- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
371-372

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aguilera, Ventura Ruiz - Aguillon, François - Aguiló y Fuster, Tomás - Aguinaldo y Famo, Emilio - Agulhas, Kap A., Nåludden, udde på Kaplandet - Agunnaryd, socken i Kronobergs län - Aguti, dasyprocta, Guldhare, zool. - Agvaldsnäs l. Avaldsnäs, gammal norsk kungsgård på Karmön - Agynisk, honlös - Agyrion. Se Agira - Agön, ö i Bottniska viken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nämna äro Sátiras på elfvastafvig tre-radig vers,
Rimas varias, Legenda de Nochebuena (1872), Proverbios
ejemplares
och Proverbios cómicos (1864), utmärkta
af stilens renhet och känslans djup. En lidelsefull
kärlek till fädernesland och hem är utmärkande för
hela hans diktarverksamhet.
AD. H-N.

Aguillon [agijå’], François, flamsk arkitekt
och fysiker, f. 1566 i Bruxelles, d. 1617 i Antwerpen,
där han var rektor vid jesuitkollegiet. Han uppgjorde
jämte Peeter Huijssens och troligen under Rubens’
medverkan ritningarna till den 1614-21 uppförda
Jesuitkyrkan i Antwerpen, med sin pompösa,
marmorbeklädda fasad. Med detta 1718 genom brand
förstörda, men sedan troget, ehuru i enklare material,
återuppförda byggnadsverk, infördes barockstilen
i den belgiska arkitekturen, till hvars yppersta
alster kyrkan än i dag räknas - särskildt är dess
torn berömdt.
O. G-G.

Aguiló y Fuster [agilå], Tomás, spansk (mallorkansk)
skald och tidningsman, f. 1812, d. 1884. Tillsammans
med en annan skald, Quadrado, grundade han 1844
tidningen "La Palma", hvarmed den mallorkanska
litteraturen föddes. Bland hans arbeten må nämnas:
Poesías fantásticas och Rimas varias (1850), som
af så framstående litterära granskare som Madrazo
och Menéndez y Pelayo satts i jämnhöjd med den bästa
tyska lyrik; vidare Constanza de Aragó, prisbelönt i
Barcelona 1867, och romanen Una agalla de ciprés. A:s
samlade arbeten (9 vol.) upptaga, utom de nämnda,
artiklar i historia, arkeologi och litterär kritik
samt en roman, afslutad af Quadrado. A. anses såsom
Mallorcas förnämste skald; hans stil är korrekt, och
en icke ringa humor kryddar allvaret i hans diktning.
AD. H-N.

Aguinaldo y Famo [agi-], Emilio, ledare af
oafhängighetsrörelsen bland filipinos, f. 1872,
egnade sig först åt landtbruk och blef 1896 mär i
staden Cavite. Han deltog ifrigt i det uppror mot
spanjorerna, som på Filippinerna utbröt 1896, och
inföll i jan. 1897 som befälhafvare för 8,000 man
i prov. Manila, men tvangs att retirera, hvarefter
upproret med växlande vapenlycka fortgick till
dec., då insurgenterna nödgades förhandla om
underkastelse och A. flydde till Hongkong. Vid
det spansk-amerikanska krigets utbrott återvände
A. och upptog ånyo, med bistånd af den amerikanske
amiralen Dewey, striden mot spanjorerna samt
underlade sig nästan hela ön Luzon, utom Manila
med förstäder. Den 13 juni 1898 proklamerades den
filippinska republiken, och A. försökte därefter
som president, ehuru förgäfves, åt den nya fristaten
vinna makternas erkännande. Efter fredsslutet mellan
Spanien och Förenta staterna blef A:s förhållande till
amerikanerna alltmera spändt, och 4 och 5 febr. 1899
försökte A. bemäktiga sig Manila, men tillbakaslogs
efter en häftig strid. Med växlande lycka förde
A. sedan ett långvarigt gerillakrig mot den
amerikanska ockupationshären, men blef 23 mars 1901
genom en krigslist tillfångatagen och nödgades svära
trohetsed åt Förenta staterna samt i en proklamation
uppmana sina landsmän att nedlägga vapen. Sedan
lugnare förhållanden inträdt på Filippinerna, frigafs
A. (juli 1902) af de amerikanska myndigheterna,
V. S-G.

Agulhas [agu’ljas], Kap A., Nåludden, udde på
Kaplandet, s. ö. om Godahopps-udden, bildar Afrikas
sydspets, 34° 51’ s. br. och 20° 2’ ö. Gr. - Omkring
södra Afrika från Saldanhaviken i v. till
inemot Kaiskammafloden i ö. sträcker sig en submarin
terrass, Agulhas-banken, som har en vattenhöjd af
112-130 m. Agulhasströmmen l. Kapströmmen är en
längs Kaplandets kust löpande fortsättning af den
varma Mosambikströmmen. Ungefär vid Afrikas sydspets
stöter den tillsammans med den från s. v. kommande
kalla antarktiska strömmen, och genom denna
sammanstötning, som röjer sig genom vild sjögång och
stora värmeskillnader på mycket små områden, kastas
största delen af Agulhasströmmen tillbaka mot ö.,
följd i s. af en gren af den antarktiska strömmen.
(J. F. N.)

Agunnaryd, socken i Kronobergs län, Sunnerbo
härad. 14,993 har. 1,745 inv. (1902). Konsistoriellt
pastorat i Växjö stift, Sunnerbo kontrakt.

Aguti, Dasyprocta, Guldhare, zool., ett
sydamerikanskt gnagarsläkte, som tillhör
fam. Hystricidæ och tillsammans med några andra
sydamerikanska gnagare bildar en naturlig grupp
(Dasyproctini). Agutin har höga ben, långdraget
hufvud, förkrympt
svans. Bakbenen, som äro längre än frambenen,
hafva blott fyra tår. Vid gående stödjer djuret
endast på de hofliknande klorna. De fåtaliga
arterna förekomma i Central- och Syd-Amerika. Den
allmännaste (D. aguti) har en hård, nästan borstlik
hårbeklädnad. Håren äro ringlade af mörkbrunt och
citrongult. När de resa sig eller djuret rör sig,
visa de ett särdeles vackert färgspel, som gifvit
anledning till namnet guldhare. Agutin lifnär sig af
hvarjehanda vegetabilier. Om han fångas ung, blir
han lätt tam, och i Europas zoologiska trädgårdar
har man t. o. m. fått honom att fortplanta sig.
L-E.

Agvaldsnäs l. Avaldsnäs, gammal norsk kungsgård
på Karmön, mellan Stavanger och Bergen. Där dog
Harald Hårfager 933. I närheten stod 953 ett slag
mellan konung Håkon den gode och Erikssönerna,
i hvilket Håkon segrade. På gården uppförde konung
Håkon Håkonsson en kyrka, hvilken sedermera blef
ett af de fjorton kungliga kapellen och som, efter
att i långa tider hafva legat i ruiner, under
1800-talet blifvit satt i stånd och sedan 1840
begagnats till gudstjänst. Utanför kyrkan står en
öfver 6 meter hög bautasten, allmänt kallad "jungfru
Marias synål". 2-3 tusen steg från A. ligger ett rikt
antikvariskt fält, "Blodhejen", med 50-60 grafhögar.
Y. N.

Agynisk (af grek. nekande a och gyne, kvinna), honlös,
om en blomma, som saknar pistill, t. ex. hanblommorna
af klasserna Monœcia och Diœcia. Termen har numera
kommit ur bruk.

Agyrion. Se Agira.

Agön, ö i Bottniska viken, 22 km. från
Hudiksvall. Bekant landkänning och ankarplats för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:33:08 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free