Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alleghany-bergen l. Appalacherna, en bergsträckning - Alleghany-city l. Allegheny city, fabriksstad i Pennsylvania - Allegiance, eng., en tro- och huldhetsed - Allegori, abstrakta begrepp begåfvas med personligt lif - Allegorisera, göra allegorier - Allegorisk, som hör till en allegori - Allegorisk utläggning - Allegramente (it.), mus., ett annat uttryck för allegro - Allegretto, it., mus., rätt lifligt - Allegri, Antonio. Se Correggio - Allegri, Gregorio, italiensk tonsättare - Allegro, mus., raskt, lifligt - Allehanda för folket, veckotidning - Allemagne, franska namnet på Tyskland - Alle man, sjöv., hela besättningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och rika på mineralier, särskildt kol och järn,
längst i söder äfven guld. I Pennsylvania
finnes petroleum, i Blå bergen koppar och bly,
salt flerstädes, o. s. v. Metallrikedomen är
större i norra än i södra delen. Därför ligga ock
unionens viktigaste industristater i detta område.
J. F. N.
Alleghany-city l. Allegheny city [ä’ligeini si’ti],
fabriksstad i Pennsylvania, vid floden Alleghany,
midt emot Pittsburgh, med hvilken den förenas genom
fem broar. 129,896 inv. (1900). Har ett seminarium
för presbyterianer, ett observatorium och ett
stort statsfängelse. A. står i kommersiellt och
industriellt afseende i den närmaste förbindelse med
Pittsburgh. Jfr Pittsburgh.
Allegiance [əlī’dʃiəns], eng., egentl.
"lydnad, huldskap". Oath of allegiance, en tro-
och huldhetsed, som förr i tiden hvarje brittisk
undersåte öfver 12 års ålder kunde åläggas att svärja
monarken. Numera affordras den blott vissa ämbetsmän
vid utnämningar. Medan denna ed afsåg konungen såsom
världslig styresman, gafs däremot oath of supremacy
konungen såsom anglikanska kyrkans öfverhufvud.
Allegori (grek. allegoria, af allon, annat,
och agoreuein, tala), sådan inom skaldekonsten och
bildande konst förekommande framställning, som består
i en genomförd och fortsatt personifikation, i det
att abstrakta begrepp, naturkrafter och naturting
begåfvas med personligt lif, så att de uppträda såsom
tänkande, talande, handlande och lidande väsenden
i människo-, stundom djurgestalt. Det i allegorien
använda begreppet (naturföremålet, handlingsförloppet)
är afsedt att för fantasien åskådliggöra någonting
annat än det direkt framställda, och bildens betydelse
måste därför i målar- och bildhuggarkonsten särskildt
förklaras medelst något vidfogadt attribut (t. ex. en
vågskål för Rättvisan, vingar och segerkrans för
Ryktet, lie och timglas för Döden). En allegori är
lyckad i samma mån som den har konkret lif och den
allegoriska meningen omedelbart framgår; i motsatt
fall verkar framställningen kylig och tröttande. Prof
på vittra allegorier äro bibelns profetior,
Aristofanes’ lustspel "Fåglarne", stora delar af
Dantes "Commedia divina", Bunyans "En kristens resa",
Stiernhielms baletter, Fredrika Bremers "Dygdernas
resa", Atterboms sagospel "Lycksalighetens ö" och
hans lyriska "Blommorna". Den bildande konsten har
aldrig kunnat fullständigt undvara allegorien. I
målarekonsten frodades allegorien yppigast under
barocktidehvarfvet. Den eger alltjämt en uppgift vid
den plastiska utsmyckningen af offentliga byggnader,
hvilkas betydelse lämpligen antydes genom allegoriska
figurer. Jfr Bornemann, "Die allegorie in kunst,
wissenschaft und kirche" (1899).
E. F-T.
Allegorisera (se Allegori), göra allegorier, inlägga
allegorisk mening.
Allegorisk, som hör till en allegori; som är befryndad
med allegorien.
Allegorisk utläggning, tolkning af en skrift eller
utsago genom att fatta densamma som allegori och
sålunda i stället för ordens egentliga betydelse sätta
en bakom dem liggande bildlig eller djupare. Senare
forngrekiska filosofer utlade allegoriskt de homeriska
sångerna och andra äldre dikter. Företrädesvis
användes den allegoriska utläggningen vid förklaring
af bibeln. Fariséerna (äfven Paulus i viss mån),
de alexandrinske judarna, gnostikerna, nyplatonikerna,
kabbalisterna sökte hvar på sitt håll genom
allegorisk tolkning af Gamla (och delvis äfven
Nya) testamentet få fram allt som kunde tjäna till
stöd för deras läror, medan de likväl trodde sig
vörda traditionen. Bevekelsegrunden till dylika
utläggningssätt var i allmänhet den teorien, att
Gud nedlagt i bibeln all visdom, och öfverallt,
där textens ordalydelse tycktes intetsägande,
äflades man alltså att där bakom söka en andligare
mening. Det är gifvet, att det subjektiva godtycket
och spetsfundigheten på detta sätt fingo det vidaste
spelrum. En motsatt riktning företräddes af den
sansade antiokenska skolan, men genom Origenes
blef den allegoriska utläggningen härskande i
exegetiken, till dess reformatorerna där emot satte
den grammatisk-historiska uttolkningen. Jfr Hermeneutik.
Allegramente (it.), mus., ett annat uttryck för
allegro (moderato).
Allegretto, förkort. All:tto l. Alltto, it., mus.,
rätt lifligt, betecknar ett något långsammare tempo
än allegro, emellan andante och allegro.
Allegri, Antonio. Se Correggio.
Allegri, Gregorio, italiensk tonsättare,
f. omkr. 1580, d. 1652 som medlem af det påfliga
kapellet, blef världsberömd genom sitt för 9 stämmor
satta Miserere, som hvarje påskvecka uppföres i
Sixtinska kapellet. Vidare skref han konserter,
motetter m. m.
Allegro, förkort. Allo l. All:o, it. (egentl. gladt,
muntert), mus., raskt, lifligt, utgör den fjärde
graden af de fem musikaliska hufvudtempobeteckningarna
och står midt emellan andante och presto.
– A. assai, A. (di) molto, med betydlig
hastighet. – A. commodo, A. moderato,
måttligt raskt. – A. con brio l. A. con fuoco,
raskt och eldigt. – A. energico [-dji-],
raskt och eftertryckligt. – A. furioso,
vildt, med stormande lidelse eller stormande
uppsluppenhet. – A. giocoso [djåkåså] l. giojoso,
raskt och lekande.
– A. giusto, lagom fort. – A. irato, raskt och med
vredgadt uttryck. – A. maëstoso, raskt och på samma
gång majestätiskt. – A. ma non tanto, icke alltför
fort. – A. risoluto, fort och med beslutsamt,
kraftigt föredrag. – A. scherzando [skärts-],
raskt och med skämtsamt lynne.
– A. vivace [-a’tje], snabbt och
liffullt. – Allegro betecknar äfven ett helt
musikstycke i raskt tempo och vanligen då den
första eller sista satsen i ett större tonverk
(en sonat, symfoni, instrumentalkvartett e. d.).
Om dennas byggnad, "allegroform", se Sonat. –
Allegrissimo, "högeligen fort", ungefär
detsamma som presto.
Allehanda för folket, veckotidning, som utgafs i
Örebro från och med 1873 till och med 1889. Dess
förläggare och ansvarige utgifvare var Arvid
Gumælius, i redaktionen biträdd af V. E. Öman
och O. Serrander. Tidningen var en illustrerad
godtköpstidning, redigerad i sundt demokratisk
anda. Dess syfte var att bereda en underhållande och
bildande läsning och på samma gång meddela färska
och pålitliga nyheter från in- och utlandet jämte
kortfattade betraktelser öfver dagens frågor. Hvarje
årgång kostade 1,50 kr., postarfvode inräknadt.
Allemagne [allma’nj], alemannernas land, franska
namnet på Tyskland.
Alle man, sjöv., hela besättningen. Förekommer nästan
endast i kommandoord och rapporter ombord, såsom
"alle mans skaffning" (hela besättningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
