- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
49-50

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Abjatar, son af öfversteprästen Ahimélek - Abjuration, afsvärjande - abl., förkortning för ablativ - Ablaktera, afhålla från modersmjölken - Ablast, bot. - Ablation, geol. - Ablations-teori, jur. - Ablativ, en kasus i nominas deklination - Ablaut (ty.), språkv., afljud - Ablefari, saknad af ögonlock - Ablegat, sändebud - Ablesimov, Aleksandr Onisimovitj - Abluentia, rensande, afförande medel - Abluera, aftvätta, skölja - Ablution, tvagning - Abner l. Abiner, Sauls syskonbarn och härförare - Abnet. Se Abaned - Abnorm, afvikande från det lagbundna - Abnormitet (jfr Abnorm), afvikelse från det lagbundna - Abnorm-skola, läroanstalt för abnorma barn - Abo l. Ibu, stad i Afrika - Aboa, latinska namnet på Åbo - Abodriter. Se Obotriter - Abolera, afskaffa - Abolition, jur. - Abolitionister

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

undkom Sauls blodbad och sedan höll sig troget
till David (1 Sam. 22:20 ff.; 23:6 ff.; 30:7;
2 Sam. 15:24 m. fl.). "Ahimélek, son af Abjatar"
i. st. f. "Abjatar, son af Ahimélek" i 2 Sam. 8: 17
m. fl., och "Abjatar" i st. f. "Ahimélek" i Mark. 2:
26 bero på felskrifning.
E. S-E.

Abjuration (af lat. ab, af, och jurare, svärja),
afsvärjande, edligt förnekande.

abl., förkortning för ablativ.

Ablaktera (af lat. ab, af, och lac, mjölk), afhålla
från modersmjölken, afvänja barn från modersbröstet;
trädg., afsuga, sugympa (se Förädling). Subst.:
Ablaktering.

Ablast (af grek. nekande a och blastos, knopp),
bot., ett organs fullständiga försvinnande
i motsats mot abort, där ett anlag till
organet ännu kan påvisas; betraktade från
fylogenetisk ståndpunkt äro båda företeelserna
endast graduellt, ej väsentligt olika.
G. L-M

Ablation (lat. ablatio, bortförande), geol., den
smältning, som försiggår på glaciärernas yta.
A. G. N.

Ablations-teori (lat. ablatio, bortförande), jur.,
den teori, enligt hvilken till begreppet stöld hör,
icke endast att tjufven skall hafva berört någon en
annan person tillhörig sak i afsikt att tillegna sig
densamma, utan äfven flyttat den från det ställe,
där den förut fanns, till något annat ställe,
där han kan förfoga öfver den så, som vore den
hans egendom. Angående den motsatta åsikten se
Kontrektations-teori.

Ablativ (lat. ablativus, som utmärker fråntagande),
en kasus i nominas deklination, fullständigt utvecklad
blott i zend och latin. I sin ursprungliga betydelse
betecknar ablativen det, hvarifrån något skiljes. Till
ablativen ha därjämte i latinet öfverflyttats de
funktioner, som ursprungligen tillhörde lokativen
och instrumentalis. Jfr Kasus.

Ablaut (ty.), språkv., afljud.

Ablefari (af grek. nekande a och blefaron,
ögonlock), saknad af ögonlock, fullständigt eller
delvis. Ablefari, vare sig medfödd eller uppkommen
genom yttre våld, kan häfvas endast genom plastisk
operation.

Ablegat (af lat. legare, afsända), sändebud,
i synnerhet påfvens sändebud vid utomordentliga
tillfällen; magnatombud vid den ungerska riksdagen.

Ablesimov, Aleksandr Onisimovitj, rysk författare,
f. 1742, tjänade sig i hären upp till kapten,
öfvergick därefter till polisen och dog i Moskva
1783 i största fattigdom. Hans plats i den ryska
litteraturens historia beror på operetten (vi skulle
säga vådevillen) Melnik, koldun, obmanstjik i svat
(Mjölnaren som trollkarl, bedragare och böneman),
uppf. 1779 i Moskva och därefter flere gånger
tryckt (senast i Moskva 1890), märklig genom sitt
ryskt nationella folkliga innehåll under en tid,
som annars fullkomligt behärskades af den franska
pseudo-klassiciteten. Stycket följdes af en hel rad
efterhärmningar (bl. a. Knjaznins "Sbitenstjik").
LLL.

Abluentia (lat., af abluere, aftvätta), rensande,
afförande medel.

Abluera (lat. abluere), aftvätta, skölja.

Ablution (af lat. ablurere, aftvätta), tvagning. Hos
romarna: tvagning före offringen. I katolska kyrkan:
kalkens sköljning med vin efter nattvarden. (Vid samma
tillfälle tvår prästen sina fingrar med vin och vatten,
hvilket kallas purifikation.)
J. HDR.

Abner l. Abiner ("Min fader är Ner"), Sauls
syskonbarn och härförare (1 Sam. 14:50 f.). Gjorde
efter denne konungs död hans son Isbóset till konung
öfver hela Israel med undantag af Juda stam, som
hyllade David. A. råkade dock i oenighet med Isbóset
och öfvergick till Davids parti. Han blef sedermera
ett offer för Davids härförare Joabs hämnd, emedan
han i en strid nedlagt dennes broder (2 Sam. 2 f.).
E. S-E.

Abnet. Se Abaned.

Abnorm (af lat. ab, från, och norma, regel), afvikande
från det lagbundna; oregelbunden; onaturlig, sjuklig,
missbildad.

Abnormitet (jfr Abnorm), afvikelse från det lagbundna,
naturliga; oregelbundenhet.

Abnorm-skola, läroanstalt för abnorma barn;
särskildt benämning på institut för döfstummas eller
blindas undervisning samt på idiotanstalter. Se
Blindundervisning, Döfstum-undervisning och
Idiotanstalt.

Abo l. Ibu, stad i Afrika, på Beninkusten, strax
ofvanför floden Nigers delta. 8,000 inv. Dref fordom
stor Slafhandel; har numera betydlig utförsel af
palmolja.

Aboa, latinska namnet på Åbo.

Abodriter. Se Obotriter.

Abolera (lat. abolere), afskaffa, upphäfva,
tillintetgöra.

Abolition (lat. abolitio), jur., afskaffande,
upphäfvande. – Abolitionsbref, skrift, hvarigenom
någon frikallas från straff; benådningsbref.

Abolitionister (jfr Abolera), personer, som
yrka på, kämpa för afskaffandet af ett bestående
missförhållande i lag eller sed. Ursprungligen
betecknades därmed i Nord-Amerikas Förenta stater de,
som ifrade för slafveriets afskaffande. Denna rörelse
utgick från kväkarna, och redan före frihetskrigets
slut hade, särskildt i Pennsylvanien, åtskilliga
sällskap bildats med detta mål. Vid den stora
kompromiss, hvarigenom unionsförfattningen kom
till stånd (1787–89), kunde emellertid slafveriets
bekämpare ej genomdrifva mer, än att slafhandelns
obestridda fortvaro begränsades till 1808, från
hvilket år den sedermera genom kongressbeslut
formligen förbjöds, samt att slafveriet afskaffades
i Nordvästterritoriet (norr om floden Ohio). En
petition från pennsylvaniska abolitionssällskapet,
hvars president var Benj. Franklin, inlämnades
1790 till kongressen, men föranledde där
endast den förklaringen, att kongressen ej egde
befogenhet att befatta sig med slafveriet inom
de särskilda staterna. Man väntade på den tiden
allmänt, att slafveriet småningom af sig själf
skulle försvinna, men i stället fick det efter
Whitneys uppfinning af bomullsrensningsmaskinen och
bomullsodlingens därpå följande storartade uppsving
allt större utbredning och ekonomisk betydelse i
sydstaterna samt började där betraktas som en för
samhällets bestånd nödvändig institution. Genom
Missouri-kompromissen (1820) förbjöds det i de delar
af Louisiana-området, som lågo norr om 36° 30’. –
Ny fart fick abolitioniströrelsen, då W. L. Garrison
1831 grundade veckoskriften "The liberator", och
i de nordliga staterna började en ytterst häftig
agitation mot slafveriet. 1833 hölls i Filadelfia
den första stora abolitionistkongressen, ur hvilken
framgick Amerikanska antislafverisällskapet. Utom
genom agitation i tal och skrift – hvarvid Garrison,
Channing, Wendell Phillipps och Th.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 25 16:51:51 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfba/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free