ärö - 211-212
Æs (lat.), koppar, brons. -- Æs cyprium, koppar - 211-212
Æschines. Se Aischines - 211-212
Æschna, zool., ett släkte trollsländor. Se Sländor - 211-212
Æschylus. Se Aischylos - 211-212
Æschynanthus, bot. Se Trichosporum - 211-212
Æschynomene L., bot. - 211-212
Æsculapius, grek. myt. - 213-214
Æsculin, farm. Se Eskulin - 213-214
Æsculus, Kastanje, bot. - 213-214
Æson, grek. myt. Se Aison - 213-214
Æsopus. Se Aisopos - 213-214
Æsthetik. Se Estetik - 213-214
Æstivation, bot. - 213-214
Æstuarium (Estuarium), plur Æstuarier l. Negativt deltaland - 213-214
Æth. Se Ath - 213-214
Æthalium septicum, bot. Se Fuligo - 213-214
Aethelberht, Aethelflæd, Aethelred, Aethelstan, Aethelwulf. Se Ethelbert o. s. v. - 213-214
Æther, kem. Se Eter - 213-214
Ætheroleum, farm. - 213-214
Æthionema R. Br., bot. - 213-214
Æthiopien, Æthiopier, Æthiopisk. Se Etiopien, Etiopier, Etiopisk - 213-214
Æthiops, en gammal farmaceutisk benämning - 213-214
Æthrioskop, fys. Se Etrioskop - 213-214
Æthusa L., bot. - 213-214
Æthyl, kem. Se Etyl - 213-214
Æthyl-æther, kem. Se Etyl-eter - 213-214
Æthylen, kem. Se Etylen - 213-214
Aëianer, anhängare af presbytern Aëtius - 213-214
Aëtion, berömd grekisk målare - 213-214
Aëtius. 1. A., kallad ateisten - 213-214, 215-216
Aëtius. 2. Romersk fältherre och statsman - 215-216
Aëtius. 3. A., från Armida i Mesopotamien - 215-216
Ætna, berg på Sicilien. Se Etna - 215-216
Ætoler. Se Etoler - 215-216
Ætolien. Se Etolien - 215-216
Aëtomorphæ, zool., roffåglar (Huxley) - 215-216
Aëtosaurus Fraas, paleont. - 215-216
a. f., förkortning af anni futuri, det kommande årets - 215-216
Afagi, oförmåga att svälja - 215-216
Afaki, frånvaro af linsen i ögat - 215-216
Afanasiev, Aleksandr Nikolajevitj - 215-216
Afanit, miner. - 215-216
Afart, hvarje sådan form af en hufvudart, som icke eger några så beständiga eller väsentliga kännetecken - 215-216
Afasi, med. - 215-216, 217-218
Afasisk, som har afseende på afasi (se d. o.); som har förlorat talförmågan - 217-218
Afbarkning, skogsh. - 217-218
Afbladning, trädg. - 217-218
Afbländare, astron. Se Bländglas - 217-218
Afboga, Boga ut, sjöv. - 217-218
Afbränning, tekn. 1. Afbränning (gulbränning) af mässing eller tombak - 217-218
Afbränning. 2. Den förlust i mängd, som en produkt lider - 217-218
Afbröstning, krigsv. - 217-218
Afbön, jur. - 217-218
Afdankning. Se Aftackning - 219-220
Afdelning, afdelande; del af ett helt. 1. Krigsv. - 219-220
Afdelning. 2. Sjöv. - 219-220
Afdelning. 3. Tekn. - 219-220
Afdelning. 4. Skogsv. - 219-220
Afdelning. 5. Vid Helsingfors universitet - 219-220
Afdikning, landtbr. - 219-220
Afdrag, boktr. - 219-220
Afdrift. 1. Krigsv. - 219-220
Afdrift. 2. Sjöv. - 219-220
Afdriftskvadrant. Se Pejlkvadrant - 219-220
Afdrifva. 1 Metall. kem. - 219-220, 221-222
Afdrifva. 2. Skogsh. Detsamma som afverka - 221-222
Afdrifva. 3. Jaktt. Afdrifva en mark - 221-222
Afdunstning l. Evaporation. 1. Fys. - 221-222
Afdunstning. 2. Tekn. - 221-222
Afdunstningsmätare, Atmidometer, Atmometer eller Evaporometer, meteor. - 221-222, 223-224
Afdunstningsvärme, fys. - 223-224
Afemi, med. Se Afasi - 223-224
Affabel, "som gärna låter tala med sig" - 223-224
Affabilitet, vänlighet, tillgänglighet, nedlåtenhet - 223-224
Affall. 1. Landtbr. - 223-224
Affall. 2. Tekn. - 223-224
Affall. 3. Bergsv. - 223-224
Affall. 4. Sjöv. Se Affallning 2 - 223-224
Affall. 5. Skogsh. - 223-224
Affall. 6. I urmakeriet - 223-224
Affall. 7. I bildlig bemärkelse - 223-224
Affallning. 1. Krigsv. - 223-224
Affallning. 2. Sjöv. - 223-224
Affatta, skogsh. - 223-224
Affekt, sinnesrörelse - 223-224
Affektation, konstladt, antaget sätt, tillgjordhet - 223-224
Affektera, gifva sig sken af - 223-224
Affektion, öfver hufvud en förändring i själens eller kroppens tillstånd - 223-224
Affektionerad, tillgifven, bevågen - 223-224
Affektionsvärde, jur. - 223-224
Affenthal, by i Baden - 223-224
Affettuoso, it., mus. - 223-224
Affiche, fr. Se Affisch - 223-224
Afficiera, göra intryck på - 223-224
Affidavit, i eng. rättsspråket: skriftlig handling, hvars innehåll är edligen bekräftadt - 223-224
Affiliation (lat.). Se Affiliera - 223-224
Affiliera, "upptaga såsom barn" - 225-226
Affin, besläktad. Se Affinitet - 225-226
Affinering l. Affinage, kem. tekn. - 225-226
Affinitet, fränskap. 1. Fys. och kem. - 225-226
Affinitet. 2. Bot. och zool. - 225-226
Affinitet. 3. Mat. - 225-226
Affirmation, stadfästelse, bekräftelse - 225-226
Affirmativ, jakande, bekräftande - 225-226
Affirmera, jaka - 225-226
Affisch, anslag eller tillkännagifvande om konstföreställningar o. d. - 225-226, 227-228
Affischera l. Affisjera, anslå - 227-228
Affischör l. Affisjör, kringbärare, uppklistrare af affischer - 227-228
Affix, språkv. - 227-228
Affiktiva straff, benämning på vissa slags straff - 227-228
Affnaholm. Se Agneholm - 227-228
Afforma. Se Gjutning - 227-228
Affricino, it. Se Africus - 227-228
Affrico, it. Se Africus - 227-228
Affrikata, språkv. - 227-228
Affront, fr., förolämpning, skymf, skam - 227-228
Affånga (ty. abfangen), jaktv. - 227-228
Affär, handelsföretag, uppgörelse om köp eller försäljning; göromål - 227-228
Affärsbyrå, inrättning för ombesörjande af köp, försäljningar - 227-228
Affärsministär. Se Expeditionsministär - 227-228
Afförande medel, med. - 227-228
Afganistan (Afghanistan), d. v. s. "afganernas land" - 227-228, 229-230, 231-232, 233-234, 235-236
Afgjutning, en genom gjutning i form åstadkommen afbildning af ett föremål. Se Gjutning - 235-236
Afgrening. Se Elektriska ledningar - 235-236
Afguderi, dyrkan eller hyllning - 235-236
Afgångsbetyg. Se Betyg - 235-236
Afgångsexamen. Se Examen - 235-236
Afgångsprocent, hand. - 235-236
Afgäld, kam. - 235-236
Afgärdaby (fsv. afgærdhis byr), på gammal bys mark afgärdad, genom gärdesgård afstängd, nyare by - 235-236
Afhandling. 1. Skrift, som söker på vetenskapligt sätt utreda ett ämne - 235-236
Afhandling. 2. Statsr. Öfverenskommelse, fördrag - 235-236
Afhysa, kam. - 235-236
Afhåll, sjöv. - 235-236
Afhållning, sjöv. - 235-236
Afhållsamhetssaken. Se Nykterhetsrörelsen - 235-236
Afifi, etnogr. Se Acka - 235-236
Afinger, Bernhard - 235-236
Afium-kara-hisar ("opium-svart-borg"), turkisk stad - 235-236
Afkamma, krigsv. - 235-236
Afklapp, boktr. Se Afklappning - 235-236
Afklappning, boktr. 1. (Afklapp) Aftryck - 235-236
Afklappning. 2. Förfärdigandet af matriser vid stereotypering - 235-236
Afklatschning, boktr. - 235-236
Afknipning, trädg. - 235-236
Afknytning, med. - 235-236
Afknäckning, tekn. - 235-236
Afkok. Se Dekokt - 237-238
Afkoppla l. Frånkoppla ("slå ifrån"). 1. Tekn. Frigöra maskindelar - 237-238
Afkoppla. 2. Elektrot. - 237-238
Afkoppla. 3. Sjötekn. Frigöra sidohjul eller propeller från maskinaxeln - 237-238
Afkortadt anfall, krigsv. - 237-238
Afkortning, kam. - 237-238
Afkortningslängd, kam. - 237-238
Afkortningsting, kam. - 237-238
Afkylning, fys. - 237-238
Aflagring, geol. - 237-238
Aflagringsbassäng - 237-238, 239-240
Aflat l. Indulgens (lat. indulgentia) - 239-240
Afledande medel, med., äfven kallade Derivantia - 239-240, 241-242
Afledare l. Afvisare, skpsb. - 241-242
Afledning. 1. Gramm. - 241-242
Afledning. 2. Tekn. Elektricitetens läckning - 241-242
Afledningsdike, landtbr. - 241-242
Aflelse, teol. 1. Kristi syndfria aflelse - 241-242
Aflelse. 2. Jungfru Marie obefläckade aflelse - 241-242
Aflinge, jur. - 241-242
Afljud (ty. ablaut), språkv. - 241-242
Aflopp, landtbr. - 241-242, 243-244
Afloppsdike l. Floddike, landtbr. - 243-244
Afloppsgas, metall. - 243-244
Aflossning, geol. - 243-244
Aflägg, trädg. Se Afläggare - 243-244
Aflägga, boktr. - 243-244
Afläggare (Aflägg), trädg. - 243-244
Afläggning. 1. Boktr. Se Aflägga. -- 2. Se Bi - 243-244
Aflöpning l. Sjösättning, skpsb. - 243-244
Aflösning. 1. Teol. - 243-244
Aflösning. 2. Krigsv. - 243-244
Afmagnetisering. Se Magnetisering - 245-246
Afmagringskur. Se Fettsot - 245-246
Afmarsch, krigsv. - 245-246
Afmönstring, sjöv. Se Mönstring - 245-246
Afnötning, tekn. - 245-246
Afnötningsmätare, järnv. - 245-246
Af- och tillträdesdag, dets. som fardag (se d. o.) - 245-246
Af- och tillträdessyn, jur. Se Husesyn - 245-246
À fond, fr., i grunden, till botten - 245-246
Afoni, med., den högsta graden af heshet - 245-246
Aforism, lösryckt sats - 245-246
Aforistisk, afbruten, lösryckt - 245-246
Afplattning, Jordens - 245-246
Afpollettera, sjöv. - 245-246
Afprickning, skogsh. - 245-246
Afrad. 1. Årlig afgift - 245-246
Afrad. 2. Afkastning - 245-246
Afrad. 3. I flere svenska landskapsmål - 245-246
Afragola, stad i Italien - 245-246
Afrancesados ("förfranskade") l. Josefinos - 245-246, 247-248
Afranius, Lucius - 247-248
Africano, italiensk benämning på en af de marmorarter - 247-248
Africus, "den afrikanska", sydvästvinden. Se Vind - 247-248
Afrifning, med våta lakan, med. - 247-248
Afrigga l. Aftackla, sjöv. - 247-248
Afrika - 247-248, (blank), Afrika. Flod- och bergssystem., Afrika. Flod- och bergssystem. (forts.), (blank), 249-250, 251-252, 253-254, 255-256, 257-258, 259-260, (blank), Afrikanska folk., Afrikanska folk. (forts.), (blank), 261-262, 263-264, (blank), Afrika. Politisk öfversikt., Afrika. Politisk öfversikt. (forts.), (blank), 265-266, 267-268, Afrikanska kulturföremål., (blank), 269-270, 271-272, 273-274, 275-276, 277-278, 279-280, 281-282, 283-284
Afrikander (holl. afrikaander), i Syd-Afrika född hvit - 283-284
Afrikander-Bond (Afrikander-förbundet, ofta kalladt endast "the Bond"), en politisk sammanslutning - 283-284
Afrikanska fornlämningar. Se Fornlämningar - 283-284
Afrikanska (handels)kompaniet. Se Afrikanska kompaniet - 283-284
Afrikanska jägare (fr. Chasseurs d'Afrique). Se Jägare - 283-284
Afrikanska kompaniet (Guinea-kompaniet), ett på Louis De Geers initiativ bildadt svenskt handelskompani - 285-286
Afrikanska språken - 285-286
Afrikanska sällskap, föreningar, som gjort Afrikas undersökning till sin uppgift - 285-286, 287-288
Afrikas stjärna, Kongostatens orden. Se Ordnar - 287-288
Afrinning, den del af nederbörde, som från ett visst område afrinner genom öppna vattendrag - 287-288
Afrodisi l. Afrodisiasm, sjukligt stegrad könsdrift - 287-288
Afrodisia, grek. myt., fester till Afrodites ära. Se Afrodite - 287-288
Afrodisiaka, medel, afsedda att stegra könsdriften - 287-288
Afrodisiasm. Se Afrodisi - 287-288
Afrodit, individ, hos hvilken könsorganen så förkrympts - 287-288
Afrodit Berlin, miner. - 287-288
Afrodite, grek. myt., "kärlekens gudinna" - 287-288, Afrodite., (blank), 289-290
Afroditism. Se Afrodit - 289-290
Afrusta. 1. Sjöv. - 289-290
Afrusta. 2. Krigsv. Se Broslagning - 289-290
Afräkning, hand. - 289-290
Afrättning. Se Dödsstraff - 289-290
Afrösa, skogsv. - 289-290
Afrösningsjord, jur. - 289-290
Afsked, entledigande. 1. Statsr. - 289-290
Afsked. 2. Förv. - 289-290
Afskedsbetyg. Se Legohjon - 289-290
Afskrifning. Se Afskrifva och Grundskatt - 289-290
Afskrifva, taga afskrift af något; hand. - 289-290
Afskrotning, tekn. - 289-290
Afskräckningsteori, jur. - 289-290
Afskrädeshög, arkeol. Se Kjökkenmödding - 291-292
Afskärning. 1. Geol. - 291-292
Afskärning. 2. Krigsv. - 291-292
Afskärningsdike, landtbr. - 291-292
Afkärningslinje, mat. - 291-292
Afslag. 1. Jur. - 291-292
Afslag. 2. Med. - 291-292
Afslamma. 1. Geol. Se Slamma - 291-292
Afslamma. 2. Tekn. - 291-292
Afsmalning, skogsv. - 291-292
Afsmältningsgrus och Afsmältningsmorän, geol. Se Morän och Morängrus - 291-292
Afsprång, jaktv. - 291-292
Afsticka, gammalt uttryck för utstaka - 291-292
Afstånd, krigsv. - 291-292
Afståndsbedömning, krigsv. och sjöv. - 291-292
Afståndsflagga, sjöv. - 291-292
Afstånds-kvadrant, sjöv. - 291-292
Afståndsmärke, järnv. - 291-292
Afståndsmätning (Distansmätning). 1. Geod. - 291-292, 293-294
Afståndsmätning. 2. Krigsv. - 293-294, 295-296
Afståndsmätning. 3. Astron. - 295-296
Afståndssignal. Se Signal - 295-296
Afståndstelegraf, sjöv. - 295-296
Afstämning. Se Telegrafering (utan tråd) - 295-296
Afstängare. Se Strömbrytare - 295-296
Afstängning (för vatten), tekn. - 295-296
Afsugning, trädg. Se Förädling - 295-296
Afsuttet kavalleri - 295-296
Afsvalning, fys. dets. som afkylning (se d. o.) - 295-296
Afsvampning, landtbr. - 295-296
Afsätta. 1. Sjöv. - 295-296
Afsätta. 2. Geol. - 295-296
Afsättning. 1. Geol. - 295-296
Afsättning. 2. Jur. - 295-296, 297-298
Afsöndring. 1. Fysiol. - 297-298, 299-300
Afsöndring. 2. Geol. - 299-300
Afsöndring. 3. Jur. Afsöndring af jord. Se Jordafsöndring - 299-300
Aftackla, sjöv. Se Afrigga - 299-300
Aftackning, krigsv. - 299-300
Aftafsa, sjöv. Se Tafsa - 299-300
Aftal, jur. - 299-300, 301-302, 303-304
Aftartodoketer. Se Ftartolatrer och Monofysiter - 303-304
Aftenbladet, norsk daglig tidning - 303-304
Aftenbladet, norsk politisk daglig tidning - 303-304, 305-306
After, gammaltysk prepos. - 305-306
After, bergsv. - 305-306
Afterkristaller. Se Pseudomorfoser - 305-306
Afthonios, grekisk sofist och retor - 305-306
Aftit, en till prydnadsföremål använd, guldliknande legering - 305-306
Aftonbladet, en i Stockholm utgifven daglig politisk tidning - 305-306, 307-308
Aftonbön. Se Morgon- och aftonbön - 307-308
Aftonfalk, Falco vespertinus, zool. - 307-308, 309-310
Aftonfjärilar l. Skymningsfjärilar, Crepuscularia, zool. - 309-310
Aftongi, en af kramp i lungan härrörande oförmåga att tala - 309-310
Aftonit, miner. Se Fahlerz - 309-310
Aftonposten, en tidning. Se Dalman - 309-310
Aftonpunkt (Västpunkt), astron. - 309-310
Aftonrodnad, meteor. Se Skymning - 309-310
Aftonskola, skola, där undervisning meddelas om aftnarna - 309-310
Aftonstjärna, astron. Se Venus - 309-310
Aftonstjärnor, bot. Se Ornithogalum - 309-310
Aftonsång kallas den eftermiddagsgudstjänst - 309-310
Aftroppa, krigsv. - 309-310
Aftrumma, skogsh., med yxa eller såg afskära trädstammar - 309-310
Aftryck. 1. Boktr. - 309-310
Aftryck. 2. Tekn. - 309-310
Aftryck. 3. Geol. - 309-310
Aftryckare, del af en affyrningsinrättning - 309-310
Afträde. Se Klosett och Renhållning - 309-310
Afträdesgödsel. Se Latrin - 309-310
Afträdessyn. Se Byggnadsskyldighet och Husesyn - 309-310
Aftumma, skogsh. - 309-310
Aftös - 309-310
Afveckling, hand. - 309-310
Afvelscentrum, ladugårdsbesättning - 309-310
Afvelsförening, husdjursk. - 309-310, 311-312
Afvenbok, bot. Se Annbok - 311-312
Afverkning. Se Skogsafverkning och Skogslagstiftning - 311-312
Afvikning l. Afvikelse. 1. Mek. - 311-312
Afvikning. 2. Sfärisk afvikning, fys. Se Lins - 311-312
Afvikning. 3. deklination och deviation - 311-312
Afviknignsvinkel, krigsv. - 311-312
Afvinkelknä l. Järnknä, skpsb., trubbvinkligt timmer - 311-312
Afvisande växel, järnv. Se Växel - 311-312
Afvisare. 1. Vid en byggnads hörn - 311-312
Afvisare. 2. Skpsb. Se Afledare - 311-312
Afvita, jur. - 311-312
Afvittra. 1. Jur. - 311-312
Afvittra. 2. Förv. - 311-312, 313-314
Afvittringsinstrument. 1. Jur. - 313-314
Afvittringsinstrument. 2. Förv. - 313-314
Afvittringsrätt, domstol - 313-314
Afvägning. Se Nivellering - 313-314
Afvänjning, med. - 313-314
Afväntningsbref, försäkran om ett afväntningsgods - 313-314
Afväntningsgods l. Expektatansgods - 313-314
Afväxlande, bot. - 313-314
Afz., i växtnamn förkortning för Adam Afzelius - 313-314
Afze, signatur för A. J. Afzelius - 313-314
Afzelia Sm., bot. - 313-314
Afzelius, gammal svensk släkt - 313-314
Afzelius. 1. Adam A. - 313-314, 315-316
Afzelius. 2. Johan A. - 315-316
Afzelius. 3. Pehr von A. - 315-316
Afzelius. 4. Anders Erik A. - 315-316
Afzelius. 5. Arvid August A. - 315-316, 317-318
Afzelius. 6. Fredrik Georg A. - 317-318
Afzelius. 7. Anders Johan A. - 317-318
Afzelius. 8. Johan Fredrik Ivar A. - 317-318, 319-320
Afzelius. 9. Jon Arvid A. - 319-320
Afzelius. 10. Davida A., född Larsson - 319-320
Ag, förkortning för argentum (se d. o.) - 319-320
Ag, bot. - 319-320
Ag., i botaniska namn förkortning för K. A. Agardh, i zoologiska för Agassiz - 319-320
Aga, jur. - 319-320
Aga (turk.), herre, chef, titel för militärer och hoftjänstemän i Turkiet - 319-320
Agabus, en kristen profet - 319-320
Agacera, reta, förtreta - 319-320
Agaceri. Se Agacera - 319-320
Agada, detsamma som Hagada (se d. o.) - 319-320
Agade, nordbabylonisk stad med okändt läge - 319-320
Agades, hufvudstad i oasen Aïr l. Asben i Sahara - 319-320
Agadir, hamnstad i Marokko - 319-320
Agag, titel på amalekiternas konung - 319-320
Agalakti, mjölkbrist hos barnsängskvinnor - 319-320
Agallocha, Aloe-ved, bot. - 319-320
Agalmatolit, miner. - 319-320
Agam, bot. - 319-320
Agama, zool. Se Agamidæ - 319-320
Agamedes och Trofonios, grek. myt. - 319-320, 321-322
Agamemnon, grek. myt. - 321-322
Agami, Trumpetfågel l. Sprakfågel, zool. - 321-322
Agamidæ, Agamider, zool. - 321-322, 323-324
Agamo-genesis (jfr Agam och Genesis), könlös fortplantning - 323-324
Agamonoeci, bot. - 323-324
Aga Muhammed, persisk härskare. Se Persien - 323-324
Agan, zool. Se Amfibier - 323-324
Agaña, stad på västra kusten af ön Guajan (Guam) bland Marianerna - 323-324
Aganippe, grek. myt. - 323-324
Aganippiska brunnssällskapet - 323-324
Agapanthus L'Hér., bot. - 323-324, 325-326
Agaper, kärleksmåltider - 325-326
Agapetus. 1. Ett af den romersk-katolska kyrkans helgon - 325-326
Agapetus. 2. Namn på tvenne påfvar - 325-326
d'Agar, Jacob - 325-326
Agar, konstnärsnamn för den franska skådespelerskan Florence Léonide Charvin - 325-326
Agar-agar, tekn. - 325-326
Agardh, en från Holstein härstammande svensk släkt - 325-326
Agardh. 1. Karl Adolf A. - 325-326, 327-328, 329-330
Agardh. 2. John Mortimer A. - 329-330
Agardh. 3. Jakob Georg A. - 329-330, 331-332
Agaricin, rättare Agaricinsyra, farm. - 331-332
Agaricineæ, bot. - 331-332
Agaricus L., bot. - 331-332
Agasias, Dositheos' son, bildhuggare från Efesos - 331-332, 333-334
Agass., i naturvetenskapliga namn förkortning för Agassiz - 333-334
Agassiz. 1. Louis A. - 333-334
Agassiz. 2. Alexander A. - 333-334
Agassiz-sjön, geol. - 333-334
Agat, miner. - 333-334, 335-336
Agata, den heliga - 335-336
Agatha narbonensis. Se Agde - 335-336
Agatharchos, grekisk målare från Samos - 335-336
Agathias, med tillnamnet Scholastikos - 335-336
Agathis Salisb., bot. - 335-336, 337-338
Agatho, påfve - 337-338
Agathokles, envåldshärskare i Syrakusa - 337-338
Agathon, grekisk tragediförfattare - 337-338
Agathosma Willd., bot. - 337-338
Agatodemon, grek. myt. - 337-338
Agatologi, läran om det goda - 337-338
Agatsch (pers. farsang, af parasang, turkisk mil - 337-338
Agattu, ö. Se Aleuterna - 337-338
Agau. Se Abessinien och Hamitiska språk - 337-338
Agaunum. Se Saint-Maurice - 337-338
Agave L., Aloe, bot. - 337-338
Agde, hamnstad i franska depart. Hérault - 337-338, 339-340
Agdenes, utklippa i Norge - 339-340
Agder är det gamla namnet på landskapen längs Norges södra kust - 339-340
Agdistis, grek. och rom. myt., det i Frygien förekommande namnet på Kybele - 339-340
Aged, eng., "åldrad", förk. a., sportt. - 339-340
Ageladas, grekisk bildhuggare - 339-340
Agelena domestica, zool., en vanlig husspindel. Se Spindeldjur - 339-340
Agen, hufvudstad i franska depart. Lot et Garonne - 339-340
Agence Havas. Se Telegrambyrå - 339-340
Agenda, egentl. "hvad som bör göras"; minnesbok, anteckningsbol. -- Teol. - 339-340
Agendicum. Se Sens. - 339-340
Agenesi, uteblifven utveckling af kroppsdelar - 339-340
Agennum. Se Agen - 339-340
Agenor, grek. myt. 1. Konung i Fenicien - 339-340, 341-342
Agenor, grek. myt. 2. En af trojanernas tappraste hjältar - 341-342
Agens (lat.), egentl. "verkande", kem. och fys. - 341-342
Agent. 1. I allmänhet - 341-342
Agent. 2. Språkv. - 341-342
Agent provocateur, fr., person, som genom förställning lockar eller uppfordrar - 341-342
Agents minéralisateurs, fr., kallade Elile-de-Beaumont ur magman frigjorda - 341-342
Agentur, en agents affärsverksamhet och uppdrag. Se Agent - 341-342
Agenzia Stefani. Se Telegrambyrå - 341-342
Ager (lat.), åker - 341-342
Agera, handla - 341-342
Ageratum L., Lefverbalsam, bot. - 341-342
Agersborg (Aggersborg), socken i Vendsyssel i norra Jylland - 341-342
Ager's code, eng., hand. Se Chiffer - 341-342
Agersö, liten ö i Stora Belt - 341-342
Agerön, en af de i Norge om kr. 20 km. s. om Frederiksstad liggande Hvalöarna - 341-342
Agesander. Se Agesandros - 343-344
Agesandros, bildhuggare från Rhodos - 343-344
Agesilaos, konung i Sparta - 343-344
Ageusi, minskning i eller upphäfvande af smakförmåga - 343-344
Agger-kanalen. Se Agger-Tange - 343-344
Aggersborg. Se Agersborg - 343-344
Aggershus. Se Akershus - 343-344
Agger-Tange, en smal och lågländt, 13 km. lång, nu genombruten landremsa - 343-344, 345-346
Agglomerat, geol. - 345-346
Agglomeratlava, geol. - 345-346
Agglomerera, sammanhopa - 345-346
Agglutinantia, vidhäftande, klibbande ämnen - 345-346
Agglutination, hoplimning, hophäftning - 345-346
Agglutinera, vidhäfta, sammanklibba - 345-346
Agglutinerande språk, sammanfogande språk - 345-346
Agglutinin, med. - 345-346
Aggravation, försvårande - 345-346
Aggravera, försvåra, förvärra - 345-346
Aggregat, i allm. sammanhopning af ämnen - 345-346
Aggregatæ, bot. - 345-346
Aggregation. 1. Bot. - 345-346
Aggregation. 2. Kem. Se Aggregationstillstånd - 345-346
Aggregationstillstånd, fys. kem. - 345-346
Aggregera. Se Agré - 345-346
Aggression, angrepp, anfall - 345-346
Aggressiv, angripande, anfallande - 345-346
Aggripärlor, ett genom ålder och stor spridning märkligt slags pärlor af glas eller sten - 345-346
Aghrim l. Aughrim, by i Irland - 345-346
Agilolfingerna, bajrarnas äldsta hertigsläkt - 345-346
Agilulf, hertig af Turin - 345-346
Agincourt, by i franska depart. Pas de Calais. Se Azincourt - 345-346
d'Agincourt, fransk konsthistoriker och tecknare. Se Seroux d'Agincourt - 345-346
Aginnum. Se Agen - 345-346
Agio, hand. - 345-346, 347-348
Agioskop, en apparat för frambringande af dimbilder - 347-348
Agiotage, fr., handel - 347-348
Agiotera, drifva handel med mynt och värdepapper - 347-348
Agiotör, ockrare med växlar, värdepapper o. s. v. - 347-348
Agira, stad uti ital. prov. Catani på Sicilien - 347-348
Agis, namn på flere konungar i Sparta - 347-348
Agitation. Se Agitera - 347-348
Agitato l. Con agitatzione (it.), mus. - 347-348
Agitator. Se Agitera - 347-348
Agitera, sätta i rörelse; ifrigt bearbeta, uppvigla - 347-348
Aglabider, arabisk dynasti i norra Afrika - 347-348
Aglaia, grek. myt. - 347-348
Aglaia Lour., bot. - 347-348
Aglauros, "den glänsande" - 347-348
Agliardi, Antonio - 347-348
Aglossa, zool., "utan tunga". 1. ett släkte mott-fjärilar - 347-348
Aglossa. 2. En afdelning inom grodornas ordning - 347-348
Aglossi, tunglöshet - 347-348
Agn. 1. Bot. - 347-348
Agn. 2. Fiskerit. - 347-348
Agnadello, ort i Lombardiet - 347-348
Agnano, fordom en märkvärdig sjö i Italien - 347-348
Agnar, nord. sag., Ragnar Lodbroks yngre son - 347-348
Agnater, jur. - 347-348, 349-350
Agnatisk succession. Se Tronföljd - 349-350
Agnblad l. Fästefjäll, bot. - 349-350
Agnborst, bot. - 349-350
Agne, nord. sag. - 349-350
Agnefit, "Agnes strandäng". Se Agne - 349-350
Agneholm (Ampnaholm, Amnaholm, Affnaholm), fordom befäst slott i Västergötland - 349-350
Agnel, franskt guldmynt - 349-350
Agneni, Eugenio - 349-350
Agnes l. Agneta, den heliga (it. Santa Agnese) - 349-350
Agnes af Poitiers - 349-350
Agnes af Meran. 1. Franske konungen Filip Augusts gemål. Se Filip - 349-350
Agnes af Meran. 2. Sagofigur. Se Hvita frun - 349-350
Agnes af Brandenburg - 349-350
Agnesberg, järnvägs-, post- och telegrafstation i Angereds socken - 349-350
Agnesi, Maria Gaëtana - 349-350, 351-352
Agnes Sorel. Se Sorel - 351-352
Agnetorp, socken i Skaraborgs län - 351-352
Agnhammar, bruksegendom i Grums socken - 351-352
Agni, ind. myt. - 351-352
Agnoeter, en monofysitisk sekt - 351-352
d'Agnolo, Baccio - 351-352
Agnomen (lat.). Se Cognomen - 351-352
Agnone, stad i södra Italien - 351-352
Agnosticism, filos. - 351-352
Agnostiker (se Agnosticism), som omfattar agnostiska åsikter - 351-352
Agnostisk, till agnosticismen hörande - 351-352
Agnostus Brongn., paleont. - 351-352
Agnotozoisk, tillhörande urbergstiden - 351-352
Agnus castus, Kyskhetsträd, Abrahamsbuske, bot. - 351-352
Agnus Dei (lat.), "Guds lamm". 1. Benämning på Jesus Kristus - 351-352
Agnus Dei. 2. I rom.-katolska kyrkan benämning - 351-352
Agnus Dei. 3. Namn på en i slutet af 7:e årh. i den katolska liturgien införd bön - 351-352
Agnus Dei. 4. I den grekiska kyrkan - 351-352, 353-354
Agnus scythicus, ett blodstillande medel - 353-354
Agobard, ärkebiskop af Lyon - 353-354
Agogik, mus. - 353-354
Agometer. Se Volt-agometer - 353-354
Agomfiasis, tändernas lossnande - 353-354
Agon, täflingsstrid - 353-354
Agon, fys. Agoniska linjer - 353-354
Agonaltempel l. Festtempel, ett sådant forngrekiskt tempel - 353-354
Agoni, dödsarbete, dödskamp - 353-354
Agoniska linjer l. Agoner, linjer - 353-354
Agonistik, kroppens systematiska öfning - 353-354
Agonistiker, en religiös sekt. Se Donatister - 353-354
Agonus, zool. Se Skäggsimpsläktet - 353-354
Agora, folkförsamling; plats, där denna hölls, torg - 353-354
Agoracritus. Se Agorakritos - 353-354
Agorafobi, med. - 353-354
Agorakritos, grekisk bildhuggare - 353-354
Agosta (Augusta), starkt befäst hamnstad - 353-354
Agostino da Siena och Angelo da Siena, italienska bildhuggare - 353-354
d'Agoult, Marie Cathérine Sophie, grefvinna, född de Flavigny - 353-354, 355-356
Agout, biflod till Tarn. 180 km. - 355-356
A. Gr., i naturvetenskapliga namn förkortning för Asa Gray - 355-356
Agra, latinska namnet på floden Eger (se d. o.) - 355-356
Agra. 1. Division i engelska Ostindien - 355-356
Agra. 2. Distrikt i divisionen - 355-356
Agra. 3. Stad (muhammedanernas Akbarabad), hufvudstad i samma distrikt - 355-356
Agrafa, oskrifna utsagor - 355-356
Agraff, spänne, häkta - 355-356
Agrafi, oförmåga att skrifva; med. - 355-356
Agram. 1. Komitat - 355-356
Agram. 2. Hufvudstad i nämnda komitat och konungariket Kroatien-Slavonien - 355-356
Agrammatism, detsamma som akatafasi (se d. o.) - 355-356
Agrandera, förstora - 355-356
Agrarer l. Agrarier, benämning på medlemmar af vissa partier och föreningar - 355-356, 357-358
Agrarförening. Se Agrarer - 357-358
Agrarförfattning. Se Agrarpolitik - 357-358
Agrarisk, som hänför sig till jorden, jordbruket - 357-358
Agrarmeteorologi, meteorologiens användning i åkerbrukets tjänst - 357-358
Agrarpolitik - 357-358, 359-360
Agrarprotektionister, de skyddstullsvänner - 359-360
Agrate, Marco - 359-360
Agrarulos, grek. myt. Se Aglauros - 359-360
Agraviados (sp.), "missnöjda" - 359-360
Agré, Agreé l. Agreerad, en titel - 359-360
Agreabel. Se Agré - 359-360
Agreera. Se Agré - 359-360
Agrégé, fr., i Frankrike namn på e. o. lärare. Jfr Agré - 359-360
Agrell, Johan - 359-360
Agrell, Olof - 359-360
Agrell, Karl Magnus - 361-362
Agrell, Alfhild Teresia - 361-362
Agremang. Se Agré - 361-362
Agria, latinska namnet på Erlau (se d. o.) - 361-362
Agricola, zool., åkersork - 361-362
Agricola, Cnejus Julius - 361-362
Agricola, Rudolf, egentl. Rolef Huysmann - 361-362
Agricola, Martin - 361-362
Agricola, Georg - 361-362, 363-364
Agricola, Johann (egentl. Scheider) - 363-364
Agricola. 1. Mikael A. - 363-364
Agricola. 2. Sven A., den förres sonsons son, adlad Leijonmarck. Se Leijonmarck - 363-364
Agri decumates, "tiondelandet" - 363-364
Agrigentum, stad vid Siciliens södra kust - 363-364
Agrikultur, den odlade jordens bearbetning. Se Landtbruk - 363-364
Agrikulturfysik, landtbruksfysik, fysikens tillämpning på landtbruket och dess binäringar - 365-366
Agrikulturkemi. Se Landtbrukskemi - 365-366
Agrikulturkemisk, som hänför sig till agrikulturkemien - 365-366
Agrikulturkemisk försöksanstalt l. försöksstation - 365-366
Agrikulturkemist, Landtbrukskemist - 365-366
Agrikultursystem, det statshushållningssystem, som finner hufvudkällan för en nations välstånd i jorden och dess afkastning - 365-366
Agrimensor (lat.), "landtmätare" - 365-366
Agrimonia L., bot. - 365-366
Agrinion (förr Vrachori), stad i grek. nomarkien Akarnanien-Etolien - 365-366
Agrion, zool. Se Sländor - 365-366
Agrionia, en nattlig fest - 365-366
Agriotes, zool. Se Insektshärjningar och Skalbaggar - 365-366
Ágrip, "utdrag" (nämligen af Norges historia) - 365-366, 367-368
Agrippa, Menenius - 367-368
Agrippa, Marcus Vipsanius - 367-368
Agrippa, namn på tvenne judiska konungar. Se Herodes - 367-368
Agrippa, Heinrich Cornelius A. af Nettesheim - 367-368
Agrippina. 1. A. d. ä. - 367-368
Agrippina. 2. A. d. y. - 367-368
Agrippina partus (lat.), "agrippinsk förlossning", ett fosters framfödande med fötterna före - 367-368
Agrologi, läran om markens uppkomst - 367-368
Agroman, person, som vurmar för landtbruk - 367-368
Agronom, en, som är kunnig i landtbrukets teori - 367-368, 369-370
Agronomi, landtbruksvetenskap - 369-370
Agropyrum Gärtn., bot. - 369-370
Agrostemma, bot. - 369-370
Agrostideæ, bot. - 369-370
Agrostis L., bot. - 369-370
Agrostologi, läran om gräsen - 369-370
Agrotis, zool. Se Fjärilar och Insekthärjningar - 369-370
Agrypni, sömnlöshet - 369-370
Agrypnokoma, sömnlöshet oaktadt stor sömnighet - 369-370
Agtelek, by i Ungern - 369-370
Agua (Volcano de A., "vattenvulkan"), en numera overksam vulkan i staten Guatemala - 369-370
Aguado, Alexandre Maria - 369-370
Aguas Calientes. 1. Stat i republiken Mexico - 369-370
Aguas Calientes. 2. Hufvudstad i nämnda stat - 369-370
d'Aguesseau, Henri François - 369-370
Aguilar, stad i spanska prov. Cordova - 369-370
Aguilar, Grace - 369-370
Aguilas, San Juan de las, hamnstad i spanska prov. Murcia - 369-370
Aguilera, Ventura Ruiz - 369-370, 371-372
Aguillon, François - 371-372
Aguiló y Fuster, Tomás - 371-372
Aguinaldo y Famo, Emilio - 371-372
Agulhas, Kap A., Nåludden, udde på Kaplandet - 371-372
Agunnaryd, socken i Kronobergs län - 371-372
Aguti, dasyprocta, Guldhare, zool. - 371-372
Agvaldsnäs l. Avaldsnäs, gammal norsk kungsgård på Karmön - 371-372
Agynisk, honlös - 371-372
Agyrion. Se Agira - 371-372
Agön, ö i Bottniska viken - 371-372, 373-374
A. H., förk. för Anno hegiræ (se d. o.) - 373-374
Ahab l. Achab ("faders broder"), Omris son, Israels sjunde konung - 373-374
Ahaggar, landskap i mellersta Sahara - 373-374
Ahanta, fordom själfständigt, sedermera till Asjanti lydpliktigt negerrike - 373-374
Ahas l. Achaz, konung i Juda rike - 373-374
Ahasverus var benämningen på två i Gamla testamentet omtalade konungar - 373-374
Aha-teorien, språkv. Se Vov-vov-teorien - 373-374
Ahausen. Se Auhausen - 373-374
Ahimelek l. Achimeleh hette den öfverstepräst, som gaf den flyktande David skådebröden att äta - 373-374
Ahir, en hinduisk samhällsklass. Se Indien - 373-374
Ahitofel (Achitofel, Akitofel), en insiktsfull rådgifvare och vän till konung David - 373-374
Ahkionlaks kanal, mellan sjöarna Maaninga och Onkivesi i Kuopio län - 373-374
Ahl, geol. Se Al - 373-374
Ahlainen, det finska namnet på Hvittisbofjärd - 373-374
Ahlbeck, badort på Usedom i Pommern - 373-374
Ahlberg, D. Se Edelcreutz - 373-374
Ahlborn, Lea, född Lundgren - 373-374
Ahlden, köping i preuss. regeringsomr. Lüneburg - 373-374, 375-376
Ahlefeld, gammal holsteinsk adelssläkt - 375-376
Ahlefeldt (ej Ahlefeld), Charlotte Sophie Louise Wilhelmine von, född von Seebach, tysk romanförfattarinna, mest känd under pseudonymen Elise Selbig - 375-376
Ahlenius, Karl Jakob Mauritz - 375-376
Ahlfeld, Johann Friedrich - 375-376
Ahlgren, Ernst, pseudonym för författarinnan Viktoria M. Benedictsson - 375-376
Ahlgrensson, Fritz August - 375-376
Ahl-i-hadis, de indiske vahhabiterna (se d. o.) - 375-376
Ahlman, Per Zacharias - 375-376
Ahlman, Martin Erik - 375-376, 377-378
Ahlmann, Nikolaj - 377-378
Ahlqvist. 1. Abraham A. - 377-378
Ahlqvist. 2. Alfred Gustaf A. - 377-378
Ahlqvist, August Engelbrekt - 377-378, 379-380
Ahlsell, Adolf Ludvig - 379-380
Ahlstedt, August Fredrik - 379-380
Ahlstrand, Johan August - 379-380, 381-382
Ahlström, Jakob Niklas - 381-382
Ahlström, Johan Alfred - 381-382
Ahlwardt. 1. Theodor Wilhelm A. - 381-382
Ahlwardt. 2. Hermann A. - 381-382
Ahmadabad (Ahmedabad). 1. Distrikt i engelska Ostindien - 381-382
Ahmadabad. 2. Hufvudstad i nyssnämnda distrikt - 381-382
Ahmed, arabiskt namn - 381-382
Ahmedabad. Se Ahmadabad - 381-382
Ahmednagar. 1. Distrikt i engelska Ostindien - 381-382
Ahmednagar. 2. Stad i nyssnämnda distrikt - 381-382
Ahmed Sjah. Se Achmed Sjah - 381-382
Ahmed Wefik. Se Achmed Wefik - 381-382
Ahn, Johann Franz - 381-382
Ahnfelt, svensk släkt. 1. Nils Otto A. - 381-382
Ahnfelt. 2. Paul Gabriel A. - 381-382, 383-384
Ahnfelt. 3. Oskar A. - 383-384
Ahnfelt. 4. Arvid Wolfgang Nathanael A. - 383-384
Ahnfelt. 5. Otto Nathanael Theophilus A. - 383-384, 385-386
Aho, Juhani. Se Brofeldt - 385-386
Ahom, en till Tai l. Shanfolken hörande folkstam - 385-386
Ahr, biflod till Rhen - 385-386
Ahraman. Se Ahriman - 385-386
Ahrenberg, Johan Jakob - 385-386
Ahrens, Heinrich - 385-386
Ahriman (pers.), "ond ande" (äfven Ahraman, Ahrima) - 385-386
Ahrweiler, stad i preuss. reg.-området Koblenz - 385-386
Ahti l. Ahto, finsk myt. - 385-386
Ahtobarnen l. Ahtoskaran, finsk myt. - 385-386
Ahtola, finsk myt. Se Ahti - 385-386
Ahtoskaran, finsk myt. Se Ahtobarnen - 385-386
Ahu, zool. - 385-386
Ahuramasda (pers. Ahura mazdao), detsamma som Ormusd. Se Zoroaster - 385-386
Ahvas, en obetydlig ort i persiska prov. Kusistan - 385-386
Ahvenanmaa, finska namnet på Åland - 385-386
Ahvenanmeri, finska namnet på Ålands haf - 385-386
a. i., förkortning för ad interim (lat.), tills vidare - 385-386
Aia l. Gaia, "land", "jord", grek. myt. - 385-386
Ai-Ai (äfven Aj-Aj l. Aye-Aye), Chriomys madagascariensis, zool. - 385-386, 387-388
Aiakos, grek. myt. - 387-388
Aias, två grekiska kämpar vid Troja. 1 A., son af Oileus - 387-388
Aias. 2. A., son af konung Telamon på Salamis - 387-388
Aibugir. Se Aralsjön - 387-388
Aicard, François Victor Jean - 387-388
Aichach, gammal stad i Bajern - 387-388
Aichmetall, tekn. - 387-388
Aidan, den northumbriska kyrkans grundläggare - 387-388
Aïde, Hamilton - 387-388
Aide de camp, fr., egentl. "fältbiträde", adjutant - 387-388
Aide-major, fr., bataljonsläkare, regementsadjutant - 387-388
Aide-toi et le ciel t'aidera, fr., "Hjälp dig själf, så hjälper dig Gud" - 387-388
Aidin. 1. Vilajet i Asiatiska Turkiet - 387-388
Aidin. 2. Hufvudstad i vilajetet af samma namn - 387-388, 389-390
Aietes, grek. myt. - 389-390
Aigai, stad i macedoniska landskapet Emathia - 389-390
Aigaion, grek. myt. - 389-390
Aigeus, grek. myt. - 389-390
Aigialeia, geogr. Se Achaja - 389-390
Aigina. Se Egina - 389-390
Aigion, fordom berömd stad i det gamla Achaja - 389-390
Aigisthos, grek. sag. - 389-390
Aigle l. Aelen, stad i schweiziska kantonen Vaud - 389-390
Aigner, Joseph Matthäus - 389-390
Aigospotamoi, "get-floden" - 389-390
Aigrette, fr., Ägrett, egentl. ett slags häger - 389-390
Aigues-Mortes, lat. Aquæ mortuæ, stad i franska depart. Gard - 389-390
Auguille, fr. ("nål"), kallas i de franska alperna, i synnerhet i Savojen, en brant och hög bergstopp - 389-390
Aiguillette, fr., l. Ägiljett (ty. fangschnüre) - 389-390
Aiguillon, Emmanuel-Armand de Vignerot Duplessis Richelieu - 389-390, 391-392
Aigun l. Sakalin Ula Koton l. Ho-lungkiang, kinesisk stad i Mandsjuriet - 391-392
Aigyptos, grek. myt. - 391-392
Aikin. 1. Anna Lætitia A., engelsk författarinna. Se Barbauld - 391-392
Aikin. 2. Lucy A. - 391-392
Ailana, det grekiska namnet på Elat (se d. o.) - 391-392
Ailanthus Desf., bot. - 391-392
Ailekes-olmak. Se Lapsk mytologi - 391-392
d'Ailli, Pierre (lat. Petrus de Alliaco) - 391-392
Ailuroidea (Ailuridæ), zool. Se Rofdjur - 391-392
Ailurus fulgens, Kattbjörnen l. Pandan, zool. - 391-392
Aimabel l. Ämabel, intagande - 391-392
Aimak, äfven Eimak, en i Afganistan boende folkstam - 391-392
Aimard, Gustave - 391-392
A. in., förkortning för Anno ineunte (se Anno) - 391-392
Ain. 1. Flod i östra Frankrike - 391-392
Ain. 2. Departement i östra Frankrike - 391-392
Aina, signatur för finska författarinnan edit Teodora Forssman - 391-392
Ainé, fr., äldre. Motsats: cadet (se d. o.) - 391-392
Aineias. Se Æneas - 391-392
Ainemolo, Vincenzo - 391-392
Ainikki, finsk sag., Lemminkäinens syster - 393-394
Ainmüller (Ainmiller), Max Emanuel - 393-394
Aino, finsk sag. - 393-394
Aino (Ainoerna) l. Ainu - 393-394
Ain Sefra, befäst stad i Algeriet - 393-394
Ainsworth. 1. William Harrison A. - 393-394, 395-396
Ainsworth. 2. William Francis A. - 395-396
Aintab l. Antab, stad i norra Spanien - 395-396
Ainu. Se Aino - 395-396
Aioler, en af grekernas hufvudstammar. Se Eoler - 395-396
Aiolis, Eolien, det af eoler bebodda landskapet i Mindre Asien. Se Eoler - 395-396
Aiolos, grek. myt., vindarnas härskare - 395-396
Aion, världsolder. Se Eon - 395-396
Aipim, bot. Se Manihot - 395-396
Air, fr., l. Är, egentl. luft; min, hållning - 395-396
Aïr l. Asben, oasland i södra delen af Sahara - 395-396
Aira L., bot. - 395-396
Airak, en kirgisisk rusdryck - 395-396
Aird. 1. Thomas A. - 395-396
Aird. 2. Sir Benjamin - 395-396
Airdrie, fabriksstad i det skotska grefskapet Lanark - 395-396
Aire. 1. Stad i franska depart. Landes - 395-396
Aire. 2. Aire sur la Lys, befäst stad i franska depart. Pas de Calais - 395-396
Airol, kem. farm. - 395-396
Airolo, ty. Eriels, ort i schweiziska kantonen Ticino (Tessin) - 395-396
Airy, sir George Biddel - 395-396
Aischines. 1. Grekisk talare - 395-396, 397-398
Aischines. 2. A., med binamnet Sokratikern - 397-398
Aisch-kul. Se Ala-kul - 397-398
Aischylos, berömd grekisk sorgespelsdiktare - 397-398, 399-400
Aisja. Se Ajesja - 399-400
Aisne. 1. Flod i Frankrike - 399-400
Aisne. 2. Departement i norra Frankrike - 399-400
Aisne-kanalen. Se Frankrike - 399-400
Aisne-Marne-kanalen. Se Frankrike - 399-400
Aison, konung uti Iolkos i Tessalien, fader till Iason - 399-400
Aisopos, den förnämste företrädaren för fabeldiktningen - 399-400
Aiss, mus. - 399-400
Aistulf, konung öfver langobarderna (se d. o.) - 399-400
Ait., i naturvetenskapliga namn förkortning för den skotske botanisten Will. Aiton - 399-400
Aitchison. 1. George A. - 399-400
Aitchison. 2. Sir Charles Umpherstone A. - 399-400
Aitolia. Se Etolien - 399-400
Aitolos, grek. sag. - 399-400
Aiton, William - 399-400
Aitonia, bot. Se Aiton - 399-400
Aitzema, Lieuwe van - 399-400, 401-402
Aivalyk, hamnsad vid Adramyttiviken - 401-402
Aivasovski. Se Ajvazovskij - 401-402
Aix l. Aix en Provence. Stad i franska depart. Bouches-du-Rhône - 401-402
Aix, Ile d', en till franska depart. Charente-inférieure hörande ö - 401-402
Aix-la-Chapelle, franska namnet på Aachen (se d. o.) - 401-402
Aix les Bains, stad och badort i franska depart. Savoie - 401-402
Aizelin, Eugène - 401-402
Aizoaceæ (Aizoacéer), bot. - 401-402
Aja (it.), hofmästarinna, uppfostrarinna - 401-402
Aja, flod. Se Allia - 401-402
Ajaccio, hufvudstad på ön Corsica - 401-402
Aj-Aj, zool. Se Ai-Ai - 401-402
Ajalon, rättare Ajjalon, fordom stad i Palestina - 401-402
Ajan, rättare Adjan, fordom namnet på östra kusten af Afrika söder om Kap Guardafui - 401-402
Ajanta l. Ajunta (Adjanta, Adsjanta), by i nordvästra hörnet af Haidarabad i Indien - 401-402
Ajas. 1. Nu hamnstad, fordom viktig kustfästning, i turkiska vilajetet Adana i Mindre Asien - 403-404
Ajaslik l. Ajasoluk. Se Efesos - 403-404
Ajax, grek. sag. Se Aias - 403-404
Ajazzo, stad. Se Ajas - 403-404
Ajdukiewicz, Tadeusz - 403-404
Ajesja (Aisja), en af Muhammeds hustrur - 403-404
Ajjalon. Se Ajalon - 403-404
Ajmere-Merwara (Ajmir, Adjmir, Adschmir), provins i Radjputana - 403-404
Ajmir. Se Ajmere-Merwara - 403-404
Ajn-djedi. Se En-gedi - 403-404
À jour, fr. 1. Hand., för dagen - 403-404
À jour. 2. För dagern, för dagsljuset - 403-404
Ajournera, fr. ajourner, uppskjuta - 403-404
Ajovan-olja - 403-404
Ajuda. Se Whyda - 403-404
Ajudja (Ajuthia), äfven kalladt Krung-khao, en af Siams gamla hufvudstäder - 403-404
Ajuga L., bot. - 403-404
Ajunta. Se Ajanta - 403-404
Ajustement, fr., jämkning - 403-404
Ajustera, fr. ajuster; bringa i ordning - 403-404
Ajuthia. Se Ajudja - 403-404
Ajvazovskij. 1. Gavriil Konstantinovitj A. - 403-404
Ajvazovskij. 2. Ivan Konstantinovitj A. - 403-404
Ak (turk.), hvit - 403-404
Aka, folkstam. Se Hrusso - 403-404
Akaa (fi.). Se Akkas - 403-404
Akaba, turkisk hamnplats - 403-404
Akaba-viken, den östligaste af de tvenne vikar, som i norra delen af Röda hafvet omsluta Sinais halfö - 403-404
Akacia (Akasia), bot. Se Acacia och Robinia - 403-404
Akademi - 403-404, 405-406, 407-408, 409-410, 411-412
Akademien för de fria konsterna (i Stockholm). Se Konstakademien - 411-412
Akademiet for de skönne kunster, Det kongelige danske - 411-412, 413-414
Akademi-fogde, en Upsala universitets tjänsteman - 413-414
Akademihemman, kam. - 413-414
Akademiker, benämning på lärare vid akademier - 413-414
Akademiklubben ("A. K.") - 413-414
Akademi-räntmästare. Se Räntmästare - 413-414
Akademi-sekreterare, chefen för kansliet vid universiteten i Upsala och Lund. Han tillsättes af k. m:t - 413-414
Akademisk - 413-414
Akademiska föreningen, vid Lunds universitet - 413-414, 415-416
Akademist - 415-416
Akadien, geogr. Se Acadia - 415-416
Akaiska förbundet. Se Akéer - 415-416
Akaja. Se Achaja - 415-416
Akajer, dets. som akéer (se d. o.) - 415-416
Akalefer, maneter. Se Coelenterater - 415-416
Akamaru, en af Gambier-öarna (se d. o.) - 415-416
Akantaceer. Se Acanthaceæ - 415-416
Akantit, miner. - 415-416
Akantokefaler, zool., rundmaskar - 415-416
Akantopterygier, detsamma som Acanthopterygii (se d. o.) - 415-416
Akantus, Acanthus. Se Acanthaceæ - 415-416
Akardi, patol. - 415-416
Akarnanien, det nordvästligaste landskapet i det gamla Hellas - 415-416
Akarocecidie, bot. och zool. - 415-416
Akaroidharts, harts af det nyholländska grästrädet - 415-416
Akasia, bot. Se Acacia och Robinia - 415-416
Akatafasi l. Agrammatism, oförmåga att i satser ordna ord - 415-416
Akatalektisk, metr., fullständig. Se Katalektisk och Vers - 415-416
Akatarsi, förorening (särskildt af blodet) - 415-416
Akatastatisk, ostadig, oregelbunden - 415-416
Akatoliker, "icke-katoliker" - 415-416
Akbar, eg. Djelal-eddin Muhammed - 415-416, 417-418
Akbarabad. Se Agra 3 - 417-418
Ak-Dengis ("Hvita hafvet"), tartariskt namn på såväl Balkasj-sjön som Kaspiska hafvet - 417-418
Aké, ruinstad i Yucatan. Se Yucatan - 417-418
Akébia Dcsn., bot. - 417-418
Akebäck, socken i Gottlands län - 417-418
Akee, bot. Se Blighia - 417-418
Akéer (Achæer, stundom Akajer), en grekisk folkstam - 417-418
Akefaler (Acefaler). 1. Zool. Se Blötdjur - 417-418
Akefaler. 2. Teol. Se Monofysiter. Jfr Acefal - 417-418
Akeiropoiet, äfven Acheiropoiet l. Acheiropita, en på öfvernaturligt sätt tillkommen afbildning af Kristus eller af Maria - 417-418
Akemenider (Achæmenider), persisk dynasti - 419-420
Aken, Franz Joakim von - 419-420
Akenside, Mark - 419-420
Aker, allmänt gårdsnamn i Norge - 419-420
Akergarn, hamn, nu kallad S:t Olofsholm, i Helvi socken på Gottlands nordöstra kust - 419-420
Akerman, geogr. Se Akjerman - 419-420
Akers-Douglas, Aretas - 419-420
Akerselven. Se Aker - 419-420
Akershus (Aggershus), någon gång i äldre tider benämndt Akersborg, fästning vid Kristiania - 419-420, 421-422
Akhai. Se Marokko - 421-422
Akhissar ("hvita borgen"). 1. Stad i västra delen af Mindre Asien - 421-422
Akhissar. 2. Stad i europ. Turkiet. Se Kroja - 421-422
Akiander, Matthias - 421-422
Akiba, Ben Josef - 421-422
Akilles, grek. sag. - 421-422, 423-424
Akilles, log., ett bevis, genom hvilket den eleatiske filosofen Zeno sökte ådagalägga all rörelses omöjlighet - 423-424
Akilles-häl, en persons sårbara punkt. Se Akilles - 423-424
Akilles-sena, anat. - 423-424
Akines l. Akinesi, motorisk förlamning - 423-424
Akis, grek. myt. - 423-424
Akitofel. Se Ahitofel - 423-424
Akja. Se Ackja - 423-424
Akjab l. Akyab, fordom Tset-Tve, hamn- och hufvudstad i engelsk-burmanska prov. Arakan - 423-424
Akjerman l. Akerman, befäst hamnstad i ryska prov. Besarabien - 423-424
Akka. Se Finsk mytologi och Lapsk mytologi - 423-424
Akka. Se Acka och Acre (S:t Jean d') - 423-424
Akkad l. Ackad (i babyloniska konungatiteln "konung af Sumer och Akkad") - 423-424
Akkaler, en afdelning af druserna (se d. o.) - 423-424
Akkas (fi. Akaa), socken i södra Tavastland - 423-424, 425-426
Akkavare, fjällmassa med glaciär i Lule lappmark - 425-426
Akko, hamnstad i Syrien. Se Acre (S:t Jean d') - 425-426
Akkra l. Accra (af infödingarna kalladt N'kran), stad på Guldkusten i Väst-Afrika - 425-426
Aklastisk, fys. - 425-426
Aklath (Achlath), urgammal stad i asiatiska Turkiet, Armenien - 425-426
Akleja, bot. Se Aquilegia - 425-426
Aklin l. Nullisoklin - 425-426
Akloropsi, grönblindhet - 425-426
Akmedsjid (turk.). Se Simferopol - 425-426
Akmit, miner. - 425-426
Akmolinsk. 1. Den nordöstligaste och största provinsen i ryska Central-Asien - 425-426
Akmolinsk. 2. Stad i nämnda provins - 425-426
Akne (Acne), med. Se Finne - 425-426
Akoimeter, medlemmarna af en grekisk munkorden - 425-426
Akolasi, fråsseri - 425-426
Akolast (se Akolasi), fråssare - 425-426
Akoluter kallades sedan 3:e årh. biskoparnas och presbyternas tjänande följeslagare - 425-426
A kondition, hand. Se À condition - 425-426
Akonitin, farm. kem. - 425-426
Akonitsyra. Se Citronsyra - 425-426
Akontit, miner. - 425-426
A konto, hand. Se A conto - 425-426
Akori l. Aplesti, oförmåga att känna sig mätt - 425-426
Akosmi, oording - 425-426
Aksomism, filos. - 425-426
Akotyledoner. Se Acotyledoneæ - 425-426
Akragas, det grekiska namnet på Agrigentum - 425-426
Akrai, fornstad på Sicilien. Se Palazzolo - 425-426
Akranier, zool., djur utan kranium. Se Lansettfisken - 425-426
Akrasi, dålig blandning - 425-426
Akrati, brist på själfbehärskning; svaghet - 425-426
Akratoterm, hälsobrunn med indifferent mineralvatten - 427-428
Akrel. 1. Fredrik A. - 427-428
Akrel. 2. Karl Fredrik A., den förres son. Se Akrell - 427-428
Akrelius, släkt. Se Achrelius - 427-428
Akrell (se Akrel 2), Karl Fredrik - 427-428
Akreyri. Se Akureyri - 427-428
Akribometer, instrument för uppmätning af mycket små föremål - 427-428
Akridin, kem. - 427-428
Akrisios, grek. myt. - 427-428
Akroamatisk, som åhöres - 427-428
Akrobat, yrkesgymnastisk konstmakare - 427-428, 429-430
Akroblast, bot. - 429-430
Akrocerauniska bergen, bergskedja i nordvästra delen af den forna grekiska provinsen Epirus - 429-430
Akrodonta säges kräldjurens tänder vara - 429-430
Akrografi, konstt. - 429-430
Akroinon, ort i Frygien - 429-430
Akroit, miner., färglös, manganförande turmalin. Se Turmalin - 429-430
Akrokarpa mossor, bot. - 429-430
Akrolein, kem. - 429-430
Akrolit, inom den grekiska konsten en bildstod - 429-430
Akroma l. Akromasi, med. - 429-430
Akromasi. Se Akroma - 429-430
Akromat, fys. Se Akromatism - 429-430
Akromatisk, fys. Se Akromatism - 429-430
Akromatism, "färgfrihet", fys. - 429-430
Akromatopsi, färgblindhet - 429-430
Akromegali, med. - 429-430, 431-432
Akromonogram ... - 431-432, Akropolis, tänkt i rekonstrueradt skick., (blank), 433-434, 435-436, 437-438, 439-440
Akterskepp ... - 441-442, 443-444, 445-446, 447-448, 449-450
Akvitanien ... - 451-452, 453-454, 455-456, 457-458, 459-460
À l'anglaise ... - 461-462, 463-464, 465-466, 467-468, 469-470
Alba de Tormes ... - 471-472, 473-474, 475-476, 477-478, 479-480
Alberoni ... - 481-482, 483-484, 485-486, 487-488, 489-490
Albinos ... - 491-492, 493-494, 495-496, 497-498, 499-500
Albuminförfarande ... - 501-502, 503-504, 505-506, 507-508, 509-510
Alderney ... - 511-512, 513-514, 515-516, 517-518, 519-520
Alessio ... - 521-522, 523-524, Alexander den stores rike., (blank), 525-526, 527-528, 529-530
Alexander ... - 531-532, 533-534, 535-536, 537-538, 539-540
Alexander-slaget ... - 541-542, 543-544, 545-546, 547-548, 549-550
Alexisbad ... - 551-552, 553-554, 555-556, 557-558, 559-560
Alfonsia ... - 561-562, 563-564, 565-566, 567-568, 569-570
Alger ... - 571-572, 573-574, 575-576, 577-578, 579-580
Algonkin-indianer ... - 581-582, 583-584, 585-586, 587-588, 589-590
Alin ... - 591-592, 593-594, 595-596, 597-598, 599-600
Alkaluretika ... - 601-602, 603-604, 605-606, 607-608, 609-610
Alkoholist ... - 611-612, 613-614, 615-616, 617-618, 619-620
Allemand ... - 621-622, 623-624, 625-626, 627-628, 629-630
Allmän farled ... - 631-632, 633-634, 635-636, 637-638, 639-640
Allmänningsbönder ... - 641-642, 643-644, 645-646, 647-648, 649-650
Alluvial-sand ... - 651-652, 653-654, 655-656, 657-658, 659-660
Almeh ... - 661-662, 663-664, 665-666, 667-668, 669-670
Almquist ... - 671-672, 673-674, 675-676, 677-678, 679-680
Almquist ... - 681-682, 683-684, 685-686, 687-688, 689-690
Alocasia ... - 691-692, 693-694, 695-696, 697-698, 699-700
Alperna ... - 701-702, 703-704, 705-706, 707-708, 709-710
Alrun ... - 711-712, 713-714, 715-716, 717-718, 719-720
Alt ... - 721-722, 723-724, (blank), Till art. Altare., Till art. Altare. (forts.), (blank), 725-726, 727-728, 729-730
Althaia ... - 731-732, 733-734, 735-736, 737-738, 739-740
Alumn ... - 741-742, 743-744, 745-746, 747-748, 749-750
Amadeus-sjön ... - 751-752, 753-754, 755-756, 757-758, 759-760
Amaru ... - 761-762, 763-764, 765-766, 767-768, 769-770
Amblystoma l. Ambystoma, zool. - 769-770, 771-772
Ambo l. Ambon - 771-772
Amboëlla. Se Ambuella - 771-772
Amboina. 1. Ett af de två residentskap, i hvilka Molukkerna l. Kryddöarna äro indelade - 771-772
Amboina. 2. (Ambon) Ö i nämnda residentskap - 771-772
Amboise, gammal stad i franska depart. Indre et Loire - 771-772
d'Amboise, George - 771-772
Ambon. Se Ambo - 771-772
Ambon, geogr. Se Amboina - 771-772
Ambra kallades en i forntiden mycket prisad parfym - 771-772
Ambrakia, en betydande stad i det forna Epirus - 771-772
Ambras l. Amras, kejserligt bergsslott i Tyrolen - 771-772
Ambriz, portugisiskt område på södra delen af Guineakusten - 771-772, 773-774
Ambroid, ett slags sämre bärnsten - 773-774
Ambros, August Wilhelm - 773-774
Ambrosi, Ferdinand - 773-774
Ambrosia, grek. myt. - 773-774
Ambrosia artemisiæfolia L., Bitterambrosia, bot. - 773-774
Ambrosianska biblioteket (Bibliotheca ambrosiana), som fick sitt namn efter den helige Ambrosius - 773-774
Ambrosianska liturgien (Officium ambrosianum, Ritus ambrosianus) - 773-774
Ambrosianska lofsången. Se Ambrosius - 773-774
Ambrosianska sången, den af den helige Ambrosius i Milano införda och sedan i västerlandet länge nuttjade kyrkosången - 773-774
Ambrosiaster l. Pseudo-Ambrosius. Se Ambrosius - 773-774
Ambrosisk (jfr Ambrosia), gudomlig, härlig, ljuflig till smaken - 773-774
Ambrosius, biskop af Milano - 773-774, 775-776
Ambrosius, Johanne, tysk skaldinna. Se Voigt - 775-776
Ambrosius Bogbinder, borgmästare i Köpenhamn - 775-776
Ambrym l. Chinambrym, ö bland Nya Hebriderna - 775-776
Ambuella (Amboëlla), en till bantu-folken hörande stam i sydvästra Afrika - 775-776
Ambulakralfötter (af lat. ambulare, vandra). Se Tagghudingar - 775-776
Ambulans. 1. Allmän benämning för den rörliga sjukvården i fält - 775-776
Ambulans. 2. (Ambulansvagn), för sjuktransport inredd vagn - 775-776
Ambulatorisk, kringvandrande, flyttbar - 775-776
Ambystoma, zool. Se Amblystoma - 775-776
a M. C., förkortning för a mund condito (lat.), från världens början - 775-776
Ameba, zool. Se Amoeba - 775-776
Ameen, släkt - 775-776
Ameen. 1. Georg Fredrik A. - 775-776
Ameen. 2. Elin A. - 775-776
Ameen. 3. Karl Gustaf A. - 775-776
Améen, yngre gren af samma släkt som föregående - 775-776
Améen. 1. Karl Gustaf A. - 775-776
Améen. 2. Märta Augusta Karolina Emma Axelsdotter A., född Sparre - 775-776, 777-778
Ameiva, zool., ett ödlesläkte - 777-778
Amelanchier Medic., Bär-mispel l. Blåhägg, bot. - 777-778
Ameland, ö i Nordsjön - 777-778
Amelia, stad i italienska prov. Umbrien (Perugia) - 777-778
Amélie les Bains, badort i franska depart. Pyrenées orientales - 777-778
Amelioration, detsamma som melioration (se d. o.) - 777-778
Amelot de Chaillou, Jean Jacques - 777-778
Amelungar. Se Amaler - 777-778
Amen, "visserligen, så är det, det vare så, ske alltså" - 777-778
Amendemang, egentl. "förbättring" - 777-778
Amendement, fr. Se Amendemang - 777-778
Amendivi. Se Lakkadiverna - 777-778
Amenemha, konungar i Egypten. Se Egypten - 777-778
Amenofis l. Amonhotep, konungar i Egypten. Se Egypten - 777-778
Amenorre, felande menstruation - 777-778
A mensa et toro (lat.), från bord och bädd - 777-778
Amentaceæ, Amentacéer, Hängeträd l. Hängeväxter, bot. - 777-778
Amentes, greciserad form af de gamle egypternas namn (Amenti) på västerlandet eller underjorden - 777-778
Amentia, vansinne - 777-778
Amentum (lat.), bot., hänge. Se Blomställning - 777-778
Ameria, romarnas namn på staden Amelia - 777-778
American federation of labour. Se Amerikanska arbetareförbundet - 777-778
Amerighi, oriktig form för Amerigi - 777-778
Amerigi, Michel Angelo, italiensk målare. Se Caravaggio - 777-778
Amerigo Vespucci. Se Vespucci - 777-778
Amerika - 777-778, 779-780, (blank), Nord-Amerika. Flod- och bergssystem., Nord-Amerika. Flod- och bergssystem. (forts.), (blank), (blank), Syd-Amerika. Flod- och bergssystem., Syd-Amerika. Flod- och bergssystem. (forts.), (blank), 781-782, 783-784, 785-786, 787-788, 789-790, 791-792, 793-794, 795-796, 797-798, 799-800, 801-802, 803-804, 805-806, 807-808, (blank), Amerikanska folk., Amerikanska folk. (forts.), (blank), 809-810, 811-812, (blank), Nord-Amerika. Politisk öfversiktskarta., Nord-Amerika. Politisk öfversiktskarta. (forts.), (blank), (blank), Syd-Amerika. Politisk öfversiktskarta., Syd-Amerika. Politisk öfversiktskarta. (forts.), (blank), 813-814, 815-816, Amerikanska kulturföremål., (blank), 817-818
Amerikanism, ord eller uttryckssätt, som är egendomligt för den i Förenta staterna skrifna och talade engelskan - 813-814, 815-816
Amerikanist, forskare, som idkar studium af Amerika och dess förhållanden - 815-816
Amerikanskt aloen, bot. Se Agave - 815-816
Amerikanska antislafverisällskapet. Se Abolitionister - 815-816
Amerikanska arbetareförbundet (eng. American federation of labor), Förenta staternas största arbetarorganisation - 815-816
Amerikanska broar - 815-816, Amerikanska kulturföremål., (blank), 817-818
Amerikanska fornlämningar. Se Fornlämningar - 817-818
Amerikanska frihetskriget 1775-83. Se Nord-Amerikas förenta stater - 817-818
Amerikanska gåsen, astron. Se Tukan - 817-818
Amerikanska inbördeskriget 1861-65. Se Nord-Amerikas förenta stater - 817-818
Amerikanska kompaniet. Se Tobakskompaniet - 817-818
Amerikanska krusbär, bot. Se Peireskia - 817-818
Amerikanska partiet (eng. The american party) - 817-818
Amerikanska pesten. Se Gula febern - 817-818
Amerikanska polarhafvet. Se Norra ishafvet - 817-818
Amerikanska rasen. Se Indianer - 817-818
Amerikanska språk - 817-818
Amerikanska vattenpesten, bot. Se Helodea - 817-818
Amerikansk duell. Se Duell - 817-818
Amerikas förenta stater (eng. United states of America), det officiella namnet på Nord-Amerikas förenta stater (se d. o.) - 817-818
Amerinder (af Amerika och Inder), "amerikanska inder", fornamerikaner - 817-818
Amerling, Friedrich - 817-818, 819-820
Amersfoort, stad i nederländska prov. Utrecht - 819-820
À merveille, fr., beundransvärdt, underbart, förträffligt - 819-820
Ames, Fisher - 819-820
A meta (it. a metà), hand., till hälften - 819-820
Ametabolier, zool. - 819-820
Ametist, miner. - 819-820
Ametropi, med. Se Refraktion, med. - 819-820
Ameublement, fr., möblemang - 819-820
A mezza voce, it., mus., "med half röst", med betydligt dämpad sångton - 819-820
Amfiaraos, grekisk sagohjälte och siare - 819-820
Amfiartros, stram led. Se Led - 819-820
Amfibier, Amphibia, Groddjur - 819-820, 821-822, 823-824, 825-826, 827-828, 829-830, 831-832, 833-834, 835-836, 837-838
Amfibiologi, läran om amfibierna - 837-838
Amfibisk, som har afseende på amfibierna - 837-838
Amfibiska växter, bot. - 837-838
Amfiboler, miner., en viktig grupp silikater - 837-838
Amfiboli, tvetydighet, dubbelmening - 837-838
Amfibolitskiffer, petrogr. Se Hornbländeskiffer - 837-838
Amfider, kem. - 837-838
Amfidsalter. Se Amfider - 837-838
Amfigastrier, bot. Se Jungermanniaceæ - 837-838
Amfiguri, meningslöst ordsvall, gallimatias - 837-838, 839-840
Amfikarp, bot., med två slags frukt - 839-840
Amfiktyoner (grek. amfiktyones l. Amfiktiones, kringboende) - 839-840
Amfilochos, grek. sag. - 839-840
Amfimacer, metr., versfot - 839-840
Amfion, grek. myt., son af Zeus och Antiope - 839-840, 841-842
Amfipoder ... - 841-842, 843-844, 845-846, 847-848, 849-850
Amino-föreningar ... - 851-852, 853-854, 855-856, 857-858, 859-860
Ammonium-alun ... - 861-862, 863-864, 865-866, 867-868, 869-870
Ampère-hvarf ... - 871-872, 873-874, 875-876, 877-878, 879-880
Amuk ... - 881-882, 883-884, 885-886, 887-888, 889-890
Anaërobionter ... - 891-892, 893-894, 895-896, 897-898, 899-900
Analysator ... - 901-902, 903-904, 905-906, 907-908, 909-910
Anastasij ... - 911-912, 913-914, 915-916, 917-918, 919-920
Anckarström ... - 921-922, 923-924, 925-926, 927-928, 929-930
Ancyloglossum ... - 931-932, 933-934, 935-936, 937-938, 939-940
Andersen ... - 941-942, 943-944, 945-946, 947-948, 949-950
Andersson ... - 951-952, 953-954, 955-956, 957-958, 959-960
Andfåglar ... - 961-962, 963-964, 965-966, 967-968, 969-970
Andning ... - 971-972, 973-974, 975-976, 977-978, 979-980
Andrassy ... - 981-982, 983-984, 985-986, 987-988, 989-990
Andrews ... - 991-992, 993-994, 995-996, 997-998, 999-1000
Andö ... - 1001-1002, 1003-1004, 1005-1006, 1007-1008, 1009-1010
Angara ... - 1011-1012, 1013-1014, 1015-1016, 1017-1018, 1019-1020
Angiotomi ... - 1021-1022, 1023-1024, 1025-1026, 1027-1028, 1029-1030
Anianpelto ... - 1031-1032, 1033-1034, 1035-1036, 1037-1038, 1039-1040
Anisol-rödt ... - 1041-1042, 1043-1044, 1045-1046, 1047-1048, 1049-1050
Ankargrund ... - 1051-1052, 1053-1054, 1055-1056, 1057-1058, 1059-1060
Anlag ... - 1061-1062, 1063-1064, 1065-1066, 1067-1068, 1069-1070
Anna ... - 1071-1072, 1073-1074, 1075-1076, 1077-1078, 1079-1080
Annerstedt ... - 1081-1082, 1083-1084, 1085-1086, 1087-1088, 1089-1090
Anomal dispersion ... - 1091-1092, 1093-1094, 1095-1096, 1097-1098, 1099-1100
Ansgarius-förening ... - 1101-1102, 1103-1104, 1105-1106, 1107-1108, 1109-1110
Ansonia ... - 1111-1112, 1113-1114, 1115-1116, 1117-1118, 1119-1120
Anterotica ... - 1121-1122, 1123-1124, 1125-1126, 1127-1128, 1129-1130
Antigonia ... - 1131-1132, 1133-1134, 1135-1136, 1137-1138, 1139-1140
Antillerna ... - 1141-1142, 1143-1144, 1145-1146, 1147-1148, 1149-1150
Antinous ... - 1151-1152, 1153-1154, 1155-1156, 1157-1158, 1159-1160
Antiseptik ... - 1161-1162, 1163-1164, 1165-1166, 1167-1168, 1169-1170
Antommarchi ... - 1171-1172, 1173-1174, 1175-1176, 1177-1178, 1179-1180
Antropologisk ... - 1181-1182, 1183-1184, 1185-1186, 1187-1188, 1189-1190
Anxur ... - 1191-1192, 1193-1194, 1195-1196, 1197-1198
Apenninerna, ett till Alpsystemet hörande veckberg - 1199-1200
Apenrade. Se Aabenraa - 1199-1200
Apensten. Se Opensten - 1199-1200
Apepsi, frånvaro af pepsin i magsaften. Jfr Dyspepsi och Magsjukdomar - 1199-1200
Aperçu, fr., hastig öfverblick - 1199-1200
Aperea, zool. Se Marsvin - 1199-1200
Aperientia l. Aperitiva, afförande medel - 1199-1200
Aperiodisk, fys. - 1199-1200
Aperitif (fr.), likör eller sup före måltiden. Jfr Aperientia - 1199-1200
Aperitiva. Se Aperientia - 1199-1200
Apertorium, kir. - 1199-1200
Apertur, öppning. -- Fys. - 1199-1200
Apetalæ, Apetaler, bot. - 1199-1200, 1201-1202
Apetaler, bot. Se Apetalæ - 1201-1202
À peu près, fr., i det närmaste - 1201-1202
Apex (lat.), spets. 1. Her. Se Hjälmprydnad - 1201-1202
Apex. 2. Astron. - 1201-1202
Aphæresis, språkv. - 1201-1202
Aphaniptera, zool. - 1201-1202
Aphanizomenon Morren., bot. - 1201-1202
Apelandra, bot. Se Acanthaceæ - 1201-1202
Aphelium, astron. - 1201-1202
Aphidæ, zool. Se Bladlöss - 1201-1202
Aphidiphaga, zool., bladlössätare - 1201-1202
Aphis, zool. Se Bladlöss - 1201-1202
Aphlebior, paleont. - 1201-1202
Aphodius, zool. Se Dyngbillar - 1201-1202
Aphomia sociella, zool., humlemalen. Se Vaxmal - 1201-1202
Aphrodisiaca (lat.), dets. som Afrodisiaka (se d. o.) - 1201-1202
Aphrodite, grek. myt. Se Afrodite - 1201-1202
Aphrodite, zool. - 1201-1202
Aphronitrum (lat.) Se Mursalt - 1201-1202
Aphrophora spumaria, zool. Se Stritar - 1201-1202
Aphthæ. 1. Med. Se Munsjukdomar och Torsk - 1201-1202
Aphthæ. 2. Veter. Se Mul- och klöfsjuka - 1201-1202
Aphthonius. Se Afthonios - 1201-1202
Api, en af Nya Hebriderna. 507 kvkm. 7-8 tusen inv. - 1201-1202
Apia, hufvudstaden på Samoa-öarna - 1201-1202
Apiaca, en stam bland guarani (se d. o.) - 1201-1202
A piacere l. Al piacere (it.), mus. - 1201-1202
A pioanus, Petrus (eg. Bienewitz) - 1201-1202
Apiarium (lat.), bikupa - 1201-1202
Apicius, Marcus Gabius - 1201-1202
À pied, fr., till fots - 1201-1202
Apikal l. Apikalt tungljud, språkv. Se Kontaktsläge - 1201-1202
Apilari, bot. - 1201-1202
Apiol, kem. farm. - 1201-1202
Apion, zool. Se Fruktvifvelsläktet - 1201-1202
Apis, egypt. myt. - 1201-1202, 1203-1204
Apis, zool. Se Bi - 1203-1204
Apis-cykel, en 25 år omfattande tidräkning - 1203-1204
Apium graveolens L., Selleri, bot. - 1203-1204
Apium petroselium, bot. Se Persilja - 1203-1204
Aplanat, ett af Ad. Steinheil 1866 konstrueradt fotografiskt objektiv - 1203-1204
Aplanatisk, fys. - 1203-1204
Aplanogamet, bot. - 1203-1204
Aplanospor, bot. Se Chlorophyceæ - 1203-1204
Aplesti. Se Akori - 1203-1204
Aplit, petrogr. - 1203-1204
Aplomb, säker hållning - 1203-1204
Aplotaxis, bot. Se Kost-rot - 1203-1204
Aplysia, zool. Se Sjöharen - 1203-1204
Apmänniska, zool. Se Pithecanthropus - 1205-1206
Apné, fysiol., andningsstillestånd - 1205-1206
A poco a poco (it.), mus., småningom - 1205-1206
Apocope. Se Apokope - 1205-1206
Apocynaceæ, bot., dets. som Apocyneæ. Se Nerium - 1205-1206
Apocyneæ, bot. Se Nerium - 1205-1206
Apocynin och Apocynein, kem. farm. - 1205-1206
APocynum L., Hundkål, bot. - 1205-1206
Apoderus, zool. Se Viflar - 1205-1206
Apodia. Se Missbildning - 1205-1206
Apodiktisk, log. - 1205-1206
Apodisk, utan fötter; utan bukfenor - 1205-1206
Apodyterion, af- och påklädningsrum i de grekiska och romerska badanstalterna - 1205-1206
Apofoni, förändring af rotvokalen i ett ord - 1205-1206
Apoftegma, sentens, tänkespråk - 1205-1206
Apofyllit Hauy, miner. - 1205-1206
Apofys. 1. Anat. Detsamma som epifys (se d. o.) - 1205-1206
Apofys. 2. Geol. - 1205-1206
Apofyter, bot. - 1205-1206
Apogami, bot. - 1205-1206, 1207-1208
Apogeum, astron. - 1207-1208
Apoikist. Se Klerucher - 1207-1208
Apok., förkortning för Apokalypsen - 1207-1208
Apokalyps, uppenbarelse, särskildt Johannes' uppenbarelse. Se vidare Apokalyptik - 1207-1208
Apokalyptik, den litteratur, som efterträder den profetiska litteraturen - 1207-1208
Apokalyptiker, författare eller tolkare af skrifter med apokalyptiskt innehåll. Se Apokalyps och Apokalyptik - 1207-1208
Apokalyptisk, som tillhör Apokalypsen - 1207-1208
Apokarp, bot. Se Gynæceum - 1207-1208
Apokatastasis, eg. åter- l. tillbakaförsättning i sitt ursprungliga skick - 1207-1208, 1209-1210
Apoklasma, benbrott - 1209-1210
Apokope, språkv. - 1209-1210
Apokromat, ett fotografiskt objektiv - 1209-1210
Apokromatisk, fys. Se Akromatism - 1209-1210
Apokryf, detsamma som apokryfisk bok. Se Apokryfiska böcker - 1209-1210
Apokryfisk, förborgad, hemlig - 1209-1210
Apokryfiska böcker - 1209-1210, 1211-1212
Apolda, fabriksstad i storhertigdömet Sachsen-Weimar - 1211-1212
Apolepsi, afbrott - 1211-1212
Apolices (port.), benämning på brasilianska statsskuldförskrifningar - 1211-1212
Apollinaris, en i den på alkalisk-salinska källor rika Ahr-dalen belägen källa - 1211-1212
Apollinaris, Claudius - 1211-1212
Apollinaris, sektstiftare - 1211-1212
Apollini sacra, ett vittert samfund i Uppsala - 1211-1212
Apollinopolis, fordom namn på flere städer i Egypten - 1211-1212
Apollo, rom. myt. Se Apollon - 1211-1212
Apollodoros. 1. Berömd ateniensisk målare - 1211-1212
Apollodoros. 2. Grekisk komediförfattare från Karystos - 1211-1212, 1213-1214
Apollodoros. 3. A. från Aten - 1213-1214
Apollodoros. 4. A. från Damaskos - 1213-1214
Apollo-fjäril, Parnassius Apollo, zool. - 1213-1214
Apollon, grek. rom. myt. - 1213-1214, 1215-1216, 1217-1218
Apollonia, namn på flera städer i forntiden - 1217-1218
Apollonia, romersk-katolskt helgon - 1217-1218
Apollonios. 1. A., grekisk matematiker - 1217-1218
Apollonios. 2. A. Rhodios, episk skald och grammatiker - 1217-1218
Apollonios. 3. Grekisk bildhuggare - 1217-1218
Apollonios. 4. Grekisk bildhuggare - 1217-1218
Apollonios. 5. A., med binamnet Dyskolos ("den svårmodige") - 1217-1218, 1219-1220
Apollonios. 6. Aposteln Paulus' medarbetare. Se Apollos - 1219-1220
Apollonios. 7. A. från Tyana - 1219-1220
Apollonios. 8. A. af Tyros - 1219-1220
Apollonius. Se Apollonios - 1219-1220
Apollos l. Apollonios, aposteln Paulus' medarbetare - 1219-1220
Apollyon. Se Abaddon - 1219-1220
Apologet, person, som i tal eller skrift uppträder till försvar - 1219-1220
Apologetik. Se Apologi - 1219-1220
Apologi, försvarsskrift - 1219-1220, 1221-1222, 1223-1224
Apologisera, genom tal eller skrift försvara (mot en anklagelse) - 1223-1224
Apologist, egentl. räknemästare - 1223-1224
Apologist-klass. För att tillgodose borgerskapets bildningsbehof - 1223-1224
Apologistskola. Se Apologist-klass - 1223-1224
Apomorfin, kem. farm. - 1223-1224
Aponeuros, anat. - 1223-1224
Aponogeton Thunb., bot. - 1223-1224
Apophoreta, egentl. gåfvor, som medfördes hem från gästabud - 1225-1226
Apophysis, bot. - 1225-1226
Apoplektisk, som har fallenhet för blodslag; slagartad - 1225-1226
Apoplexi, med., slag. Se Apoplexia - 1225-1226
Apoplexia, med. - 1225-1226
Aporia Cratægi, zool. Se Hagtornsfjärilen - 1225-1226
Aporti, Ferrante - 1225-1226
Aposiopesis, ret. - 1225-1226
Apospori, bot. - 1225-1226
A posse ad esse non valet consequentia (lat.), log. Se Ab esse etc. - 1225-1226
Apostasi, i allmänhet affal från ett parti, en lära m. m. - 1225-1226
Apostasis, bot. - 1225-1226
Apostat, affälling. Se Apostasi - 1225-1226
Apostel - 1225-1226, 1227-1228
Apostel-orden. Se Apostlabröder - 1227-1228
A posteriori, filos. - 1227-1228
Apostill, tillägg till en urkund - 1227-1228
Apostlabröder, Apostel-orden l. Apostolikernas sekt - 1227-1228
Apostladagar och Apostlafester - 1227-1228
Apostlafester. Se Apostladagar - 1227-1228
Apostlagärningarna, lat. Acta apostolorum, den sista af Nya testamentets historiska böcker - 1227-1228, Apostlarna (efter Thorvaldsen)., (blank), 1229-1230
Apostlakrus, ett slags låga, cylindriska muggar - 1229-1230
Apostlarnas delning, i den kristna kalendern benämning på 15 juli - 1229-1230
Apostolat l. Apostoliskt ämbete - 1229-1230
Apostolicitet, öfverensstämmelse med apostlarnas lära - 1229-1230
Apostolicum. Nya testamentets böcker, med undantag af evangelierna - 1229-1230
Apostolikernas sekt. Se Apostlabröder - 1229-1230
Apostolisk - 1229-1230
Apostoliska fäder (lat. patres ævi apostolici) - 1229-1230
Apostoliska kammaren. Se Camera apostolica - 1229-1230
Apostoliska kanones (lat. canones apostolici) - 1229-1230
Apostoliska konstitutioner (lat. constitutiones apostolicæ) - 1229-1230, 1231-1232
Apostoliska kyrkoordingen - 1231-1232
Apostoliska män, apostlarnas lärjungar och medhjälpare - 1231-1232
Apostoliska stolen, den påfliga regeringen. Jfr Apostolat - 1231-1232
Apostolisk församling - 1231-1232
Apostolisk konung - 1231-1232
Apostolisk kyrka, benämning på den kristna kyrkan i 1:a årh. - 1231-1232
Apostolisk succession (lat. successio apostolica) - 1231-1232
Apostoliskt symbolum - 1231-1232, 1233-1234
Apostoliskt ämbete. Se Apostolat - 1233-1234
Apostolisk vikarie - 1233-1234
Apostolisk välsignelse - 1233-1234
Apostool, Samuel - 1233-1234
Apostrof, bortvändande. 1. Det hos fornklassiska rättegångstalare - 1233-1234
Apostrof. 2. Ett skriftecken - 1233-1234
Apostrofera, förse ett ord med utlämningstecken; ret. - 1233-1234
Apotek, anstalt för läkemedels beredning och försäljning - 1233-1234, 1235-1236
Apotekare - 1235-1236, 1237-1238
Apotekarekårens lifränte- och pensionskassa - 1237-1238
Apotekaresocieteten, ett 1821 stiftadt samfund - 1237-1238
Apotekaretaxa. Se Medicinaltaxa - 1237-1238
Apoteksinspektion. Se Apotek - 1237-1238
Apotekslåda. Se Apoteksprivilegium - 1237-1238
Apoteksprivilegium. Intet apotek får anläggas i Sverige utan k. m:ts tillstånd - 1237-1238, 1239-1240
Apoteksvikt. Se Medicinalvikt - 1239-1240
Apoteksvisitation. Se Apotek - 1239-1240
Apotem l. Apothema, mat. - 1239-1240
Apoteos, förgudande - 1239-1240
Apoteosera. Se Apoteos - 1239-1240
Apothecium, bot. - 1239-1240
Apothema. Se Apotem - 1239-1240
A potiori, "af den mäktigare (större, bättre) delen" - 1239-1240
Apotome, mus. - 1239-1240
Apotrop, bot. Se Fröämne - 1239-1240
Apoxyomenos, "Skraparen" - 1239-1240
App., förkortning för romerska förnamnet Appius - 1239-1240
Appalacher, indianfamilj. Se Apalacher - 1239-1240
Appalacherna, bergskedja. Se Alleghanny-bergen - 1239-1240
Appalachicola l. Apalachicola, segelbar flod - 1239-1240
Apparans (fr. apparence), utseende - 1239-1240
Apparat, fys. - 1239-1240, 1241-1242
Apparelj, samtliga de för en konst eller ett yrke erforderliga redskap - 1241-1242
Apparelj-gymnastik - 1241-1242
Apparelj-trän, krigsv. - 1241-1242
Apparent, skenbar - 1241-1242
Apparition, framträdande - 1241-1242
Appartemang. Se Apartemang - 1241-1242
Appassionato (it.), mus., med passion, lidelsefullt - 1241-1242
Appel, Karl - 1241-1242
Appelberg, Karl Magnus - 1241-1242
Appelberg, Ossian Fabian - 1241-1242
Appelboom, Harald - 1241-1242
Appel comme d'abus, fr., "vad till följd af maktmissbruk" - 1241-1242
Appell, egentl. tillrop. 1. Fäktk. Se Fäktkonst - 1241-1242
Appell. 2. Jaktv. - 1241-1242
Appell. 3. Jur. - 1241-1242
Appell. 4. Krigsv. - 1241-1242
Appell. 5. Sjöv. - 1241-1242, 1243-1244
Appell. 6. Spelt. Ny insats - 1243-1244
Appell, Paul - 1243-1244
Appellant, person, som vädjar - 1243-1244
Appellanter, inom den franska kyrkan - 1243-1244
Appellation, jur. - 1243-1244
Appellations-domstol (ty. appellationsgericht, fr. cour d'appel), jur. - 1243-1244
Appellativ, språkv. - 1243-1244
Appellera, vädja från lägre till högre domstol - 1243-1244
Appellöf, Jakob Johan Adolf - 1243-1244
Appendicitis, med. Se Blindtarmsinflammation - 1243-1244
Appendicularidæ, zool. Se Tunicata - 1243-1244
Appendini, Francesco Maria - 1243-1244
Appendix, bihang - 1243-1244
Appenzell, kanton i nordöstra Schweiz - 1243-1244
Apperception, psyk. - 1243-1244, 1245-1246
Appert. 1. François A. - 1245-1246
Appert. 2. Benjamin Nicolas Marie A. - 1245-1246
Appertinens. Se Adpertinens - 1245-1246
Appertska metoden. Se Appert 1 - 1245-1246
Appetit. Se Aptit - 1245-1246
Appian, Adolphe - 1245-1246
Appianus, grekisk-romersk historieskrifvare - 1245-1246
Appiska vägen (lat. Via appia), den berömda, 120 rom. mil långa väg - 1245-1246
Appius Claudius. Se Claudius - 1245-1246
Applaudera. Se Applådera - 1245-1246
Applaudissement. Se Applåd - 1245-1246
Applegathska maskiner, boktr. - 1245-1246
Appleton, nordamerikansk bokförläggarfamilj - 1245-1246
Applicera, tillpassa, anbringa - 1245-1246
Applikabel, användbar, tillämplig - 1245-1246
Applikation, tillpassning, anbringande, tillämpning - 1245-1246
Applikationsskola, dets. som tillämpningsskola. Föga brukligt - 1245-1246
Applikationssöm. Se Sömnad - 1245-1246
Applikationstryck, text. - 1245-1246
Applikatur, mus. - 1245-1246
Appliqué, fr., påläggssöm. Se Sömnad - 1245-1246
Applåd l. Applådissemang, handklappning - 1247-1248
Applådera, genom handklappningar tillkännagifva sitt bifall - 1247-1248
Applådissemang. Se Applåd - 1247-1248
Appoggiato, it., mus. - 1247-1248
Appoggiatura, it., mus., långt för-slag - 1247-1248
Appoint, fr. l. Appunto (it.), hand., fyllnadsväxel - 1247-1248
Appomattox, grefskap i Virginia - 1247-1248
Apponyi, ungersk adelssläkt. 1. Anton Georg A. - 1247-1248
Apponyi. 2. Georg A. - 1247-1248
Apponyi. 3. Albert A. - 1247-1248
Apport. 1. Frambärning - 1247-1248
Apport. 2. Bär hit! tag hit! (till hundar) - 1247-1248
Apportera, frambära, tillföra - 1247-1248
Apportez!, fr., bär hit! tag hit! (till hundar) - 1247-1248
Apposition, språkv. - 1247-1248
Appositionsteori, bot. Se Cell, bot. - 1247-1248
Appreciation (fr.), värdering - 1247-1248
Appreciera, värdera - 1247-1248
Apprehension, jur. - 1247-1248
Appretera, text. - 1247-1248, 1249-1250, 1251-1252, 1253-1254
Appretering, text. Se Appretera - 1253-1254
Appretur. Se Appretyr - 1253-1254
Appretyr l. Appretur l. Appretering - 1253-1254
Appretör, person som har till yrke att appretera tyg - 1253-1254
Approbation, godkännande, antagande; bifall - 1253-1254
Approbatur, "han eller hon godkännes, antages" - 1253-1254
Approbera, godkänna, antaga, bifalla - 1253-1254
Approche, fr., krigsv., löpgraf - 1253-1254
Approchera, framgå med approcher (se Approche) - 1253-1254
Approfondera, fördjupa, fördjupa sig i - 1253-1254
Appropriation, tillegnande, inkräktande. Verb: Appropriera - 1253-1254
Appropriationsbill (eng. appropriation bill) - 1253-1254
Appropriera. Se Appropriation - 1253-1254
Approvisionera, förse med lifsmedel - 1253-1254
Approximation. Se Approximera - 1253-1254
Approximativ. Se Approximera - 1255-1256
Approximera, komma nära - 1255-1256
Appui (fr.), stödjepunkt (för trupper) - 1255-1256
Appulejus (Apulejus), forntida filosof - 1255-1256
Appuna, socken i Östergötlands län - 1255-1256
Appunto (it.), hand. Se Appoint - 1255-1256
a. pr., förkortning för anni præsentis (lat.), det innevarande året - 1255-1256
a. præc., förkortning för anni præcedentis (lat.), det föregående året - 1255-1256
Apraksin, förnäm rysk adelssläkt. 1. Maria Apraksina - 1255-1256
Apraksin. 2. Peter Matvejevitj A. - 1255-1256
Apraksin. 3. Fedor Matvejevitj A. - 1255-1256
Apraksin. 4. Stepan Fedorovitj A. - 1255-1256
Apraxi, patol. - 1255-1256
Apraxin. Se Apraksin - 1255-1256
a. p. R. c. (äfven endast p. R. c.), förkortning för anno post Romam conditam - 1255-1256
À prendre, fr., att taga - 1255-1256
À présentation, fr., hand. - 1255-1256
Après la lettre, fr., de vanliga, billigaste, aftrycken från en koppargravyr eller etsning. Se Aftryck - 1255-1256
Après nous le déluge, fr. Se Déluge - 1255-1256
Apries, grekiskt namn på den egyptiske konungen Uahabra - 1255-1256
Aprikosträd, bot. Se Prunus - 1255-1256
April, i nyare tider den fjärde af årets månader - 1255-1256
A prima vista (it.), mus., vid första påseendet - 1255-1256
A priori, "från den förra" - 1255-1256
Apriorisk. Se A priori - 1257-1258
A-pris, detsamma som enhetspris (se d. o.) - 1257-1258
A privativum. Se Alfa - 1257-1258
À prix fix, fr., till bestämdt pris - 1257-1258
À propos. Se Apropå - 1257-1258
Apropå (fr. à propos), i rätt tid, väl till pass - 1257-1258
Aprutium, medeltidens namn på staden Teramo - 1257-1258
Apsider l. Absider. 1. Bygnk. Se Apsis - 1257-1258
Apsider l. Absider. 2. Astron. - 1257-1258
Apsidial. Se Apsis - 1257-1258
Apsidlinje. Se Apsider - 1257-1258
Apsis l. Apsid, äfven Absis l. Absid, äfven Concha, bygnk. - 1257-1258
Apsjeron. Se Absjeron - 1257-1258
Apsras, ind. myt. - 1257-1258
Apsyrtos. Se Absyrtos - 1257-1258
Apt, stad i franska depart. Vaucluse - 1257-1258
Apta, bot. Se Bauhinia - 1257-1258
Aptenodytes, zool. Se Pingvinerna - 1257-1258
Aptera, passa, foga - 1257-1258
Aptera, zool., en af Linnés insektsordningar - 1257-1258
Apteryx, zool. - 1257-1258
Aptien l. Aptien-etagen, geol. Se Kritsystemet - 1257-1258
Aptit, begär, lystnad; matlust - 1257-1258
Aptychus, paleont. - 1257-1258
Apuaniska alperna, berg i Italien, n. om Serchiodalen - 1257-1258
Apuchtin, Aleksej Nikolajevitj - 1257-1258
Apulejus. Se Appulejus - 1257-1258
Apulien (it. Puglia), landskap (compartimento) i sydöstra delen af konungariket Italien - 1257-1258, 1259-1260
A punta d'arco, it., mus., med stråkspetsen - 1259-1260
Apure, biflod till Orinoco i Venezuela - 1259-1260
Apurimac. 1. En källflod till Ucayali (se d. o.) - 1259-1260
Apurimac. 2. Departement i sydamerikanska republiken Peru - 1259-1260
Apus, zool. - 1259-1260
Apyretisk, feberfri - 1259-1260
Apyrexi, feberfritt tillstånd - 1259-1260
Apyrisk, oförbrännelig, eldfast - 1259-1260
Apyrit. 1. Miner. En varietet af turmalin - 1259-1260
Apyrit. 2. (Gråkrut) Tekn. - 1259-1260
Aq., förkortning för aqua (lat.), vatten - 1259-1260
Aqua, vatten. -- Kem. farm. - 1259-1260
Aquæ, namn på flere romerska städer med bad och mineralkällor - 1259-1260
Aquæ Mariæ ("Marienbad"), ett birgittinkloster - 1259-1260
Aquæ mortuæ (lat.). Se Aigues-Mortes - 1259-1260
Aquæ Statiellæ. Se Acqui - 1259-1260
Aqua fortis (lat.), "starkt vatten" - 1261-1262
Aquamanile (af lat. aqua, vatten, och manus, hand), ett vattenkärl - 1261-1262
Aqua Marcia, en vattenledning i Rom. Se Marcia aqua - 1261-1262
Aqua regis (lat.), "kungsvatten" - 1261-1262
Aquarius (af lat. aqua, vatten), astron. - 1261-1262
Aquatinta-gravyr. Se Akvatinta-gravyr - 1261-1262
À quatre mains, fr., mus., för fyra händer, fyrhändigt - 1261-1262
A quattro voci, it., mus., för fyra röster, fyrstämmigt - 1261-1262
Aqua vitæ (lat.), "lifsvatten". Se Akvavit - 1261-1262
Auaviva, Claudio - 1261-1262
Aquafoliaceæ l. Ilicineæ, bot. - 1261-1262
Aquila (Örnen), astron. - 1261-1262
Aquila, zool. Se Landörnsläktet - 1261-1262
Aquila, italiensk provins i landskapet Abruzzi e Molise - 1261-1262
Aquila, aposteln Paulus' vän - 1261-1262
Aquila, bibelöfversättare - 1261-1262
Aquila, Kaspar - 1261-1262
Aquila alba. Se Kalomel - 1263-1264
Aquila degli Abruzzi, hufvudstad i prefekturen Aquila i italienska prov. Aquila - 1263-1264
Aquilaria Agallocha Roxb., bot. Se Agallocha - 1263-1264
Aquilegia L., bot. - 1263-1264
Aquileja, romersk stad - 1263-1264
Aquilo (lat.), nordanvinden, nordöstvinden - 1263-1264
Aquinas. Se Tomas (från Aquino) - 1263-1264
Aquincum, latinskt namn på Gamla Ofen, en del af Budapest - 1263-1264
Aquino, lat. Aquinum, stad i italienska prov. Caserta - 1263-1264
Aquisgranum, senlatinskt namn på Aachen - 1263-1264
Aquitania (lat.). Se Akvitanien - 1263-1264
À quoi bon, fransk öfversättning af lat. cui bono (se d. o.) - 1263-1264
Aqv-. Ord, som icke finnas under Aqv-, sökas under Akv- eller Aqu- - 1263-1264
AR, förkortning för ascensio recta (lat.), astron., rektascension - 1263-1264
A. R., förkortning för Academiæ Rector (lat.) - 1263-1264
Ar, plur. ar (fr. are, af lat. area, se d. o.), enheten för ytmåttet - 1263-1264
Ar (fsv.), "åra", i Uppland fordom benämning på en del af ett skeppslag. Jfr Hamna - 1263-1264
A. R. A., förkortning för Associate of the Royal academy (eng.) - 1263-1264
Ara (lat.), altare. -- Ara pacis, "fredsaltare" - 1263-1264
Ara (egentl. Arara och Ararauna), zool. - 1263-1264
Araba, Vadi el, vattenfattig och obebodd, af branta klippväggar innesluten dal - 1263-1264
Arabat, by i östra delen af halfön Krim - 1263-1264
Arabat-el-Madfun. Se Abydos - 1263-1264
Arabat-viken. Se Arabat - 1263-1264
Arab-byråer. Se Algeriet, sp. 578 - 1263-1264
Araber - 1263-1264, 1265-1266, 1267-1268
Arabesk, ett efter sina uppfinnare, araberna, uppkalladt fantastiskt linjeornament - 1267-1268
Arabi (achmed A. pasja), egyptisk general - 1267-1268, 1269-1270
Arabien - 1269-1270, 1271-1272, 1273-1274
Arabin l. Arabin-syra, kem. farm. - 1275-1276
Arabinos, en sockerart. Se Pentos - 1275-1276
Arabis L., bot. - 1275-1276
Arabiska hafvet - 1275-1276
Arabiska hästen - 1275-1276
Arabiska kamelen, zool. Se Kameldjuren - 1275-1276
Arabiska litteraturen - 1275-1276, 1277-1278, 1279-1280, 1281-1282, 1283-1284
Arabiska siffror. Se Siffra - 1283-1284
Arabiska språket - 1283-1284
Arabiska viken. Se Röda hafvet - 1283-1284
Arabisk konst. 1. Bildande konst - 1283-1284, 1285-1286
Arabisk konst. 2. Arabisk musik - 1285-1286
Arabisk musik. Se Arabisk konst 2. - 1285-1286
Arabiskt gummi, Gummi arabicum, farm. - 1285-1286, 1287-1288
Arabism, arabisk språkegendomlighet - 1287-1288
Arabist. 1. I västerlandet förr namn på läkare - 1287-1288
Arabist. 2. Person, som egnar sig åt det arabiska språkets studium - 1287-1288
Arabistan, persisk provins. Se Kusistan - 1287-1288
Arabit, kem. Se Socker - 1287-1288
Aracá, bot. Se Psidium - 1287-1288
Aracajú, hufvudstad i brasilianska staten Sergipe - 1287-1288
Aracaty, stad i brasilianska staten Ceara - 1287-1288
Araceæ, Aracéer, Aroidéer, bot. - 1287-1288, Till art. Araceæ., (blank), 1289-1290
Aracéer, bot. Se Araceæ - 1289-1290
Aracena, stad i spanska prov. Huelva - 1289-1290
Arachis L., bot. farm. - 1289-1290
Arachne, grek. myt. - 1289-1290
Arachnitis, inflammation i en af hjärnhinnorna - 1289-1290
Arachnoidea. 1. Zool. Se Spindeldjur - 1289-1290
Arachnoidea. 2. Fysiol. Spindelväfshinnan. Se Hjärnhinnor - 1289-1290
Arachnologi l. Araknologi, läran om spindlarna - 1289-1290
Arachosia, provins i det gammalpersiska riket - 1289-1290
Arachova (fordom Anemoria), köping i Fokis i Grekland - 1289-1290
Arack. Se Arrak - 1289-1290
Arad. 1. Komitat i Ungern - 1289-1290
Arad. 2. Stad i nämnda komitat - 1289-1290
Aradus (Arvad), den nordligaste och tillika en af de äldsta bland Feniciens städer - 1289-1290, 1291-1292
Araf (arab.) betecknar inom islam en skiljemur mellan himmel och helvete - 1291-1292
Arafat (Arafa). Se Mekka - 1291-1292
Arafura-sjön l. Alfura-sjön (jfr Alfurer) - 1291-1292
Arafurer (haraforer), dets. som alfurer (se d. o.) - 1291-1292
Arago. 1. François Jean Dominique A. - 1291-1292
Arago. 2. Jacques Etinenne Victor A. - 1291-1292
Arago. 3. Etinenne Vincent A. - 1291-1292
Arago. 4. Emanuel A. - 1291-1292, 1293-1294
Aragon. 1. Biflod till Ebro - 1293-1294
Aragon. 2. Spanska namnet på Aragonien (se d. o.) - 1293-1294
Aragona (A. di Sicilia), stad i provinsen Girgenti på Sicilien - 1293-1294
Aragonien (sp. Aragón), under medeltiden ett själfständigt spanskt konungarike - 1293-1294
Aragoni Hauy (af Aragonien, där det först träffades), miner. - 1293-1294, 1295-1296
Aragua (äfven Guzman Blanco), förr namnet på en provins i Venezuela - 1295-1296
Araguaya l. Rio grande, sydamerikansk flod - 1295-1296
Araisj (äfven El-Araisj l. Larasj), hamnstad i nuv. Marokko - 1295-1296
Arak. Se Arrak - 1295-1296
Arakan, en smal landsträcka utmed östra kusten af Bengaliska viken - 1295-1296
Araki (Ráki), ett slags arabisk arrak - 1295-1296
Araknologi. Se Arachnologi - 1295-1296
Araktjejev, Aleksej Andrejevitj - 1295-1296
Aralia L., bot., växtsläkte af fam. Araliaceæ (se d. o.) - 1295-1296
Araliaceæ, Araliacéer, bot. - 1295-1296
Araliacéer, bot. Se Araliaceæ - 1295-1296
Aral-sjön (urspr. Aral-dingisi, "sjön med öarna") - 1295-1296
Aram l. Aramea - 1295-1296, 1297-1298
Aram, Eugène - 1297-1298
Aramea. Se Aram - 1297-1298
Araméer. Se Babylonien och Semiter - 1297-1298
Arameiska språket - 1297-1298
Aramina, en i Brasilien förekommande, till malvacéerna hörande växt - 1297-1298
Aram-naharim, flodlandet. Se Assyrien - 1297-1298
Aran (Valle d'A.), dal i Pyreneerna - 1297-1298
Aranda, Pedro Pablo Abaraca de Bolea - 1297-1298
Araneæ, zool. Se Spindedjur - 1297-1298
Araneologi, läran om spindlarna. Jfr Arachnologi - 1297-1298
Aranjuez, stad i spanska prov. Madrid - 1297-1298
Arany, János - 1297-1298, 1299-1300
Aranyaka, fornindiska teologiska afhandlingar. Se Indiens språk och litteratur - 1299-1300
Aranäs. 1. Ort i Halland - 1299-1300
Aranäs. 2. Gård i Forshems socken, Kinne härad i Västergötland - 1299-1300
Arapahoes (Arapahu), en till algonkinerna hörande indianstam - 1299-1300
Arapahu. Se Arapahoes - 1299-1300
Arapiles, by i Spanien - 1299-1300
Arar, romarnas namn på floden Saône - 1299-1300
Arara, zool. Se Ara - 1299-1300
Ararat. 1. I bibeln namn på den delen af det nuvarande Armenien - 1299-1300
Ararat. 2. Det väldiga bergparti - 1299-1300
Ararauna, zool. Se Ara - 1299-1300
Araribá, bot. - 1299-1300
Araroba, bot. farm. Se Krysarobin - 1299-1300
Araruta, dets. som arrow-rot. Se Arrow-rot - 1299-1300
Aras, flod i Armenien - 1299-1300
Araslöf, gammalt gods i Färlöfs socken, Östra Göinge härad, Kristianstads län - 1299-1300
Arason, Jón - 1299-1300, 1301-1302
Arason, Magnús - 1301-1302
Arassarin, zool. Se Pepparätarna - 1301-1302
Aratos. 1. A. från Soloi i Cicilien - 1301-1302
Aratos. 2. Grekisk statsman från Sikyon - 1301-1302
Aratus. Se Aratos - 1301-1302
Arauan, oas i västra Sahara - 1301-1302
Araucania. Se Araukaner - 1301-1302
Araucaria Juss., bot. Se Araucariaceæ - 1301-1302
Araucariaceæ, Araucariacéer, bot. - 1301-1302, 1303-1304
Araucariacéer, bot. Se Araucariaceæ - 1303-1304
Araucarixylon Kraus, paleont. - 1303-1304
Araucarites Sternb., paleont. - 1303-1304
Arauco, provins i Chile. Se Araukaner - 1303-1304
Araucos. Se Araukaner - 1303-1304
Araujo Porto Alegre, Manoel de - 1303-1304
Araukaner l. Araucos, en krigisk indianstam i republiken Chile - 1303-1304
Arausio, romarnas namn på staden Orange - 1303-1304
Araxes. Se Aras - 1303-1304
Arazzo, plur. arazzi. Se Haute-lisse - 1303-1304
Arbailu, tempelstad i Assyrien. Se Arbela - 1303-1304
Arbat, stad på västra kusten af Marokko. Se Rabat - 1303-1304
Arbe (slav. Rab), "Isola grossa Scardona" - 1303-1304
Arbedo, by i schweiziska kantonen Ticino (Tessin) - 1303-1304
Arbela (Arbailu), assyrisk tempelstad - 1303-1304
Arber, det högsta berget i Böhmerwald i Bajern - 1303-1304
Arber, Edward - 1303-1304
Arbes, Jakub - 1303-1304
Arbeta hårdt och Arbeta illa i sjön, sjöv. Se Gräfva - 1303-1304
Arbetar-akademi (no. Arbeider-akademi). Se Arbetar-institut - 1305-1306
Arbetarbostadsfonden, "till minne af 9 febr. 1835" - 1305-1306
Arbetarbostäder, för arbetsklassen afsedda boningshus - 1305-1306, 1307-1308, 1309-1310, 1311-1312, 1313-1314, 1315-1316, 1317-1318, 1319-1320, 1321-1322, 1323-1324
Arbetarbörs, af arbetarsyndikatens delegerade förvaltad byrå - 1323-1324
Arbetarfrågan - 1323-1324, 1325-1326, 1327-1328, 1329-1330, 1331-1332, 1333-1334, 1335-1336
Arbetarförening - 1335-1336, 1337-1338
Arbetarförsäkring - 1337-1338
Arbetarförsäkringsråd - 1337-1338
Arbetar-institut - 1337-1338, 1339-1340
Arbetarkammare - 1339-1340
Arbetarkoalition. Se Koalition - 1339-1340
Arbetarkoloni. 1. I allmänhet samhälle utanför städernas område - 1339-1340
Arbetarkoloni. 2. I trängre mening på landet belägen anstalt - 1339-1340
Arbetarkommitté. Se Arbetsstatistik - 1339-1340
Arbetarkommun - 1339-1340
Arbetarlagstiftning l. Arbetarskyddslagstiftning - 1339-1340, 1341-1342
Arbetar-marseljäsen, de tyske socialdemokraternas älsklingssång - 1341-1342
Arbetarnas byggnadsförening, i Göteborg. Se Arbetarbostäder - 1341-1342
Arbetarnas ring - 1341-1342
Arbetarpensionering - 1341-1342
Arbetarsekretariat och Arbetarsekreterare. Se Arbetsstatistik - 1341-1342
Arbetarskyddskommittén. Se Arbetsstatistik - 1341-1342
Arbetarskyddskonferens (jfr Arbetarlagstiftning) - 1341-1342
Arbetarskyddskongresser, Internationella - 1341-1342, 1343-1344
Arbetarskyddslagstiftning. Se Arbetarlagstiftning - 1343-1344
Arbetarstatistik, en stundom bruklig, från Tyskland införd, men olämplig språkform i st. f. arbetsstatistik - 1343-1344
Arbete - 1343-1344
Arbetet, en i Malmö sedan 27 aug. 1887 utkommande söckendaglig tidning - 1343-1344
Arbetets riddare (eng. The noble order of the knights of labor) - 1343-1344, 1345-1346
Arbetsafstängning. Se Lockout - 1345-1346
Arbetsaftal - 1345-1346
Arbetsanstalt. Se Arbetshus och Fattigvård - 1345-1346
Arbetsanvisning, dets. som arbetsförmedling (se d. o.) - 1345-1346
Arbets-axel, maskinb. Se Axel - 1345-1346
Arbetsbeting, jur. - 1345-1346
Arbetsbetyg. Se Betyg. Jfr Arbetsbok - 1345-1346
Arbetsbok är en af polismyndigheten i vissa länder utfärdad bok - 1345-1346
Arbetsboskap - 1345-1346, 1347-1348
Arbetsbyrå, stundom namn på byrå för anskaffande af arbete. Se Arbetsförmedling. -- Internationella arbetsbyrån. Se Arbetarskyddskongresser - 1347-1348
Arbetsdelning. Se Arbetsfördelning och Differentiering - 1347-1348
Arbetsdepartement (eng. Department of labour l. Labour department, fr. Office du travail), ämbetsverk för undersökning af arbetarfrågor. Se Arbetsstatistik. Jfr äfven Arbetsminister - 1347-1348
Arbetseffekt (Mekanisk effekt). Se Arbetsförmåga - 1347-1348
Arbetsenhet, fys. Se Absoluta enheter, sp. 66, och Arbete - 1347-1348
Arbetsfängelse, namn på korrektionsinrättningar i Finland. Se Fängelse - 1347-1348
Arbetsfördelning, nationalek. - 1347-1348, 1349-1350
Arbetsförening, benämning på vissa välgörenhetsföreningar - 1349-1350
Arbetsförmedling - 1349-1350, 1351-1352
Arbetsförmåga, Mekanisk, eller Mekanisk effekt - 1351-1352
Arbetsgifvarförening - 1351-1352, 1353-1354
Arbetshem, benämning på smärre välgörenhetsinrättningar - 1353-1354
Arbetshus (eng. workhouse), anstalt, där fattiga underhållas och sättas till arbete - 1353-1354
Arbetshygien. Se Yrkeshygien - 1353-1354
Arbetsinrättning. Se Arbetshus och Fattigvård - 1353-1354
Arbetsinställelse. Se Strejk - 1353-1354
Arbetskammare. 1. Se Arbetsråd - 1353-1354
Arbetskammare. 2. Väg- och vattenb. - 1353-1354
Arbetskoloni, på landet belägen anstalt, där arbete beredes arbetslösa personer. Se Arbetarkolonier - 1353-1354
Arbetskommendering, den kommendering ur armén - 1353-1354
Arbetskompani, krigsv. Se Pioniär och Kronoarbetskåren - 1353-1354
Arbetskontor. Se Arbetsförmedling - 1353-1354
Arbetslön (ty. arbeitslohn, eng. wage, fr. salaire) - 1353-1354, 1355-1356, 1357-1358
Arbetslöshet - 1357-1358
Arbetslöshetsförsäkring - 1357-1358, 1359-1360
Arbetsmaskin, dets. som verktygsmaskin - 1359-1360
Arbetsminister - 1359-1360
Arbetsordning. 1. Reglemente för arbetets bedrifvande - 1359-1360
Arbetsordning. 2. (Verkstadsreglemente) - 1359-1360
Arbetsparad. Se Arbetskommendering - 1359-1360
Arbetspenningar, kam. - 1359-1360
Arbetspremie - 1359-1360
Arbetsråd (Arbetskammare), af staten organiserad representation för det industriella arbetet i dess helhet - 1359-1360, 1361-1362
Arbetsskola. Se Förbättringsanstalt - 1361-1362
Arbetsspärrning. Se Lockout - 1361-1362
Arbetsstatistik - 1361-1362, 1363-1364, 1365-1366
Arbetsström, elektrot. - 1365-1366
Arbetsstuga (för barn), ett slags praktisk skola - 1365-1366, 1367-1368
Arbetstid. Se Arbetarfrågan (sp. 1331-32), Fabrikslagstiftning och Normalarbetsdag - 1367-1368
Arbets-transmission, maskinb. - 1367-1368
Arbets-tryck. 1. Tekn. Det högsta tillåtna tryck (t. ex. i en ångpanna) - 1367-1368
Arbets-tryck. 2. Konstt. Sådant afdrag af graverade eller etsade plåtar - 1367-1368
Arbetsvals, text. Se Kardning - 1367-1368
Arbetsöfverföring (äfven, ehuru mera oegentligt, Kraftöfverföring) - 1367-1368
Arbil, stad i turkisk-asiatiska vilajetet Bagdad - 1367-1368
Arbin, Axel Magnus von - 1367-1368
Arbiter l. Arbitrator (lat.), skiljeman, kompromissarie - 1367-1368
Arbitrage, fr. (af lat. arbitrium), utslag af skiljedomare - 1367-1368
Arbitrageur, fr., person, som verkställer arbitrage (se d. o.) - 1367-1368
Arbitration (jfr Arbiter) kallar man fastställandet af den ersättning - 1369-1370
Arbitrator (lat.). Se Arbiter - 1369-1370
Arbitrium (lat.), godtfinnande - 1369-1370
Arbiträr (jfr Arbitrium), godtycklig, egenmäktig - 1369-1370
Arbo. 1. Peter Nikolai A. - 1369-1370
Arbo. 2. Karl Oskar Eugen A. - 1369-1370
Arboga, uppstad i Västerås län - 1369-1370, 1371-1372
Arboga artiklar, en stadga af 14 april 1561 - 1371-1372, 1373-1374
Arboga graf. Se Hjälmare kanal - 1373-1374
Arboga kontrakt, i Västerås stift - 1373-1374
Arboga landsförsamling, i Västerås län - 1373-1374
Arbogast. Se Arbogastes - 1373-1374
Arbogaste, Louis - 1373-1374
Arbogastes (Arbogast), en i romersk tjänst varande fältherre af frankisk börd - 1373-1374
Arboga å l. Oppboga å, ett af mellersta Sveriges större vattendrag - 1373-1374
Arboga öl - 1373-1374
Arbois, stad i franska depart. Jura - 1373-1374
d'Arbois de Jubainville, Marie Henri - 1373-1374
Arbol a brea (sp.), "beckträdet". Se Icica - 1373-1374
Arbol de léche (sp.), bot., "mjölkträdet". Se Brosimum - 1373-1374
Arbor day, eng., "träd-dag", i nord-amerikanska skolor en festdag - 1373-1374
Arbor Dianæ (lat.), "Dianas (silfrets) träd", kem. - 1373-1374
Arborelius. 1. Olof Ulrik A. - 1373-1374, 1375-1376
Arborelius. 2. Olof Per Ulrik A. - 1375-1376
Arborelius. 3. Karl Rudolf Teodor A. - 1375-1376
Arboretum, trädg. - 1375-1376
Arbor Saturni, "Saturnus' (blyets) träd" - 1375-1376
Arbor vitæ (at.), "lifsträdet" - 1375-1376
Arbrissel, Robert från A. - 1375-1376
Arbroath, stad i Skottland. Se Aberbrothock - 1375-1376
Arbrå. 1. Socken i Gäfleborgs län - 1375-1376
Arbrå. 2. Mekanisk verkstad och gjuteri i Arbrå socken - 1375-1376
Arbrå och Järfsö tingslag, Gäfleborgs län - 1375-1376
Arbus (ry. karbus), vattenmelon - 1375-1376
Arbuthnot, John - 1375-1376
Arbutin, kem. Se Arctostaphylos - 1375-1376
Arbutus L., bot. Se Ericaceæ och Arctostaphylos - 1375-1376
Arby, socken i Kalmar län - 1375-1376
Arc., mus., förkortn. för arcato (it.), dets. som coll'arco (se d. o.) - 1375-1376
d'Arc, Jeanne. Se Jeanne d'Arc - 1375-1376
Arca, Niccolò dell' - 1375-1376
Arcaceæ, zool. Se Arca Noæ - 1375-1376
Arcachon, stad i franska depart. Gironde - 1375-1376
Arcachon-viken. Se Arcachon - 1375-1376
Arcadelt, Jakob - 1375-1376, 1377-1378
Arcadia, Accademia d'Arcadia l. Accademia degli Arcadi - 1377-1378
Arcadius, den förste östromerske kejsaren - 1377-1378
Arca-lera, geol. - 1377-1378
Arcani disciplina (lat.), Arkan-disciplin, "hemlighetslära" - 1377-1378
Arca Noæ (lat.), "Noaks ark", zool., en mussla - 1377-1378
Arcanum (lat.), "hemligt medel" - 1377-1378
Arcato (it.), mus., liktydigt med coll'arco (se d. o.) - 1377-1378
Arcature, fr., blind-arkader. Se Arkad - 1377-1378
Arcesilaus. Se Arkesilaos - 1377-1378
d'Arcets metall. Se Newtons metall - 1377-1378
Arch, Joseph - 1377-1378
Archæocalamites. Se Asterocalamites - 1377-1378
Archæocidaris M'Coy, paleont. - 1377-1378
Archæopteris Dawson, paleont. - 1377-1378, 1379-1380
Archæopteryx, Urfågeln, paleont. - 1379-1380
Archagathos, forngrekisk läkare. Se Medicin - 1379-1380
Archangel (Arkangel) l. Archangelsk 1. Det största och nordligaste guvernementet i det egentliga Ryssland - 1379-1380, 1381-1382
Archangel. 2. Hufvudstad i nämnda guvernement - 1381-1382
Archangelica, bot. Se Angelica - 1381-1382
Archangeliter l. Arkangeliter (fi. laukkuryssät, reppuryssät, "ränselryssar") - 1381-1382
Archangelsk. Se Archangel - 1381-1382
Archegoniater, bot. Se Arkegoniater - 1381-1382
Archegonium l. Arkegon, bot. - 1381-1382
Archegosaurus Goldf., paleont. - 1381-1382
Archelaos. 1. En heraklid - 1381-1382
Archelaos. 2. En filosof af den joniska skolan - 1381-1382
Archelaos. 3. En macedonisk konung - 1381-1382, 1383-1384
Archelaos. 4. Mithridates den stores fältherre - 1383-1384
Archelaos. 5. Den föregåendes son - 1383-1384
Archelaos. 6. Den föregåendes sonson - 1383-1384
Archelaos. 7. En son till konung Herodes - 1383-1384
Archena, badort i spanska prov. Murcia - 1383-1384
Archenholz, Johann Wilhelm von - 1383-1384
Archer. 1 James A. - 1383-1384
Archer. 2. William A. - 1383-1384
Archer, fr., bågskytt - 1383-1384
Archers, fr., "bågskyttar" - 1383-1384
Archespor, bot. Se Arkespor - 1383-1384
Archeus (trol. af grek. arche, regering) - 1383-1384
Archi- l. Arki-, grek., ar archein, "vara den förste, den förnämste" - 1383-1384
Archias, Aulus Licinius - 1383-1384
Archibald, Sir Adams George - 1383-1384
Archicembalo (it.), dets. som arcicembalo (se d. o.) - 1383-1384
Archicymbal. Se Arcicembalo - 1383-1384
Archidamiska kriget. Se Archidamos - 1383-1384
Archidamos, konungar i Sparta. -- A. II, Zeuxidamos' son - 1385-1386
Archidamos, konungar i Sparta. -- A. III, den förres sonson - 1385-1386
Archidiaconus, den förnämste diakonen, ärkedjäkne - 1385-1386
Archiepiscopus, ärkebiskop - 1385-1386
Archigenes, fornromersk läkare. Se Pulslära - 1385-1386
Archilichenes, bot. Se Lafvar - 1385-1386
Archilochisk, metr. - 1385-1386
Archilochos, grekisk skald - 1385-1386
Archimedes, antikens mest betydande matematiker - 1385-1386, 1387-1388
Archimediska axiomet. Se Archimedes - 1387-1388
Archimediska principen, mek. - 1387-1388
Archimediska skrufven, mek. Se Archimedes och Vattenuppfordringsverk - 1387-1388
Archiogenesis, uralstring - 1387-1388
Archiopoeta, "ärkepoeten" - 1387-1388
Archipresbyter, öfverpresbyter - 1387-1388
Archispermæ, bot. Se Gymnospermæ - 1387-1388
Architectura militaris (lat.), "krigsbyggnadskonst", befästningskonst - 1387-1388
Architecture ogivale, fr., fransk benämning på spetsbågsstilen - 1387-1388
Archives nationales, det franska "nationalarkivet" - 1387-1388, 1389-1390
Archli, Archly. Se Arkli - 1389-1390
Archytas, en pythagoré - 1389-1390
Arcicembalo, it., l. Archicymbal ("ärkeklavér") - 1389-1390
Arcimboldi. Se Arcimboldus - 1389-1390
Arcimboldo, Giuseppe - 1389-1390
Arcimboldus (Arcimboldi), Johannes Angelus - 1389-1390, 1391-1392
Arcis sur Aube, gammal stad i franska depart. Aube i Champagne - 1391-1392
Arckenholtz, Johan - 1391-1392
Arco, stad i södra Tyrolen - 1391-1392
d'Arco, Carlo - 1391-1392
Arco, grefve von A. - 1391-1392
Arc ogive, fr., spetsbåge - 1391-1392
Arcole, by i den italienska prov. Verona - 1393-1394
Arco-mässing. Se Arko-mässing - 1393-1394
d'Arçon, Jean Claude Éléonore Lemicaud - 1393-1394
Arcos de la Frontera, stad i spanska prov. Cadiz - 1393-1394
Arctander, Sofus Anton Birger - 1393-1394
Arctinus, lat. Se Arktinos - 1393-1394
Arctium L., bot. Se Lappa - 1393-1394
Arctomys, zool. Se Murmeldjur - 1393-1394
Arctopitheci, zool. Se Primates - 1393-1394
Arctopolis, "björnstaden", latiniseradt namn på Bern och Björneborg - 1393-1394
Arctostaphylos Adans., bot. farm. - 1393-1394, 1395-1396
Arcturus, astron. - 1395-1396
Arcueil, by vid Bièvre, i franska depart. Seine - 1395-1396
Arcus (lat.), båge, hvalf - 1395-1396
Arcy-sur-Cure, by i franska depart. Yonne - 1395-1396
Ardabil l. Ardebil, befäst stad i persiska prov. Aserbeidjan - 1395-1396
Ardacker, bot. Se Cyperus - 1395-1396
Ardagan. Se Ardahan - 1395-1396
Ardahan l. Ardagan, befäst stad i Kaukasus - 1395-1396
Ardal l. Arendal, by i Lundby socken, på Hisings strand - 1395-1396
Ardasjir (ARdesjir), konungar i nypersiska riket. Se Persien - 1395-1396
Ardea, zool. Se Hägrar - 1395-1396
Ardea, liten stad i närheten af Albano i Italien - 1395-1396
Ardeb, ett gammalt, ännu brukligt spannmålsmått - 1395-1396
Ardebil. Se Ardabil - 1395-1396
Ardèche. 1. Biflod till Rhône - 1395-1396
Ardèche. 2. Departement i sydöstra Frankrike - 1395-1396
Ardell, James Mac - 1395-1396
Ardenner-hästen - 1395-1396
Ardennerna (fr. Ardennes). 1. Ett bergland - 1395-1396, 1397-1398
Ardennerna. 2. Franskt departement - 1397-1398
Ardennes-kanalen. Se Ardennerna - 1397-1398
Ardente (it.), mus., eldigt - 1397-1398
Ardeola, zool. Se Hägrar - 1397-1398
Ardesjir (Ardasjir), konungar i nypersiska riket. Se Persien - 1397-1398
Ardfjället, ett till Stuoravare-gruppen hörande fjäll i Lycksele lappmark, nära riksgränsen - 1397-1398
Ardgar, kristen predikant i Birka. Se Ansgarius, sp. 1101 - 1397-1398
Ardigò, Roberto - 1397-1398
Ardiscus. Se Ardsjisj - 1397-1398
Ardisia Swartz., bot. - 1397-1398
Arditi, Luigi - 1397-1398
Ardito (it.), mus., käckt, dristigt - 1397-1398
Ardrar, Ardrar-n'Deren, marokkanernas namn på Atlas - 1397-1398
Ardre, socken i Gottlands län - 1397-1398
Ardres, befäst stad i Frankrike - 1397-1398
Ardrossan, hamnstad i skotska grefsk. Ayr - 1397-1398
Ardsjisj (fordom Ardiscus). 1. Stad i Valakiet - 1397-1398
Ardsjisj. 2. Flod - 1397-1398
Ardsjisj. 3. Mindre Asiens högsta berg - 1397-1398
Are, fr. Se Ar - 1397-1398
Area (lat.), fri plats, slätt yta; her., fältet i en vapensköld - 1397-1398
Areal (af lat. area, yta), ytvidd, ytinnehåll - 1397-1398
Areca L., bot. - 1397-1398, 1399-1400
Arecibo, hamnstad på norra kusten af Portorico - 1399-1400
Are Frode (Torgilsson), den isländske häfdateckningens fader - 1399-1400
Areia l. Aria, landskap i östra delen af det fornpersiska riket - 1399-1400
Areios (Arius). Se Arianism - 1399-1400
Areka-nöt, Semen Arecæ, farm. - 1399-1400
Areka-palm, bot. Se Areca - 1399-1400
Arelat, ett konungarike - 1399-1400
Aremberg. Se Arenberg - 1399-1400
Are Måsson (Ari Másson), en isländsk höfding - 1399-1400
Arén, Erik - 1399-1400, 1401-1402
Arena (lat.), eg. "sand" - 1401-1402
Arenaberg. Se Arenenberg - 1401-1402
Arenacum, romarnas namn på staden Arnhem - 1401-1402
Arena'l de Garcia Carrasco, Concepción - 1401-1402
Arenaria L., bot. - 1401-1402
Arenarium (lat.), sandbad - 1401-1402
Arena-teatern (se Arena) - 1401-1402
Arénation, fr., den franska benämningen på sandbad. Se Bad - 1401-1402
Arenberg, tysk hertiglig släkt - 1401-1402
Arenberg. 1. Furst August Maria Raimund af A. - 1401-1402
Arenberg. 2. Furst Auguste-Louis-Albéric af A. - 1401-1402, 1403-1404
Arenberg. 3. Furst Franz Ludwig af A. - 1403-1404
Arendal, by i Lundby socken. Se Ardal - 1403-1404
Arendal, stad i Norge - 1403-1404
Arends, Leopold Alexander Friedrich - 1403-1404
Arendt Persson till Ornäs - 1403-1404
Arène. 1. Paul Auguste A. - 1403-1404
Arène. 2. Emmanuel A. - 1403-1404
Arenenberg (Arenaberg), slott i schweiziska kantonen Thurgau - 1403-1404
Arenfeldt, Kristian Ditlef Adolf - 1403-1404
Arenga Labill., bot. - 1403-1404
Arenicola, zool. Se Sandmask - 1403-1404
Arenicolites (af Arenicola), paleont. - 1403-1404
Arenius, Olof - 1403-1404, 1405-1406
Arensburg. 1. Fordom befäst stad i ryska guvern. Livland - 1405-1406
Arensburg. 2. Grefskap - 1405-1406
Arensky, Anton Stepanovitj - 1405-1406
Arenstorff, danska generaler. 1. Karl von A. - 1405-1406
Arenstorff. 2. Friedrich von A. - 1405-1406, 1407-1408
Arent, Wilhelm - 1407-1408
Arentz, Frederik Kristian Holberg - 1407-1408
Arentzen, Kristian - 1407-1408
Areografi, beskrifning på Mars - 1407-1408
Areola, "liten plats" - 1407-1408
Areometer, fys. - 1407-1408, 1409-1410
Areopagen, en kal och skroflig klippmassa i Aten - 1409-1410
Arequipa. 1. Departement i sydamerikanska republiken Peru - 1409-1410
Arequipa. 2. Hufvudstad i nämnda departement - 1409-1410, 1411-1412
Ares, grek. myt. - 1411-1412
Aresch., vid växtnamn förkortning för J. E. Areschoug - 1411-1412
Areschoug, släkt - 1411-1412
Areschoug. 1. John Erhard A. - 1411-1412, 1413-1414
Areschoug. 2. Fredrik Vilhelm Kristian A. - 1413-1414
Arese-Visconti, Francesco - 1413-1414
Aretaios, från Kappadocien - 1413-1414
Arete, dotter till filosofen Aristippos (se d. o.) - 1413-1414
Arethas, ärkebiskop af Cæsarea - 1413-1414
Arethusa, grek. myt. - 1413-1414
Aretin, bajersk friherrlig släkt - 1413-1414
Aretin. Johann Georg von A. - 1413-1414
Aretin. Johann Christoph von A. - 1413-1414
Aretin. Karl Maria von A. - 1413-1414, 1415-1416
Aretino (d'Arezzo). 1. Guido A. - 1415-1416
Aretino. 2. Niccolò A. - 1415-1416
Aretino. 3. Spinello A. - 1415-1416
Aretino. 4. Pietro A. - 1415-1416
Aretinska stafvelserna, mus. - 1415-1416
Arezzo. 1. Provins i konungariket Italien - 1415-1416
Arezzo. 2. Hufvudstad i nämnda provins - 1415-1416
Arf, jur. - 1415-1416
Arf, bot. Se Stellaria - 1415-1416
Arfak-bergen. Se Nya Guinea - 1415-1416
Arffurste - 1415-1416
Arffurstens palats, en vid Gustaf Adolfs torg i Stockholm belägen fastighet - 1415-1416, 1417-1418
Arfföljd, den ordning, enligt hvilken arfsrätten till en tron beräknas. Se Tronföljd - 1417-1418
Arfföljdskrig. Se Tronföljdskrig - 1417-1418
Arfförbrödning (lat. pactum confraternitatis, ty. erbe-verbrüderung) - 1417-1418
Arfförening - 1417-1418
Arfland - 1417-1418
Arflös, jur. - 1417-1418
Arfprins (ty. erbprinz) - 1417-1418
Arfprinsessa. Se Arfprins - 1419-1420
Arfrike, monarki - 1419-1420