- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
687-688

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Almquist ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

långfingret). Äfven det redskap, alnmåttet, med hvilket
denna längd mättes, kallades aln. - I Sverige var
aln namnet på en längdenhet, som enligt verkmått
("duodecimalsystemet") indelades i 2 fot = 4
kvarter = 24 verktum à 12 verklinjer, och enligt
s. k. geometriskt mått ("decimalsystemet") i 2 fot =
20 decimaltum à 10 decimallinjer. 3 alnar utgjorde
1 famn. En svensk aln motsvarar 0,593802 m.

Redan i landskapslagarna finner man ordet
nyttjadt såsom måttbestämning. Det i Sverige
brukade alnmåttet underkastades många ändringar
och var länge olika i olika landsorter. Det äldsta
kända alnmåttet är Rydaholms- ("Rijholms-") alnen,
som var uppsatt på dörren till Rydaholms kyrkas
gamla vapenhus (Jönköpings län). Både denna dörr
och järnalnen äro för länge sedan förstörda och
ersatta med andra. Enligt en af socknens kyrkoherde
till Antikvitetskollegium 1667 ingifven redogörelse
frånbröts den gamla alnen 1621, då Växjös skolungdom
för pesten var förflyttad till Rydaholm, men pastorn
lät 1664 förfärdiga en ny aln efter en på kyrkdörren
befintlig afritning af den gamla. Kopian, som är groft
och vårdslöst gjord, hänger ännu på kyrkdörren och
har ända till senaste tid i Smålandsbygden hållits
för en äkta rikslikare. Rydaholmsalnen brukades redan
omkr. år 1100 i Skåne såsom byggnadsaln och gjordes
laggill för hela Småland genom k. förordningar 1524
och 1582. På riksdagen i Norrköping 1604 uppdrogs
åt Karl IX att "rätta" alla slags mått, mål och
vikt, och i anledning däraf utfärdades mandaten af
13 jan. och 7 maj 1605, hvari stadgades, att det
svenska alnmåttet skulle vara lika med Rydaholmsalnen
och edsvurna smeder tillsättas i alla städer för
att förfärdiga alnmåtten. Emellertid hade Karl IX
redan före 1605 låtit göra en aln efter den gamla
rätta Rydaholmsalnen och fästa den å dörren till
Stockholms rådhus (den hänger ännu i förstugan till
nuv. rådhuset); denna aln, som sedermera kallades
Stockholmsalnen och i förordningarna alltifrån 1605
påbjöds såsom rikslikare jämte Rydaholmsalnen, har
något ojämnt inhuggna delnings-streck och är 0,5934
m. lång, således nära öfverensstämmande med nyare
2-fotmåttet ( = 0,5938 m.) och äfven rätt nära med 2
fot af det gamla romerska måttet (0,5920 m., enligt
nyare beräkningar). Den nyare Rydaholmsalnen är något
mer än 1/4 dec.-tum längre än Stockholmsalnen. Den
senare erhöll namnet Linea carolina af G. Stiernhielm
(såsom ordnare af rikets mått, mål och vikt). -
Gottlandsalnen, af hvilken modeller ännu finnas
i Stånga och Hemse kyrkor, var nära 1 1/2 dec.-tum
kortare än nyare normalmåttet.

Alnens växlande storlek i olika landsdelar åstadkom
åtskillig villervalla i handeln och rörelsen,
hvaröfver i synnerhet allmogen beklagade sig
på riksdagarna. Först genom k. förordningar af 8
okt. 1733 samt af 27 maj 1737 och 29 maj 1739 lämnades
bestämdare föreskrifter. Genom de 31 jan. 1855
utgifna författningarna om det nya måttet (eller
faktiskt fr. o. m. 1863) vardt foten i st. f. alnen
den officiella enheten för längdmåttet och den
gamla tolft-indelningen ersatt med decimalsystemet,
som återigen genom k. förordningen af 22 nov. 1878
aflöstes af metersystemet, hvarigenom metern vardt
längdenhet.

Den finska alnen var lika med den svenska. - En norsk
aln (alen) mätte 0,6275 m., den danska,
som ännu är lagligt gällande, = 0,6277 m. På
Island ersattes den äldsta alnen omkr. år 1200
med tvåalnarsmått (stika), och på 1400-talet kom
Hamburgalnen i bruk där, men fick 1776 lämna plats för
den danska. Aln är på Island äfven värdebeteckning,
ty då vadmal var det hufvudsakliga betalningsmedlet
i fristaten, tog man till värdeenhet 1 aln vadmal
( = 1/6 eyrir l. öre), 1 hundrað ( = 120 alnar)
blef räkneenhet för alnar vadmal. Sålunda är all
jordegendom på Island värdesatt i hundrader och alnar.

Riga-alnen var = 0,53761 m., den preussiska =
0,6669, Hamburgalnen 0,57314, den brabantska
urspr. 0,695, den österrikiska 0,7776 o. s. v. - Det
engelska stora alnmåttet ell (= 45 inches l. tum,
= 1,143 m.) ersattes tidigt nog med yard ( = 0,914
m.). - I Frankrike kallades (dubbel-) alnen aune
[ån]. Mest gängse var aune de Paris (= 1,188 m.),
som äfven fick insteg i Tyskland och Schweiz samt
där ofta benämndes stab. Efter metersystemets
införande i Frankrike höjdes den 1812 till 1,2 m.,
och detta alnmått (aune usuelle) var gällande i
Frankrike till 1839, i Schweiz 1823-76. - Uti Italien
(delvis äfven i Schweiz) kallades alnen braccio (af
lat. brachium, arm) och växlade mycket i längd. - Jfr
L. B. Falkman, "Om mått och vigt i Sverige" (1884-85).
J. G. K. (E. F-T.)

Alnæs, Eyvind, norsk tonsättare, f. 1872, studerade
vid musikskolan i Kristiania och konservatoriet
i Leipzig samt blef 1895 organist i Drammen. En af
honom författad svit för violin och piano utfördes vid
nordiska musikfesten i Stockholm 1897, och 1899 gaf
han i Leipzig en konsert med idel egna kompositioner:
symfoni, stråkkvartetter, pianosaker, sånger m. m.
A. L.

Alnander, Samuel Johansson, teolog, f. 1731 i
Linköping, blef 1758 filos. magister i Upsala och
1763 docent i litteraturhistoria. 1767 blef han
teol. lektor i Karlskrona och prästvigd s. å. Död
1772. Hans yttre lif förrann tyst och obemärkt; dock
vittnar den mängd skrifter han utgaf både om grundliga
studier och en icke vanlig arbetskraft. Mest bekant
bland hans arbeten är Sammandrag af den kristna
salighetsläran
(1771, 4:e uppl. 1829), hvilken
bok länge användes. Värdefulla äro äfven hans
Anvisning till ett utvaldt theologiskt bibliotek (9
afd. 1762-72) samt en Historia librorum prohibitorum
in Suecia
(1764), hvaraf dock endast början utkom. Han
skref äfven uppsatser och recensioner i "Svenska
Mercurius", "Nya svenska Mercurius" och "Nya svenska
bibliotheket". I "Götheborgska magasinet" för 1759 lät
han införa "En samling gotländska ord och talesätt".
G. O. L.*

Alnarp (i gamla handlingar kalladt Alnerup och
Allerup), landtbruks- och mejeriinstitut, beläget
i Lomma socken, Bara härad, Malmöhus län, invid
Åkarps station mellan Lund och Malmö. Godset,
ursprungligen ett danskt adelsgods, som vid
Roskildefreden innehades af Lunds domkapitel, var
därefter anslaget som löneförmån åt guvernörerna
i Skåne och i senare tid åt landshöfdingarna i
Malmöhus län, tills det enligt riksdagens 1857 fattade
beslut år 1858 uppläts till användande för ett nytt
landtbruksinstitut. Sedan erforderliga byggnader,
däribland det ståtliga slottet efter den danske
arkitekten professor Meldahls ritning, blifvit
uppförda, öppnades detta läroverk 1862. Enligt de
1859 utfärdade stadgarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free