Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alençon, hufvudstad i franska depart. Orne - Alentaka, landskap i Ingermanland - Alentejo. Se Alemtejo - Alepin, ett slags fint, kypradt tyg - Aleppi l. Alleppi, hufvudhamnen i vasallstaten Travancore - Aleppo. 1. Vilajet i asiatiska Turkiet - Aleppo. 2. Stad i vilajetet Aleppo - Aleppo-nötter, den bästa sorten pistacier - Aleppotall, Pinus halepensis Mill., bot. - Aler, Paul, jesuit, skolman - Alert, vaken, pigg - Alerze, bot., den röda kärnveden af Fitz-Roya patagonica - Alesia, fordom mandubiernas hufvudstad i Gallia lugdunensis - Ale-Sköfde, socken i Älfsborgs län - à l’espagnol, fr., på spanskt sätt - Alessandri, Alessandro, italiensk humanist - Alessandria. 1. Provins i Italien - Alessandria. 2. Hufvudstad i provinsen Alessandria - Alessi, Galeazzo, italiensk arkitekt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
titeln hertig af A. För närvarande innehafves den af
hertigens af Nemours andre son, prins Ferdinand Filip
(f. 1844).
Alentaka, landskap i Ingermanland, med Narva såsom
hufvudstad.
Alentejo. Se Alemtejo.
Alepin (fr. alepine, af stadsnamnet Aleppo),
"aleppotyg", ett slags fint, kypradt tyg med varp af
silke och inslag af fint kamgarn eller bomull. Det
tillverkas i Frankrike, Tyskland och England.
(G. A. W.)
Aleppi l. Alleppi, hufvudhamnen i brittisk-indiska
vasallstaten Travancore, på Malabarkusten. 30,000
inv. (1898).
Aleppo. 1. Vilajet i asiatiska Turkiet, omfattande
norra delen af Syrien och nordvästra delen af
Mesopotamien med mutessariflik Zor (som enligt Cuinet
lyder direkt under inrikesministeriet). 86,600
kvkm. 995,800 inv. - 2. (Arab. Haleb-es-sjabba)
Stad i nämnda vilajet, i en fruktbar, af floden Koik
vattnad dalslätt, med torrt, men hälsosamt klimat,
380 m. högt, 104 km. från sin hamn Iskanderun
l. Alexandrette. Befolkningen omkr. 127,000,
däraf omkr. 20,000 kristna (mest unerade greker,
med en metropolit) och 5,000 judar, de öfrige
muhammedaner. A. eger många ståtliga byggnader:
moskéer, kristna kyrkor, palats i veneziansk och
arabisk stil, bad, basarer m. m. samt en vattenledning
från romarnas tid. Det är en oas i öknen, där
karavanvägarna från norr och söder, öster och väster
korsa hvarandra. Härigenom blir dess handel högst
betydlig; 1897 exporterades för 36 mill. kr. (mest
ull, spannmål, olivolja, nötkreatur, läder, hudar)
och importerades för öfver 20,5 mill. kr. A. har
äfven industri; berömda äro A:s brokad- och sidentyg,
mattor samt guld- och silfverarbeten. - A. säges vara
grundlagdt af fenicierna. Dess äldsta namn var Chaleb
l. Chalybon. Seleukos Nikator kallade det Beroea,
men sedan araberna 636 eröfrat detsamma, återfick
det namnet Chaleb l. Haleb. 998-1117 var A. ett
seldsjukiskt sultanat. Det hemsöktes tvenne gånger
af mongolerna, 1260 och 1401, kom sedan under de
egyptiske mamlukernas välde och blef 1517 införlifvadt
med det turkiska riket. Före upptäckten af sjövägen
till Indien var det Syriens viktigaste handelsort och
viktigaste förmedlare af européernas handel på Indien.
Aleppo-nötter, den bästa sorten pistacier.
Aleppotall, Pinus halepensis Mill., bot., har 7-9
cm. långa, parvis sittande barr, kägelformiga,
8-10 cm. långa kottar. Detta träd är Greklands
allmännaste och nyttigaste barrträd. Det växer
öfverallt från hafsstranden ända upp till öfver
1,000 m. ö. h., men når sällan större höjd än 10-13
m. Utom till bränsle har det stor användning som
skeppstimmer och till hartsberedning (Terebinthina
attica l. gallica), till tjära och till garfning,
hvarvid barken nyttjas. Trädet, på grund af sin
mångsidiga användning redan i forntiden högt skattadt
(enligt Theofrastos), var helgadt åt Dionysos och
lämnade troligtvis segerkransarna vid de isthmiska
spelen. Redan i forntiden kände man konsten att af
dess unga kottar tillreda s. k. hartsvin. Detta
beredes på sådant sätt, att ungt vin skakas med
kottarna, hvarvid dessas terpentinhalt löses i vinet
och hindrar detta att genom jäsning blifva surt.
G. A.*
Aler, Paul, jesuit, skolman, f. 1656 i S:t Veit
i Luxemburg, d. 1727, professor vid universitetet i
Trier och rektor vid gymnasiet därstädes, författade
många arbeten, af hvilka hans Gradus ad parnassum
(1702) är mest kändt. Det användes ännu som hjälpreda
vid författandet af latinsk vers (bearb. af von Koch
m. fl.).
Alert (fr. alerte, af it. allerta, på vakt, på
post), vaken, pigg, liflig.
Alerze, bot., i handeln brukligt namn
på den röda kärnveden af Fitz-Roya
patagonica Hook. (Cupressineæ), en viktig
handelsartikel. Trädet är ett af det antarktiska
skogsområdets viktigaste barrträd och utföres i
synnerhet från Chile. Det når ofta 4 m. i diameter och
20-30 m. i höjd. Kärnveden besitter flere egenskaper,
som gifva densamma högt värde. Den slår sig icke,
är lätt klufven samt nästan oangriplig för såväl
insekter som vatten m. m.
G. A.*
Alesia, fordom mandubiernas hufvudstad i Gallia
lugdunensis, tvenne gånger förstörd: först af Cæsar,
som där besegrade gallerna under Vercingetorix (52
f. Kr.), och sedan af normanderna (864). Lämningar af
A. finnas i byn Alise (depart. Côte d’Or), vid berget
Auxois, på hvilket Napoleon III 1865 lät uppresa en
kolossal staty af Vercingetorix.
Ale-Sköfde, socken i Älfsborgs län, Ale härad. 6,529
har. 1,597 inv. (1902). A.-S. bildar med Hålanda
ett regalt pastorat, Göteborgs stift, Domprosteriets
norra kontrakt.
à l’espagnol [al*spanjå’l], fr., på spanskt sätt.
Alessandri, Alessandro (lat. Alexander ab
Alexandro), italiensk humanist, f. omkr. 1461,
d. 1523, berömd genom sin skrift Dies geniales (1522),
en efterbildning efter "Noctes atticæ" af Gellius.
Alessandria. 1. Provins i Italien, omfattande
östra delen af det forna hertigdömet Piemont. 5,052
kvkm. 812,022 inv. (1901). A. är ett bördigt
slättland, genomskuret af skogbevuxna höjder
och vattnadt af floderna Po, Tanaro, Belbo,
Orba och Bormida. - 2. Hufvudstad (med binamnet
della paglia, "af halm") i nämnda provins, nära
Bormidas och Tanaros sammanflöde, väl byggd och
starkt befäst. A. har vackra palats, många kyrkor
och kloster, en vetenskapsakademi (Dei immobili,
stift. 1562). 71,293 inv. (1901). Det är berömdt
för sina siden-, linne- och yllevaror o. s. v. samt
för sin frukt- och blomsterodling. - A. grundlades
1168 af de mot kejsar Fredrik Barbarossa förbundna
lombardiska städerna för att skydda öfvergången öfver
Tanaro. Det uppkallades efter påfven Alexander III,
som där upprättade ett biskopsdöme. Till följd af
sin strategiska vikt har det varit utsatt för flere
belägringar. Det eröfrades 1707 af prins Eugène och
1796 af Bonaparte. Efter slaget vid Marengo afslöts
där 1800 mellan Bonaparte och den österrikiske
generalen Melas ett stillestånd, hvarvid öfre Italien
ända till Mincio jämte 12 fästningar öfverlämnades
åt Frankrike. I kriget 1848-49 var A. piemontesarnas
viktigaste vapenplats.
Alessi, Galeazzo, italiensk arkitekt, f. 1512 i
Perugia, d. där 1572. Han utbildade sig i Rom efter
Vignola och Michelangelo och kallades vid 50 års
ålder till Genova, där hans första arbeten blefvo den
storartade hamnanläggningen och planen till utvidgning
af gatan Strada nuova. Sin betydelse i arkitekturens
historia har han vunnit genom den utveckling han gaf
den s. k. genovesiska palatsstilen, hvilken genom
sin sträfvan efter pittoresk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
