- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
167-168

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adjectivus (lat.), i finskan - Adjektiv. 1. Språkv. - Adjektiv. 2. Tekn. Adjektiv färg. Se Färgning - Adjmir. Se Ajmere-Merwara - Adjoint, fr., medhjälpare - Adjudikation, tillerkännande genom dom - Adjungera, tillfälligt uppltaga någon som biträde - Adjunkt, biträde - Adjunktion, förordnande - Adjunktur, en adjunkts befattning eller tjänst - Adjuration, beedigande - Adjurera, beediga - Adjust-. Se Ajust- - Adjutant (af lat. adjutare, hjälpa) - Adjutantfågel, Ciconia (Leptoptilus) argala, zool. - Adjutantur. Se Adjutant - Adjutor (lat.), medhjälpare. Se Officium - Adjuvantia, farm. - Adjö, farväl! - Ad latus. Se Legat - Adler, Jakob Georg Kristian - Adler, Johan Gunder - Adler, David Baruch

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Adjectivus (lat.), i finskan benämning på den
verbalform, som motsvarar andra språks particip.

Adjektiv (lat. adjectivus, som kan
tilläggas). 1. Språkv. Böjligt ord, som står som
bestämning till substantiv, antingen omedelbart
(attribut) eller medelst ett verb (predikativ). I
svenskan böjas adjektiven till numerus, ha bestämd
och obestämd deklination samt gradförhöjning;
i andra språk kunna de äfven ha kasusböjning. –
2. Tekn. Adjektiv färg. Se Färgning.
1. R-N B.

Adjmir. Se Ajmere-Merwara.

Adjoint [ad*oä], fr. (af adjoindre, gifva till
biträde, lat. adjungere, förena), medhjälpare,
ämbetsbiträde, t. ex. hos märerna i Frankrike, hos
minister-statssekreteraren i Finland och hos en mängd
ryska ämbetsmän. Jfr Adjunkt.

Adjudikation (lat. adjudicatio), tillerkännande genom
dom (särskildt vid processer om delning af någonting
samt vid tvångsförsäljningar genom auktion).

Adjungera (lat. adjungere, förena), tillfälligt
upptaga någon som biträde vid en undersökning
(t. ex. i en kommitté), förordna någon att tills
vidare eller för viss tid uppehålla en ämbetsmans
befattning eller att vara ledamot af ett kollegialt
ämbetsverk.

Adjunkt (jfr Adjungera), biträde; ordinarie
lärare af andra graden vid universitet, högre
allmänt läroverk eller seminarium; prästerligt
biträde (sacri ministerii adjunkt, pastorsadjunkt,
komministers-adjunkt, pastoratsadjunkt). Jfr Adjoint.

Adjunktion (jfr Adjungera), förordnande för en person
att tills vidare eller för viss tid vara ledamot af
ett kollegialt ämbetsverk, en kommitté e. d.

Adjunktur (jfr Adjunkt), en adjunkts befattning
eller tjänst.

Adjuration (lat. adjuratio), beedigande.

Adjurera (lat. adjurare), beediga.

Adjust-. Se Ajust-.

Adjutant (af lat. adjutare, hjälpa) kallas inom alla
staters krigsmakt en del personer, som äro anställda
hos öfverordnade såsom biträden åt dem i tjänsten
eller till deras personliga biträde (personliga
adjutanter
). I de flesta arméer skiljer man i
högre staber mellan generalstab och adjutantur. Den
förra sysselsätter sig med krigsföretag, öfningar,
organisation o. d., den senare med truppernas
redovisning, inre förhållanden o. d. De vid
adjutanturen anställde officerarna eller civilmilitäre
tjänstemännen kallas vanligen adjutanter. I
lägre staber (regements-, bataljons-, kompani-
o. s. v.) finnes vanligen blott en enda adjutant:
regementsadjutant, bataljonsadjutant (i Sverige kallas
regementschefens adjutant regementskvartermästare,
bataljonschefens regementsadjutant, hvaremot
en i hvarje bataljonsstab anställd underofficer
kallas bataljonsadjutant), kompaniadjutant
o. s. v. Adjutanterna vid regementen och bataljoner
– divisioner vid artilleriet – innehafva vanligen
officers, vid kompanier och motsvarande enheter
underofficers grad. – Hos kungliga personer
och, i utländska arméer, hos vissa högt ställda
militärpersoner anställas en eller flere personliga
adjutanter, efter deras grad stundom kallade
general-, öfver- eller flygeladjutanter. Konungens
af Sverige adjutanter af generals eller öfverstes
grad kallas numera öfveradjutanter. – Vid svenska
generalstabens bildande 1873 återupplifvades de i
1788 års generaladjutantsinstruktion
använda, men 1816 bortlagda benämningarna
öfveradjutant och stabsadjutant för att inordna
generalstabsofficerarna bland förtroendeämbetsmän,
bland hvilka öfver- och stabsadjutanter innefattas i
grundlagen. – Generaladjutant betecknade från senare
delen af 18:e årh. i Sverige en generalsgrad
näst efter generalmajors, men den har icke
tillsatts sedan 1842. Se vidare General-adjutant.
C. O. N.

Inom svenska flottan benämnas de adjutanter,
som tjänstgöra i staben å en utrustad flotta eller
eskader, "flaggadjutanter". Afdelningschef och
fartygschef af regementsofficers grad äga att utse
en af de ombordvarande officerarna till adjutant.
L. H.

Adjutantfågel, Ciconia (Leptoptilus) argala, zool.,
den indiska kräf-storken, samsläkting till marabu.

Adjutantur. Se Adjutant.

Adjutor (lat.), medhjälpare. Se Officium.

Adjuvantia (lat., sing. adjuvans, af adjuvare,
hjälpa till), farm., läkemedel, som tillsättas
andra läkemedel, för att understödja eller modifiera
deras verkan.

Adjö (fr. adieu, af à dieu, åt Gud, näml. vare du
anbefalld), farväl!

Ad latus. Se Legat.

Adler, Jakob Georg Kristian, dansk orientalist
och teolog, f. 1756 i Arnæs (Slesvig), d. 1834
i närheten af Lütjenburg (Holstein), vistades
1781–82 i Rom (där han studerade kufiska mynt)
och blef 1783 professor i Köpenhamn i det syriska
språket. A. lämnade viktiga bidrag till det nya
testamentets textkritik efter syriska handskrifter
(1789) samt genomgick och fullbordade Reiskes
upplaga af Abu-l-fidas arabiska årsböcker (5 bd, 1789
–94). Dessutom var han sedan 1785 präst vid den tyska
kyrkan i Kristianshavn och sedan 1789 tysk hofpräst,
tills han 1792 blef generalsuperintendent i Slesvig
och 1806 tillika i Holstein. I denna ställning
fick han stor betydelse vid utarbetandet (1796) af
en ny kyrkohandbok (agenda), som bland menigheten
väckte många stridigheter genom sina rationalistiska
afvikelser från den lutherska. Äfven verkade han
vid ordnandet af folkskoleväsendet för tyskhetens
främjande i Slesvig, allt i upplysningens namn.
E. EBG.

Adler, Johan Gunder, dansk ämbetsman,
f. 1784, blef 1812 skolföreståndare (lektor)
i Frederikshald. Tillsammans med C. M. Falsen
utarbetade han 1814 det utkast till Norges grundlag,
som i ändrad form förelades riksförsamlingen på
Eidsvold och i det väsentliga antogs af denna. I
juli s. å. blef han den nyvalde konungens,
Kristian Fredriks, privatsekreterare och följde
honom efter hans tronafsägelse i samma befattning
till Danmark, där han 1839 blef hans (då Kristian
VIII) kabinettssekreterare och dog 1852 som
geheimeråd.
E. EBG.

Adler, David Baruch, dansk bankman och politiker,
f. 1826, d. 1878. Han var af judisk släkt och
öfvertog 1850 en bankirrörelse i Köpenhamn, hvilken
snart blef en af de mest betydande i Danmark. Ifrig
national-liberal, sträfvade han efter att lösrycka den
jylländska handelskåren från dess penningeförbindelse
med Hamburg och draga den till Köpenhamn. Han var med
om att stifta privatbanken 1857 och handelsbanken
1873, utom flere andra penningeinrättningar, samt
användes 1864 af den danska regeringen och 1868 af
den svenska till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free